Bildandet av usabilitygruppen: Rapport till kvalitetsgruppen

Transkript

1 Bildandet av usabilitygruppen: Rapport till kvalitetsgruppen Bakgrund I maj 2007 beslutades att UB skulle satsa på att skaffa egen kompetens inom området usability. Ärendet hamnade på kvalitetsgruppens bord. Sex personer från olika enheter inom UB tillfrågades om att ingå i en grupp som skulle få utbildning i usability för att sedan kunna utföra egna tester. Usability Definition Usability är inte en specifik egenskap i sig utan rör huruvida en produkt kan användas ändamålsenligt, effektivt och tillfredsställa användarnas behov. Usability i ett system får därför definieras utifrån dess olika komponenter, vilka enligt Nielsen traditionellt är: systemet ska vara lätt att lära sig, det ska vara effektivt att använda, det ska vara lätt att minnas, användaren ska göra få fel och systemet ska vara tillfredställande att använda (Nielsen, 1993). Det är även viktigt att komma ihåg att usability är en kvalitet som skapas i användarsituationen. Det vill säga att det är ett samspel mellan användarna, användarsituationen, uppgiften och tjänsten (Chalmers, kursmaterial, 2007). Termen användartest anger inte att vi testar användarna. Termen innebär att vi medels användare testar graden av usability i ett gränssnitt. Varför en engelsk term? Anledningen att använda det engelska ordet usability istället för det svenska ordet användbarhet är för att usability inte endast handlar om hur användbar en webbplats är utan även om hur väl en användare kan utnyttja denna användbarhet (Nielsen, 1993, s 25). Hittills finns inget svenskt ord som motsvarar detta, därför använder vi usability. Usability tillhör även det gängse språkbruket inom webbdesign och vi ser ingen bra anledning att frångå detta. Olika metoder Det finns olika metoder man kan använda sig av vid usabilityundersökningar. Dess metoder kan delas upp i tre områden: informell utvärdering teoretisk utvärdering empirisk utvärdering Den informella utvärderingen består helt enkelt i att utvärderaren gör en kritisk bedömning av webbplatsen och försöker uppmärksamma vad han/hon själv tycker är fel, svårt, ologiskt etcetera. Den teoretiska utvärderingen, även kallad analytisk utvärdering, består av ett mer strukturerat tillvägagångssätt. Utvärderaren använder sig av exempelvis så kallad Cognitive walktrough (CW) eller heuristics, det vill säga erkända usabilityprinciper, tumregler eller guidelines. Vid CW beskriver man uppgiften som ska utföras och hur den är tänkt att utföras; exempelvis att 1

2 söka upp en tidskrift i tidskriftsdatabasen. Sedan går man igenom uppgiften steg för steg och analyserar vad som eventuellt skulle kunna gå fel, vilket felaktigt agerande en användare skulle kunna tänkas ha. Detta gör man för att identifiera eventuella problemområden. När man utgår från heuristics har man en rad usabilityprinciper som säger hur sidan bör se ut och vad som är bra eller mindre bra. Sedan analyserar man webbplatsen utifrån dessa. Till skillnad från den teoretiska utvärderingen, då utvärderaren spelar användare, så anlitas testpersoner för den empiriska utvärderingen. Även om användare, precis som alla människor, ofta kan vara mycket olika varandra, så försöker man välja testpersoner som kan representera en typisk användare, eller snarare några olika kategorier av typiska användare. Fördelen med ett empiriskt användartest är att man med ganska få användare kan identifiera en stor andel av potentiella problemområden. Enligt Chalmers kursmaterial så upptäcker 5 användare mellan % av problemen, 10 upptäcker mellan %. Chalmers utbildning Professor MariAnne Karlsson på avdelningen Design vid Institutionen för produkt- och produktionsutveckling på Chalmers fick det tvådelade konsultuppdraget att genomföra utbildning i usability för den nybildade gruppen samt att utvärdera UB: s webbplats. Utbildningen delades upp på tre tillfällen; två halvdagar i juni då begreppet usability, grundläggande teorier om människa-dator-interaktion och teoretiska metoder att mäta usability på behandlades. En heldag i augusti då vi lärde oss en del om användartestens metodik och praktik. Till sist slutseminariet i januari med presentationen av resultatet från användartesterna, då även kvalitetsgruppen samt andra personer från UB som arbetar med webbplatsen deltog. Den teoretiska utvärderingen av UB: s webbplats (fas 1), en heuristisk genomgång med hjälp av designguidelines, utfördes under sommaren. Den empiriska utvärderingen av UB: s webbplats (fas 2), användartester med 20 testpersoner, utfördes under oktober och november. Vid usabilitygruppens kurstillfälle i augusti diskuterades resultatet av fas 1. Usabilitygruppen fick också lite inblick i hur man gör urval av testpersoner och under MariAnnes ledning började vi arbeta med vilka frågor som skulle ställas i höstens användartester. Chalmers utvärdering Rapporten från fas 1 arbetade usabilitygruppen med intensivt i några dagar då det blev beslutat att några av de förändringar av webbplatsen, vilka kommit som förslag i rapporten, skulle göras innan användartesterna drogs igång. Vilka förändringar det var som utfördes, har vi skrivit om i dokumentet: Ändringar på webbplatsen och i GUNDA fr.o.m som kommunicerades ut den 1 oktober (bilaga 3). Några förslag till förändringar finns kvar för UB att göra efter utvärderingen i fas 1, om så beslutas. När det gäller fas 2 i utvärderingen, har Chalmers endast inkommit med en preliminär rapport med en del förbättringsförslag, exempelvis en tydligare utgång från GUNDA och en lättare struktur bland databaserna. Hur UB ska ta till sig förslagen och vilka grupper/personer som ska arbeta med resultaten i den färdiga rapporten behöver kvalitetsgruppen besluta om. Synpunkter på Chalmers utbildning Vi i gruppen tycker att innehållet i utbildningen var intressant och det var lärorikt och givande att ta del av utvärderingen och sitta med och studera användartesterna, när vi nyss hade lärt oss en del om usability. När vi kom till Chalmers i juni kände vi oss ganska dåligt insatta i vad som var tanken med usabilitygruppen. Vi hade gärna träffat kvalitetsgruppen för att få 2

3 reda på lite mer före utbildningens början. Det var också för långt mellan utbildningstillfällena. Kontakterna mellan Chalmers och oss i usabilitygruppen har ibland fungerat dåligt. Det har t.ex. tagit lång tid att få svar på mail. Vi har fått korta deadlines när det gäller utformningen av frågorna till användartesterna. Vi upplever att dialogen med Chalmers fungerade mycket väl under kurstillfällena, men skulle ha önskat en bättre respons dessemellan. Projektutbildningen Usabilitygruppen fick även delta i den UB-arrangerade projektutbildningen under hösten Kursen var bra med handfast och praktiskt inriktat innehåll, men vi hade först lite svårt att se vad vårt projekt faktiskt var och därmed hur vi skulle arbeta med uppgifterna på projektkursen. Till slut bestämde vi oss för att se bildandet av en usabilitygrupp som vårt projekt. Utifrån det har vi skrivit våra egna projektdirektiv, syfte och mål (se bilaga 1). Organisationen Med en grupp som är specialiserad på usabilityområdet får UB ett bra stöd i arbetet med att skapa användarvänliga webbsidor och webbtjänster. Kraven på detta framgår inte minst av de gemensamma mål som UB har: Det skall vara lätt att använda bibliotekets [...] webbsidor. [...] användarvänliga söksystem [...] skall ge användaren goda möjligheter att på egen hand kunna utnyttja bibliotekets resurser. På motsvarande sätt skall bibliotekets webb vara uppdaterad, välstrukturerad och självinstruerande. (Måldokument, ). Inom UB arbetar flera grupper med webben på olika sätt. Webbgruppen samordnar webbarbetet över enheterna; Webbgruppen ska diskutera, samordna och förnya webbplatsens innehåll oavsett var sidorna finns. (Uppdrag, intranät). WUG, Webbutvecklingsgruppen, arbetar med att tekniskt utveckla och underhålla webben. Webbkoordinator och informatör arbetar med samordning, kommunikation och bilden av UB utåt. Utöver dessa grupper och roller finns system som ligger utanför den vanliga yttre webben, t ex bibliotekskatalogen GUNDA, fulltextarkivet GUPEA, GUP, specialsamlingar, intranät, administrativa system osv. Både Digitala biblioteket och IT-avdelningen arbetar dessutom med webbutveckling på olika sätt och samordnar det till viss del genom en gemensam grupp kallad IT-drift. Det är viktigt att komma ihåg att usabilityområdet är en del av hela processen med webbarbete och att tester med riktiga användare faktiskt säkerställer att den förväntade effekten med ett webbsystem uppnås. Därför är det särskilt viktigt att usabilitygruppen finns med som en naturlig del i utveckling av nya och befintliga funktioner och webbsidor. Gruppens uppdrag är inte att sätta dagordningen för utvecklingen av webben, snarare att finnas med som stöd i flera led, att testa gränssnitt och ge förslag på sätt att förbättra dem. Gruppen kan också fungera som ett bollplank för att uppnå den tänkta effekten av ett gränssnitt genom att man innan användartester arbetar med de uppgifter eller frågor som användaren ska kunna utföra eller få svar på. På så sätt förtydligas idéerna kring gränssnittet och vi hjälper till att skapa en bättre och tydligare beställare. Det är bra om usabilitygruppen kan involveras så tidigt som möjligt i ett projekt. Inte minst med tanke på framförhållningen ska vi samla försökspersoner och skapa realistiska 3

4 uppgifter att testa med, behövs förberedelser och kommunikation med uppdragsgivaren. Tester kan dessutom behöva göras i olika faser; först initialt på ett tänkt gränssnitt och sedan efterhand som ändringar införs. Det är viktigt att tid för testning räknas in i projektet som helhet. Inte minst behövs framförhållningen också för att göra planeringen lättare för medlemmarna i gruppen, som har andra arbetsuppgifter samtidigt. Permanent grupp Usabilitygruppen består idag av de 6 personer som gått Chalmers utbildning. Det är en blandad grupp med personer från olika enheter och/eller grupper på UB. Just nu känns det som det är en lagom stor grupp. Kvalitetsgruppen är usabilitygruppens styrgrupp. Gruppen kommer att driva de uppdrag vi anlitas för i projektform. Usabilitygruppen kommer säkert också att ingå i större projekt som andra grupper driver. Det kan också vara lämpligt att ha med uppdragsgivare i usabilityprojekt eller ha ett mycket nära samarbete. Vi bedömer att vi bör vara som allra minst 3 personer från usabilitygruppen för att genomföra en testomgång. Men beroende på uppdragens storlek kan gruppens sammansättning skifta. Det är svårt att uppskatta hur mycket arbetstid som kommer att gå åt, det får bedömas från fall till fall. Vi föreslår att gruppen som helhet träffas regelbundet en gång per månad för att diskutera ämnet och vidareutbildas. Det är viktigt med kontinuitet och uppdatering så att kompetensen hålls levande även om vi för tillfället inte har något uppdrag. Teknik, utrustning För att kunna dokumentera användartester behövs visst teknikstöd: Program som möjliggör inspelning av skärmbilden o CamStudio Open Source. Gratis. Skärm och ljud kan spelas in. Producerar.avi-filer som kan konverteras till Flash (.swf). o Camtasia Studio Från TechSmith. Kostar ca kr. Skärm och ljud kan spelas in. Camtasia kan spara i många olika videoformat, bland andra Macromedia Flash (.swf och.flv),.avi,.wmv, QuickTime (.mov), RealMedia (.rm), animerad.gif, alternativt som körbar (.exe) fil. Utrustning som möjliggör filmning av testsituationen. o DV-kamera. Kostar ca kr för en billig. o Webbkamera. Kostar ca 300 kr för en billig. Bärbar dator kan behövas, särskilt om vi köper in program med bara 1 licens. Kostar ca kr. Skapa rutiner för konfiguration och handhavande av utrustningen. Återställning till utgångsläge inför varje testperson. Usabilitygruppens sida på intranätet/yttre webben Sidan på intranätet bör fungera som en väg att informera våra kolleger om på vilka sätt vi kan bidra med våra kunskaper och vilka aktuella projekt vi arbetar med. Vilka som ingår i gruppen och en gruppadress: usability@ub.gu.se för att kontakta oss kan man hitta där. Där finns även länkar till sidor om usability på webben. På UB: s yttre webb kan det vara aktuellt 4

5 att lägga ut information om att UB arbetar med usability på Kvalitetssidan eller på Projektsidan när det är ett pågående projekt vi vill informera om. Uppdrag till gruppen Usabilitygruppen kan tilldelas uppdrag på olika sätt, dels kan gruppen själv föreslå tester som behöver utföras, dels kan andra grupper inom UB komma med förslag. Det är viktigt att gruppen själv är aktiv när det gäller att informera kollegor om att vi finns, vilken kompetens vi har och att man bör kontakta gruppen vid förändringar av webbsidor eller för tester av nya funktioner. Användartester kan även utföras på sådant som inte är webbaserat som t.ex. meddelanden på kvitton eller informationstexter på biblioteket. Detta är viktigt att ha i åtanke. Usabilitygruppen får sedan i samråd med kvalitetsgruppen prioritera mellan potentiella uppdrag/projekt. Vad gäller prioriteringar mellan uppdrag är vårt förslag att usabilitygruppen själv kan ta beslut om att genomföra mindre uppdrag eller tester som inte kräver så stora resurser medan kvalitetsgruppen bör rådfrågas vad gäller mer omfattande tester. Detta för att göra arbetsgången så smidig och effektiv som möjligt. Vi planerar att utöka informationen på gruppens sida på intranätet så det blir tydligt vilken roll vi har inom UB. Vi planerar också att träffa de grupper som har tydliga beröringspunkter med usabilitygruppen som Webbgruppen och Webbutvecklingsgruppen för att diskutera hur vi kan arbeta framöver. Bilagor Bilaga 1 Projektdirektiv Bilaga 2 Uppdragsbeskrivning från Chalmers Bilaga 3 Ändringar på webbplatsen och i GUNDA fr.o.m Källor Chalmers tekniska högskola (2007). Kursmaterial. Göteborgs universitetsbibliotek (2004). Mål för verksamheten vid Göteborgs universitetsbibliotek. Nielsen, Jakob (1993). Usability Engineering. Boston: AP Professional. 5