Trafikens års- och säsongsvariation en översikt

Transkript

1 Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMS=MPJNM== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet Christer Ljungberg, Trivector AB Ulf Rämme, AB Handelns utredningsinstitut Trafikens års- och säsongsvariation en översikt Utgångspunkten för denna lilla PM är tre frågor: 1. Kan man verkligen använda en höstvardag som jämförelsevärde för trafiken under vintern och våren? 2. Under januari-mars 26 har trafiken över avgiftssnittet ökat stadigt (om än långsamt). I hur hög grad kan denna ökning bero på säsongsvariation? 3. Är det överhuvudtaget meningsfullt att jämföra trafiken för två olika år med varandra utan att ta hänsyn till faktorer som konjunktur, befolkning, bensinpris osv.? Påverkar inte dessa faktorer trafiken så mycket att jämförelser mellan två år blir meningslösa eller missledande? I denna PM visas att: 1. Trafiken över avgiftssnittet varierar så lite från månad till månad under perioden september-april att en höstvardag är ett relevant jämförelsevärde även för månaderna januari-april åtminstone när det handlar om så stora trafikförändringar som de som inträffat under försökets första månader. 2. Trafiken över avgiftssnittet brukar visserligen öka under hela våren, men ökningen under perioden januari-april är ganska begränsad (4% i den mätserie som visas i denna PM). Det är först i maj som trafiken ökar ordentligt. Säsongsvariation utgör därför endast en mindre del av trafikökningen under januari-mars Faktorer som bensinpris, konjunktur och befolkning spelar roll, men trafiken över innerstadssnittet varierar ytterst lite från år till år. Den genomsnittliga variationen de senaste 15 åren har varit under 1% - den största förändringen mellan två olika år var 2,6% (från 1997 till 1998) 1. 1 Mer detaljer om variationen från år till år finns i bilaga. jáäà ~îöáñíëâ~åëäáéí= e~åíîéêâ~êö~í~å=o_i=nmr=pr=píçåâüçäã= qñåw=mujrmu=ov=mmm= =

2 ëáç=2 (7) För övrigt är det värt att påpeka att i länet som helhet påverkas trafiken kraftigare av faktorer som konjunktur och befolkning. Säsongsvariationen är också större i länet som helhet än vad den är över avgiftssnittet. Trafikvariationer 2 sju mätpunkter Trafiken varierar över året. I sammanfattning är trafiken som högst i maj och första halvan av juni, som lägst i juli och första halvan av augusti, och ganska lika resten av året förutom undantag som jul, sportlov och påsk förstås. Det är alltså inga dramatiska trafikvariationer under perioden oktober-april (oräknat helger). Diagrammet nedan visar vardagsdygnstrafik för varje månad 2 för de mätpunkter som hade kontinuerliga mätningar hela Danvikstullsbron Liljeholmsbron Skanstullsbron Skeppsbron Solnabron Sveavägen Västerbron 5 jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- Kort om datamaterialet: Vardagsdygnstrafiken är exklusive jul-, sportoch påsklov. Vi saknar i skrivande stund data för juli och augusti: juli i diagrammet avser i själva verket sista veckan i juni (veckan efter midsommar), som mer brukar påminna om en julivecka än en junivecka. Notera att trafiken på Liljeholmsbron och Västerbron ökade i novemberdecember 2 pga. Lodbrok-avstängningarna på Essingeleden. För dessa mätpunkter avser höstmedelvärdet perioden fram till Lodbrok-olyckan (1 sept-13 okt). För övriga mätpunkter avser höstmedelvärdet perioden 1 sept-16 dec. Ur diagrammet drar vi två slutsatser: 1. Årsvariationen under perioden september-april är försumbar jämfört med effekten av trängselavgifterna ca ± 2% mellan högsta och lägsta månad, att jämföra med trängselavgifternas effekt på 2-

3 ëáç=3 (7) 25% 2. Att jämföra trafiken med höstvardagen med en dag under våren är alltså ett obetydligt fel i sammanhanget. 2. Den trendmässiga uppgången under perioden jan-april är ganska liten omkring 3%. I tabellen sammanfattas hur mycket lägre trafiken var i jan-mars 2 jämfört med höstvardagen, samt trendökning januari-april 2. Danvikstullsbron Liljeholmsbron Skanstullsbron Skeppsbron Solnabron Sveavägen Västerbron jan-mar jmf m höstvardag -2% -1% -2% -2% -3% -3% -3% Ökning jan-apr 5% 4% 3% 2% -2% 3% 6% Jämför man januari-mars-trafiken 26 med höstvardagen kan man därför tänka sig att kompensera med 2-3% eftersom jan-marstrafiken var 2-3% lägre förra året. Å andra sidan kan en så liten variation också bero på faktorer som väder, bensinpris o dyl. Hela innerstadssnittet april, oktober och höstvardag Det är tyvärr bara för dessa sju punkter som det finns kontinuerliga mätningar under hela 2. Men vi kan illustrera att skillnaden mellan trafiken i april, oktober och för höstvardagen är närmast försumbar på ett mer detaljerat sätt, nämligen genom att studera det s k innerstadssnittet. Innerstadssnittet är en lite annan avgränsning av innerstaden än avgiftssnittet 3 och har använts för trafikmätningar sedan flera decennier. I tabellen nedan är innerstadssnittet indelat i väderstreck så att man kan jämföra varje riktning för sig. Dygnsflöden april 2 okt 2 Skillnad april/okt Lidingö % Norr % Sydöst % Söder % Väster % Hela innerstadssnittet % Som framgår av tabellen är skillnaden mellan oktober och april försumbar. Diagrammet nedan jämför avgiftssnittets olika väderstreck för april 2, oktober 2 och höstvardag. Eftersom mätningarna i april genomförts vid innerstadssnittet och inte vid avgiftssnittet (skillnaderna rör framför 2 För att undvika förvirring: notera att diagrammet visar dygnssiffror. I andra sammanhang jämförs minskning under avgiftsperioden. Den minskningen är större omkring 5 procentenheter större. 3 De två väsentliga skillnaderna är att området kring Ropstens t-banestation ligger innanför innerstadssnittet men utanför avgiftssnittet, och att och Universitetet ligger utanför innerstadssnittet men innanför avgiftssnittet.

4 ëáç=4 (7) allt Lidingö) så blir inte jämförelsen exakt, men tillräckligt för att belägga att överensstämmelsen är god. Diagrammet avser endast de punkter där de två snitten överensstämmer apr- okt- höstvardag 2 5 lidingö norr väster söder sydöst

5 ëáç=5 (7) Årsvariationer Trafiken i allmänhet varierar med bl a konjunktur och folkmängd. Trafiken i länet som helhet har vuxit stadigt i flera decennier i takt med ökande befolkning, ekonomisk tillväxt och högre bilinnehav. Nedgångar i konjunktur och ökade bensinpriser har bara orsakat tillfälliga, mindre svackor i denna trend. Men för trafiken till och från innerstaden är bilden en annan. Sedan 1991 har trafiken till och från innerstaden varierat ytterst måttligt de stora konjunkturförändringarna kring sekelskiftet syns bara som små krusningar. Man kan dock urskilja en svagt ökande trend, motsvarande i genomsnitt ca +,5% per år sedan Norra Innerstadsnittet Södra Innerstadsnittet Hela innerstadsnittet Den genomsnittliga absolutvariationen (alltså förändring oavsett tecken) de senaste 15 åren har varit under 1%. Den största förändringen mellan två olika år var 2,6% (från 1997 till 1998).

6 ëáç=6 (7) Beräkning av jämförelsetrafik 2 Tidigare analyser av månadsindikatorerna har jämfört trafiken med trafiken en genomsnittlig höstvardag 2. Det har förekommit en del frågor om varför inte jämförelsen i stället varit med motsvarande period förra året: det logiska vore väl att jämföra januari 26 med januari 2, februari 26 med februari 2 och så vidare. Skälet till att våra jämförelser varit med höstvardagen är att det inte finns trafikmätningar för samtliga mätpunkter för hela våren 2, utan endast för ett urval 4. Eftersom trafikvolymerna varierar så pass lite under perioden september-april så har vi menat att jämförelser med höstvardagen givit en god bild av trafikförändringarna. Men eftersom detta föranlett en hel del frågor, och ibland en del förvirring, har vi i analysgruppen nu bestämt oss för att gå över till att, i görligaste mån, trots allt jämföra månad-mot-månad. Detta förändrar i praktiken ingenting av de slutsatser som presenterats hittills, eftersom trafikvolymerna över avgiftssnittet som sagt endast varierar ett par procent upp och ner under hela perioden september-april. Avsikten är enbart att skingra eventuell förvirring kring huruvida höstvardagen verkligen är en relevant jämförelse, eftersom vi har fått så många frågor om detta. För att beräkna antalet passager över avgiftssnittet för varje månad 2 utgår vi från mätningarna hösten 2, och räknar sedan upp eller ned detta tal med månadstrafiken för de fyra punkterna Danvikstullsbron, Skanstullsbron, Solnabron och Liljeholmsbron relativt höstvardagstrafiken. Det ger att den beräknade trafiken vardagar 6-19 för olika månader 2 blir: 2 (beräknat) jan feb mar apr maj jun jul aug sept okt nov dec höstvardag Det är inget medvetet urval som styrt vilka mätpunkter som mätts, utan det har berott på vilka mätpunkter som var utrustade med automatiska mätare redan under våren 2, och därmed varit igång kontinuerligt hela våren. Samtliga mätpunkter är dock mätta bl a i april 2; en något utförligare beskrivning av vilka mätdata som finns och hur de används finns i en bilaga till denna PM.

7 ëáç=7 (7) Beräkningens exakthet för månaderna januari-mars och maj-juni är givetvis begränsad av att korrigeringen för säsongsvariation bara bygger på fyra mätpunkter. För april och september-december finns däremot fler mätpunkter. Denna jämförelseserie kan slutligen jämföras med trafiken under 26: 6 Passager över avgiftssnittet kl (beräknat) 26 höstvardag 2 jan feb mar apr maj jun jul aug sept okt nov dec