Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter

Transkript

1 Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter Rapport 2005:35 10 maj 2005

2 Dokumentinformation Titel Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter Serie nr Trivector rapport 2005:35 Författare Beställare Karin Neergaard Trivector Traffic Miljöavgiftskansliet, Stockholms Stad Kontaktperson: Joanna Dickinson Dokumenthistorik Version Datum Förändring Distribution Rapport Beställare Trivector Traffic AB Åldermansgatan Lund Tel Fax

3 Innehållsförteckning 1. Gångtrafik Bakgrund och syfte Sammanfattning av resultat Gångtrafikflödet i city Resor till fots enligt RVU Cykeltrafik Bakgrund och syfte Sammanfattning av resultat Cykelflöden i olika snitt Resor med cykel enligt RVU Cyklisternas situation...10

4

5 1. Gångtrafik 1.1 Bakgrund och syfte Gångtrafiken kan förväntas att öka med införandet av trängselavgifter. En viss ökning av antalet gående som passerar tullsnittet kan förväntas där korta bilresor ersätts av gångtrafik. Ett annat skäl till att gångtrafiken kommer att öka är den ökning som följer av ett ökat kollektivtrafikresande. Ett tredje skäl skulle kunna vara att en förbättrad gatumiljö gör att fler människor vill gå. Därutöver kan nämnas att förbättrad stadsmiljö har stor betydelse för de som går. I detta kapitel redovisas resultaten från mätningar och undersökningar av gångtrafik i perioden före miljöavgiftsförsöket. 1.2 Sammanfattning av resultat I detta kapitel redovisas resultaten från mätningar och undersökningar av gångtrafik i perioden före miljöavgiftsförsöket. Data om gångtrafik som redovisas här är: Gångtrafikflödet i 18 punkter i city. Manuell mätning av gångtrafik i Stockholms city utförd 2003 Medborgarnas andel av resor, restid och reslängd till fots i olika relationer. Underlag är Resvaneundersökning 2004 som genomförts som enkät med resdagbok. Enligt resvaneundersökningen utgör gångtrafiken 15% av alla resor med start- eller målpunkt i länet och 4% av det totala trafikarbetet. Mer än en tredjedel av resorna till fots görs inom avgiftszonen. 1.3 Gångtrafikflödet i city I Figur 1.1 visas gångtrafikflödet på några platser i city som räknats hösten Uppgifterna är hämtade från rapporten Gångtrafiken i Stockholms city hösten I figuren redovisas endast de platser som räknats både vardag och lördag. Under vardag har 63 punkter räknats och under lördag 19. Den punkt som har allra störst flöde under vardag är Drottningatan 54 med gående och därefter Drottninggatan 57 och T-bane-entrén vid plattan ( respektive gående). 1 En undersökning av Utrednings- och statistikkontoret hösten 2003 på uppdrag av City i Samverkan 1

6 32 Hamngatan 22 - Hennes 4 Drottninggatan 27 - Vattugatan 31 Hamngatan 37 - Gallerian 33 Hamngatan 33 - Föreningsbanken 45 Hästskogången - övre 58 B Jarlsgatan 16 - T-bana 59 B Jarlsgatan Kungsgatan Biblioteksgatan - Stureplan 56 Norrlandsgatan Kungsgatan 2 41 Regeringsgatan Regeringsgatan B Jarlsgatan 4 62 B Jarlsgatan 2 63 B Jarlsgatan 5 26 M Samuelsg B Jarlsgatan 1 Vardag lördag Antal gående Figur 1.1 Gångtrafikflödet vid 18 punkter i city under en vardag respektive lördag,september Räkningen genomfördes vardag och lördag i början av september (måndag 8/9- onsdag 10/9 + lördag 13/9).Vid mätningarna var det för årstiden soligt och varmt väder. 1.4 Resor till fots enligt RVU2004 Gångresorna utgör 15% av alla resor som görs med start- eller målpunkt i länet och 3% av det totala trafikarbetet. I Tabell 1.1 visas uppgifter om gångresorna (antal och andel) i olika relationer med utgångspunkt från resvaneundersökningen 2004: inom hela länet samt inom, till/från respektive genom avgiftszonen. Tabell 1.1 Trafikarbete, antal resor, medellängd och medelrestid till fots för ett vardagsmedeldygn. Bas=resor till fots i olika relationer, huvudresor. Trafikarbete Resor Längd per Tid per Km % Antal % resa (km) resa (min) Inom zonen % % 1,3 16 Till/från zonen % % 9,6 37 Genom zonen % % 38,8 - Övr. relationer - 62% - 59% - - I hela länet % % 2,6 16 2

7 Som framgår av tabellen görs mer än en tredjedel av resorna till fots inom zonen. Det är främst inköpsresor som sker till fots, nästan var fjärde resa till fots har inköp som ärende. Eftersom varje person i snitt gör 3,6 resor en vardag innebär det att: 0,5 resor (huvudresor) görs till fots per person och vardag (där till fots utgör det huvudsakliga färdmedlet? varje person i snitt går ca 1,4 km per vardag. 3

8 4

9 2. Cykeltrafik 2.1 Bakgrund och syfte Cykeltrafikflödet i anslutning till tullsnittet kan förväntas öka när avgifterna införs. I Stockholm kan cykeln framförallt vara ett alternativ på sträckor upp till 10 km. Ett annat skäl till en mer generell ökning kan vara, beroende på den fysiska utformningen, att om biltrafiken minskar så upplevs cyklandet som säkrare och mer framkomligt. Ytterligare skäl kan vara att gatumiljön förbättras, vilket har stor betydelse för cyklister. 2.2 Sammanfattning av resultat I detta kapitel redovisas resultaten från mätningar och undersökningar av cykeltrafik före miljöavgiftsförsöket. Data om cykeltrafik som redovisas här och anses kunna vara relevanta för miljöavgiftsförsöket är: Cykelflöden över innerstadssnittet, Saltsjö-Mälar-snittet och citysnittet Medborgarnas andel av resor, restid och reslängd med cykel. Underlag är Resvaneundersökning 2004 som genomförts som enkät med resdagbok. Cyklisternas situation enligt rapporten Att cykla i Stockholms innerstad, Enligt resvaneundersökningen står cykel för 6% av alla resor med starteller målpunkt i länet och 3% av trafikarbetet. Var fjärde cykelresa görs inom avgiftszonen. 2.3 Cykelflöden i olika snitt Cykelflödet mäts årligen av Gatu- och fastighetskontoret i ett antal punkter 2. Flödet avser sex timmars räkning (7-9,12-14,16-18) under en vardag (måndag-torsdag) i juni, vilket motsvarar ca 50% av dygnets trafik (enligt dygnsfördelning vid fasta mätstationer). 2 Källa: Maria Berger, Trafiktjänsten, Gatu- och trafikkontoret i Stockholm 5

10 I Figur 2.1 redovisas antalet cyklister över följande snitt: Innerstadssnittet Saltsjö-Mälarsnittet Citysnittet Cykelflöde under 6 timmar vardagsdygn MV Innerstadssnittet Saltsjö-Mälarsnittet Citysnittet Figur 2.1 Cykelflödet över snitten samt medelvärde (MV). 6

11 Cyklister över innerstadssnittet I tabell 2.1 redovisas cykelflödet i tretton punkter över södra och norra innerstadssnittet. Tabell 2.1 Cykelflöde över södra och norra innerstadssnittet , uppdelat på de räknade punkterna. (Sex timmars räkning, vardag i juni) MV SÖDRA INNERSTADSSNITTET DANVIKSBRON SKANSBRON SKANSTULLSBRON LILJEHOLMSBRON MARIEBERGSBRON TOTALT NORRA INNERSTADSSNITTET GAMLA LIDINGÖBRON ROSLAGSVÄGEN UPPSALAVÄGEN SOLNABRON TOMTEBODAVÄGEN KARLBERGSTUNNELN EKELUNDSBRON TRANEBERGSBRON TOTALT SÖDRA OCH NORRA INNERSTADSSNITTET TOTALT Cyklister över Saltsjö-Mälarsnittet I Tabell 2.2 visas cykelflödet i fyra punkter över Saltsjö-Mälarsnittet. Tabell 2.2 Cykelflöde över Saltsjö-Mälarsnittet , uppdelat på de räknade punkterna. (Sex timmars räkning, vardag i juni) MV SALTSJÖ-MÄLARSNITTET ESSINGELEDEN VÄSTERBRON SLUSSEN VÄSTRA SLUSSEN ÖSTRA SLUSSEN TOTALT SALTSJÖ-MÄLARSNITTET TOTALT

12 Cyklister över Citysnittet I Tabell 2.3 visas cykelflödet i tjugo punkter över citysnittet. Tabell 2.3 Cykelflöde över citysnittet , uppdelat på de räknade punkterna. (Sex timmars räkning, vardag i juni). GR. NR GATA MV A 1 TORSGATAN A 2 DALAGATAN A 3 VÄSTMANNAGATAN A 4 UPPLANDSGATAN B 5 DROTTNINGGATAN B 6 HOLLANDÄRGATAN B 7 SVEAVÄGEN B 8 LUNTMAKARGATAN B 9 DÖBELNSGATAN C 10 REGERINGSGATAN C 11 BIRGER JARLSGATAN D 12 ENGELBREKTSGATAN D 13 STUREGATAN E 14 NYBROGATAN E 15 STRANDVÄGEN E 16 STRÖMBRON F 17 VASAGATAN F 18 KLARA MÄLARSTRAND G 19 KLARABERGSVIADUKT G 20 KUNGSBRON TOTALT Figur 2.2 Karta över punkterna som räknats i citysnittet. 8

13 Cyklister på centrala huvudgator I Tabell 2.4 visas cykelflödet på fem centrala huvudgator och på parallellgatorna till dessa. Tabell 2.4 Cykelflöde på centrala huvudgator och dess parallellgator , uppdelat på de räknade punkterna. (Sex timmars räkning, vardag i maj). GR RÄKNEGATA MV A ODENGATAN SURBRUNNSGATAN B FLEMINGGATAN PARKGATAN C HORNSGATAN BRÄNNKYRKAGATAN KRUKMAKARGATAN D FOLKUNGAGATAN TJÄRHOVSGATAN E BIRGER JARLSGATAN ROSLAGSGATAN TOTALT Resor med cykel enligt RVU2004 I detta avsnitt redovisas cykelresandet totalt i länet samt inom respektive till/från avgiftszonen utifrån resvaneundersökningen Resor som skett helt med cykel I Tabell 2.5 visas uppgifter om cykelresorna (antal och andel) för olika delar av länet. Cykel står för 6% av alla resor (huvudresor) med starteller målpunkt i länet och 3% av trafikarbetet. Var femte cykelresa görs inom zonen, men det största trafikarbetet görs i relationen till och från avgiftszonen. Tabell 2.5 Trafikarbete, antal resor, medellängd och medelrestid med cykel för ett vardagsmedeldygn. Bas=cykelresor i olika relationer, huvudresor. Färdmedel Trafikarbete Resor Längd per Tid per Km % Antal % resa (km) resa (min) Inom zonen % % 2,8 14 Till/från zonen % % 8,8 29 Genom zonen % % 30,6 43 Övr. relationer - 57% - 64% - - I hela länet % % 5,1 17 9

14 Cykeln används främst vid resor till skola eller arbete, mer än var fjärde cykelresa har det ärendet. Därefter följer fritidsaktivitet och inköp, där ca en femtedel av cykelresorna fördelar sig på vardera av dessa ärenden. Vid tjänsteresor används cykeln minst, endast i 3 % av resorna. Eftersom varje person i snitt gör 3,6 resor en vardag innebär det att: 0,2 resor (huvudresor) görs med cykel per person och vardag, varje person i snitt cyklar ca 1 km per vardag. Cykel i kombination med kollektivtrafik Cykel i kombination med kollektivtrafik utgör endast 1% av alla resor. En förklaring till denna låga andel kan vara att respondenterna ofta missar att fylla i anslutningsresorna. I RVU:n har dessa luckor kompletterats med fotresor, vilket innebär att övriga färdsätt till kollektivtrafik kan vara underskattade. 2.5 Cyklisternas situation I detta avsnitt beskrivs cyklisternas situation utifrån resultaten i rapporten Att cykla i Stockholms innerstad Attityder till att cykla i innerstaden I Figur 2.3 till Figur 2.7 visas hur cyklisterna upplever att det är att vara cyklist i Stockholms innerstad med tanke på framkomlighet etc. Resultaten som redovisas baseras på en enkät som ca 450 cyklister svarat på och som redovisats i rapporten Att cykla i Stockholms innerstad, Framkomlighet och konflikter på cykelbanor och i cykelfält Majoriteten av de tillfrågade cyklisterna anser att cykeln är det snabbaste sättet att förflytta sig på i innerstaden, men nästan ingen anser att trafikmiljön är anpassad för cyklister, se Figur

15 Cykeln är det snabbaste sättet att förflytta sig i Stockholms innerstad Trafikregler är lätta att följa för cyklister Trafikmiljön är anpassad för cyklister Det finns gott om utrymme i cykelfälten Det finns gott om utrymme på cykelbanorna Det känns säkert att cykla bland biltrafik Det känns säkert att cykla i cykelfälten Det känns säkert att cykla på cykelbanorna 0% 20% 40% 60% 80% 100% Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls Vet ej Ej svar Figur 2.3 Andel som instämmer eller tar avstånd från ett antal påståenden om hur det är att cykla i Stockholms innerstad. Majoriteten anser också att de kan hålla den hastighet de vill på cykelbanorna, något färre på cykelfälten, se Figur 2.4. En stor andel av de som cyklar i cykelfälten hindras av bilar som stannar eller parkerar i cykelfälten. Framkomlighet Framkomlighet på cykelbanor: på cykelbanor Kan hålla den hastighet jag vill Hindras av andra cyklister Hindras av gångtrafikanter Hindras av parkerade fordon Hindras av fordon som lastar/lossar Framkomlighet Framkomlighet i cykelfält: i cykelfält Kan hålla den hastighet jag vill Hindras av andra cyklister Hindras/blir trängd av bilar Hindras av bilar som stannar/parkerar 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 % Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig Ej svar Figur 2.4 Hur cyklisterna upplever framkomligheten på cykelbanor och i cykelfält. Framkomlighet i trafiksignaler Mer än sex av tio cyklister cyklar någon gång mot rött ljus, och den främsta anledningen till det uppges vara att man bedömer att trafiksituationen är sådan att man kan det, se Figur 2.5. Detta kan i sin tur bero på att signalerna är dåligt anpassade till cyklister, att de kanske inte detek- 11

16 teras och får grönt trots att det inte finns någon korsande trafik, se Figur 2.6. Händer det att du cyklar mot rött ljus i Stockholms innerstad? Ja Nej Om ja, varför? För lång tid innan signalen slår om Vill inte tappa farten Trafiksituation sådan att man kan Finns ingen anledning att stanna Annat % Figur 2.5 Andel cyklister som cyklar mot rött i innerstaden och orsak till det. Hur ofta upplever du som cyklist bland fordonstrafik att....signalen slår om till grönt automatiskt?..du fastnar vid rött ljus?..du hinner över innan signalen slår om till rött?.. du hinner med den "gröna vågen" som är anpassad för biltrafiken? 0% 20% 40% 60% 80% 100% A lltid Ofta Ibland Sällan Aldrig Vet ej Ej s v ar Figur 2.6 Hur cyklisterna upplever framkomligheten i trafiksignalerna i innerstaden (signaler som gäller både bilister och cyklister). Tillgänglig cykelparkering Tillgängligheten till cykelparkering i innerstaden kan tolkas som ganska dålig, se Figur

17 När du behöver parkera din cykel i innerstaden, hur ofta hittar du.... cykelparkering?.. plats i cykelställen? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig Vet ej Ej svar Figur 2.7 Hur cyklisterna upplever tillgängligheten till cykelparkering i Stockholms innerstad. Upplevelse av framkomlighet och säkerhet på 5 platser i city I Figur 2.8 visas hur cyklisterna upplever framkomligheten och säkerheten för cyklande på fem platser i city: Sveavägen, Slussen, Stadshuset, Nybroplan respektive Stureplan. Resultaten kommer från på- platsenintervjuer med ca 50 cyklister per plats och som redovisats i rapporten Att cykla i Stockholms innerstad, Sveavägen Slussen Stadshuset Nybroplan Stureplan Framkomlighet Säkerhet Framkomlighet Säkerhet Framkomlighet Säkerhet Framkomlighet Säkerhet Framkomlighet Säkerhet 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket bra/säker Ganska bra/säker Varken eller Ganska dålig/osäker Mycket dålig/osäker Vet ej Figur 2.8 Hur cyklisterna upplever framkomlighet respektive säkerhet vid 5 platser i city. (intervjuer med cyklister per plats) 13