Att Omdefiniera Maskulinitet

Transkript

1 Stockholms Universitet Institutionen för Etnologi, Religionshistoria och Genusvetenskap Kandidatuppsats i Genusvetenskap 15 hp HT18 Att Omdefiniera Maskulinitet - En diskursanalys om figurationen den jämställda mannen i Sverige Författare: Cecilia Marklund Handledare: Anna Cavallin Examinator: Cecilia Åse

2 Abstrakt Denna studie är baserad på material från tre svenska hemsidor som driver ideella arbeten kring hur män ska involvera sig i jämställdhetsarbetet. Studiens syfte är att analysera hur figurationen av den jämställda mannen återges och hur den skiljer sig från en föreställd traditionell manlighet. Med stöd från maskulinitetsteorier och Butlers (1990/2007) begrepp den heterosexuella matrisen visar studien på hur maskulinitet ofta skapas i ett jämförande med det Andra. Undersökningen fokuserar på fem centrala teman i materialet som inkluderar hur manlighet förstås i relation till femininitet, papparollen, manlighet som heterosexuell, mäns våld samt hur den svenska manligheten även bygger på en idé kring vithet. I bakgrunden finns den svenska jämställdhetsdiskursen som bär på en förståelse för en binär könsuppdelning. Studien stödjer sig på ett diskursteorietiskt förhållningssätt i analysdelen där språk och uttryck i materialet undersöks för att ringa in föreställningar kring jämställd maskulinitet. Nyckelord Maskuliniteter, jämställdhet, figuration, femininitet, sexualitet, identitet, Sverige 1

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Disposition Bakgrund Jämställdhet- En historisk bakgrund Den traditionella mannen Begreppet figuration Tidigare forskning Svensk nationell identitet som vit och jämställd Jämställdhetspolitikens maskulinitet Material FATTA man, Organisationen MÄN och Vi Är Sverige Teori Hegemonisk maskulinitet Imaginära processer Heterosexuella matrisen Homosocialitet Metod Teoretisk utgångspunkt i metod Diskursteori Utförande Avgränsning och reflektion Analys Tema: Män och feminina egenskaper Tema: Papparollen Tema: Heterosexualitet Tema: Våld Tema: Svensk jämställdhet och de Andra Avslutande diskussion För vidare forskning Referenslista Material

4 1. Inledning Året är 2014 och den kända programledaren Jenny Strömstedt har ett intervjuprogram på TV4 play där hon bjuder in gäster att samtala kring olika ämnen som innefattar allt från politik, nyheter, sport och underhållning. Jag hittade ett intressant video-klipp från en av sändningarna som har rubriken Män och sexuellt våld från 4 november I klippet har Strömstedt bjudit in fyra män att samtala kring manlighet. Debatten innefattar vad manlighet innebär i relation till jämställdhet och om manligt våld mot kvinnor. Mitt intresse för studiens tema uppstod i relation till detta program och i de konflikter som samtalsämnet skapade i TV4:s studio. En av representanterna i gruppdebatten var en man från projektet FATTA man som pekade på männens gemensamma ansvar att förändra traditionella maskulinitetsnormer, men detta var inte en generell uppfattning bland de som medverkade i programmet. Det öppnade upp för frågetecken kring vad som definierar en jämställd man och vad han förväntas uppvisa för egenskaper i kontrast till den traditionella mannen. Eftersom studien grundar sig i en genusvetenskaplig inriktning blev detta även intressant i förhållande till Sverige som ett föreställt jämställt land. Min nyfikenhet inbegriper vad det är som gör den jämställda mannen i en svensk kontext. Tidigare har den jämställda mannen omtalats i termer av velourmannen, mjukismannen eller lattepappan. Jag menar att hur föreställningar kring den jämställda mannen återges i ett samtida Sverige, är spännande i relation till landets relativ tröga och omdiskuterade jämställdhetsutveckling. Enligt min uppfattning existerar det ett glapp mellan den nationella identiteten som jämställd och mannens position samt delaktighet i jämställdhetsarbetet. Därmed är studiens tema relevant och avsikten är att den ska bidra till det genusvetenskapliga forskningsfältet som inkluderar maskuliniteter kopplat till jämställdhet. 1.2 Syfte och frågeställningar Jag ämnar i denna studie undersöka hur figurationen den jämställda mannen framställs med utgångspunkt i tre svenska hemsidor som jag menar på olika villkor har för avsikt att omdefiniera maskulinitet som norm samt att arbeta för ett jämställt samhälle. Syftet är att undersöka vad som återges eller presenteras vara goda egenskaper för den jämställda mannen och vad det är som gör dessa egenskaper unika och just goda i kampen för ett jämställt samhälle. Denna studie kommer att fokusera på vad som introduceras som en eftersträvansvärd maskulinitet i förhållande till jämställdhetsdiskursen i en svensk kontext. Undersökningen kommer att utgå från följande frågeställningar: 3

5 Hur framställs figurationen den jämställda mannen i mitt material och vad är det för egenskaper och värderingar han förväntas uppvisa? Hur skiljer sig föreställningar om den jämställda mannen mot den traditionella mannen i mitt material? 2. Disposition Denna undersökning är uppdelad i tio huvudrubriker. Ovan har jag introducerat ingången till studiens tema samt vad jag anser är problemformuleringen som ringar in undersökningens relevans. Sedan presenteras den bakgrund och tidigare forskning som undersökningen stödjer sig mot. Därefter introduceras materialet som är studiens utgångspunkt där jag även visar på avgränsningar och reflektioner kring detta. Sedan redogörs den teori och metod som används i analysdelen för att besvara studiens frågeställningar. De teman som går under rubriken Analys grundar sig främst i Tidigare forskning. Jag har ett intresse att undersöka om liknande föreställningar om en figuration av den jämställda mannen överensstämmer i mitt material. Detta följs av en avslutande diskussion som inbegriper resonemang kring analysen. Avslutningsvis hänvisar jag till vidare forskning där jag vill lyfta det som inte kom fram i denna studie och det som jag anser är av ytterligare intresse i relation till undersökningens tema. 3. Bakgrund 3.1 Jämställdhet- En historisk bakgrund Eftersom denna undersökning cirkulerar kring begreppet jämställdhet vill jag här ge en inblick i hur begreppet kan förstås i en samtida kontext genom att inleda med en historisk förankring. Christina Florin & Bengt Nilsson (1999:15) menar att det svenska välfärdssamhället inkluderade en bild av jämställdhet och jämlikhet först på 1970-talet. Statsminister Olof Palme var en viktig aktör som var med och godkände att jämlikhet inte var likställt med jämställdhet och att jämställdhet behövdes för att synliggöra förtryckande strukturer av kön. Jämställdhet institutionaliserades som begrepp i riksdagen och jämställdhetsfrågan aktualiserades därmed och fick en plattform för diskussion och debatt (ibid). Frågan motiverades med att det var en tillgång då det bidrog till möjligheter för både män och kvinnor. Mannens rättigheter till faderskap ställdes i kontrast till kvinnans rättigheter på arbetsmarknaden (ibid:32). Fokusering på strukturella maktförhållanden var alltså inte aktuellt utan snarare inkluderade jämställdhet en debatt kring omvända roller, mannens utrymme i den privata sfären och kvinnans i den offentliga sfären. Detta blir relevant för hur jämställdhet som begrepp förstås i en samtida kontext. Sverige är ett land som ofta placeras i framkant i världens jämställdhetpolitik (Hausmann m.fl. 2010). Men stämmer bilden av Sverige som ett modernt och jämställt land? Katharina Tollin (2011:62) visar hur jämställdhetsdiskursen bygger på en förståelse 4

6 av binära kön som förklaras i former av attityder eller inställningar. Detta ringar in en förståelse för essentiella egenskaper som maskulinitet och femininitet. Dessa karaktärsdrag eller attityder positioneras som varandras motsatser. Jämställdhetsdiskursen reproducerar och vidmakthåller alltså en uppfattning om en könad dikotomi. Vidare framhåller R.W. Connell (b2005:1802) män som jämställdhetens grindvakter. Det vill säga att jämställdhetsarbetet inte kan utvecklas utan att män involverar sig och att det sker en förändring i attityder kring maskuliniteter. Men hur män involverar sig har också betydelse. Det är mot denna bakgrund som undersökningen stödjer sig mot, det vill säga hur män positioneras i relation till jämställdhetsdiskursen även har betydelse för hur de är delaktiga i jämställdhetsarbetet. Jag kommer att utgå från en förståelse av jämställdhet som ringar in binära kön som huvudsakligt men som även inbegriper ett paradigm som omfattar mannens fördelar av jämställdhetsarbetet. Jag vill understryka att jämställdhetsdiskursen alltså bygger på en föreställning om att mannen traditionellt associeras med den produktiva sfären och arbetsmarknaden. Kvinnor förväntas i större utsträckning ta ansvar för hem och hushållsarbete. Manligt positioneras alltså ofta som en motsats till kvinnligt. 3.2 Den traditionella mannen Mot bakgrund av en traditionell manlighet är jag i denna undersökning nyfiken på hur figurationen den jämställda mannen förstås i en svensk kontext. Därmed ämnar jag i detta avsnitt ringa in en uppfattning om hur den traditionella mannen återges. Det är dock inte min mening att visa på vem den traditionella mannen är då konceptet av en traditionell manlighet har förändrats och då det inte går att fixera denna identitet till en typ av man. Min mening är istället att lyfta egenskaper och föreställningar kring vad en traditionell man som föreställning inbegriper. Jag vill alltså lyfta några övergripande normer kring vad en man förväntas uppvisa för egenskaper. Den traditionella mannen är relativt svår att ringa in men i denna uppsats inkluderar begreppet en förståelse för det som inte schablonmässigt är kodat feminint, det kan vara ord som styrka och mod exempelvis. Samtidigt som manlighet kan förstås som produktiv och handlingskraftig. Det inbegriper även en inblick i mannen som traditionellt mer aggressiv och stridslysten. Under tidigt 1900-tal var den patriarkala familjebildningen etablerad i arbetar- samt medelklassen där mannen även var kvinnans förmyndare (Sanfors 2017:61). Synen på familjebildning har förändrats fram till 2010-tal och den manliga försörjarnormen har ersatts med en tvåsamhetsförsörjarnorm (ibid:86). Föreställningen om den traditionella mannen inbegriper dock fortfarande en förståelse för mannen som produktiv (arbete) och kvinnan som reproduktiv (omsorg). Detta synliggörs i undersökningar som visar att kvinnor har sämre löner än män och oftare jobbar 5

7 deltid (Carbin, Overud & Kvist 2017:19). Lucas Gottzén (2013:5) lyfter hur män traditionellt anses vara mer våldsbenägna i texten Hjältar och Monster. Han visar hur biologiska förklaringar hänvisar till testosteron eller hur det förklaras med kollektiva och strukturella processer. Vidare finns det en särskiljning mellan våld som anses brottsligt och legalt våld som exempelvis våld i det militära, inom idrotten eller inom polisen (ibid). Gottzén (2013:40) visar att faderns frånvaro tolkas resultera i att män använder våld och aggression för att leva upp till manlighetsideal, detta blir även ett sätt att distansera sig från femininitet. Våld blir alltså någonting som utövas inom sammanhang där män tolkas som resurssvaga. (ibid:42) Slutligen menar Gottzén (2013:45) att våld oftast positioneras på Andra män, våld blir ett uttryck för en annan (exempelvis icke-svensk) kultur. I boken Varför män? visar Torbjörn Forslid (2006) en bred analys av hur män framställs i litteratur. Han menar att konstruktionen av manlighet ofta innebär en rädsla och en distinktion från det som tolkas som kvinnligt (ibid:9). Vidare lyfter Forslid (2006:76-82) hur en viss typ av manlighet även inbegriper ett macho-ideal och en manlighet som ligger nära våld och aggressivitet. Det finns alltså någonting i manlighet som ska konnotera eller visa på en betydelse av styrka samtidigt som det romantiserar våld. Den traditionella mannen tycks ha en karaktär av att undfly definition, delvis för att det snarare är en idealiserad bild som begreppet stödjer sig mot men även för att manlighet oftast förstås i relation till dess motsatser. Som jag har redovisat ovan har manlighet en tendens att positioneras i motsats till det Andra där exempelvis femininitet är en tydlig markör. I studien ämnar jag jämföra materialets formande av maskulinitet i förhållande till jämställdhet genom att använda bilden av den traditionella mannen som utgångspunkt. 3.3 Begreppet figuration I denna studie är ett centralt begrepp figuration, som kopplas samman med den jämställda mannen. Min användning av begreppet stödjer sig på Hanna Hallgrens (2013) definition i artikeln Vi ska skapa den nya kvinnan som är stolt över vad hon är! där hon hänvisar till filosofen Rosi Braidotti från Hallgren (2013:88) redogör för att begreppet kan tolkas som ett figurativt och alternativt sätt att tänka. Samtidigt som begreppet kan kopplas till levda och kroppsliga erfarenheter kan det betraktas som en politiskt informerad karta. Det vill säga att begreppet visar en materiell och semiotisk tankefigur som möjliggör en alternativ förståelse för maskulinitet. Vidare innebär detta ett ansvarstagande utifrån den politiskt präglade positionen som forskare och det är därmed viktigt att den figurativa subjektiviteten förstås som mångfacetterad utifrån flera identiteter (ibid:89). Det vill säga att den är könad, klass- och åldersbestämd och så vidare. I denna studie innebär figuration alltså även det 6

8 kroppsliga samt det symboliska i förhållande till vad som föreställs som eftersträvansvärt för att erkännas som jämställd maskulinitet. Användningen av begreppet avser alltså visa en imaginär bild som är länkad till en utopisk vision om en alternativ samhällelig ordning. Således visar analysen hur figurationen konstrueras relationellt genom att förhålla sig till det som återges som icke tillhörande den jämställda mannen. 4. Tidigare forskning 4.1 Svensk nationell identitet som vit och jämställd Eftersom denna studie är begränsad till en svensk kontext är detta avsnitt till för att visa på tidigare forskning som lyfter en svensk identitet i förhållande till jämställdhetsdiskurser. I boken Om ras och vithet i det samtida Sverige ringar Ylva Habel (2012) in den svenska identiteten i förhållande till jämställdhet. Detta är av intresse att lyfta i relation till denna studie då syftet inbegriper en nyfikenhet kring jämställdhet i förhållande till en svensk identitet och kontext. Habel (2012:47) menar att svensk vithet föreställs som mer objektiv, medveten, och moraliskt rustad än vithet på andra platser i världen. Den svenska vitheten konstitueras alltså i motsats till annan vithet där ett distanserande från koloniala processer ingår i skapandet av svensk identitet som oskyldig och upplyst (ibid:52). Vithet blir någonting neutralt och omarkerat då det får passera som outsagt. Habel (2012:67) använder sig av begreppet nordisk exceptionalism för att lyfta hur svensk nationell identitet medför en specifik inramning av vithet som upplyst och som rättfärdigar Sverige som en moralisk plats i världen. Liknande menar Paulina de los Reyes, Irene Molina & Diana Mulinari (2006: ) i Maktens (o)lika förklädnader att Sverige porträtteras som ett jämställdhetsparadis i den svenska nationalidentiteten och tanken om folkhemmet. Vidare menar hon att jämställdhetsdiskursen innefattar en uppfattning där svenskhet och invandrare återskapas som två separata kategorier. Invandrare görs till bärare eller offer för patriarkala strukturer medan jämställdhet förknippas med en svensk identitet. Detta relaterar till studiens tema då jämställdhet som begrepp innefattar en särskild föreställd svensk identitet. Det är även intressant i förhållande till hur föreställningar om en jämställd maskulinitet skapas i sammanhanget av en svensk identitet. 4.2 Jämställdhetspolitikens maskulinitet I boken Jämställdhetens spjutspets? undersöks delvis maskulinitet i förhållande till jämställdhet i en historisk kontext. Maria Nordberg (2005:63) menar att 1970-talets mjukisman eller velourman har ersatts av en manligare man som innefattar ett macho-ideal i förhållande till jämställdhetsdiskursen. Manlighet och kvinnlighet förstås som komplementära och ska på sina särskilda sätt bidra med olika egenskaper. Mjukismannen associerades till femininitet och en manlig homosexualitet vilket 7

9 Norberg menar är en konsekvens av att heteronormen upplevdes hotad av könsskillnader som mjukismannen innebär (ibid:88-90). Nicklas Järvklo (2008:19) har analyserat hur manlighet positioneras inom jämställdhetsdiskurser i artikeln En man utan penis, och menar att jämställdhetspolitiken inte inkluderar ett relationellt perspektiv mellan olika maskuliniteter och män. Delvis lyfter han hur den jämställda mannen har varit en väsentlig del i formandet av en svensk manlig identitet och Sverige som välfärdsstat (ibid:20). Järvklo (2008:21) lyfter två drag som han menar utmärker den svenska jämställdhetspolitiska diskussionen, en ny man behöver inte vara en omanlig man samt en eftersträvan av den svenska mannens goda aspekter. Jämställdhet handlar alltså inte om att män ska bli kvinnor utan det är snarare huvudsakligt att hålla fast vid män och kvinnors föreställda essentiella skillnader. Vidare ringar jämställdhetsdebatten in faderskap och papparollen som väsentliga utgångspunkter för en förändrad manlighet (ibid:22). Den jämställda mannen har även grundats på en ansats som inbegriper att manlighet förstås från en heterosexuell aspekt. Det vill säga att maktrelationer inom gruppen män och temat manlighet sällan problematiseras i det jämställdhetspolitiska och därmed utesluts sexualitet och homosexuella män från debatten. (ibid:24) Lucas Gottzén & Rickard Jonsson (2012:23) lyfter i boken Andra män att den moderna och jämställda maskuliniteten kan kopplas till Connells (a2005) begrepp hegemonisk maskulinitet i den svenska jämställdhetsdiskursen. Den jämställda mannen positioneras alltså som hegemonisk i ett svenskt sammanhang. Denna typ av maskulinitet är vidare kopplat till ett engagerat och närvarande faderskap. Gottzén & Jonsson (2012:30) menar att jämställdhetsideologin grundar sig på ett tänkande kring binära positioner som cirkulerar kring jämställda män och de Andra (icke-jämställda). I samma studie menar Linn Egenberg Holmgren (ibid:161) att utgångspunkten i jämställdhetspolitiken formar normativa föreställningar om goda män och hur de ska delta i jämställdhetsarbetet. Delaktigheten förväntas vara konsensusinriktad men även fri från förluster för privilegierade män, både som grupp och enskilda. Bilden av den jämställda mannen cementeras genom att positioneras mot Andra män som även kan inkludera Andra jämställda män. Den tidigare forskningen visar alltså hur jämställda män görs i förhållande till en vithetsnorm som inkluderas i den svenska nationella identiteten. Vidare skapas denna manlighet i förhållande till Andra män som inte positioneras inom den svenska identiteten som vit. Delvis lyfter forskning hur den jämställda mannen skapas genom ett exkluderande av homosexuella män vilket befäster en heterosexuell norm, och närvarande faderskap fokuseras i jämställdhetsdebatten. Den tidigare forskningen kommer i denna studie att fungera som ett utgångsläge där undersökningen ämnar aktivt förhålla sig till de studier som tidigare utformats kring den jämställda mannen. Jag är i denna 8

10 undersökning intresserad av om det är liknande tendenser som uppenbarar sig kring en jämställd maskulinitet i en svensk samtid. 5. Material I relation till TV4 s intervjuprogram med Jenny Strömstedt inleddes ett intresse för organisationen Fatta MAN. Hemsidorna Organisationen MÄN och Vi Är Sverige hittades via en sökning i Googles sökmotor där begrepp som jämställdhet och män användes. Organisationerna har gemensamt att de menar att utföra ett ideellt arbete kring jämställdhet där män är målgruppen (fattaman u.å.)(mjt u.å.) (viärsverige u.å.). Min uppfattning är att organisationernas arbete främst handlar om att förändra maskuliniteter i förhållande till jämställdhetsarbetet. Detta gav upphov till den frågeställning som studien utgår från som innebär hur en figuration av den jämställda mannen föreställs. Anledningen till att denna studie är begränsad till dessa tre internetsidor bygger på att de uteslutande åsyftar att vända sig till en manlig publik i förhållande till att de vill bidra med en förändring i samhället. De tre hemsidorna har även gemensamt att de föreläser och erbjuder utbildning kring maskuliniteter i förhållande till jämställdhet (fattaman u.å.) (mtj u.å.) (viärsverige u.å.). Det finns alltså en målsättning att nå ut till en bred publik och att deras tolkning, av vad en jämställd man bör inbegripa, ska spridas. Detta är väsentligt då min frågeställning inbegriper vad som gör den jämställda mannen. Det vill säga vad som återges som förväntade egenskaper eller attribut. Materialets avgränsning grundar sig alltså i hemsidornas lättillgänglighet och möjlighet att påverka den allmänna mannen. Vidare menar jag att det är relevant att analysera dessa tre hemsidor då de, på olika vis, lyfter en föreställd manlighet som de på varierande sätt vill göra annorlunda. Hemsidorna ser relativt olika ut i förhållande till varandra. Här vill jag kort redogöra för hur de olika internetsidorna är uppbyggda och vidare ge en förståelse för hur jag har valt att närma mig materialet i studiens analysdel. 5.1 FATTA man, Organisationen MÄN och Vi Är Sverige Vi Är Sverige är en relativt ny organisation. På deras Facebooksida samt Instagramsida kan vi se att de skapades år Vi Är Sveriges hemsida innefattar således en överblick kring vad organisationen har för värderingar och kortfattat hur de arbetar för att integrera nyanlända män i jämställdhetsarbetet. Vidare hänvisar de även till artiklar som organisationen har varit med och tagit fram. I hemsidans meny kan man välja mellan tre flikar som är om oss, hem samt kontakt. På hemsidans startsida som går att finna under rubriken hem visar organisationen på tre uppdragsmål som de strävar efter att uppfylla. Om man skrollar ner på hemsidan kan man även hitta hänvisningar till organisationens medverkan i olika typer av mediala sammanhang som radio och tidning. Under rubriken om oss finns en relativt kort sammanfattning om vad organisationens syfte är samt hur de arbetar. Vidare 9

11 används rubriken kontakt för att dela uppgifter kring hur man kan kommunicera med organisationen för frågor kring deras arbete eller alternativt att boka en föreläsning. De material som framträder i analysen går att finna under rubrikerna hem samt om oss där organisationen beskriver vad de gör och hur de vill uppnå verksamhetens syfte. Organisationen MÄN grundades 1993 enligt deras hemsida. Vidare innefattar organisationens hemsida en startsida där diverse debattartiklar och event som organisationen håller i delas. Plattformen har en meny med underrubriker. De rubriker som hänvisas till i denna undersökning är Om män, Stoppa mäns våld, Engagera pappor och Bryta normer. Jag har valt att avgränsa mig till dessa fyra rubriker på grund av de teman som jag lyfter i analysen. De andra underrubriker som finns att hitta hänvisar mestadels till internationella samarbeten och kontakter till bokning av utbildningar eller hur man kan anmäla sig att delta i ett event eller sammankomster som organisationen samordnar. Organisationen har även konton på sociala medier som Twitter och Facebook där de delar bland annat event och debattartiklar. I de underrubriker som jag lyfter i analysen går det att finna olika satsningar eller projekt som organisationen driver. Det är mestadels denna typ av material som analysen inbegriper. FATTA man är ett projekt som ursprungligen utvecklades via organisationen FATTA som skapades som en kampanj från början. FATTA formades av en grupp kvinnor som var medlemmar i ett separatistiskt kulturkollektiv vid namn Femtastic (fatta u.å.). Projektet har varit aktivt från våren 2014 fram till våren 2017 (fattaman u.å.). Anledningen att FATTA man får ingå i denna empiri trots att det är ett avslutat projekt, är att det har haft en tydlig utgångspunkt att arbeta med maskuliniteter i relation till feminism och jämställdhet. Därav är plattformen av intresse att undersöka då det ringar in en uppfattning om vad en jämställd man bör ha för egenskaper. Projektets hemsida innehåller filmer, musik och poesi men det som främst kommer att fokuseras på i denna undersökning är det som kan hittas under rubriken övrigt där de har delat 10 saker du som man/kille kan göra!. Detta material har även delats på FATTA mans Instagramsida och innefattar en bild med en text. Dessa tips upplevde jag ringade in projektets formuleringar övergripande. Det vill säga hur organisationen resonerar kring maskulinitet och jämställdhet. Jag valde att begränsa materialet till dessa tre plattformar då de tydligt driver ett ideellt arbete med att utbilda och sprida kunskap kring hur de menar att män kan involvera sig i jämställdhetsarbetet. De olika plattformarna driver även projekt och samarbeten med andra organisationer för att inkludera och involvera civilsamhället och politiken (fattaman u.å.) (mfj u.å.) (viärsverige u.å.). Det betyder alltså att de når ut till en bred publik och allmänhet i Sverige och påverkar hur förståelser om maskulinitet i relation till jämställdhet formas. Således menar jag att dessa organisationer och projekt är väsentliga för hur figurationen den jämställda mannen framställs på 10

12 nationell nivå i Sverige och blir därmed en avgörande del av mitt material. Göran Bergström & Kristina Boréus (2000/2012: ) pläderar för att ett forskningsfokus på texter men även bilder är motiverad då de tar upp mer plats i människans vardag. Det vill säga att internet och sociala medier får ett betydande utrymme i människors liv genom mobiltelefoner och datorer. Urvalet av material i denna studie grundar sig alltså på medier som är tillgängliga via internet för att de innebär att det är åtkomligt för en omfattande allmänhet. 6. Teori 6.1 Hegemonisk maskulinitet Undersökningen kommer att utgå från R.W Connells (a2005) teorier kring maskulinitet då maskuliniteter och manlighet är i fokus för studiens tema. Detta inbegriper även maskulinitet som normativ samt annan typ maskulinitet som underordnas. Studiens syfte inbegriper vad det är som ringar in figurationen den jämställda mannen och är därmed även intresserad av en relationell aspekt av maskulinitet. Det vill säga hur maskulinitet görs i relation till annan maskulinitet. Connell (a2005:45) menar att normer kring maskuliniteter är föränderliga och att de inte kan fixeras och utgår därför från postmodernismen som liknande menar att identiteter och subjektspositioner är ambivalenta och flytande. För att visa på det relationella samspelet och för att visa hur strukturer och diskurser i samhället konstruerar subjektspositioner utgår Connell (a2005:76) från fyra kategoriseringar av maskulinitet i sin teori, hegemonisk maskulinitet, delaktig maskulinitet, underordnad maskulinitet och marginaliserad maskulinitet. Hegemonisk maskulinitet är den maskulinitet som anses eftersträvansvärd och blir kulturellt upphöjd i en viss kontext. Connell (a2005:77) menar att hegemonisk maskulinitet inte alltid finns hos dem med mest makt i samhället utan att det ofta är en maskulinitet som porträtteras i filmer eller karaktärer i böcker. Individer som erhåller institutionaliserad makt eller stor rikedom kan fortfarande vara långt ifrån det hegemoniska mönstret i sina privata liv. Med detta sagt är hegemoni troligt etablerat om det existerar någon form av sammankoppling mellan kulturella ideal och institutionaliserad makt. Den del av män som förkroppsligar den hegemonisk maskuliniteten är relativt liten. Majoriteten av män drar trots detta fördel av de ideal som finns inom den hegemoniska maskuliniteten eftersom de erhåller privilegier i den patriarkala ordningen. (ibid:79) Det är detta som definierar den delaktiga maskuliniteten som inte helt når upp till den normativa bilden av maskulinitet men ändå stödjer den. Hegemoni förklarar den kulturella dominansen i samhället som övergripande, inom detta ramverk finns det specifika genusrelationer av över- och underordning mellan olika grupper av män. 11

13 Ett exempel är att den hegemoniska maskuliniteten innefattar en heterosexuell norm. Detta innebär betydligt mer än stigmatiseringen av homosexuella identiteter utan homosexuella män är underordnade heterosexuella män genom en ordning av materiella praktiker. Det inbegriper politiska och kulturella exkluderingar, kulturellt övertramp, legalt våld och personliga utfrysningar. Förtrycket positionerar homosexuell maskulinitet i botten av genushierarkin hos män och får representera det som inte tillhör hegemonisk maskulinitet. (ibid:78) Denna typ av maskulinitet kategoriserar Connell (a2005) som den underordnade maskuliniteten. Till marginaliserad maskulinitet blir maktdimensioner kring ras, klass och ålder väsentliga. Connell (a2005:80) menar exempelvis att svart maskulinitet spelar en symbolisk roll för vita genuskonstruktioner. Icke-vita sportstjärnor får representera tuffhet och styrka medan det samtidigt finns andra föreställningar om svart maskulinitet som vita män vill distansera sig ifrån (Connell (a2005) visar på föreställningen om den svarta våldtäktsmannen som exempel). Hegemonisk maskulinitet hos vita vidmakthåller det institutionaliserade förtrycket som har format konstruktionen av maskulinitet i svarta gemenskaper. (ibid:80) Detta är alltså det som ringar in den marginaliserade maskuliniteten, det vill säga en maskulinitet där maktordningar som exempelvis ras blir väsentliga, som underordnas den normativa maskuliniteten och får erkännas när de inte hotar hegemonin. Connells (a2005) teori om hegemonisk maskulinitet har blivit kritiserad för att konceptet kring kategorin har tolkats som diffus och man menar att det kan bära på motsägelser samt att det misslyckas med att förklara autonomin av genussystemet (Hearn 2004:58). Kritiken grundar sig i att det är svårt att definiera hegemonisk maskulinitet då det inte finns någonting som positioneras som kontra-hegemoniskt. Det mynnar ut i två övergripande problemformuleringar som inkluderar hur hegemonisk maskulinitet ska tolkas (som en kulturell representation, sociala praktiker eller institutionaliserade strukturer) och hur de olika sätt som män dominerar i samhället på skilda nivåer är kopplade till varandra (ibid). Jeff Hearn & Robert Morrell (2012:4) visar hur Connells (a2005) teori om hegemonisk maskulinitet har tillämpats på skilda sätt i ett svenskt sammanhang just för att motivera hur konceptet är svårtolkat. Vidare har teorin kritiserats för att inte kunna visa på mäns praktiker, vardagliga liv, identitetskonstruktioner och självpresentation (Christensen & Qvotrup Jensen 2014:61). Nu när vi har ringat in den kritik som har riktats mot Connells (a2005) teori om hegemonisk maskulinitet vill jag ändå argumentera för att teorins koncept är användbart för att analysera maktrelationer inom män som grupp och maskuliniteter. Hegemonisk maskulinitet tydliggör, i min mening, ett tillvägagångssätt att visa på slagkraften av maskuliniteter och dess legitimering av genusordningen. Detta med en utgångspunkt att även inkludera den kroppsliga aspekten. Jag vill även lyfta att Connells (a2005) teori tillåter en mångfaldig uppfattning av 12

14 maskulinitet som ger utrymme för förändring och ambivalens då den hegemoniska maskuliniteten inte ska förstås som statisk. Vidare har jag valt att komplettera denna teori med ytterligare en teori kring maskuliniteter. 6.2 Imaginära processer Margaret Wetherell & Nigel Edley (1999) kritiserar Connells (a2005) maskulinitetsteorier för att inte kunna visa eller förstå hur män i praktiken positionerar sig själva i relation till den hegemoniska maskuliniteten. De menar att denna teoretisering av maskuliniteten kan tolkas som ett nästan ouppnåeligt ideal och att det därmed blir svårt att förkroppsliga begreppet. Det vill säga att synliggöra hur sociala praktiker hos män görs med syftet att sträva efter en hegemonisk maskulinitet. I relation till Connells (a2005) maskulinitetsteori erbjuder Wetherell & Edley (1999) en teori som inkluderar tre processer för att lyfta fram hur män konstruerar sig själva som maskulina. Till skillnad från hegemonisk maskulinitet som begrepp använder de sig av uttrycket konventionella ideal (ibid:340). De tre processerna nämner de som imaginära positioner och de inbegriper den heroiska, den normala och den rebelliska positionen. Den heroiska positionen är den som överensstämmer mest med Connells (a2005) koncept kring den hegemoniska maskuliniteten. Wetherell & Edley (1999:340) jämför denna position med delaktig maskulinitet och menar att positionen kan tolkas som ett sätt att initiera den hegemoniska maskuliniteten då män i denna position menar att anpassa sig till det konventionella idealet. I den heroiska positionen producerar män ett hjältemodigt och tappert jag. Detta inbegriper en rättfram reproduktion av manlig makt (ibid:343). I den normala positionen innebär processen ett distanserande från det konventionella idealet och här blir den heroiska positionen placerad som macho-maskulinitet, som främmande och överdriven. Inom denna position värderas en vanlig och genomsnittlig maskulinitet snarare än extrem och heroisk maskulinitet (ibid:344). Den vanliga maskuliniteten i form av den normala positionen ställs alltså i kontrast till den heroiska positionen men samtidigt inte som icke-maskulin. Wetherell & Edley (1999:346) menar att denna typ av process inte nödvändigtvis utmanat rådande genusordning eftersom den fortfarande inbegriper en förståelse för maskulinitet som individualistisk, rationell och autonom. Den rebelliska positionen kan också betraktas som avståndstagande till den hegemoniska maskuliniteten. Det som definierar denna position är ett okonventionellt ställningstagande som trotsar sociala förväntningar (ibid:347). Det vill säga att de som inkluderas i denna position uttrycker en stolthet över att ta sig an sysslor och arbeten som anses vara ovanliga för män. Det inbegriper dock inte en uppfattning om att inte vara maskulin. Det är snarare en maskulinitetskonstruktion utan de 13

15 begränsningar och tabun som förknippas med den heroiska maskuliniteten (ibid:348). Det som utmärker den rebelliska positionen är hur maskulinitet argumenteras för att vara någonting privat och individuellt och hur detta placeras i relation till den heroiska positionen som istället anpassar sig efter sociala förväntningar. Wetherell & Edley (1999) introducerar en teori om imaginära positioner som ger utrymme åt flera olika typer av maskuliniteter och ingen av dessa anses vara icke-maskulina. Vidare visar teorin att män kan inta olika positioner beroende på kontext och situation och därmed är de inte fixerade vid att en man erhåller en typ av maskulinitet. 6.3 Heterosexuella matrisen Denna studie kommer att stödja sig på Judith Butlers (1990/2007:151) teoretiska begrepp heterosexuella matrisen som inkluderar en förståelse för att genus och kön inte kan särskiljas då de båda är diskursivt skapade. En föreställning kring genus som binärt är ett sätt att upprätthålla och reproducera en uppfattning av att genus är sammankopplat med kön. Den heterosexuella matrisen inbegriper en binär genus/kön-uppdelning samtidigt som den formar ett heterosexuellt begär som normativt. När vi gör genus är det inom ett ramverk som begränsar hur genus och sexualitet bör se ut. Det styr även hur genus och sexualitet tolkas och förstås. (Butler 1990/2007:77). Det vill säga att den heterosexuella matrisen inbegriper en förståelse för att det finns två kön, män representerar maskulinitet och kvinnor som representerar femininitet. Dessa två kön förväntas sedan begära varandra. Undersökningen kommer att använda sig av begreppet genus med en förankring i Butlers (1990/2007) teori, avseende att kön och genus får betyda samma sak. Genus förstås därmed som kulturellt och diskursivt skapat och får innefatta könskodade kroppar samt föreställningar om maskulinitet. Den heterosexuella matrisen blir relevant för underökningens syfte då den utgör ett ramverk som inkluderar hur maskulinitet förstås. Matrisen fungerar som en aspekt av hur normer kring maskulinitet skapas. 6.4 Homosocialitet Eve Kosofsky Sedgwick (1985:62) använder sig av begreppet homosocialt begär i Between men- English Literature and Male Homosocial Desire. Begreppet visar på sociala band mellan män som kan kategoriseras av en eftertrycklig homofobi, det vill säga rädsla och ett distanserande mot homosexualitet. Vidare menar Anna Wahl (m.fl. 2011:119) i boken Det ordnar sig att det finns ett starkt förgivettagande om att organisationskulturer tillhör män. Betydelsen av kön osynliggörs ofta vilket befäster mäns dominerande positioner (ibid:123). Homosocialitet mellan män blir ett sätt att 14

16 bekräfta varandra som just män samtidigt som det existerar ett känslomässigt inslag där män förväntas visa omsorg till varandra. Detta begrepp blir användbart i min analys då organisationerna främst riktar sig till män som grupp och då jag vill undersöka om en figuration av den jämställda mannen konstrueras i relation till en homosocialitet. 7. Metod 7.1 Teoretisk utgångspunkt i metod Eftersom jag vill undersöka hur maskulinitet konstrueras lämpar sig ett diskursanalytiskt närmande. Maskulinitet tolkas alltså inte som en fixerad essens till ett manlig kön utan snarare någonting som skapas och vidmakthålls genom diskursiva praktiker. Genom att använda diskursanalys som metod anser jag att det är väsentligt att poängtera dess teoretiska förankring i postmodernismen samt poststrukturalismen utifrån ett feministiskt perspektiv. Det postmoderna och det poststrukturalistiska perspektiven tar avstånd från en essentialistisk verklighet och menar snarare att det finns multipla subjektiviteter och sanningar som skapas genom subjektets erfarenheter men även genom det som är tillgängligt via samhället, kulturen och språket. Teorierna distanserar sig på så vis från det empiriska sökandet efter en objektiv sanning och öppnar upp för möjligheten till att subjektets erfarenheter och beteenden kan undersökas i relation till kontexten som de är placerade i (Hesse-Biber 2013:43-44). Poststrukturalismen skiljer sig från postmodernismen genom att fokusera på språket. Språk anses konstituera erfarenheter och inte enbart vara representativt för det (ibid:44). Därmed menar man att språket är en del i formandet av verkligheten. Diskursanalysen ansluter sig till poststrukturalismens hävdande att erfarenheter är plural och innehåller flera möjliga sanningar. Inom den feministiska genustraditionen bidrar ett poststrukturalistisk och postmodernistiskt perspektiv till att utmana accepterade normer. Detta görs genom diskursanalysen som verktyg för att undersöka hur språk skapar, upprätthåller och förstärker diskurser. (ibid:51) Språket är således föränderligt och har därmed inte en fast betydelse. Poststrukturalismen menar alltså att det är i de konkreta användningarna av språket som strukturer reproduceras, förändras och skapas (Jørgensen och Phillips 2000:18). Jag är i linje med en postmodern och poststrukturalistisk tänkande nyfiken på hur språket, som används i mitt material, är format i relation till en figuration av den jämställda mannen. 7.2 Diskursteori Studiens metod utgår från Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips (2000) bok Diskursanalys som teori och metod där de hänvisar till teoretikerna Ernesto Laclau och Chantal Mouffe. Diskursteorin visar att meningsskapande grundar sig i en förståelse och ett försök att fixera binära uppdelningar. 15

17 Detta etableras sällan till en helhet och skapar därmed glapp i diskursen där en analys möjliggörs (ibid:32). I denna studie är det glappet mellan den svenska identiteten där män positioneras som jämställda och den tröga utvecklingen i Sverige som jag menar är intressant. Diskursteorin som analysmetod används för att studera strävan efter att etablera entydighet. Begreppet diskurs får här representera en fixerad betydelse inom ett bestämt sammanhang. En diskurs kan alltså förstås som en reducering av möjligheter. De möjligheter som diskursen utesluter kallas inom diskursteorin det diskursiva fältet (ibid:33). En diskurs konstitueras alltid i förhållande till det som den exkluderar, det vill säga i förhållande till det diskursiva fältet. Jag menar att diskursteorin som metod är fördelaktigt att använda i min analys då teorin erbjuder begrepp som tydliggör hur språket blir meningsskapande. Det vill säga att språket i mitt material är en del av konstruktionen av en jämställd man. Vidare kommer jag att redogöra för de begrepp som denna studie använder sig av. Tecken i en diskurs är moment det vill säga tecken som får en entydig betydelse genom relationer till andra tecken. Detta görs genom att utesluta alla andra möjliga betydelser som tecknet kan ha. Element är de tecken som inte slutgiltigt har fått sin mening, element är alltså fortfarande mångtydiga tecken som kan betyda olika saker i olika sammanhang. En diskurs försöker att omvandla element till moment. (ibid:34) De element som i särskild hög grad är öppna för tillskrivning kallas inom diskursteorin för flytande signifikanter. Dessa försöker olika diskurser ge innehåll på sitt speciella vis. Nodalpunkter är även flytande signifikanter men förklaras som de privilegierade tecken vilken en diskurs cirkulerar och organiseras kring. (ibid:35)detta kan exempelvis representeras av begreppet man eller manlighet. Orden är relativt tomma i sig men de får sin betydelse när de placeras in i en specifik diskurs. Flytande signifikanter visar på en betydelsegivande kamp kring de viktiga tecken som förs mellan olika diskurser. Subjektspositioner tolkas inom diskursteorin som någonting som bestäms inom diskurser. Det vill säga att diskurser erbjuder eller begränsar subjektet till att inta angiva positioner som knyts till förväntningar om accepterade uppföranden och vad som kan, och inte kan sägas. Subjekt och identiteter tolkas som fragmenterade då de inte enbart placeras i en position i en diskurs utan existerar på flera platser i flera diskurser. Subjektspositioner som inte tillhör en synlig konflikt med andra positioner är ett resultat av hegemoniska processer. (ibid:49) Ekvivalenskejdor är det begrepp som används för att förklara diskursivt skapade identiteter. Det vill säga hur ett sammanhang med specifika uttryck visar vad som förväntas ingå och inte ingå i en identitet (ibid:51-51). Vidare används begreppet artikulation för att visa på när element får sin betydelse genom att det placeras i relation till andra tecken, eller andra element (ibid:35). Ett 16

18 exempel kan vara hur begreppet våld kan betyda en sak om det placeras in i en kontext med familj, det får en annan betydelse när det formuleras tillsammans med sport. 7.3 Utförande Jag har valt att analysera hemsidorna i sin helhet. Det vill säga att alla flikar och underrubriker har inkluderats i ett förarbete av materialet vartefter ett urval har gjorts av det som framträder som mest relevant för studiens tema. Det material som ingår i analysen är det som övergripande, enligt mig, visar hur organisationerna resonerar kring maskuliniteter. Jag har valt att stödja mig på avsnittet kring Tidigare forskning där analysens fem underrubriker formades. Det är även dessa utgångspunkter eller teman som jag har valt att aktivt förhålla mig till i min analys. Detta innebär att jag hade en grundtanke att lyfta, maskulinitet och feminina egenskaper, papparollen, sexualitet, mäns våld, samt titta på en föreställd svensk identitet. Senare har jag valt att använda mig av de begrepp som diskursteorin erbjuder för att bryta ner hur hemsidornas val av språk och uttryck ringar in en viss förståelse för maskulinitet i förhållande till jämställdhet. Jag har valt att kursivt markera diskursteorins begrepp i min analys för att tydliggöra hur och vart de används. Vidare kursiveras även den jämställda mannen genomgående i studien för att markera det då det är ett centralt begrepp i undersökningen. Med en förankring i Teori, Tidigare forskning och Bakgrund är min målsättning att vända och vrida på materialets innehåll. I min analys försöker jag alltså ha ett reflekterande angreppsätt där jag visar på olika och alternativa tolkningar av materialet. 7.4 Avgränsning och reflektion Diskursanalys som metod används i denna studie för att öka förståelse av hur kollektiva identiteter konstrueras vilket innebär att individen inte är studieobjekt för analysen (Bergström & Boréus 2000/2012:402). Det är därmed väsentligt att understryka att denna studie inte har som syfte att fastställa en förståelse för vad figurationen den jämställda mannen faktiskt är utan snarare ämnar denna undersökning analysera hur framställningen ser ut begränsad till dessa tre plattformar. Det är inte heller studiens mening att ta ställning till eller värdera framställningen av figurationen den jämställda mannen. Detta betyder dock inte att analysen och resultatet som framkommer i denna studie inte är relevant i den allmänna debatten kring jämställdhet. Utgångspunkten i denna analys är att synliggöra en del i diskursen kring jämställdhet med ett maskulinitetsperspektiv för att komplettera tidigare studier och förhoppningsvis öppna upp för ett ifrågasättande och nya aspekter. Återigen är undersökningen dock begränsad till sitt material vilket betyder att den visar på en kontextuell förståelse och en av flera tolkningar av uppsatsens tema. Vidare är det väsentligt att lyfta min roll som forskare där jag är medveten om att urvalet i denna undersökning begränsar resultatet och även att min position 17

19 ingår i en kontext som styr förståelsen av vad som anses viktigt och betydande i relation till forskningsområdet. Utgångspunkten i denna undersökning är alltså att kunskap är någonting produktivt som skapar sociala relationer och identiteter (Jørgensen och Phillips 2000:111). Därmed är det väsentligt att jag som forskare lägger vikt vid reflexivitet som innebär en självreflektion och ett ständigt ifrågasättande över validitet och giltighet i undersökningen. Då mitt material grundar sig i offentliga hemsidor är jag medveten om att det finns ett förhållningsätt till det som skrivs och placeras ut på hemsidorna. Eftersom jag analyserar ideella organisationer är det viktigt att poängtera att mitt material har en politisk agens och målsättning. Detta innebär att organisationerna på olika vis försöker påverka samhället i olika riktningar. Det finns alltså en grundtanke att ta avstånd från varierade sätt att vara på för att ge en riktning till vad som anses vara värt att sträva efter. Jag går i linje med ett feministiskt perspektiv på maskulinitet vilket innebär att även jag, som forskare tar med mig värderingar och tankar kring mitt materials politiska agens. Därav är det viktigt att jag i min analys visar på en mångfacetterad tolkning, där jag försöker positionera mig så objektivt till mitt material som möjligt. Donna Haraway (1988: ) menar i verket Situated Knowledges hur kunskap är någonting produktivt och därmed krävs det alltid ett förhållningsätt till sin egna position som forskare. Liknande är min mening i denna studie att bidra med ett transparent perspektiv från min position som forskare. 8. Analys Jag har i studien, avsikt att i analysdelen hänvisa till diskursteorins begrepp och verktyg för att tydliggöra hur olika tecken, ord och meningar kopplas samman i diskursen kring figurationen av den jämställda mannen. Första steget i mitt analysarbete inbegriper att identifiera ord och meningar som jag tolkar som centrala i konstruktionen av figurationen. I relation till min frågeställning analyserar jag även vad som placeras i motsats till denna figuration i samband med att undersöka om detta speglar en föreställning om en traditionell mansroll. Analysen inbegriper således en undersökning kring hur språket i materialet är uppbyggt och vad det är som ringar in maskulinitet i relation till jämställdhet. De fem aspekterna som jag har valt att inkludera i undersökningen stödjer sig mot avsnittet tidigare forskning där jag har valt att avgränsa mig till hur maskulinitet konstrueras i förhållande till feminina egenskaper, papparollens relevans, sexualitet, hur ett distanserande mot våld är utmärkande samt hur en föreställd svensk identitet framställs i mitt material. Med utgångspunkt i diskursteorin stödjer sig analysen på en förståelse för att vi hela tiden konstruerar det sociala genom att fixera betydelser till specifika sammanhang. Detta görs genom att utestänga andra möjliga sätt för förståelse och tolkning. (Jørgensen och Phillips 2000:43). Vidare är detta ett sätt att analysera maskulinitet som någonting bestämt, samtidigt som organisationerna (vilket studiens material grundar sig på) ämnar förändra 18

20 maskulinitetsnormer. Därav vill jag återge studiens frågeställningar i detta avsnitt för att tydliggöra analysens utgångsläge. Hur framställs figurationen den jämställda mannen i mitt material och vad är det för egenskaper och värderingar han förväntas uppvisa? Hur skiljer sig föreställningar om den jämställda mannen mot den traditionella mannen i mitt material? 8.1 Tema: Män och feminina egenskaper Butler (1990/2007:55) menar att distinktionen mellan kön och genus förutsätter att genus är konstruerat, maskulinitet anses alltså vara någonting som är kulturellt skapat och är därmed inte fixerat vid ett kön. Dock menar Butler (1990/2007:56) att genus fortfarande har en tendens att förklaras utifrån en dikotomi. Maskulint placeras i motsats till feminint även om genus förstås som någonting som inte är direkt kopplat till kön. Det vill säga att en man kan vara feminin och en kvinna kan vara maskulin. Att utgå från binära föreställningar om kön och genus blir ett sätt att rättfärdiga föreställda essentialistiska skillnader (ibid). Istället menar Butler (1990/2007:57) på att genus konstruerar kön, som då även blir en kulturell föreställning. Det som anses vara maskulint speglar även hur manliga kön tolkas och tillskrivs en identitet. Detta är en del av den heterosexuella matrisen som innefattar en binär könsuppdelning där könen även förväntas vara varandras motsatser. Analysen inleds därför med hur materialet eventuellt påvisar samma typer av tendenser, det vill säga hur maskulinitet skapas i relation till femininet. För att undersöka hur figurationen den jämställda mannen återges är det därmed intressant att lyfta hur maskulinitet positioneras i relation till föreställda feminina egenskaper. Det är dock inte studiens syfte att fixera binära positioner utan snarare att reflektera över hur maskulinitet konstrueras relationellt. På Organisationen MÄN:s hemsida menar de under rubriken Bryta normer: Vi på MÄN arbetar med att förändra manlighetsnormer. Vi vill förändra de normer som begränsar män, och stärka killar och män att agera jämställt. Destruktiva manlighetsnormer leder till våld och övergrepp. Därför genomsyras allt vi gör av normkreativa perspektiv och genusmedvetenhet. Vi vill omforma och bredda ramarna för hur en kille eller man förväntas vara. Det ska vara positivt att visa omsorg och krama sina kompisar istället för att knuffas eller dra taskiga skämt. Vi vill att män ska göra demokratiska, jämställda och icke-våldsamma val, och att det som anses kvinnligt värderas högre. Män är ett ord som ingår i namnet till organisationen vilket jag menar förstärker dess plats som nodalpunkt i diskursen. Citatet ovan visar hur ordet män fylls med negativa innebörder som våld och 19

21 övergrepp samt knuffas eller dra taskiga skämt samtidigt som det hänvisas till visa omsorg och krama sina kompisar. Det senare visar en positiv innebörd, någonting som anses eftersträvansvärt. Här blir begreppet män även en flytande signifikant i den bemärkelsen att det existerar i fler diskurser, en diskurs som sammanfaller med en traditionell bild av manlighet som aggressiv. Liknande redogör Gottzén (2013:11) för hur den traditionella mansrollen framstår som destruktiv och vidare hur mäns kriminalitet och bristande sociala anpassningar kopplas samman med maskulinitetsnormer. Detta kan jämföras med citatet ovan som utgår från samma diskurs där destruktiva manlighetsnormer leder till våld och övergrepp. Dock menar organisationen även att förändra maskulinitetsnormer och positionerar egenskaperna omsorg och krama som värdefulla vilket kopplas samman med jämställda och icke-våldsamma val. Det skapas alltså en ekvivalenskedja mellan elementen omsorgkrama-jämställda-icke-våldsamma-män. Detta kan tolkas som ett sätt att positionera in subjektet jämställda män i förhållande till att agera icke-våldsamt och involvera sig i omsorg. Utifrån diskursteorins förståelse av subjektspositioner kan detta alltså ge uttryck för vad som görs tillgängligt för positionen jämställd man. Vidare tycks de begreppen inte förefalla som egenskaper för hur en kille eller man förväntas vara. Detta kan jämföras med rebelliska positionen som innebär ett positionerande av maskulinitet som går emot konventionella föreställningar men inte antas vara mindre manlig på grund av detta (Wetherell & Edley 1999:347). Istället visar elementet omsorg som kopplas samman med ordet män på en traditionellt märkt feminin egenskap. Kvinnor har en stark association till omsorg och den reproduktiva sfären där omsorg innefattar ett underhåll av hushåll och familj (Stanfors 2017:86). Detta förtydligas i citatet..det som anses kvinnligt värderas högre där det visar en artikulation som sammanbinder omsorg med kvinnlig egenskap. Tolkningen av citatet ovan kan alltså vara att Organisationen MÄN hänvisar till att förändra den konventionella mansrollen genom att anpassa den efter mer kvinnliga egenskaper. Vidare kan detta även analyseras utifrån Connells (a2005:78) begrepp underordnad maskulinitet som innefattar någonting avvikande från den hegemoniska maskuliniteten och som ofta efterliknas med femininitet. Om vi gör tolkningen att en förändrad maskulinitet ska införlivas med feminina egenskaper verkar den underordnande positionen få en ny innebörd. Det vill säga att denna kategori återges som eftersträvansvärd och idealiseras. Det blir i avseende till organisationens rubrik just att bryta normer. Kvinnligt föreställda beskaffenheter ställs i kontrast mot traditionellt manliga egenskaper i citatet. Samtidigt som maskuliniteterna ska förändras och fyllas med föreställda feminina karaktärsdrag finns det fortfarande en distinktion mellan det som anses kvinnligt och manligt. Element som män och killar och de egenskaper som citatet menar att de traditionellt förknippas med som knuffas eller våld och övergrepp placeras i motsats till exempelvis omsorg. Man väljer trots 20

22 detta inte att lyfta hur en förändrad maskulinitet inbegriper feminina egenskaper per se. Utan snarare blir nodalpunkten män en tydlig kategori som fortfarande särskiljer sig från det kvinnliga, trots en förändrad maskulinitet. Butler (1990/2007:68-69) menar att den heterosexuella matrisen fungerar som ett ramverk som ger förståelse för hur genus och kön tolkas och blir begripliga. Vidare innebär detta att begripliga genus är det som upprätthåller en kontinuitet av genus. Det som inte faller innanför ramarna av den heterosexuella matrisen förstås som obegripliga, avvikande eller osynliggörs och kan även upplevas som hotfulla för den heteronormativa ordningen. I relation till detta blir tolkningen att nodalpunkten män införlivas med en position av ett tänkt manligt kön som fixeras vid en viss typ av maskulinitet. Skiljelinjerna mellan män och kvinnor finns kvar, jämställd maskulinitet inbegriper inte en förståelse av att män kan vara kvinnor eller att maskulinitet ska fyllas med femininitet. Snarare finns en tyngdpunkt i begreppet män som med stöd i den heterosexuella matrisen ger en förståelse för att den binära uppdelningen av genus fortfarande är väsentlig i konstruktionen av maskulinitet. Det är även väsentligt i förståelsen av figurationen den jämställda mannen som här visar en bild av en manlighet som ska kunna inbegripa egenskaper som omsorg exempelvis. Uttryck som våld och övergrepp faller inte i sin helhet in i begreppet hegemonisk maskulinitet då Connell (a2005:77) menar att denna typ av maskulinitet inte bygger på våld eller hot om våld. Snarare upprätthålls den hegemoniska maskuliniteten genom kulturella och materiella praktiker som medier, lönestrukturer och välfärdspolitik. Samtidigt som elementet begränsar kopplas samman med nodalpunkten män positioneras att agera jämställt som en motsats till detta. Enligt Connells (a2005:77) teori kan detta tolkas som en del av den hegemoniska maskuliniteten som inkluderar en förståelse för hegemonisk manlighet som upprätthållande av den ojämnställda genusordningen. Det vill säga att manlighet formas inom en diskurs där ett ideal är eftersträvansvärt. Maskulinitet som inte ligger i linje med det hegemoniska maskulinitetsidealet underordnas och begränsar därmed män. Vidare får då den tolkade hegemoniska maskuliniteten placeras i kontrast till jämställdhet men även det som anses kvinnligt. Detta kan analyseras utifrån Connells (a2005:71) teoretiska angreppsätt som visar hur maskuliniteter även konstrueras relationellt, i kontrast till andra maskuliniteter. Samtidigt som det positioneras mot det som anses kvinnligt. FATTA man hänvisar på sin hemsida till 10 saker du som man/kille kan göra nu!. Dessa tips har även delats på FATTA mans Instagram. De representeras i form av en bild med en text. Jag har valt att inte analysera bilden här då jag menar att texten ger tillräckligt med underlag för analysen, bilden visar således ingenting mer som kan tyckas komplettera texten i relation till undersökningen. Här nedan kan vi se hur materialet ser ut: 21

23 Till höger kan vi läsa texten: 2. Våga fråga och våga lyssna. Vi lär oss att en man inte ska visa känslor, att män ska klara sig själva och inte släppa andra män nära, speciellt inte andra män! Så våga fråga en kille: hur mår du- egentligen? Vad kämpar du med i livet? Vad är svårt för dig? Våga lyssna på andra män, du kommer att bli förvånad över vad du får höra! Återigen kan vi lyfta fram nodalpunkten män från detta citat som artikuleras tillsammans med inte ska visa känslor. Detta visar på hur en traditionell manlighet tolkas, då att inte visa känslor placeras som någonting inlärt. Den jämställda maskuliniteten blir i detta fall någonting som vågar positionera sig i motsats till den normativa maskuliniteten. Att visa känslor och samtala är någonting som vanligen associeras med femininitet. Här nämns dock inte att detta skulle ha någonting att göra med att förhålla sig till feminina egenskaper. Eftersom det inte nämns att det är kvinnliga egenskaper menar jag att begreppet män förstärks samt dess position i diskursen. Samtidigt som det finns en tyngdpunkt i begreppet våga. Citatet kan även tolkas som en uppmaning att gå emot en konventionell maskulinitet som ringas in av ett inlärt beteende. Att lyssna på andra män kan förstås som en väsentlig del i figurationen av den jämställda mannen. Detta går emot en förståelse för maskulinitet som någonting självständigt som Wetherell & Edley (1999) argumenterar för i sina olika maskulinitetspositioner. Snarare kan citatet tolkas som ett uppmuntrande till att förlita sig på andra män då tecken som hur mår du och vad kämpar du med artikuleras i samband med våga. Det vill säga att det kan förstås som någonting som gör motstånd mot en konventionell maskulinitet. Element som vi används i första meningen i citatet för att påvisa en kollektiv förståelse inom samhället. Därefter stödjer uppmaningarna sig på element som du vilket koppas samman med kille och man. Detta i kombination med huvudrubriken 10 saker du som man/kille kan göra nu! ger en diskursiv förståelse för att det inbegriper ett individuellt ansvar att våga ställa frågor. Detta går att efterlikna den rebelliska positionen där maskulinitet argumenteras som någonting privat och personligt. Samtidigt som det placeras i kontrast till den heroiska positionen där män tycks efterlikna maskulina normer (Wetherell & Edley 1999:349). Det vill säga att begrepp som våga ger en 22

24 förståelse för mod som motiveras som manligt i denna position. Wetherell & Edley (ibid:349) menar att den rebelliska positionen inte nödvändigtvis ringar in de praktiker som är normbrytande inom maskuliniteter utan att det snarare är just styrkan och modet att våga involvera sig i dessa sysslor som just män som fokuseras. Liknande visar citatet på en upprepning av ordet våga i relation till nodalpunkten män som då kan tolkas förstärka maskulinitet som utgångspunkt i diskursen. Det vill säga att utgångsläget fortfarande är manlighet och män som särskiljande. Organisationen Vi Är Sverige har ett citat under rubriken Om oss där begreppet kvinnor nämns som lyder: Varenda nyanländ och utländsk kvinna ska vara fri. För att uppnå det- måste vi gå via männen. Organisationens hemsida inbegriper inte en tydligare förklaring för hur den nya maskuliniteten ska se ut mer än att den ska vara jämställd. I citatet ovan kan vi läsa hur Varenda nyanländ och utländsk kvinna ska vara fri. Dock existerar det inte en mer utvecklad förklaring till hur detta ska gå till än att gå via männen. Det vi kan urskilja från detta korta citat är förståelse för att elementet män kopplas samman med att kvinna ska vara fri. Män kan alltså tolkas som någonting som hindrar kvinnor från att vara fria. Dock definieras inte begreppet fri. Detta kan betyda en mängd olika saker beroende på sammanhang, fri att ta sina egna beslut, fri att resa, fri att jobba, fri att ta semester, fri från män, fri från barn o.s.v. Det kan självklart vara så att Vi Är Sverige vill peka på alla dessa typer av friheter men vidare får det snarare sin betydelse genom en artikulering i förhållande till jämställdhet. Denna artikulation kan delvis analyseras med hjälp av begreppet heroisk position som inbegriper en maskulinitet som verkar upprätthållande av en könad hierarki (Wetherell & Edley 1999:353). Maskuliniteten får här en patriarkal positionering som hindrar kvinnor från att vara fria. Om vi istället pratar med Tollin (2011:51) utgår jämställdhetsdiskursen från en förståelse av en binär könsuppdelning. Att kvinnor ska vara fria verkar inte hänvisas till en förståelse för att män ska anpassa sig efter kvinnliga egenskaper (som vi har sett tendenser på tidigare) utan snarare att män ska anpassa sig till jämställdhetsarbetet. Detta kan tolkas tillsammans med den meningen som kommer efter ovannämnda citat på hemsidan: Vi tror att ju tidigare vi lyckas fånga upp intresset för jämställdhet- desto större chans att påverka invanda attityder och föreställningar. Jämställdhet kopplas här samman med påverka invanda attityder och föreställningar. Tollin (2011:62) menar att jämställhetsdiskursen ofta involverar en uppfattning om att attityder står i vägen 23

25 för jämställdheten. Detta blir då en liberal uppfattning om att attityder är någonting som går att förändra. Tollin (2011:64) menar att attityder ofta förstås som privata angelägenheter eller nedärvda idéer, det blir alltså någonting individuellt. Detta resulterar i att strukturer och kollektiva diskurser osynliggörs. Citatet ovan kan visa på liknande tankesätt. Det vill säga att attityder i relation till jämställdhet ringar in en förståelse för maktrelationer som någonting privat och inneboende hos männen. Vidare pläderar Connell (b2005:1802) för en involvering av män i jämställdhetsarbetet och hänvisar till dem som jämställdhetens grindvakter. Liknande kan den argumentationen tolkas in i citatet då det visar på en sammankoppling mellan jämställdhet, påverka invanda attityder i samband med gå via männen. Det kan alltså även förstås som ett ansvarstagande. Männen blir i detta avseende positionerade i linje med den heroiska maskuliniteten där de ringas in som käppen i jämställdhetshjulet. Samtidigt kan citaten tolkas som en uppmaning till en normal maskulinitet eller en normal position om vi hänvisar till Wetherell & Edley (1999:346). Det vill säga en maskulinitet som distanserar sig från det konventionella idealet och den heroiska positionen som i detta fall får representera en avsikt att förändra attityder och föreställningar. En vanlig och genomsnittlig maskulinitet premieras istället där positionen inte inkluderar en icke-maskulinitet. Det vill säga att det inte efterfrågas ett närmande till feminina egenskaper eller attribut. 8.2 Tema: Papparollen Med bakgrund i jämställdhetsdiskursen där Florin & Nilsson (1999:32) menar att jämställdhet för män ofta inkluderar en bild av att män ska involveras i den offentliga sfären kommer detta avsnitt visa på hur Organisationen MÄN lyfter papparollen. På organisationens hemsida under fliken pappagrupper går detta citat att finna: Vårt mål är en jämställd värld utan våld. Därför uppmuntrar vi pappor och män att dela lika i ansvaret för barn och hem. Vi har alltid barnens bästa i fokus. MÄN erbjuder pappagrupper och samtalsmaterial till dig som är blivande eller nybliven pappa, och utbildningar till vårdpersonal och andra som möter föräldrar. Pappagrupper ökar jämställdheten och minskar risken för våld i nära relationer. Ändå är det bara ett fåtal kommuner i hela landet som har pappagrupper. Därför jobbar vi också med att sätta press på politiker för att satsa mer resurser på jämställt föräldraskapsstöd. Här blir elementet våld en motsats till att dela lika i ansvaret för barn och hem. Vidare skapas det alltså en artikulation där begreppet våld förstås som någonting som innefattar ett manligt våld i hemmet. Det skapas en ekvivalenskedja mellan ökad jämställdhet - delat ansvar för barn - minskar 24

26 risken för våld i kombination med identiteten pappa. Det vill säga att ökad jämställdhet ger en konsekvens av delat ansvar för barn som minskar risken för våld. Citatet inbegriper en diskurs som visar hur närvarande faderskap och delat ansvar i hemmet tolkas som en självklar del av jämställdheten. Liknande menar Niklas Järvklo (2008:22) att papparollen anses vara en väsentlig del av jämställdhetsarbetet. Samtidigt som citatet inbegriper våld som en flytande signifikant. Med detta menar jag att våld får sin betydelse i sin motsats i detta sammanhang. Våld tolkas inte inbegripa våld mellan män utan snarare inom familjen och kanske främst mellan identiteterna man och kvinna. Enligt Forslid (2006:82) finns det en föreställning om att den traditionella manligheten är intim förknippat med våld. Om vi analyserar citatet kan vi se det från ytterligare ett perspektiv som inbegriper en förståelse för faderskapet som någonting normbrytande. Det vill säga att pappor som inkluderar sig i ansvaret för barn och hem gör motstånd mot en traditionell mansroll. Liknande menar Gottzén (2013:40) att fäders frånvaro uppfattas som någonting som ger avsaknad för att uppnå en manlighetsideal som sedan resulterar i våld. Citatet visar på en tolkning där pappor har en aktiv del i hur maskulinitet konstrueras. Det impliceras att pappor minskar risken för våld och det kan därmed tolkas att de minskar risken för en traditionell maskulinitet. Detta kan visa på hur maskulinitet och hur figurationen av den jämställda mannen konstrueras i förhållande till en föreställning om den traditionella mannen genom att särskiljas från den. Under samma rubrik går det även att utläsa: MÄN har lång erfarenhet av att anordna pappagrupper, och vi vet att de gör nytta! Våra erfarenheter visar att ungefär hälften av de pappor som deltagit har ändrat syn på sin egna roll i förhållande till barnet och mamman. Mer än hälften menar också att de delar mer lika på ansvaret för barn och hem efter att de deltagit i en pappagrupp. Pappagruppsdeltagare berättar att de känner sig som bättre föräldrar efter att tillsammans med andra ha fått diskutera den nya rollen i livet. Elementet mamma kopplas här samman med de pappor som har deltagit vars syn har förändrats på sin egna roll. Detta kan förstås som en ekvivalenskedja som visar hur fadersrollen ska förstås. Subjektspositionen pappa kan här tolkas som att den inkluderar en heterosexuell relation. Vidare verkar det även inbegripa att har ändrat syn ingår i konceptet för den jämställda pappan. Att ha en förändrad syn på sitt faderskap positioneras med bättre förälder. Att inta en position inom jämställdhetsarbetet inbegriper alltså ett bättre föräldraskap som görs genom att de delar mer lika på ansvaret för barn och hem. Jag menar att papparollen här fortfarande får en väsentlig plats i figurationen av den jämställda mannen med bakgrund av Gottzén & Jonsson (2012:13) som visar hur 25

27 närvarande faderskap även är betydande för en svensk nationell identitet. Det som även kan tolkas in är hur begreppet ändra är centralt i formningen av maskulinitet genom ett jämförande av annan maskulinitet, en maskulinitet som inte är närvarande. Det vill säga att en involverad pappa innebär en förändring mot en tidigare förståelse av maskulinitet. Begreppet pappa eller fader nämns endast i ett klipp från FATTA man där det är i relation till förebilder. Jag har medvetet valt att inte analysera detta då det är för lite material och då det inte fokuseras på hemsidan överlag. Det som dock framstår som tydligt är avsaknaden av papparollen i resterande material. Detta inkluderar även organisationen Vi Är Sverige. Jag upplevde det fortfarande relevant att lyfta papparollen som en del av analysen då tidigare forskning visar på att en förståelse för den jämställda mannen tydligt inkluderar ett underlag av faderskap. Övergripande är det inte någonting som är ett genomgående tema i mitt material. Således anser jag att det är tydligt vilken familjebildning som i detta fall premieras, det vill säga den heterosexuella familjen. 8.3 Tema: Heterosexualitet Detta avsnitt intresserar sig alltså för hur sexualitet produceras i mitt material. När jag analyserade hemsidorna blev jag förvånad då sexualitet tycktes vara relativt onämnt. Det som berör sexualitet presenteras oftast diffust och det finns ingen direkt underrubrik som sammanfattar organisationernas ställningstagande kring detta. Vidare hade jag en förutfattad bild av att FATTA man skulle argumentera för varierad sexualitet tydligare då deras huvudfråga centrerades kring samtycke och samtyckeslagens genomförande (fattaman u.å.). Det som även tydliggjordes var att i de fall som hemsidorna nämner sexualitet är det i förhållande till homosexualitet. Detta kan upplevas som ensidigt och min mening är inte att utgå från en binär uppdelning där heterosexualitet ställs mot homosexualitet. I studiens avsnitt Tidigare forskning kan vi läsa hur mjukismannen relaterades till femininitet och homosexualitet (Norberg 2005:88-90). Detta kan kopplas ihop med den underordnande maskuliniteten som Connell (a2005:79) diskuterar. Den underordnade maskuliniteten inbegriper främst en subjektsposition som inte kan placeras in i den hegemoniska maskuliniteten som övergripande innehar en heterosexuell norm. Vidare exemplifierar Connell (a2005:78-79) detta genom att hänvisa till homosexuella män som ofta placeras som underordnade den normativa maskuliniteten då de tillskrivs feminina attribut. Detta kan även inkludera annan typ av sexualitet som avviker från den heterosexuella normen. Således vill jag inleda med att hänvisa till FATTA mans hemsida. Under rubriken 10 saker du som man/kille man göra nu! återfinns en tecknad bild med två personer som håller om varandra. Jag tolkar dessa personer tillhörande ett kvinnligt kön (till höger) samt ett manligt (till vänster). 26

28 Till höger om bilden kan vi läsa: Har du samtycke?! Samtycke handlar om ömsesidig kontakt genom ord, blickar och att vara uppmärksam på andra personers känslor och önskemål. Glöm aldrig att kolla av om den du vill vara med är med på det du vill. Tänk på att allt annat än ett ja är ett nej, och att ett ja inte gäller för alltid. Det vi kan utläsa från texten är att element som personer och du används. Det finns ingenting som visar på en subjektsposition av ett specifikt kön i texten. Utan snarare pekar texten på en öppen tolkning av vem det är som bör fråga efter samtycke. Detta innebär att texten är tillgänglig för en bred interpretation och olika subjektspositioner. Personen som läser texten har en valmöjlighet att definiera sig med elementet personer eller elementet du. Läser vi texten i samband med bilden samt huvudrubriken som lyder 10 saker du som man/kille kan göra nu! kan vi göra en annan tolkning. De subjektspositioner som presenteras på bilden är en föreställd man och en kvinna. Enligt bilden intar mannen den position som frågan tillhör. Det vill säga att killen ställer frågan fortfarande ja?. Kvinnan framställs som den person som frågan är riktad till som sedan ska bekräfta den med ett svar. Texten får alltså sin innebörd eller sin artikulation genom bilden i detta fall. Liknande hänvisar rubriken till män/kille vilket ringar in en förståelse för vem texten är ämnad för. Element som personer fylls plötslig med en innebörd av kvinnor och elementet du ger en förståelse för män. Detta kan analyseras med hjälp av Butlers (1990/2007:151) begrepp den heterosexuella matrisen. Delvis utgår jag från detta ramverk när jag analyserar bilden och placerar dit en man och en kvinna baserat på hur genus uttrycks i attribut. Vidare är det detta som den heterosexuella matrisen utgår från, det vill säga att genus förstås som någonting som är sammanlänkat med kön. Detta ramverk begränsar även hur sexualitet och genus förstås då det ofta placeras in i ett heterosexuellt sammanhang och tolkas utifrån heterosexuella premisser. Samtidigt som maskulinitet blir någonting som förstås inom ett heterosexuellt ramverk där mannen ska representera kvinnans motsats och åtrå henne, blir maskulinitet någonting som konstrueras i relation till annan sexualitet. Det vill säga den sexualitet som inte synliggörs i citatet ovan då maskulinitet här blir någonting som ringar in en relation till en kvinna. Ytterligare ska mannen visa sig ödmjuk och uppmärksam. Detta är egenskaper som vanligen 27

29 konnoterar femininitet. Genom att mannen på bilden fortfarande positioneras inom ett heterosexuellt ramverk kan det tolkas att det inte utgör ett hot mot det normativa ramverket. Om vi fortsätter med utgångspunkten att du i texten riktar sig till en man kan vi undersöka hur texten vidare ringar in en subjektsposition för figurationen den jämställde mannen. Om vi vänder oss till Connell (a2005:78) menar hen att den hegemoniska maskuliniteten inbegriper en heterosexuell norm som upprätthåller maskuliniteten som ett dominerande genus. Heterosexualitet är alltså en viktig aspekt i konstruktionen av maskulinitet. I citatet får begreppet samtycke sin betydelse genom tecken som ömsesidig kontakt, uppmärksam och önskemål. Detta skapar i sin tur en ekvivalenskedja som vi kan tolka kopplas till positionen man (eller du ). Denna subjektsposition innefattar de egenskaper som ekvivalenskedjan visar på och som blir en väsentlig del av figurationen som traditionellt förstås som feminina egenskaper. Denna manlighet kan dock inte placeras in i Connells (a2005) redogörelse för en underordnad maskulinitet eftersom den fortfarande cementerar och speglar en heterosexuell norm. Det vill säga att den inte direkt ger uttryck för någonting som avviker från normer, utan snarare positioneras egenskaperna som positiva som förstärker figurationen den jämställda mannen. Samtidigt som maskuliniteten konstrueras i relation till det som inte återfinns i kedjan. Det vill säga en mer aggressiv och våldsam manlighet som även får uttryck sexuellt. Därmed menar jag att vi kan koppla detta till en föreställd traditionell manlighet. Detta blir dock någonting som existerar utanför figurationen av den jämställda mannen. På FATTA mans hemsida går sexualitet relativt onämnt förbi. Ordet homofobi förekommer dock en gång. Återigen återfinns även detta ord under rubriken 10 saker du som man/kille kan göra nu!. I detta fall är bilden irrelevant då det främst är ordet homofobi som jag är intresserad av och hur det får betydelse i en kontext med texten. Citatet lyder: Var en förebild! 28

30 Du är viktig. Vad du gör är viktigt. Ställ inte upp på sexism, homofobi och macho-skit. Visa världen att män och killar går att lita på, är omhändertagande och ansvarstagande! Visa för andra att du inte längre accepterar ojämlikhet. Gör det på det sätt du gillar: genom att skriva, lyssna, måla, berätta, sjunga eller hur du vill! Homofobi används här som ett moment där en betydelse med en negativ innebörd fyller tecknet då det används i relation till vad man inte ska göra. Samtidigt används homofobi i relation till sexism och macho-skit. Dessa tecken placeras sedan i motsats till omhändertagande och ansvarstagande. Egenskaperna verkar inte inkluderas hos en manlig figuration som ställer upp på homofobi. Således blir homofobi någonting att distansera sig från. Järvklo (2008:24) menar att den jämställda mannen har grundats på en ansats som inbegriper att manlighet förstås utifrån en heterosexuell aspekt. Detta innebär att maktrelationer inom gruppen män ofta osynliggörs. Liknande kan vi analysera hur homofobi får en negativ innebörd eftersom det är någonting som inte bör eftersträvas. Ordet kan även inbegripa en uppfattning om att de tillhör heterosexuella män då det placeras i ett sammanhang med macho-skit. Den heroiska positionen som överensstämmer med den hegemoniska maskuliniteten kan hjälpa oss att begripliggöra macho-skit. Enligt Wetherell & Edley (1999:340) innebär den heroiska positionen att initiera en maskulinitet som överensstämmer med en konventionell manlighet. I detta fall blir macho-skit tillhörande en heroisk position som även inbegriper en heterosexuell norm. Detta kan då tolkas som att den heterosexuella mannen ringas in som problemet. Där homofobi får ingå i macho-skit som kan analyseras inneha en konventionell manlighet som upprätthåller rådande könsordning. Homofobi blir således någonting att ta avstånd från men det innebär främst en föreställning om att det inkluderas i en konventionell maskulinitet. Det lyfter således inte en homosexuell maskulinitet utan verkar ta avstånd från homofobi från ett heterosexuellt perspektiv. På Organisationen MÄNs hemsida kan man klicka på underrubriken bryta normer där vi kan finna ett av organisationens projekt som de kallar killsnack. Detta projekt innefattar en målsättning att killar ska prata med varandra kring maskuliniteter bland annat. Här delas samtalsmaterial och vägledning för ett killsnack vari jag fann dessa två punkter: Hur ser jag på heterosexualitet som norm? Vad är mitt förhållande till andra sexualiteter? Första punkten visar på en medvetenhet och ett synliggörande av heterosexualitet som norm. Vidare kan vi analysera detta i samband med den punkt som följer. Här kan vi läsa ut andra sexualiteter. Detta får sin betydelse genom en artikulation med heterosexualitet som norm. Det vill säga att andra sexualiteter positioneras utifrån ett heterosexuellt perspektiv där det andra inte verkar 29

31 inbegripa heterosexualitet. En föreställning om heterosexualitet som norm cementeras alltså i citatet då det används som en utgångspunkt och formar hur andra sexualiteter ska förstås (som ickeheterosexuella). Jag menar att detta således förstärker bilden av andra sexualiteter som avvikande. Det som tycks vara viktigt att samtala kring är dock heterosexualitet som norm. Detta visar på att problematiken i relation till jämställdhetsarbetet tycks vara den heterosexuella mannen och hans inställning till andra sexualiteter. Norberg (2005:63) menar att tidigare jämställda figurationer som mjukismannen blev kritiserade på basis av att de var för feminina och kategoriserades därmed som anspelningar på homosexualitet. Om homosexualitet tillhör en diskurs som positionerar feminina egenskaper hos män kan vi relatera till tidigare avsnitt i analysen. Samtidigt som jag har givit exempel på hur maskulinitet som heterosexuell fortfarande reproduceras. Snarare visar ovanstående citat på hur Connells (a2005) begrepp underordnad maskulinitet tydliggörs i förhållande till en hegemonisk maskulinitet. Maskulinitet konstrueras relationellt genom att avvisa och begränsa vad som får ingå i figurationen och vad som exkluderas eller avfärdas. Detta är alltså även en del av den jämställda mannen. Även om mycket pekar på en heterosexuell norm uppmuntrar de olika hemsidorna för att män ska samtala med varandra. Projektet killsnack fokuserar exempelvis främst på att motivera dialog mellan män då de försöker inspirera killar att prata med varandra genom att dela underlag och material för bra konversationer. Även FATTA man delar frågeformulär på deras hemsida som går att finna under rubriken samtalsunderlag. Vi Är Sverige lyfter främst hur de vill få fler nyanlända och utländska killar och män att engagera sig i jämställdhetsarbetet. Detta menar de ska göras genom att motivera samtal om bland annat manlighet, hierarkier och normer. Det blir tydligt att det även här inkluderar ett samtal mellan män. Jag upptäckte alltså i analysen hur figurationen den jämställda mannen ämnades att reformeras genom att män pratar med varandra. Detta verkar inbegripa ett förespråkande av manlig intimitet, som vi har sett tidigare uppmuntras män till att krama varandra, visa omsorg och vara omhändertagande. Detta kan analyseras utifrån begreppet homosocialitet som implicerar att män organiserar sig kring varandra samtidigt som det finns en distinktion till homosexualitet. Sedgwick (1985:62) menar att det finns en skillnad mellan manligt och kvinnligt homosocialt begär där gränsdragningen mellan homosocialitet och homosexualitet inte är lika gripbar hos kvinnliga gemenskaper. Det vill säga att intimitet, närhet och känslor får en tydligare roll i kvinnliga vänskaper. Jag menar att det i materialet uppenbarar sig en heterosexuell norm som är med i konstruktionen av maskulinitet. Det finns alltså ett skillnadskapande mellan män som anses problematiska och de män som kategoriseras in i annan sexualitet. Således argumenterar de fortfarande för att män ska vända sig till varandra vilket kan efterlikna en kvinnlig homosocialitet. Det vill säga att skapa mer intima och känslomässiga band män emellan. Detta kan tolkas som ett sätt att 30

32 bryta normer och ett försök till att omförhandla maskulinitet. Sedgwick (1985:65) menar att homofobin inte är nödvändig för den patriarkala strukturen, detta gör hon genom att hänvisa till grekerna där hon menar att homosexualitet förstärkte mäns position i hierarkin. Homofobin verkar dock vara väsentlig i konstruktionen av heterosexualitet som norm vilket förstärker konstruktionen av maskulinitet som en motsats till femininitet. Vidare vill jag visa hur manlighet även formas utifrån en förståelse för våld. 8.4 Tema: Våld I min analys framträdde det att frågor kring våld var en central del av figurationen den jämställda mannen. FATTA man som projekt inleddes med en utgångspunkt i mäns sexuella våld mot kvinnor. Detta formade organisationens värdegrund som då främst fokuserar på samtyckeslagen och mäns engagemang i att minska mäns våld. Även Organisationen MÄN fokuserar på detta vilket tydliggörs i deras underrubrik stoppa mäns våld. Vi Är Sverige nämner inte våld alls och därmed öppnar det endast upp för spekulationer men inga faktiska analyser. Vi Är Sverige ingår alltså inte i denna del av analysen. Under FATTA mans 10 saker du som man/kille man göra nu kan vi till vänster utläsa: Våga gå emot våldet! Män och killar lär sig redan som små att hantera våld. Vi lär oss skrämmas, slå, bita ihop istället för att visa känslor, smärta och visa vad vi behöver. Det gör att vi är rädda för varandra och tävlar, ofta genom att behandla tjejer och kvinnor illa. Vi behöver gå emot alla former av våld, visa att vi kan stötta och lita på varandra. Jag anser att bilden i detta fall även ger en kompletterande infallsvinkel. Bilden kan tolkas representera två killar som tittar på varandra med arga blickar. De har en konversation där killen till vänster säger: 31