Barns sociala liv på fritidshemmet. En studie om praktikgemenskaper och alliansbildning i egenstyrda aktiviteter

Transkript

1 Barns sociala liv på fritidshemmet. En studie om praktikgemenskaper och alliansbildning i egenstyrda aktiviteter Solveig Hägglund (2001) pekar på frånvaron av studier om barns vardagsliv i skolans icke-offentliga rum En studie som tar sin utgångspunkt på fritidshemmet Barns egenstyrda aktiviteter Tidigare forskning om fritidshemmet

2 Utgångspunkter Ett barns perspektiv Att utgå från barnets eget perspektiv eller kultur där barnet själv står för informationen. (Halldén, 2003) Ett barnperspektiv Att utgå från barns förhållanden och intressen och att arbeta för vad som är bäst för barnen eller att studera en kultur som är avpassad för barn. Informationen behöver inte komma från barnen själva. Exp Beslut genom Barnkonventionen

3 Utgångspunkter Barndomssociologin Barn är aktiva aktörer Kamratkulturer Social teori om lärande Genusteorier

4 Metod Etnografisk studie Fältarbete under 7 månader Fritidshemmet vände sig till skolår 3-6 Urvalsgrupp, 41 barn i skolår 3 Deltagande observation Informella samtal o gruppsamtal Verktyg, block och penna

5 Syfte/studie 1 Vilka praktikgemenskaper framträder på fritidshemmet och vad karaktäriserar dessa? Vad karaktäriserar de allianser som konstrueras i praktikgemenskaper? Hur förhandlar barnen tillträde till, respektive värnar, sina allianser? Vilka genusaspekter kommer till uttryck i praktikgemenskaperna?

6 Wenger, Förutsättningar för praktikgemenskapen Ömsesidigt engagemang Gemensamma intressen En delad repertoar

7 Vad utgör en gemenskap för barn? Elin: Att det är ett gäng beror på att man har kul ihop man har också samma smak i leken, gillar samma skämt eller gillar samma TV-program till exempel Femte Avenyn.

8 Hur tänker barn om andras gemenskaper? Karin: Man stänger inte ute någon ny men det finns sådana grupper. I andra grupper kan det handla om att vara cool och det kan innebära att man har samma kläder och tycker om att störa lektioner.

9 Utgångspunkt Allians Det som förenar barn i en allians är en gemenskap runt en fråga, en aktivitet, en idé eller till exempel ett gemensamt fokus

10 Vad tänker barn om allianser mellan barn? Men man kan också vara för bara kompis det betyder att man säger vi ska vara med varandra ensamma och stänger ute andra. Ett exempel är när någon säger: -Jag är inte med och då fortsätter någon annan -Inte jag heller

11 Vad säger barn om allianser mellan barn? -Man kan alltid fråga och får man ett nej så är det så.

12 Genusaspekter i den delade repertoaren Gränsuppehållande Gränsskapande Gränsöverskridande Strukturella, symboliska och individuella nivån

13 Praktikgemenskap A endast flickor, relationskultur lekar sker avskilt i mindre utrymmen, slutna allianser, en tydlig hierarki mellan deltagarna, eftersträvansvärda egenskaper: känna till olika filmer och TV-serier

14 Strax innan mellanmålet kommer Lisa, Anna, Mia och Ylva ner från övervåningen. Ylva ställer en fråga: Kan vi leka något annat i lilla kuddrummet sedan? Lisa svarar: Jag är inte med. Flickgruppen går mot matsalen och Ylva verkar plötsligt lite åsidosatt genom att gå efter de övriga flickorna.

15 Praktikgemenskap B mestadels flickor, samarbetskultur, pålitliga allianser, öppet klimat, inget tydligt ledarskap, tillåtande, delta genom att göra i skapande aktiviteter, eftersträvansvärda egenskaper: hitta på egna lekar, lyda vuxnas beslut.

16 Praktikgemenskap C pojkar och flickor, vågakultur, allianser som utgörs av sammanhållning av dem som går i samma skolklass men ombytliga, eftersträvansvärda egenskaper: fysiska aktiviteter genom att utmana det farliga som intas på öppna platser,

17 -Jag känner inte de andra treorna.

18 Praktikgemenskap D pojkar och flickor, bemästrakultur, allianser konstruerade runt objekt som kan vara datorn, TV-spel, gemenskapen gäller här och nu mellan de barn som spelar, eftersträvansvärda egenskaper: digital kompetens, känna till det nya i cyberrymd

19 Ulrika: Vid datorn där man spelar stallet.se, det spelar ingen roll vilken som sitter bredvid men det är bra om de spelar samma spel, man kan hjälpa varandra. Peter: Datorn, spela Wii, spelar ingen roll med vilken eller vilka.

20 Pedagogiska implikationer Iaktta barns samspel och samtala med barnen En central fråga för pedagogen är om det är möjligt för samtliga barn att initiera och driva samspel? Vilka kompetenser värderas framför andra i barnens olika gemenskaper? Barns rätt till egna rum Organisera rum och aktiviteter som är möjliga för barnen att ansluta sig till utan att fråga om tillträde, det vill säga aktiviteter som är öppna och tilltalar alla.

21 Fritidspedagogers handlingsrepertoar. Pedagogiskt arbete med barns olika relationer på fritidshem.

22 Syfte/studie 2 Hur arbetar fritidspedagoger med barns relationer? Hur ser fritidspedagoger på barns relationer? Vilka gemenskaper identifierar fritidspedagoger? Vilka kvaliteter i barns relationer ser fritidspedagoger som eftersträvansvärda?

23 Handlingsrepertoar Studiens syfte är att beskriva och analysera fritidspedagogers arbete med barns relationer, med fokus på den kollektiva handlingsrepertoar som kommer till uttryck i två arbetslag.

24 Utgångspunkter Människor deltar och skapar mening i praktikgemenskaper Kunskap och sociala handlingar är en gemensam process Vi befinner oss alltid i relation till andra människor, och relationer kan därför inte betraktas som något som skapas

25 Metod Etnografisk studie Deltagande observation vid två fritidshem Gruppintervjuer i två arbetslag, 8 informanter, 6 kvinnor och 2 män Individuella intervjuer med 7 informanter

26 Definition Relationer existerar i ett sammanhang som utgörs av andra människor och sociala strukturer (Nilsson, 2007). Människor existerar i en form av sammanslutning och Utvecklas från (i) en relation. Det innebär enligt Gergen (2009) att vi inte kan stiga ur en relation, inte ens i vårt privata är vi ensamma. All utbildning är inbäddad i relationer, det medför att en fritidspedagog lever och verkar i relationer (Dahl, opublic manus)

27 Barns relationer kan bestå av olika gemenskaper och allianser där vissa värden och normer är viktiga. Barns relationer rymmer både inkludering och exkludering, makt och positioneringar och är centrala för lärande och utveckling (Dahl, opublicerat manus).

28 Olika dimensioner av lärares arbete Den sociala dimensionen, relationer i grupp, föräldrar och kollegor Den emotionella dimensionen, relationer mellan lärare och elev Lärare saknar ett professionellt språk för den sociala dimensionen i sitt arbete (Gannerud, 2003)

29 Mona: Idag verkar det som att sociala relationer har blivit accepterat och viktigare, i skolan finns det som ett eget ämne. Det är styrt uppifrån. Fritidspedagoger har alltid jobbat med det, men idag anses det viktigare än igår, ( ).

30 Tidigare forskning Johansson (1984) skriver att fritidspedagoger företräder en ansvars/omsorgsrationalitet där arbetet i hög grad bygger på nära relationer med framför allt barnen men även med föräldrar och kollegor. lära barnen fungera i relationer på ett mer fulländat sätt (Johansson, 1984, s 147).

31 Yrkets villkor idag Personalens kompetens är en avgörande faktor för kvaliteten på arbetet med samspel och relationer i barngruppen (Skolverket, 2014). fritidspedagogers relationer till barnen tenderar att bli allt mer ytliga och flyktiga vilket leder till att fritidshemmets omsorgsuppdrag minimeras (Skolinspektionen, 2010:3)

32 Hur arbetar fritidspedagoger med barns relationer? Arbetet med barns relationer Konstruera miljöer och aktiviteter för barn Vara nära barn Övervakning Övervaka barn och kontroll Korrigera och träna barn

33 Konstruera miljöer och aktiviteter för barn Vi har för få platser för barn att leka på egen hand men det beror på rummens utformning

34 Vara när barn Om du har en aktivitet eller gör något kreativt då kan du få mer av en dialog genom att prata om lite saker och ting medan du sitter där.

35 Övervaka barn Leif går runt och tittar in i de olika rummen och frågar några flickor om det går bra. Han konstaterar: Bra om de är sams nu. Några flickor svarar:ja. Leif går till nästa rum och frågar: Går det bra här eller är det stim? De tillfrågade barnen svarar något ohörbart. Leif riktar blicken mot ett barn och säger: Ska du vara härinne, ska du ha en chans till? Här är det lugna lekar i klassrummet. Lina om du skulle vara sugen på att springa och hoppa jättemycket, vad gör du då? Lina svarar: Går ut. Leif svarar: Jaha. (Fältanteckning vid observation, )

36 Korrigera och träna barn Elsa: Det är att träna sig i, träna relationer om man inte har det naturligt, får man lägga mycket tid på att träna. På en rast kan vi vara med och hjälpa Barnet genom att ge tips hur de ska få tillträde till andra grupper. Tydlighet och klarhet, men man blir inte arg. Även om jag gör fel så duger jag och alla kan göra fel. (Intervju, )

37 Vilka kvaliteter i barns relationer ser fritidspedagoger som eftersträvansvärda? Produktiva relationer: Konfliktfrihet, respekt till andra, inkludering, ömsesidighet och anpassning till regler. Trygghet, närhet, lugn, intimitet och förtroende. Självständighet, kreativitet, initiativrikedom. Kommunikation, reflektion, inlyssnande, förnuftighet och argumenterande.

38 Vilka kvaliteter i barns relationer framstår inte som eftersträvansvärda? Improduktiva relationer: Konflikt, disharmoni, regelbrott, problematiska relationer.

39 Barns gemenskaper och allianser i vuxnas perspektiv Leif: Är det inte lite det här, det här tycker jag är kul och det här, ja Men Då leker du och jag tillsammans, alltså lika barn leka bäst och så kan det ju vara. (Intervju, )

40 Vilka gemenskaper mellan barn ser fritidspedagoger? Självständiga gäng Järnstarka gäng Tajta i sin egen bubbla Barns gemenskaper och allianser i vuxnas perspektiv

41 Självständiga gäng Det finns ofta ett särskilt innehåll i det praktikgemenskapen samlas runt som också förutsätter speciell kompetens hos deltagarna. Barns praktikgemenskaper är intressestyrda och utgår från engagemang och ansvar. Självständighet för med sig att gemenskapen kan klara sig på egen hand.

42 Järnstarka gäng anger styrka, makt och kreativitet. Styrka handlar här om kraft och energi att kunna samlas och driva en praktikgemenskap som också inrymmer maktdimensioner. Kreativitet syftar på en uppfinningsrikedom i barns lekar och aktiviteter.

43 Tajta i sin egen bubbla Lena: De här två är jättetajta, han leker bara med flickor det är sällan han har pojkkontakt. Nu har det väl hänt att han har fått med sig lite killar hem men oftast är det de två. Sedan finns en tredje part som gärna vill vara med dem och det är hon som står bredvid och även gör anspråk på honom. (Intervju, )

44 Mona: Jag tror att flickorna (Järnstarka gänget) i tvåan släpper in fast frågan är hur många som söker sig till den, de vet att den är så, jag vet inte. Mona: Jag menar att fotbollsgruppen är mer öppen eftersom där ingår inte bara de fasta gruppmedlemmarna utan även andra som har lust att spela fotboll just då, men kanske inte gör det varje dag. (Intervju, )

45 Lena: det är så svårt att säga vad de leker för när man kommer dit så blir det hej vad vill du och då avstannar allting. Man känner att där får de vara och ändå så blir det att man tittar så att de inte slår varandra, utan att gå in och störa dem.(intervju, )

46 Föreställningar om barn Föreställningar grundas i antaganden om rådande normer för hur barn bör vara och deras förutsättningar för att förhandla och delta i olika relationer med andra. Dessa föreställningar styr delvis hur vuxna uppfattar och förhåller sig till barns olika relationer (Sommer, 2005).

47 Vilken syn på barns relationsarbete framträder i fritidspedagogers handlingsrepertoar? Barn som omsorgsbärare Barn som väljer att vara två Barn som initiativtagare Barn som relationsskapare Barn som är uppfyllda av ett särskilt intresse Barn i periferin av gemenskaper Barn som inte har lärt sig at tolka kommunikationsmönster

48 Vilka dilemman kommer till uttryck i praktiken? Dilemman Rättigheten att skydda en praktikgemenskap kontra skyldigheten att ge andra tillträde Strukturella villkor kontra professionellt handlingsutrymme Fritidspedagogers närhet kontra distans till barns praktikgemenskaper

49 Diskussion Vad innebär en relationell didaktik: Vad betyder det i en verksamhet att inte omfattas av en känsla av tillhörighet? Hur gör vi avväganden i arbetet för att främja olika relationer mellan barn och mellan pedagog och barn för att möjliggöra jämnbördiga möten i en verksamhet?

50 Diskussion Fokusera på de olika nätverk av relationer som existerar i praktikgemenskaper på fritidshemmet och låt oss inspireras av vad dessa nätverk av hållbara och rörliga relationer kan åstadkomma tillsammans, istället för att fokusera på individers oförmågor.