Sammanfattning av resultatet från webbenkäten gällande cykelsituationen i Örnsköldsvik

Transkript

1 Sammanfattning av resultatet från webbenkäten gällande cykelsituationen i Örnsköldsvik Syfte och metod Örnsköldsviks kommun arbetar med en cykelplan för Örnsköldsviks centralort. Cykelplanen ska vara långsiktig och redovisa kommunens mål, riktlinjer och åtgärder för cykelfrågor. För att samla in information om medborgarnas cykelvanor och synpunkter har kommunen använt sig av en webbenkät som fanns på kommunens hemsida 20 juni 5 september Resultatet ska fungera rådgivande i framtagandet av cykelplanen. Eftersom enkäten är en webbenkät har inget statistiskt säkerställt urval av respondenterna gjorts och resultatet kan inte räknas som representativt för befolkningen. Det innebär också en begränsning i möjlighet att analysera och att dra slutsatser av resultatet. Svaren betraktas som ett informativt underlag och diskussionsmaterial i arbetsprocessen med cykelplanen. Enkäten bestod av totalt 14 frågor som handlar om resvanor och synpunkter på gång-och cykelbanor, cykelparkeringar m.m. Enkäten byggdes anpassad till GIS (Geografiskt informationssystem) och det fanns därför möjlighet att förtydliga en del svar genom att markera och rita på kartan. Det fanns också möjlighet att besvara en enklare variant av enkäten i pappersform, för den som inte ville eller kunde använda dator. Papperenkäterna fylldes därefter i manuellt i webbenkäten så att de registrerades i databasen. Respondenterna informerades om att alla svar som lämnades var anonyma, men offentliga. Enkäten marknadsfördes i media, på kommunens hemsida och särskilt till hälsotrampets deltagare. Hälsotrampet är en cykeltävling för arbetsplatser och eftersom enkäten marknadsförts särskilt till dessa deltagare kan det innebära att de flesta respondenterna har ett intresse av cykelfrågor. En del av frågorna som gav möjlighet att lämna synpunkter i text eller på karta, har sammanfattats i gemensamma slutsatser för att få en mer samlad bild av synpunkterna. Vilka frågor det är specificeras senare i rapporten. Synpunkter som uttalat riktats till andra platser än centralorten, behandlas ej i arbetet med cykelplanen, de lämnades dock vidare till ansvarig verksamhet inom kommunen. Några enstaka svar kunde inte registreras i databasen på grund av tekniska problem vilket kan bero på flera olika faktorer. En del bortfall förekommer också på grund av svårigheter att tolka materialet. Respondenterna (fråga 1,2,3) 173 började besvara enkäten, därefter tappade enkäten svarande allt eftersom frågorna fortgick. Att alla respondenter inte fullföljde hela enkäten kan ha flera orsaker. Det kan bero på att respondenternas intresse för att svara på enkäten avtog, bland annat på grund av enkätens utformning eller tekniska problem. Antalet svarande ses därmed i förhållande till respektive fråga och inte enkäten som helhet. Trots bortfallet så är informationen om respondenterna intressant för att få en uppfattning i ålder och könsfördelningen. 1

2 Över Svarande: (Den totala procenten blir högre än 0 på grund av avrundning av decimaler. ) Åldersfördelning Över 75 Antal Flest svarande var mellan 26 och 64 år och lägst var gruppen över 75 år. Könsfördelningen var ganska jämn med 90 kvinnor (52 %) och 83 män (48 %). Det var en stor spridning bland respondenternas postnummer till bostaden, de områden som hade flest svarande, mellan -15 stycken var Själevad (894 30), Hörnett (892 51), Järved (891 77) och Högland/Brösta/Svartby (891 51). På grund av ett relativt lågt svarsantal och spridning av postnummer har det inte gjorts något urval av svaren utifrån respondenternas postnummer. Dina resor till vardags: Vad är ditt förstahandsval? (fråga 4) 156 svarande och ett svar kunde anges i frågan. Jag går 16 Jag cyklar Jag åker buss 8 5 Jag åker bil Annat 4 3 Totalt Jag går Förstahandsval till vardags Jag cyklar Jag åker buss Jag Annat åker bil Procent 156 personer har svarat på frågan av de 173 som påbörjat enkäten, vilket innebär ett bortfall på 17 personer. 70 personer (45 %) väljer cykel som transportmedel för sina vardagsresor och därefter är det bilen som nyttjas mest, vilket 58 personer (37 %) svarat. 2

3 Hur långt har du till arbete/skola? (fråga 5) 155 svarande och endast ett svar kunde anges. Inget avstånd (jobbar inte, jobbar hemifrån) 9 6 Mindre än 3 km km - 5 km km- km Mer än km Totalt Avståndet från hemmet till arbetet eller skolan påverkar val av färdmedel. De flesta av respondenterna (30 %) har angett att de har 5- km till arbetet eller skola, därefter är sträckorna 3-5 km (26 %) eller mindre än 3 km vanligast (24 %). Urval i databasen visar att av de som uppger att de väljer buss eller bil som förstahandsval av transportsätt för vardagsresor, är det 40 stycken (61 %) som har 5 km eller längre till arbete/skola. Av 86 personer som väljer att gå eller cykla till arbete/skola är det 56 personer (65 %) som har ett avstånd mellan 0-5 km. 32 stycken (37 %) anger att de har mindre än 3 km till arbete eller skola. Av de 70 respondenter som uppger cykel som förstahandsval för vardagsresor har 17 stycken (24 %) mindre än 3 km till arbete/skola och 24 stycken (34 %) 3 km - 5 km till arbete/skola. 19 stycken (27 %) har 5 km- km till arbete/skola och 7 stycken ( %) uppger att de har mer än km till arbete eller skola. Även om variationerna inte är så stora visar det inte överraskande att de flesta som cyklar har mellan 0- km. Avståndet kan också anses vara för kort för att cykla, av de som väljer att gå har samtliga angett att de har upp till 3 km till arbete/skola arbete. Hur ofta går du till/från jobbet eller skolan? (fråga 6) Frågan bestod av två underkategorier gällande vinterhalvåret och sommarhalvåret. 154 svarande och endast ett svar kunde anges gällande respektive kategori. Svarsalternativ Antal Procent Antal Procent vinter vinter sommar sommar Alltid Några gånger i veckan Några gånger i månaden Aldrig Jag reser ej till skola eller jobb Totalt (Den totala procenten blir lägre än 0 på grund av avrundning av decimaler. ) 3

4 Procent vinter Procent sommar 0 Alltid Några Några gånger i gånger i veckan månaden Aldrig Jag reser ej till skola eller jobb 36 personer av 154 (23 %) angav att de alltid eller några gånger i veckan går under sommartid. Antal som svarat att de alltid eller några gånger i veckan går under vintertid är däremot 49 personer (32 %). Att fler personer anger att de går under vinterhalvåret jämfört med sommarhalvåret kan hänga samman med att en del väljer att gå istället för att cykla vintertid. Att det är många som aldrig går, varken under sommar eller vinter kan bero på att avståndet är för långt. Hur ofta cyklar du till/från jobbet eller skolan? (fråga 7) Frågan bestod av två underkategorier gällande vinterhalvåret och sommarhalvåret. 154 svarande och endast ett svar kunde anges gällande respektive kategori. Antal Procent vinter vinter sommar sommar Alltid Några gånger i veckan Några gånger i månaden Aldrig Jag reser ej till skola eller jobb Svarande:

5 Procent vinter 20 Procent sommar 0 Alltid Några gånger i veckan Några gånger i månaden Aldrig Jag reser ej till skola eller jobb 88 personer av 154 (57 %) anger att de alltid eller några gånger i veckan cyklar under sommartid. Antal som har svarat att de alltid eller några gånger i veckan cyklar under vintertid är 20 personer (13 %). Sammanlagt är det endast 35 personer (23 %) som cyklar under vintern. Respondenterna ställer i hög grad undan cykeln på vintertid. Om du inte brukar cykla till arbete/skola, vad är orsaken? (Fråga 8 ) Enbart respondenter som svarar att de aldrig brukar cykla fick möjlighet att svara på denna fråga. Antal svarande 9, varje respondent kan ge flera svar. Avståndet är för långt Har ingen cykel 7 4 Behöver bilen i jobbet 6 4 Måste lämna/hämta barn 13 8 Svårigheter med ombyte/dusch 8 5 Tidsbrist Gillar inte att cykla 1 1 Cyklar inte vintertid Annat Totalt antal svar: (Den totala procenten blir högre än 0 på grund av avrundning av decimaler. ) 5

6 Orsak till att inte cykla Procent I föregående fråga var det många som redovisade att de aldrig cyklar vintertid, vilket också blir tydligt när de som aldrig cyklar får frågan om orsaken till att de inte cyklar. Bortsett från alternativet cyklar inte vintertid är det flest som svarat annat, att avståndet är för långt eller på grund av tidsbrist. Variationerna mellan alternativen är dock inte så stora. Under svarsalternativet annat var det flera som kommenterade att cykelväg saknas. Andra faktorer som angavs var bland annat dålig drift och underhåll, att avståndet är för kort och respondenten hellre går, att det är för mycket uppförsbackar, eller att respondenten istället åker buss eller samåker. Hur ofta cyklar du på fritiden? (Fråga 9) Frågan bestod av två underkategorier gällande vinterhalvåret och sommarhalvåret. 152 svarande och endast ett svar var möjligt att ange gällande respektive kategori. Svarsalternativ Antal Procent Antal Procent sommar sommar vinter vinter Dagligen Några gånger i veckan Några gånger i månaden Aldrig Svarande:

7 Procent sommar Procent vinter 0 Dagligen Några gånger i veckan Några gånger i månaden Aldrig 80 procent av de svarande cyklar aldrig på vintern medan 5 procent aldrig cyklar på sommaren. Även på fritiden är årstiden är en betydande faktor för om respondenterna väljer att cykla. Det vanligaste är att under sommaren cykla några gånger i veckan. Vad skulle påverka dig att cykla/gå oftare eller börja cykla/gå? (Fråga ) 150 svarande och 2 svar kunde anges. Bättre underlag på cykelbanor Fler och bättre cykelparkeringar 12 5 Fler cykelbanor Snabb snöröjning Möjlighet att byta om på arbete/skola 9 4 Möjligheter att ta med cykel på bussen 13 5 Tydligare vägvisning 3 1 Ökad trygghet och säkerhet 20 8 Inget 17 7 Övrigt 18 7 Totalt:

8 Procent Fler cykelbanor och bättre underlag på cykelbanor var de viktigaste faktorerna för att respondenterna skulle cykla eller gå oftare eller börja cykla eller gå. Även snabb snöröjning och ökad trygghet och säkerhet var enligt flera viktiga faktorer. Återkommande kommentarer till ökad trygghet och säkerhet gällde behovet av bättre belysning, tydligare skyltning/hänvisning och bättre trafikplanering. Svaren under övrigt varierade bland annat gällande fler cykelbanor, ny cykel, säkerhet samt utlåning av elcyklar. För din säkerhet: Använder du... cykelhjälm, reflexväxt, dubbdäck? (Fråga 11) 150 svarande och ett ja eller nej svar kunde anges under respektive tillbehör. Cykelhjälm: 58 % (87 st) använder cykelhjälm Reflexväst: 39 % (58 st) använder reflexväst Dubbdäck: 19 % (29 st) använder dubbdäck. Att fler använder cykelhjälm än reflexväst kan bero på att det är färre respondenter som cyklar på vinter och i mörker än under sommarhalvåret. Av de 35 respondenterna som angav att de cyklar på vintertid har 29 angett att de har dubbdäck. Alltså 83 procent av vintercyklisterna har dubbdäck. Vad anser du om utbudet av cykelvägar? (Fråga 12) 139 svarande och ett svar var möjligt att ange i frågan. Om respondenten svarade Behövs fler kunde synpunkter på utbyggnad lämnas genom att rita/markera på kartan och kommentera objektet eller skriva ett förslag i text utan att rita på kartan. Finns tillräckligt 7 Vet ej Behövs fler (rita/skriv) Svarande:

9 På fråga 12 vad anser du om utbudet av cykelvägar? svarade 96 stycken av 139 svarande, alltså 69 procent att det behövs fler. 58 personer har ritat i kartan vilket resulterat i att 168 platser markerades på kartan. 24 personer valde att inte rita i kartan utan att istället skriva förslag i text. Kartorna nedan visar en överblick på gång- och cykelvägarna som markerades i kartan. En sammanfattning av kommentarer och ritade objekt för frågorna 12, 13 och övriga synpunkter finns längre fram i dokumentet. 9

10

11 Anser du att det finns behov av åtgärder/förbättringar på cykelvägarna? (Fråga 13) 135 svarande och ett svar var möjligt att ange i frågan. Om respondenten svarade ja kunde synpunkter på utbyggnad lämnas genom att rita/markera på kartan och kommentera objektet eller skriva ett förslag i text utan att markera en plats på kartan. Nej 14 Vet ej Ja (rita/skriv) Svarande: (Den totala procenten blir lägre än 0 på grund av avrundning av decimaler. ) Antal som anser att det finns behov av åtgärder/förbättringar Nej Vet ej Ja (rita/skriv) 80 personer av 135, alltså 59 procent svarade ja på frågan om det finns behov av åtgärder eller förbättringar på cykelvägarna. Kartan visar platser där det finns behov av åtgärder eller förbättringar. 16 personer har ritat i kartan vilket resulterade i att 39 ställen markerades i kartan. 55 personer hade lämnat synpunkter i text utan att markera en plats på kartan. Se sammanfattning av kommentarer och ritade objekt för frågorna 12, 13 och övriga synpunkter längre fram i dokumentet. 11

12 Vad anser du om cykelparkeringar? (Fråga 14) 130 svarande och ett svar var möjligt att ange i frågan. Om respondenten svarade behövs fler kunde synpunkter på utbyggnad lämnas genom att rita/markera på kartan och kommentera objektet eller skriva ett förslag i text utan att rita på kartan. Finns tillräckligt Vet ej Behövs fler (rita/skriv) Svarande: Behovet av cykelparkeringar (antal) Finns tillräckligt Vet ej 70 Behövs fler (rita/skriv) 12

13 Av de 130 personer som svarade på frågan var det 26 personer (20 %) som ansåg att det fanns tillräckligt många cykelparkeringar. 70 personer (54 %) har svarat att det inte vet och 34 personer (26 %) har svarat att det behövs fler cykelparkeringar i centrum. 11 personer har ritat i kartan vilket resulterade i 31 ställen som är markerade i kartan. Kartorna nedan visar platser där det finns behov av cykelparkeringar. 12 personer har lämnat kommentarer till behövs fler. Av de som har svarat att det behövs fler cykelparkeringar är det många som har angett att det behövs fler cykelparkeringar i centrum. Endast ett område angavs utanför centrum och centralorten. Med anledning av att mer än hälften av respondenterna har svarat vet ej", kan det finnas ett behov av att synliggöra och informera om de befintliga cykelparkeringarna. 13

14 De platser som omnämns och som många anser behöver kompletteras med cykelparkeringar är Storgatan, vid Stora Torget, vid parallellgator till Storgatan, vid hamnen, vid Örnparken, utanför stadshuset, vid Paradisgaraget och vid Paradisbadet. Det efterfrågas fler cykelparkeringar som är under tak vid Örnsköldsviks resecentrum. Generellt sett efterfrågas flera cykelparkeringar under tak och det anges också att det finns ett behov av fler cykelpumpar. Några har även nämnt att det saknas cykelparkeringar vid skolor och inne på privata fastigheter, vilket är ett beslut som åligger respektive fastighetsägare. Sammanfattning av kommentarer och ritade objekt gällande fråga 12, 13 och övriga synpunkter (fråga 16). Utbyggandsförslag för nya gång- och cykelvägar I enkäten framkom att sträckan längs med Åsvägen mellan Centrum och Själevad fram till Onsdagsvägen, var den gång- och cykelväg som flest kommenterat. I samband med denna sträcka nämns också önskemål om att cykelbanan längs med Målevägen ska förlängas ned till korsningen med Översjälavägen. Det framförs också önskemål om gång och cykelväg längs Järvedsvägen, Sund till Nyänget, Domsjövägen förbi Domsjösågen och ut mot Vårby/Gullvik samt sträckan Bonäset till Dekarsön. Ett enkelt och tydligt sätt att ta sig genom centrum efterfrågas också, framför allt sträckan Domsjö- Sjukhuset och Gullänget samt Själevad- Sjögatan-Järved/Bonäset. Det har även kommit in synpunkter på att en cykelväg till Skyttis området behövs, men att man samtidigt konstaterar att lutningen från centrum till området är brant och inte så cykelvänligt. I kartan finns även många kommentarer att cykelbanor slutar plötsligt och att man borde se över möjligheterna att hitta naturligare avslut samt att binda ihop lösa länkar. Det har också framkommit önskemål om en gång- och cykelväg längst Gottnevägen samt längst E4:an från Gålnäs till Centrum. Utanför planområdet efterfrågas en gång- och cykelväg från Billsta till Överhörnäs vidare mot Själevad, Haffsta Åte, längst flygfältsvägen samt från Bonäset till E4:an. Det har också framkommit önskemål om gång- och cykelväg längst sträckan Nätragatan i Bjästa till Köpmanholmen via Åmynnet. Beläggning och underhåll Synpunkter som framkommit gällande beläggningen på gång- och cykelvägar handlar över lag om bättre och slätare underlag. Ett alltför dåligt underlag innebär att cyklister istället väljer att cykla på vägbanan. Fler sträckor anses behöva åtgärder på grund av dålig beläggning som är guppig eller har tjälskott, sprickor och hål. Snabbare åtgärder efterfrågas vid tjälskott och om beläggningen gått sönder vid snöskottning eller vid andra typer av åtgärder. Metoden för att laga beläggningen är viktig så att lagningen inte upplevs hal och ojämn, vilket uppges vara fallet i Måle. Snöröjning och sandning Det efterfrågas en förbättrad snöröjning. Bland annat framförs att det behövs snöröjas oftare och snabbare. Ytterligare synpunkter som framkom var kritik mot att vallar bildats efter Modovägen och 14

15 att snö från vägbana plogas upp på cykelvägen (t ex Björnavägen ). Tidig morgonsandning anses möjliggöra flera cykeltillfällen. Sopning En del svarande ville se att grus/sand sopades upp tidigare på våren. En person uppgav sig ha kört omkull flera gånger på grund av sand på cykelbanan. Det framkom också synpunkter att ta bort glassplitter från cykelvägarna t.ex. på grund av sönderslagna busshållplatser och glasflaskor. Utformning Flera har efterfrågat så kallade planfria korsningar vilket innebär jämnare övergångar mellan cykelbanor, gator/väg och trottoarer. Det efterfrågas också genomtänkta dragningar av cykelvägar utan plötsliga avslut på gång- och cykelvägen eller att den växlar mellan olika sidor av gatan. Flera personer har framfört behovet av att separera cykelbanor från bilvägen och att separera cyklister och gångtrafikanter på gång- och cykelvägen. Det framfördes även synpunkter om att det inte är lämpligt att dra cykelvägar utmed hårt trafikerade vägar p.g.a. avgaser samtidigt som någon istället känner sig säkrare om cykelbanan är nära vägen så att bilister lättare uppfattar cyklisterna. Attityder och trafiksäkerhet Det var svarande som efterfrågade en positivare syn på och attityd till cyklister. Flera svarande framförde också behovet av allmän information om cyklistens trafikregler, bland annat i skola och media. De nämndes också att det är viktigt att samma hänsyn ska visas mot cyklister som bilister och att en cykelbana aldrig borde blockeras av servicefordon. Flera påpekar platser och korsningar som upplevs osäkra och farliga, bland annat nämns Kilgatan, passager över E4:an, rondellen i Hörnett, Lasarettsgatan, korsningen mellan Köpmangatan och E4:an. Avsaknade av gång- och cykelväg till - från Bonäset och Bodum/Lakasund anses osäker av flera. Det rör främst barns säkerhet då många barn rör sig längst denna sträcka bland annat till skola och fotbollsplan i Bodum. Flera svarande anser att bristerna i beläggning som sprickor och hål upplevs riskfyllt. Vikten av god belysning påpekades då det annars finns risk att cykla ned i ojämnheter i vägbanan eller köra på en annan cyklist eller en fotgängare. Även synpunkter med problem med bländning från biltrafiken längst Järvedsleden framfördes. Skyltning, vägvisning och målning Det råder viss osäkerhet var det är tillåtet att cykla t.ex. i centrum och vid resecentrum. Flera efterfrågar därför tydliga vägmarkeringar och skyltning om var det är tillåtet att cykla och på vilken sida gångare och cyklister ska röra sig på gång- och cykelvägen. Även cykelöverfarter behöver markeras bättre t.ex. vid E4. Vägvisning efterfrågades till och längs befintliga cykelvägar, vart de leder och avstånd. Att cykla genom centrum och vidare ut till ett annat område anses svårt då det inte finns tydlig vägvisning. Det finns idag en del markeringar för cykelleder här och där, men de är omöjliga att följa utan karta. Önskemål framförs om en broschyr med förslag på olika cykelsäkra turer. Det framkom också synpunkter om att det på flera platser är skyltat som endast gångväg där det istället borde vara gångoch cykelväg. 15

16 Signaler Några har framfört synpunkter på trafikljus och olika förslag framkom; trafiksignaler som slår om utan att man behöver stanna och trycka på knappen, att cyklister/gångare ska få 1-2 sekunder försprång in i korsningen så att bilister hinner uppmärksamma att de ska över, att synkronisera trafikljus så att gångare och cyklister får grönt samtidigt som bilister (som det är idag kan det vara grönt för bilister och gångare men ej cyklister t.ex. vid brandstationen). En person svarar att det är väldigt många cyklister som kör mot rött ljus vid brandstationen när de tycker det är lämpligt i stället för att stanna, trycka på knappen och invänta grönt. Parkering Det framkom synpunkter att det råder brist på cykelparkeringar. Det behövs även fler parkeringar som känns säkra att lämna cykeln en hel dag. Det framkom också önskemål om tak över cykelställ vid tåg och busstationer. Vad är din uppfattning om Örnsköldsviks kommun som cykelkommun? 130 personer svarade på frågan och endast ett svar var möjligt att ange. Mycket bra 0 0 Bra Godtagbar Dålig Mycket dålig 13 Svarande: Vad är din uppfattning om Örnsköldsvik som cykelkommun Procent De flesta uppfattade Örnsköldsvik som en godtagbar eller dålig cykelkommun. 54 personer (42 %) svarade godtagbar, 17 stycken (13%) svarade bra och ingen respondent svarade mycket bra. 16