Inkludering, exkludering och identitet i förskola och skola

Transkript

1 Inkludering, exkludering och identitet i förskola och skola Barn och ungdomars förutsättningar i förskola och skola (BUFF) 15hp, I-delen ht-2011 Katarina Gustafson katarina.gustafson@edu.uu.se

2 Inneslutning och uteslutning - barns relationsarbete i skolan (Bliding, 2004 alt Wrethander Bliding, 2007) Teoretiska utgångspunkter, begrepp och analytiska exempel Identitetsarbete och sociala geografier: Vi och dom på skolgården (Gustafson, 2006; 2009)

3 Teoretiska utgångspunkter i Blidings studie Sociokulturellt perspektiv (Säljö,2000) Barnperspektiv Barns perspektiv (Halldén, 2003) Barnperspektiv: retoriskt ideologiskt begrepp, syn på barn Barns perspektiv: barn som informanter Barnrättsperspektiv: FN:s barnkonvention

4 Barndomsforskning Barndom som en social konstruktion (James, Jenks & Prout, 1998) Barn som social aktörer Aktiva även i forskningsprocessen Den situerade barndomen

5 Socialisation Socialisation - social reproduktion Socialisation som en process där barnet tar över den värld av normer, regler och värderingar och handlingsmönster som redan finns tillgänglig i det samhälle som det föds in i. Socialisationen utgår från vuxna - barn De tidigare årens socialisation betonas

6 Inom barndomsforskning ses socialisation som en pågående process (inte enbart något som sker under tidiga barnaåren) Socialisation inte enbart en process vuxna barn, utan också mellan barn - barn.

7 Kamratgruppsinteraktion och kamratkulturer Kamratgruppen ses som en viktig socialisationsagent Corsaro (1997; 2003) Tolkande reproduktion Tillgång till och försvarande av interaktionsutrymme

8 Skola som social arena Bliding fokuserar på hur barn ordnar den sociala tillvaron i skolan Relationsarbete doing relations Att försöka skapa samhörighet och gemenskap med andra att ständigt arbeta med att etablera, förankra, upprätthålla och bryta upp relationer (s. 22/7) Relationsarbetet - ett skolarbete Barns ständigt pågående interaktion i kamratgrupper (peer-groups)

9 Relationsprojekt: Specifika sociala projekt där barn arbetar med relationer i vissa identifierade grupperingar med specifika inriktningar och målsättningar (s 23/8) Att etablera, förankra och upprätthålla relationer Att bryta upp och avsluta relationer med några barn Att utesluta och markera avstånd till andra. Inneslutande och uteslutande handlingar

10 Uteslutande handlingar - mobbning Mobbningsforskningen: mobbning ses som ett avgränsat problem, som definieras i termer av aggressiva handlingar som någon/några vid upprepade tillfälle utför mot en individ under ojämlika maktförhållanden (se Olweus, 1973) ffa ett psykologiskt perspektiv som sätter individen i fokus och där mobbningens orsaker förklaras av individers bakgrund, egenskaper och personligheter.

11 Kritik mot mobbningsforskningens dominans Ett för snävt perspektiv för att förstå komplexiteten i inneslutande och uteslutande processer i barns kamratrelationer Med risk att situationer där barn utesluts eller kränks inte uppmärksammas om de inte definieras som mobbning

12 Relationsprojekt projekt = process som är ständigt pågående och utgör en väsentlig del av skolvardagen Pågår under raster och lektioner, parallellt och integrerat i olika aktiviteter liksom det som sker i skolan påverkar det som sker utanför och vice versa

13 Mediering (Säljö, 2000) Människans tänkande och föreställningar om har växt fram genom och är färgade av den kultur, språk och föremål som vi lever i omger oss av. Medierat handlande är att hantera verkligheten med hjälp av dessa redskap

14 Kulturella redskap Språket Skvallra och förtala Retas, förlöjliga och förolämpa (se även A.C Evaldsson, 2005) Fysiska redskap saker/ting, artefakter t.ex. gungor som kulturella redskap i förskolan (Ivarssson, 2001) Materiella ting, kläder med mera används för att skapa likhet och uttrycka gemenskap Barnens relationsprojekt är tydligt könsoch åldersbundna. Pojkar är kompisar och bästisar med pojkar och flickor med flickor

15 Kompisar och bästisar Deltagarkategorier (Sachs,1992) Standardiserade par bästisar och kompisar - benämningar kan användas som redskap i barnens relationsprojekt t.ex. bästisavtal, bästishjärtan

16 Social samvaro (Ytterhus 2003) Socialt samspel, inklusion och exklusion Tillhörighet: objektiv och subjekt dimension Samvaron viktigare än innehållet i leken Sociala regler: förbud resurser

17 Leken som en pendel med viss amplitud Leken som såväl inkluderande som exkluderande; Inkluderar dem som kan uppfatta dynamiken och integrera i linje med den Exkluderar dem som inte lyckas uppfatta dynamiken

18 Identitetsarbete, vi och dom på skolgården (Gustafson, 2006) Identitet som en relationell process som sker i samspel med andra i olika kontexter (Mishler, 1999) Identitetsarbete handlar om att skapa vi i relation till andra. Här ingår även ett slags gränsarbete (se Thorne, 1993) där gränser mellan olika grupper både skapas och upprätthålls.

19 Identitetsarbete är situerat, dvs det sker i platser som bjuder in till olika aktiviteter men som också konstrueras av barnen i deras identitetsarbete (jmf Massey, 1994).

20 Svaren på till synes enkla frågor som var barnen brukar vara eller inte vara? vilka som är deras favoritplatser? vad de gör i olika platser och tillsammans med vilka? ger inblick i de komplexa processer som identitetsarbete och segregation utgör.

21 Metodologiska utgångspunkter Etnografisk studie (50 barn från skolår 5 7) Tillsammans med deitagande observationer även barns berättelser i olika former, t.ex. intervjuer, fotografier och kartor Berättelser som identitetsframförande där barnen på olika sätt visar upp sig, inför varandra och mig Mosaik

22 Skolgården: en central plats i barns vardagsliv Tillsammans med hur skolan är organiserad i tid och rum utgör skolgården en väsentlig del i barns skolvardag. Här möts dagligen många barn som måste förhålla sig till varandra och hitta olika sätt och platser att vara på.

23 Vi-i-klassen på Kingplanen Kingplanen en gemensam plats för både flickor och pojkar, där alla får vara med. Skolgården är annars tydligt könssegregerad Kingplanen görs till en plats som stämmer väl överens med skolans ambition om att vara en skola för alla Det är roligt att spela King för alla får vara med (Johannes)

24 Identitetsarbete i relation till andra, även när det som här också handlar om dem man inte vill vara på samma plats som. Att skapa ett vi i kontrast till dom störiga sexorna. Störiga sexorna

25 Basketplanen som no-go-area och favoritplats Att skapa ett vi med sexorna. Det som är vi för några är samtidigt är dom för andra. Min favoritplats är basketplanen och här på bilden ser du mig skjuta ett vanligt kast. Jag brukar vara vid basketplanen varje dag och en dag kommer jag att bli basketspelare. (Mosa)

26 Karin och Isabella

27 Vi två på våra egna platser Snackställe. Här brukar jag och min bästis Karin sitta och snacka om olika saker, mellan himmel och jord. Det är vårat favoritställe. (Isabella) Favoritställe. Vi kallar det för snackstället. Vi pratar om allt mellan himmel och jord. (Karin)

28 Barnen i sitt relationsarbete i skolan är också delaktiga i skapandet av gemensamma och segregerade platser på skolgården Gustafson (2006) Vi och dom i skola och stadsdel. Barns identitetsarbete och sociala geografier. _uu_diva fulltext.pdf

29 Litteraturseminarium Seminarium: Läs Wrethander Bliding (2007) alt Bliding 2004 Valbar litteratur: Ytterhus Förberedelse: refererat och frågeställningar