Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Transkript

1 Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR... 8 RESVANOR SYD 2007 (RESVANEUNDERSÖKNING, REGION SKÅNE)... 8 SKOLKLASS PÅ CENTRALSKOLAN (13/3 2014)... 8 ENKÄTER JÄRNVÄGSSTATIONEN (20/3 2014)

2 Kommunen I Perstorps kommun som helhet är cykelnätet främst knutet till huvudorten, med ett par g/c-banor som sträcker sig ut. Generellt är framkomligheten också bättre inom orterna, då mindre vägar och bostadsgator kan fungera som relativt säkra transportsträckor. Mellan orterna är det sämre, detta trots att de mindre samhällena Oderljunga, Häljalt och Bälinge alla ligger längs väg 108, norr om huvudorten. Befintliga G/C-vägar Man kan enkelt se att de befintliga cykelvägarna utanför tätorten är mycket få och endast en av två kopplas vidare till ett annat samhälle. 2

3 Det finns ett relativt väl utbyggt nät av gång och cykelvägar inom/genom Perstorps tätort, samt ett fåtal anlagda cykelvägar i övriga kommunen. Som exempel kan nämnas den cykelväg som förbinder Perstorps centralort med Tyringe, längs väg 21. I övrigt finns det en sträcka mot Klippan som är skyltat med små gula cykelledsskyltar, här kan kommunen jobba mer aktivt och välja ut de stråk man tycker passar bäst. Öresund som cykelregion Enligt siffror som projektet Öresund som cykelregion tagit fram, sker ca.14 % av resandet i Perstorps kommun med cykel (projektår: ). Det finns alltså gott om utrymme för förbättringar, då avstånden inom kommunen ofta är ganska korta. Det handlar om att minska bilresandet till förmån för cykling och transporter till fots. Dock finns brister i g/c-nätet idag, vilket gör att det är bekvämare, säkrare och mer praktiskt att använda sig av andra trafikslag. Samma projekt presenterar även siffror som visar att den procentuella andelen cyklister som skadas och/eller dödas i trafiken är betydligt större i glesbygd än i städer. Detta tyder på en mer effektiv och säker utformning av infrastrukturen för cyklister i stadsområdena, det finns alltså information och erfarenheter att hämta härifrån. Andel skadade cyklister, i förhållande till antalet genomförda cykelresor. (Källa: Öresund som cykelregion) 3

4 Centralorten Befintliga G/C-vägar Perstorps tätort har ett system med gång-/cykelvägar som byggts ut i etapper, det brister dock i helheten, där många bitar verkar hänga lite löst och flertalet områden helt saknar tydliga kopplingar in mot centrum och dess funktioner. För att öka såväl folkhälsa som ortens attraktivitet behövs goda möjligheter för att ta sig fram på andra sätt än med bil. Idag ser g/c-nätet ut som nedan, exklusive de mindre stråk som enbart kopplar ihop bostadsgator inom och mellan områden. Detta visar på det lapptäcke av insatser som gjorts redan, där man inte lagt särskilt mycket fokus på helheten. Man har skapat lösningar för viktiga bitar, men totalt sett är användarvänligheten inte vad man kan önska. I de norra delarna kring Andreassons Äng är kopplingarna få, dock finns det gångstigar över ängen, som med en del uppdateringar och insatser skulle kunna bli en värdefull tillgång i g/c-nätet. Längs Oderljungavägen finns det en bra g/c-bana, men i norr är där plötsligt ett avbrott. Längs väg 21 mot Tyringe finns det en bra g/c-bana, men den kopplas inte till tätorten på något tydligt sätt. 4

5 Söder om väg 21 finns det inte mycket planerat för g/c-trafik. I Klockareskogen skiftar g/c-vägen mellan att vara asfalterad och en grusväg, till synes utan anledning. I många fall är det barn och ungdomar som är ute och rör sig på dessa stråk, för att göra det säkert för dessa att röra sig i trafiken bör stort fokus läggas på tydlighet. Detta gäller för de som rör sig på stråken såväl som den trafik som rör sig på korsande bilvägar. Brister Genom att visa bristerna på det här viset blir det enkelt att se var det finns mest problem, tillsammans med den tidigare kartan kan den användas i arbetet med att prioritera olika insatser. Man kan t.ex. utläsa vilka insatser som ger väldigt mycket i förhållande till kostnad och arbetsinsats. 5

6 Marknadsföring Som bildtexten nedan anger, har olika marknadsföringsinsatser genomförts tidigare. Att låta politiker och folkvalda visa hur det ska gå till är kanske något man ska göra igen. Historiskt arv På de två bilderna nedan kan man se stora skillnader i hur den centrala delen av Oderljungavägen sett ut, en höjning av vägbanan har gjort att bäckfåran känns än djupare. Flera korsande vägar ansluter till Oderljungavägen just i kurvan på bilderna, något som gör trafiksituationen något osäker. I dagsläget är det ytterligare en bilväg som ansluter från vänster i bild, från parkeringen vid Ica, vilket ytterligare bidrar till den något udda trafiksituation som råder i området. 6

7 Färgarebron hette bron tidigare, den skulle kunna få en mer framträdande roll om man höjde Oderljungavägen ytterligare i kurvan, så en g/c-väg kan dras genom en tunnel under vägen. I dagsläget är vägen en barriär som på ett väldigt effektivt sätt separerar Stadsparken från Folkets Park och bryter flödet längs bäcken. I gamla tider såg bron ut på det här viset, sett från sidan. Genom att använda det formspråket skulle platsens historia knytas in, på ett vackert och funktionellt sätt. 7

8 Undersökningar Resvanor Syd 2007 (resvaneundersökning, Region Skåne) Här återges en kortare sammanfattning, för mer information se Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007, där information om rapporten samt de siffror som rör Perstorps kommun finns samlat. Undersökningen ger även ett tvärsnitt av kommunen invånare, då det i undersökningen finns representanter för flera olika familjekonstellationer, boendeformer, utbildningsnivåer, sysselsättning och inkomstnivåer. Detta ger både information om kommunen och om de resvanor som är undersökningens huvudmål. I Perstorps kommun var det 280 svarande på 697 utskick, svarsfrekvensen låg alltså på drygt 40 %. Drygt 80 % av de svarande har körkort, 15 % har inte tillgång till bil och ytterligare 9 % har bara tillgång ibland. Siffrorna gäller Perstorp, vilket betyder att det finns en stor del invånare, över en femtedel, som behöver kunna ta sig fram på andra sätt än med bil. Detta beror inte bara på egna val, det är även en fråga om möjligheter. Andelen bussresor som görs i Perstorp ligger på ynka 1 %, detta beror troligen på den bristande tillgången på busslinjer. När det gäller kollektivtrafik i stort ligger även siffrorna på tillgången till kort för kollektivtrafik lägre än snittet för regionen. Med dessa siffror i ryggen blir behovet av transportleder för exempelvis cykel än mer intressant. Av naturliga skäl har de under 18 år inget körkort, å andra sidan har de god tillgång till cykel. Tillgången till cykel är hög hos de som är 25 och yngre, andelen med tillgång till cykel större än andelen med körkort. Dessutom ligger Perstorps kommun lågt vad gäller tillgång till cykel, den totala siffran landar på 75 %, vilket är lägst av alla Skånska kommuner. Detta trots att 9585 resor av totalt görs inom kommunens gränser, ungefär hälften av dessa görs med bil. Skolklass på Centralskolan (13/3 2014) Vid besöket på centralskolan disponerades en lektion (40 min), eleverna fick diskutera i grupper och sedan redovisa vad de kommit fram till. De kartor där eleverna ritade ut problem, målpunkter och resvägar samlades sedan in och har sammanställts i de två som visas här nedan. En karta visar identifierade brister och den andra de resvägar och målpunkter som ungdomarna identifierade i sin vardag. 8

9 Ungdomarna påpekade bland annat att när belysningen slutar fungera, tar det ofta väldigt lång tid innan det är ordnat. De nämnde särskilt g/c-banorna runt Ugglebadet, Uggleplanerna, samt utanför kyrkan, där de upplever att det är för mörkt. De nämnde även att det är mycket sprickor och hål i en del trottoarer, detta är något som man behöver arbeta fram bättre rutiner för att kontrollera och åtgärda. Nedan ser man vägarna ungdomarna rör sig på någorlunda regelbundet, oavsett om det finns g/c-banor eller inte, eller ens om det är planerat att man ska röra sig längs det stråket, som t.ex. genom industriområdet vid Ugglebadet. 9

10 Enkäter järnvägsstationen (20/3 2014) Undersökningen gjordes en torsdag eftermiddag (14.30 till 17.00) i slutet på mars, med solsken och ca 10 grader i luften. Vi stod på stationen och de som väntade på tåget tillfrågades om vilken väg de tagit till stationen just den gången, detta fick de rita ut på en karta. Ytterligare några frågor ställdes för att få fram vilken spridning det var på de svarande. 44 svarande, varav 20 kvinnor och 24 män. Vi använde oss av samma åldersindelning som Region Skåne gör i sin resvaneundersökning, för att dessa ska vara möjliga att koppla till varandra. Dock gjordes en justering av den yngre gruppen, så åldern justerades från till 0-18, då man kan vara yngre än 15 och åka kollektivt På kartan nedan redovisas de vägar de svarande ritat ut på kartan. Varje streck representerar en utritad väg, men inte nödvändigtvis en persons väg, då samma vägar i flera fall använts av flera personer. Det var förhållandevis få som cyklade, de flesta hade valt att gå. Det var dock glädjande att ingen av de svarande hade tagit bilen till stationen. 10