Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola
|
|
- Daniel Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola
2
3 Innehåll: Barn och barndom som begrepp Barndomshistoria Socialisation Barn som sociala aktörer i sociala praktiker Inkludering och exkludering i förskola och skola
4 Barn och barndom vad innebär det? Barn i juridisk och ekonomisk mening 0-17år Alla barn har lika rättigheter och samma värde Barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn Inte bara barns överlevnad utan även dess utveckling ska säkerställas Barns åsikter ska komma fram och visas respekt (FN:S Barnkonvention)
5 Barn är ingen enhetlig kategori i samhället Barns situation är och har alltid varit beroende av vilken social kategori de tillhör
6 Barn är ingen enhetlig kategori i samhället Barns situation är och har alltid varit beroende av vilken social kategori de tillhör Rik fattig Flicka pojke Olika etniska grupper Sociala och kulturella förhållanden är därför viktiga att ta hänsyn till när man talar om barn och barndom
7 Tre olika förhållningssätt vid studier av bardomens historia (Heywood, 2005)
8 Tre olika förhållningssätt vid studier av bardomens historia (Heywood, 2005) - Barn och barndom är en social konstruktion Barns omognad är ett biologiskt fenomen, men sättet vilket man uppfattar denna omognad och gör den begriplig är ett kulturellt fenomen (James och Prout)
9 Tre olika förhållningssätt vid studier av bardomens historia (Heywood, 2005) - Barn och barndom är en social konstruktion Barns omognad är ett biologiskt fenomen, men sättet vilket man uppfattar denna omognad och gör den begriplig är ett kulturellt fenomen (James och Prout) - Barn och barndom kan inte förstås utan att ta hänsyn till olika sociala faktorer Klass, kön, etnicitet Barn kan inte ses som en enhetlig kategori
10 Tre olika förhållningssätt vid studier av bardomens historia (Heywood, 2005) - Barn och barndom är en social konstruktion Barns omognad är ett biologiskt fenomen, men sättet vilket man uppfattar denna omognad och gör den begriplig är ett kulturellt fenomen (James och Prout) - Barn och barndom kan inte förstås utan att ta hänsyn till olika sociala faktorer Klass, kön, etnicitet Barn kan inte ses som en enhetlig kategori - Barn är inga passiva varelser som bara formas av sin omgivning Barn bidrar även med att forma sin omgivning Betonar istället samspelet mellan barn och vuxna
11 Teorier om barndomens födelse P. Aries förgrundsgestalt 1962 Barndomens historia Barndomen upptäcktes först under renässansen (åldersaspekt) Före detta ansågs barn vara små vuxna Kritik mot Aries snävt material och endast religiösa teman från konsten
12 Teman i barndomens historia Ondska oskuldsfullhet - Arvssynden - Barn som i grunden goda
13 Teman i barndomens historia Ondska oskuldsfullhet - Arvssynden - Barn som i grunden goda Arv miljö - Ståndsläran uppfostran kan bara ta fram barnets rätta jag - Upplysningen och tabula rasa
14 Teman i barndomens historia Ondska oskuldsfullhet - Arvssynden - Barn som i grunden goda Arv miljö - Ståndsläran uppfostran kan bara ta fram barnets rätta jag - Upplysningen och tabula rasa Beroende oberoende - Barnen som en del av familjen som produktionsenhet
15 Teman i barndomens historia Ondska oskuldsfullhet - Arvssynden - Barn som i grunden goda Arv miljö - Ståndsläran uppfostran kan bara ta fram barnets rätta jag - Upplysningen och tabula rasa Beroende oberoende - Barnen som en del av familjen som produktionsenhet Ålder och kön - Mannen som norm även bland barn
16 Barnets århundrade (1900-talet) Ellen Key ( )
17 Barnets århundrade (1900-talet) Ellen Key ( ) Alva Myrdal ( tal) Barnmedicin och forskning kring barnmedicin (1950-tal) Utvecklingsspykologi ( tal) S.k. moderna teorier
18 Barndomen in i 2000-talet Postmoderna teorier om barn och barns lärande och utveckling Utvecklingspsykologi vs postmodern teoribildning? Barndom i ett framtidsperspektiv?
19 Sociologi handlar om att se sammanhang i samhället, vad människor gör i interaktion med andra.
20 Sociologi handlar om att se sammanhang i samhället, vad människor gör i interaktion med andra. handlar om människors värderingar och vad människor önskar göra
21 Människors sociala positioner beskriver vilken ställning en människa har. Denna position ger i sig olika möjligheter att handla, olika makt samt olika motiv.
22 Människors sociala positioner beskriver vilken ställning en människa har. Denna position ger i sig olika möjligheter att handla, olika makt samt olika motiv. förklarar oftast vad en människa gör, och mycket lite om personens inneboende karaktäristiska egenskaper.
23 Människors sociala positioner beskriver vilken ställning en människa har. Denna position ger i sig olika möjligheter att handla, olika makt samt olika motiv. förklarar oftast vad en människa gör, och mycket lite om personens inneboende karaktäristiska egenskaper. är föränderliga och några exempel på detta är svensk medborgare, lärare, mor, ordförande i förening etc.
24 Socialisation betyder att man blir och görs social
25 Socialisation betyder att man blir och görs social Klassisk socialisationsteori primär socialisation och sekundär socialisation
26 Socialisation betyder att man blir och görs social Klassisk socialisationsteori primär socialisation och sekundär socialisation Dubbel socialisation (Dencik, 1989)
27 Barns sociala samvaro i förskolan Ytterhus (2003) s. 17 Olika samvaroformer Renodla kategorier av social samvaro Se bild schematisk bild
28 Barns liv i förskolan utifrån ett sociokulturellt perspektiv (jfr Markström i Halldén, 2007) Barn som sociala aktörer Socialisation ses som en interaktionell och pågående process där barn är medskapare av sitt eget liv och den kultur de växer upp i. Kamratgruppens betydelse uppmärksammas och tilldelas en stor roll i barns liv
29 Barndomssociologi 1. Barns relationer och kulturer studeras på dess egna villkor 2. Barn ses som aktörer och delaktiga i sitt sociala liv 1. Barndomen är inte universell 2. Barndom som socialt, kulturellt och historiskt formad och konstituerad
30 Kritik av utvecklingspsykologi Individfokus Barns utveckling som linjär Naturgiven Mentalism Universell
31 Kritik av barnsyn BECOMING i fokus snarare än BEING Barn ses som ofärdiga vuxna Barn ses som annorlunda Barn ses som närmast onda Barn medikaliseras Barn marginaliseras och synliggörs
32 Förändrad barnsyn Being i fokus snarare än becoming Skapar förutsättningar för att studera barns deltagande i vardagliga aktiviteter Hur barndomen formas i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang
33 Barns aktörskap Barn är delaktiga i att forma sitt sociala liv Barn är kompetenta att handla, reflektera över och fatta beslut om saker som berör dem Barn omformar (approprierar) vuxenvärldens begränsningar i samspel med vuxna och andra barn
34 Bliding (2004) Studiens huvudfokus: Att syliggöra och problematisera en del av den komplexitet som barns arbete med att ordna sin sociala tillvaro omfattar - Genom att fokusera barns dagliga samspel och hur de arbetar med relationer med varandra och därmed organiserar sin sociala tillvaro i skolan
35 Barn(s) perspektiv - Perspektiv som verkar i barns intresse och söker förklara barns verklighet utifrån barnets eget perspektiv Sociokulturellt perspektiv - Perspektiv på lärande som menar att alla människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang, med tonvikten på vad snarare än om man lär sig
36 Barn(s) perspektiv - I sin studie förhåller sig Bliding till både ett barnperspektiv och barns perspektiv - Båda perspektiven har det gemensamt att de kopplas till ett anspråk på att verka i barns intresse och säga något om barns livssituationer - Men det finns också skillnader
37 Barnperspektiv - Tar sin utgångspunkt i barns behov av rättigheter - Handlar om att se till konsekvenser av t. ex. politiska beslut och vuxnas handlande för barn och deras uppväxt
38 Barns perspektiv - Handlar i högre utsträckning om att försöka förstå och synliggöra barns perspektiv - Med barns perspektiv avses barnens erfarenheter, omvärldsuppfattning och meningsskapande - En ambition att det som visar sig för barnen även ska visa sig för forskaren - Det empiriska materialet behöver innefatta barn - Förutsättningen är att man hänger med barnen
39 Barn som sociala aktörer - Barn är själva aktiva i konstruktionen av sina egna liv - Barn är inte passiva offer för sociala strukturer - Det handlars snarare om att synliggöra barnens aktörskap i relation till den institutionella ordningen
40 Skolan som social arena - Fokus på hur barn ordnar den sociala tillvaron i skolan - Relationsarbete doing relations Ett ständigt arbete med att etablera, förankra, upprätthålla och bryta upp relationer i försök att skapa samhörighet och gemenskap med andra - För att få fatt i detta fokuseras på barns ständigt pågående interaktion i olika kamratgrupper
41 Relationsprojekt I det mer övergripande relationsarbetet som pågår i skolan har barnen också mer specifika sociala projekt där man jobbar med relationer i särskilda grupperingar - Detta sker med specifika inriktningar och målsättningar - Det handlar om att: Etablera förankra och upprätthålla relationer med vissa Bryta upp och avsluta relationer med vissa Utesluta och markera avstånd till vissa
42 Relationsprojekt (forts.) - Projekt handlar om att de är ständigt pågående och utgör en väsentlig del av skolvardagen - Pågår under och raster OCH lektioner, parallellt med och integrerat i olika aktiviteter - Det som sker i skolan påverkar det som sker utanför skolan och vice versa
43 Kamratgruppsinteraktion och kamratkulturer Kamratgruppen kan förstås som en viktig socialisationsagent Corsaro (1997; 2003) - Tolkande reproduktion - Tillgång till och försvarande av interaktionsutrymme
44 Mediering Begreppet förklarar samverkan mellan människor och de kulturella redskap som människor använder för att förstå och agera i omvärlden - Människor står inte i direkt, omedelbar och otolkad kontakt med omvärlden - Tvärtom hanterar vi den med hjälp av olika fysiska och intellektuella redskap som utgör integrerade delar av våra sociala praktiker
45 Kulturella redskap Fysiska redskap - Exempelvis gungor på förskolegården (Ivarsson, 2001) - Materiella ting, kläder som används för att skapa likhet och uttrycka gemenskap och tillhörighet Språket - Ett redskap som människor använder för att beskriva, förklara, förstå och tänka kring omvärlden - De språkliga redskapen får mening genom interaktion med andra människor
46 Redskap i barns relationsarbete Språkliga redskap - Deltagarkategorier Bästis och kompis är benämningar som används av barnen i relationsprojekt för att visa upp gemenskap och definiera olika relationer Artefakter (materiella redskap) - Bästishjärta, bästisavtal Fysiska ting som används för att bekräfta och visa upp relationsförhållanden
47 Mobbning Begreppet: den generella föreställningen om mobbning är djupt rotad i psykologin - Beskrivs ofta i termer av aggression och med intentionen att skada någon annan - Utgår från tanken om specifika roller (mobbare/offer/bystanders, stödjare etc) - Förklaras ofta i termer av grupptryck
48 Inkludering och exkludering - Inne- och uteslutande handlingar - Utstötning (passiv och aktiv) - Social isolation
49
50
Inkludering, exkludering och identitet i förskola och skola
Inkludering, exkludering och identitet i förskola och skola Barn och ungdomars förutsättningar i förskola och skola (BUFF) 15hp, I-delen ht-2011 Katarina Gustafson katarina.gustafson@edu.uu.se Inneslutning
Inkludering och exkludering i förskola och skola
Inkludering och exkludering i förskola och skola Johanna Svahn PhD Student University of Uppsala Department of Education Visiting Adress: Sturegatan 4 BUFF, I-delen, 15hp Adress: Box 2109 SE-750 02 Uppsala
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet
Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!
Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn
Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
FOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser
Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson 22 september 2017 FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt förhållningssätt Individspecifika dilemman Minnesanteckningarna
Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Förskolan TRYGGHETSPLAN YDRE KOMMUNS FÖRSKOLOR
TRYGGHETSPLAN YDRE KOMMUNS FÖRSKOLOR 2019 Innehåll Till dig som barn -------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 3 Till dig som vårdnadshavare
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm
Interkulturalitet i förskolan. Mathilda Eddestål, Skiftingehus förskola Eleonor Klint, Krongatans förskola Ylva Wiklund, Lagrådsgatans förskola
Interkulturalitet i förskolan Mathilda Eddestål, Skiftingehus förskola Eleonor Klint, Krongatans förskola Ylva Wiklund, Lagrådsgatans förskola Interkulturalitet i förskolan Ett interkulturellt förhållningssätt
Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik
Ämne Pedagogik, PED Om ämnet Om ämnet Pedagogik Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi, med en egen identitet som en samhällsvetenskaplig och
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola
kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten
kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i
Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Pedagogik, kommunikation och ledarskap
KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder
Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun
Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Här möter barn och föräldrar
Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad
Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett
Barn- föräldra- och familjeperspektiv
Barn- föräldra- och familjeperspektiv Elisabet Näsman Sociologiska institutionen Uppsala Universitet Upplägg Historiska sätt att se på barn Barndomssociologins perspektiv Välfärdsstaten och barnen Omsorgs-
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola
1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60
1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1
Vad innebär begreppet barns perspektiv för pedagoger i förskolan?
ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Huvudområde: pedagogik Vad innebär begreppet barns perspektiv för pedagoger i förskolan? Anna Bergvall Pedagogik, avancerad
Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.
Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både
Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Idrott, genus & jämställdhet
Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17 I samarbete med enhetens Likabehandlingsgrupp, Nina Holmberg specialpedagog och Andrea Skoglund förskolechef. Varför
Förklaring av olika begrepp
Förklaring av olika begrepp Främjande arbete Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekt för allas lika värde. Främjandearbetet utgår
HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET
HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET SDG målen 4.2 att 2030 försäkra att alla flickor och pojkar har tillgång till god kvalitet
Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.
Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen
Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling (BAUN)
= KURSPLAN LBU110 LBU160 LBU210 LBU260 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. vt 10 Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling KOMMENTARDEL till inriktningen Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande
Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan
Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...
Nätkulturer. identitet och gemenskaper. Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet
Nätkulturer identitet och gemenskaper Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet unga och nätet Varför är det mest vuxna som talar om
ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp
ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA
Män, maskulinitet och våld
Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?
Förändringar i Lpfö 98
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2508 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Förändringar i Lpfö 98 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen
alla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten
Tillgänglig utbildninglärmiljöns betydelse för att alla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska
Den fria tidens lärande
Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt
Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015
Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med
Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1
Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1 Utbildningskontoret Ulla Castenvik Barnkonventionen som lag i praktiken Tveta förskolor De fyra grundprinciperna Södertälje kommun Barnkonventionen
Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan
2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se
Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling (BAUN)
= KURSPLAN LBU110 LBU160 LBU210 LBU260 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling KOMMENTARDEL till inriktningen Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande
Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012
Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt
Förskolan Eken K V A L I T E T S G A R A N T I
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Förskolan Eken Förskolan där barnens nyfikenhet är förutsättningen för en kreativ och lustfylld resa i lärandet En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten
Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.
Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan
Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter
Torgeir Alvestad Fil. Dr.
Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen
Mitt i City förskolor
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Mitt i City förskolor Ingress Vår verksamhetsidé är: I Mitt i Citys förskolor får varje barn utifrån sina egna förutsättningar leka, lära och utvecklas i utforskande
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016
0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget innebär för
Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och
Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger
Klubbans förskola Forskande barn, Medforskande pedagoger Vi vill att barnen ska minnas förskolan som en plats där de lärde sig att tro på sig själva och sin egen förmåga... DET JAG HÖR DET GLÖMMER JAG.
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Verksamhets idé. Förskolan Gnistan
0 Verksamhets idé Förskolan Gnistan Ht 2016/Vt 2017 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget
Likabehandlingsplan Slättens förskola
Likabehandlingsplan Slättens förskola Främjande arbete på Slättens förskola Främjandearbetet utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.
LIKABEHANDLINGSPLAN 2014
LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande
Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv
Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida
Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och
Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och kunskaper på bästa sätt, hur vi skapar struktur och planerar
Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Integrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Förskolans vision, barnsyn och värdegrund:
Plan mot kränkande särbehandling Västra lunds förskola 2017/2018 Förskolans vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö
Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15
Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal
Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik.
K V A L I T E T S G A R A N T I 1 (7) Årsta 2 förskolor Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik. Pedagogisk verksamhet, omvårdnad och
Haga Utbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling
Haga Utbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2017/2018 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola
2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan
Årsta 2 förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Årsta 2 förskolor Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik. Pedagogisk verksamhet, omvårdnad
SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013
SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande
Barnperspektiv på funktionsnedsättning
Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor
Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi reviderar den för att stämma
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor... 1 Inledning...
PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING
100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.
Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17
161001 Barn-och utbildning/förskola Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Detta dokument beskriver utvärdering av föregående års mål samt de årliga målen
Förskolan Sjöstjärnan
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan F ö r s k o lan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro
ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN
ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad
Välkomna till workshop om socialt bokslut!
Välkomna till workshop om socialt bokslut! 2013-11-15 1 Upplägg Inledning Vad är ett socialt bokslut? Hur jobbar vi med jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet? Hur kan vårt sociala bokslut se
HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING SKOGSKOJANS FÖRSKOLA
Jan.2018 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING SKOGSKOJANS FÖRSKOLA En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! barn - personal föräldrar 1. Inledning I skollagen (2010:800)
Arbetsplan. Killingens förskola
Arbetsplan Killingens förskola 2016-2017 Inledning Killingen är förskola med endast en avdelning som utgörs av 24 barn i åldrarna 1-5 och 5 pedagoger samt en kock som tillagar lunch och mellanmål. Förskolan
Plan mot kränkande behandling samt arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering. Västra Kållereds förskolor 2019
Plan mot kränkande behandling samt arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering Västra Kållereds förskolor 2019 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Förskolechefen Beskriv barns delaktighet: I början
Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Pilbäckens förskola 2017/18
Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Pilbäckens förskola 2017/18 Innehållsförteckning Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Pilbäckens förskola 2017/18... 1 Vision... 2 Verksamhetsmål
Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan
Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer
Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17
Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra
Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019
Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019... 1 Inledning... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Lagar och
LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009
Utdrag ur FN:s barnkonvention: LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009 Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Barn- och skolförvaltning Lunds stad Skolområde Centrum Torn Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för förskolorna Holken & Kobjer Ansvarig förskolechef: Gunilla Cederholm Inledning
Plan mot diskriminering och kränkande behandling! för Pixbo förskola !
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Pixbo förskola 2016-2017 Inledning Bestämmelse i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
LPFÖ18. Ny läroplan from 1 juli 2019
LPFÖ18 Ny läroplan from 1 juli 2019 Förskolans läroplan 1998-2019 Förändrad struktur nu mer i linje med övriga läroplaner inom utbildning Förändrat språk använder samma begrepp i skollag och läroplan Förtydligat