Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år?

Transkript

1 Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år? Trafiknät Stockholm KTH

2 EU-projektet OBIS Optimering av lånecykelsystem i europeiska städer Tre år, t.o.m. augusti system i 10 länder, varav tre förnyade Framgångsfaktorer Finansiellt upplägg Slag av operatör Kontraktsfrågor, lagar och regler för t.ex. upphandling Stadens roll Befolkning, infrastruktur och transportvanor Systemets design och teknologi Två följd-/systerprojekt från Vinnova: Framtidens personresor: Stockholm City Bikes/ OBIS WP4 (med Trafikverket) Miljöinnovationer: nyutveckling i Örebro 2

3 Fem år efter start Sep 2006, försenat Startade med 40 stationer och ca 250 cyklar (planerat 50/500) målet var 80/1000 Kontraktet gällde till 2014 Konsekvenser för utbyggnaden minst 5 års avskrivning på stationer Option på ytterligare 80 stationer/1500 cykelplatser utlöstes inför : Kontraktet förlängt till 2017 för att möjliggöra utbyggnad Koncentration på innerstaden Målsättning 2012: ytterligare 50/500 i ytterstaden + angränsande kommuner (Lidingö, Sundbyberg, Solna, Nacka) 3

4 Många hinder P-platslöfte 2006: 300 nya gatuparkeringsplatser i city (resultat över 400!) kunde blivit 150 stationer! Infrastruktur: Citybanan, ersättningstrafik (2009) måste riva stationer vid Centralen, Birger Jarlsgatan, etc Prinsessbröllopet 2009: Spårvagnen prioriterades Snöiga vintrar har aktualiserat framkomlighetsproblem SÄPO! 4

5 Utbyggnad, stationer planerat faktiskt kontrakt

6 Utbyggnad, cykelplatser planerat faktiskt kontrakt

7 7

8 Lånefrekvens Lån/dag totalt *) Registrerade användare 31/10 Dagar/ (lån/re g.anv.) Utan 3- dagars **) (?) (?) Ökning, årligt genomsnitt 57% 33% -16% -21% *) säsongen är 214 dagar, 1 apr-31 okt **) Antagande: 6 lån per 3-dagarskort 8

9 Cykelresor i Stockholm Antal cykelresor i Stockholms stad *) Andel med lånecykel (%) , , , ,5 *) RES05/06: delresor m. cykel, start- och målpunkt i Stockholms stad, per mätdag Antagande: ca 8% tillväxt av antalet cykelresor varje år Obs. att innerstaden endast är ca 20 % av stadens yta (men genererar proportionellt fler resor). Lånecykelandelen är kanske dubbelt så hög där 9

10 Vem använder lånecyklarna? Resultat från användarenkät Stockholmsmedel 2007 Män 64 % 58 % 64 % 49 % Ålder 40 år 40 år 40 år 40 år >30 000/mån 53 % 51 % 57 % 20 % Eftergymnasial utbildning > 3 års högskola Svar (frekvens) 84 % 82 % 83 % 52 % (65 % i innerstaden) 62 % 59 % 62 % (67 %) (53 %) (45 %) 10

11 Vem använder lånecyklarna? Boende (2008): 58% Stockholms innerstad 35% Stockholms län utanför innerstaden 5% utanför Stockholms län (av dessa är hälften dagligen i Stockholm, och 1/5 varje vecka) Webb-enkät internet-bias för ålder knappt 4 år yngre än kontrollgrupp men ingen skillnad för kön, utbildning eller inkomst Enkäten på svenska, utesluter utländska användare 11

12 Resestatistik Användare, självrapporterat RES0506, alla färdmedel Reslängd km 21 km 3 km Restid till arbete/studier RES0506, cykel i Sthlms län min 30 min 16 min 12

13 Ersatt färdmedel 100% 90% 4,6% 9,6% 5,4% 4,9% 9,4% 9,0% 80% 26,1% 70% 26% 27% 25% 60% 4,9% 50% 40% 30% 20% 10% 58% 56% 60% 25% 41% annat bil egen cykel gång kollektivtrafik 0% 13

14 Ersatt biltrafik vs. servicetrafik Ersatt bil 4,6 % 5,4 % 4,9 % (5 %?) Antal per säsong Antal per dag 1) Breakeven 2) 9 000(?) km 4-5 km 3-4 km 1-2 km 1) den högre siffran om helgerna räknas bort 2) den sträcka bilresorna måste ha gjort i genomsnitt för att kompensera för servicebilarnas utsläpp Antagande: bilersättarna använder lånecyklarna lika ofta som genomsnittet 14

15 Några fler resultat Frekventa lånecykelanvändare är även flitigast i att kombinera lånecyklar med övrig kollektivtrafik Lånecykelanvändare som uppger att de ersätter övrig kollektivtrafik är även flitigast användare av lånecyklar Lånecykelanvändare som uppger att de ersätter bil, gång eller egen cykel använder lånecyklarna mer sällan 15

16 Slutsatser I - användning Lånecykelanvändare rekryteras främst från kollektivresenärer och fotgängare, men till viss del även från mindre frekventa bilister Det finns både en komplementaritet (långa resor) och en substitution (korta resor) med övriga kollektivresor Trots den ringa trafikvolymen kan en viss utsläppsminskning skönjas, även med hänsyn tagen till omfördelningstrafiken 16

17 Slutsatser II - utbyggnad Lånecykelsystem är utrymmesekonomiska jämfört med bilar 12 cykelplatser ryms på 2 gatuparkeringsplatser för bil Griper dock in i stadsrummet på olika sätt och kräver därför stöd från högsta stadsledningen Håkan Carlboms 13 punkter SÄPO Jf Paris, Barcelona, London 17

18 18

19 Slutsatser III - effekter Användningen i antal uthyrningar är inte det enda måttet på framgång Lånecykelsystem kan gynna den allmänna cykelkulturen i en stad Höjer statusen på cykling och bidrar till bättre villkor för cyklister 19

20 DN 12/