Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning

Transkript

1 Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning

2 Omfattande och detaljerad utvärdering Resvaneundersökning Stockholms län (augusti) Resvaneundersökning Mälardalen Biltrafik Snitträkningar GPS restider Kömätningar Kollektivtrafik (augusti) Parkeringsbeläggning Cykel- och gångtrafik (cykel i augusti) Trafiksäkerhet Stadsmiljö Stadsliv (augusti) Luftkvalitet Emissioner Buller Näringslivseffekter Handel och besöksintensiv verksamhet Taxi/bud/färdtjänst Hantverksföretag och trafikskolor Distributionstrafik och renhållningstransporter Jmf mellan två större arbetsplatser Barn- och ungdomars idrottande Samhällsekonomisk analys (fördelningseffekter i augusti) Regionalekonomisk analys Loggning av händelser

3 Utvärderingens organisation Referensgrupp (experter, förvaltningar, myndigheter, intresseorganisationer: Vad ska utvärderas och hur Miljöavgiftskansliet Beställning/koordinering av delprojekt Utvärderingsexperter inom olika områden (konsulter, högskolor, förvaltningar) Genomför delprojekt Delrapporter (ca 25 st) Vetenskaplig referensgrupp Avnämarreferensgrupp Vetenskapliga referensgrupper följer och ger synpunkter Analysgruppen Sammanfattar och värderar delprojekt Analysgruppens sammanfattning

4 Analysgruppens uppgift Ge oberoende, sammanfattande helhetsbild - väga samman och värdera olika delrapporter Kritiskt granska resultat/metodik och dra slutsatser Tagit hänsyn till omvärldsfaktorer, metodik, urval osv. Delrapporterna väsentligen samstämmiga

5 Analysgruppen Staffan Algers, KTH & Transek Karin Brundell Freij, Lunds universitet Jonas Eliasson, Transek (ordf.) Cecilia Henriksson, Inregia Lars Hultkrantz, VTI & Örebro universitet Christer Ljungberg, Trivector Lena Nerhagen, VTI & Högskolan Dalarna Lena Smidfelt Rosqvist, Trivector (sekr.)

6 Idag: översikt, slutsatser, nedslag nytt sen 21 juni: samhällsekonomiska fördelningseffekter resvaneundersökningen

7 Målen har väsentligen uppfyllts % mindre trafik till/från innerstaden Blev 20-25% Ökad framkomlighet Kötiderna ner 30-50% i och kring innerstaden Essingeleden ung. som förut Minskade utsläpp 14% mindre i innerstaden; 2,5% i länet Invånarna ska uppleva att stadsmiljön förbättras Oklart svårt att definiera och mäta

8 Effekterna stabiliserade sig snabbt Passager över avgiftssnittet kl 6-19 Fordonspassager över avgiftssnittet kl % -24% -23% -22% -22% -22% -30% 2005 (beräknat) 2006 höstvardag jan feb mar apr maj jun jul aug sept okt nov dec

9 Mindre trafik även långt ut och längre in -25% -20% -15% -10% -5% 0% 5% Innerstadsgata Innerstadsgata stor Innerstadsled utspädd minskning Innerstad (trafikarbete) Avgiftssnittet Inre infart Yttre infart Ytterstadsgata Tvärled tvärleder ung. oförändrade

10 Hur anpassade resenärerna sig? Många olika sätt att ändra sitt resande: Byte av färdsätt ändrade vägval ändrade målpunkter fler ärenden på en gång Hälften som försvann bytte till kollektivtrafik Infartsparkeringarna används men litet bidrag totalt sett Restidpunkt ändras i mycket liten omfattning

11 Vart har bilisterna tagit vägen? Länets invånare minskat bilresorna över snittet med ca 20 % motsvarar ungefär fordonspassager Länets invånare ökat resorna med SL över snittet med ca 5 % motsvarar ungefär kollektivtrafikpassager Obs! Dessa tal kan inte direkt jämföras med varandra. Det ena är fordon och det andra individer

12 Vilka bilresor har försvunnit? fritid -23% övrigt -33% inköp/service -27% tjänste -30% Obs! förändring inklusive årstidsvariationer. arbete/skola -22%

13 Vart har försvunna bilresorna tagit vägen? arbete/skola: mest till kollektivtrafik; några ändrar väg

14 Försvunna arbets-/skolresor med bil ändrat ruttval kollektivtrafik

15 Vart har försvunna bilresorna tagit vägen? fritid, inköp, tjänste, övrigt,

16 Övriga ärenden med bil Man har inte bytt till kollektivtrafik Man har istället gjort andra anpassningar som ändrat målpunkter bytt färdväg effektiviserat sig så att färre resor behövs

17 Män ändrade sitt resande mer än kvinnor Bilresor under avgiftstid med start eller mål i innerstaden Kvinnor -9% Män -21%

18 Höginkomsttagare berörs mest medelinkomsttagare ändrar sig mest Bilresor under avgiftstid med start eller mål i innerstaden Hög Låg Medellåg Medelhög Medel

19 Höginkomsttagare berörs mest medelinkomsttagare ändrar sig mest Bilresor under avgiftstid med start eller mål i innerstaden Hög -15% Låg -6% Medellåg -25% Medelhög -9% Medel -30%

20 Biltrafik från olika områden Bilresor under avgiftstid med start eller mål i innerstaden Söder yttre förort Norr yttre förort Söder inre förort Norr inre förort Lidingö Innerstaden

21 Lidingö och innerstaden berörs mest och ändrar sig mest Bilresor per person under avgiftstid med start eller mål i innerstaden Söder yttre förort Norr yttre förort Söder inre förort Norr inre förort Lidingö Innerstaden

22 Lidingö och innerstaden berörs mest och ändrar sig mest Bilresor per person under avgiftstid med start eller mål i innerstaden Söder yttre förort -24% Norr yttre förort -8% Söder inre förort -23% Norr inre förort -24% Lidingö -32% Innerstaden -23%

23 Effekterna för länsinvånarna små sett över länet Bilresorna som minskat motsvarar ca 2 % av invånarnas alla resor i länet en vardag och drygt 4 % av alla bilresor

24 Fördelningseffekter

25 Hur många berörs av trängselskatten? Många betalar ibland få betalar ofta Under en tvåveckorsperiod betalar hälften av länets bilar trängselskatt någon gång men under 5 procent av bilägarna har en snittkostnad över 100 kr/vecka En liten grupp står för en stor del av passagerna 5 procent står för en tredjedel av intäkterna från privatbilar

26 Betald trängselskatt under 14 dagar 14% Nära hälften av länets privatbilar 12% % av länets privatbilar 10% 8% 6% 4% 2% 5% av länets privatbilar 1/3 av privatbilsintäkterna 0% kr/14 dagarsperiod

27 Allmänt om fördelningseffekter Variationen inom grupperna stor Intäktsanvändningen helt avgörande för hur en viss grupp påverkas Yrkestrafik och tjänsteresenärer stora vinnare höga tidsvärderingar Privatpersoner beräknas förlora före intäktsåterföring obs. att kalkylen inte innehåller hela sanningen

28 Vilka grupper betalar mest? Innerstads- och lidingöbor betalar omkring dubbelt så mycket som övriga Rika hushåll (stort konsumtionsutrymme) betalar nära tre gånger så mycket som fattiga hushåll (lågt konsumtionsutrymme) Förvärvsarbetande betalar omkring tre gånger så mycket trängselskatt som övriga Män betalar nära dubbelt så mycket som kvinnor Hushåll med barn resp. med två vuxna betalar ca 50 procent mer (per person)

29 Samhällsekonomi är inte hela sanningen: Innerstadsbor beräknas vara största förlorarna men är mest positiva! Restid Betald avgift Anpassning Netto före intäktsåterföring Norr ytterförort Norr inre förort Innerstaden Lidingö Söder inre förort Söder ytterförort Innerstads- och lidingöbor beräknas förlora ca dubbelt så mycket som övriga Så varför är innerstadsbor mest positiva till trängselskatten? möjligheten att använda bil ibland mycket värd? miljövinsterna större än beräkningarna antar?

30 Intäktsanvändningen avgör nettoeffekten Direkta effekter (restid + trängselskatt) Restid Betald avgift Anpassning Netto före intäktsåterföring Låg Medellåg Medel Medelhög Hög Netto efter olika hypotetiska intäktsanvändningar Låg Medellåg Medel Medelhög Hög Lika återbäring Sänkt skatt Sänkt kollektivtrafiktaxa

31 Sammanfattande slutsatser

32 Vad blev vi överraskade av? att effekterna inträffade och stabiliserades så snabbt att den förbättrade framkomligheten syntes med blotta ögat omsvängningen i opinionen att sätten att anpassa sitt resande är så många

33 Om trängselskatten permanentas Sätt mål för vad som ska uppnås Avgiftsnivåer och klockslag kan finjusteras Ta hänsyn till säsongsvariation i trafiken Fortsätt förenkla betalning och administration

34 Lärdomar för framtiden Stora effekter jämfört med andra åtgärder Ex: Kringfartsleder beräknas minska innerstadstrafik procent Obs: Finansiellt överskott (som kan användas till investeringar) Komplement till investeringar både finansiellt och ur trafiksynvinkel Mer/bättre kollektivtrafik kan inte ensamt minska vägträngseln