Nätkulturer. identitet och gemenskaper. Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Nätkulturer. identitet och gemenskaper. Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet"

Henrik Fransson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Nätkulturer identitet och gemenskaper Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet

2 unga och nätet Varför är det mest vuxna som talar om ungas nätanvändning? Den bästa informationen om ungas nätanvändning får vi inte från kvällstidningarnas löpsedlar. Den får vi från ungdomarna själva. (Elsa Dunkels) vilda västern välgörenhet medborgarrättsrörelsen

3 synsätt Vilda västern: förundran och förskräckelse regler, ramar och hjälp med allt hemskt som kan hända (jfr videodebatten tidigt 80-tal, plagiatkontroll (Urkund) Childism: vuxnas uppfattning om ägande av barnen som vilda och i behöv av uppfostran

4 identitet Bilden av sig själv som unik individ Jag en del av det begreppssystem som används för att skilja mig (som en egen person) från andra personer och händelser självet är individens upplevelse av att vara en varelse skild från andra och från annat Åtskillnaden mellan kropp och själ härstammar från René Descartes, fransk filosof och matematiker cogito, ergo sum (jag tänker, alltså existerar jag) dvs. själen är ett tänkande ting

själv : en samling organiserade subjektiva uppfattningar om den egna personen idealsjälvet är en människas organiserade uppfattning om hur han eller hon vill vara Carl Rogers (1902 1987, professor i

5 själv : en samling organiserade subjektiva uppfattningar om den egna personen idealsjälvet är en människas organiserade uppfattning om hur han eller hon vill vara Carl Rogers ( , professor i psykologi. klientcentrerad terapi som byggde på hans teori om självet. Individen strävar efter att självet ska utvecklas i riktning mot självförverkligande ("selfactualization"). Har bl a skrivit Frihet att lära: om att själv få styra sitt sökande efter kunskap

6 själv och idealsjälv Idealsjälvet självet strävan efter självförverkligande Idealsjälvet självet bristande överensstämmelse

självmedvetenhet etc. provar olika roller, i interaktion med vuxna, partners och kompisar.

7 biologi & fysiologi kroppens förändring, hjärnans utveckling, hormoner utvecklingsfas karaktäriserad av konflikter (biologiska orsaker, psykoanalys) kämpa med att utveckla sin jagidentitet, självförståelse, självmedvetenhet etc. provar olika roller, i interaktion med vuxna, partners och kompisar. stort behov av social anknytning. identitetskris svag självbild oönskade beteenden protest mot normer och vuxenvärld

8 sociala konstruktioner Barns/ungas omognad är förvisso biologisk Men hur detta förstås sker inom en sociokulturell kontext inte en biologisk kategori utan en socialt konstruerad identitet Kön, hudfärg, handikapp mm blir då socialt konstruerade kategorier Man väljer allt oftare att studera barn och unga som en social gruppering för att kunna använda maktperspektivet i analyserna Risk att missar flera dimensioner: barn har precis som vuxna helt olika villkor och livssammanhang Ref: Holloway och Valentine, Cyberkids. Children in the Informatiogn Age)

9 Unga identiter Försöka förstå barn och unga ur ett vuxenperspektiv och ur deras egen kultur Barn och unga skapar egna kulturer och förståelsevärldar Visar samhörighet med gruppen genom t.ex.: Yttre attribut (kläder, hår etc) Normer, värderingar Språk Gemenskaper (virtuella eller IRL)

10 språk & identitet Unga uttrycker sig på många olika sätt när de letar efter sin identitet Språk är ett sätt att uttrycka sig själv, att poängtera att man är annorlunda (än de vuxna!) Markerar ett avstånd från andra (grupper av) människor Ungdomar gör om och använder ord i andra betydelser T ex fett mager eller extremt vanligt

11 språk & identitet II genom att använda samma språk känner ungdomar gemenskap och tillhörighet med varandra. självständigt men på samma gång tryggt att känna tillhörighet till en grupp som har liknande åsikter, idéer och sätt att se på saker. Pragmatisk kompetens: kunna anpassa språk till olika situationer, personer och sammanhang T.ex ålder, social tillhörighet, dialekter, utbildning, yrkestillhörighet mm extrem vanlig fett smal sjukt snygg enorm liten fruktansvärt bra grym snäll

12 interaktionsmönster Barn barn kommunicerar oftare horisontellt Barn delar oftare samma sociala positioner och roller ( t.ex. skolbarn) Ständig förhandling av vänskapen Givande och tagande utveckling av relationen Rakare och mer direkt kommunikation Vuxna barn har vertikal kommunikation Vuxna i maktposition, t ex lärare Kommunikationen omgärdad av sociala normer och regler inte samma direkthet Vuxna har ofta auktoritet genom kompetenser Ref: Frones, 1995: Among peers. On the meaning of peers in the process of socialization. Barn utvecklas genom att växla vertikala och horisontella interaktioner Barn vuxen barn gränserna mer och mer diffusa

13 Struktur och handling Barn en social minoritetsgrupp i samhället förstå och studera barn utifrån "structure" och "agency". Strukturer: ideologier, normer och institutioner ( t ex skolan) som förmedlas via vuxensamhället "agency : de individuella handlingar som i samspel formar ageranden i nuet och strävar mot händelser i framtiden. Barn och unga måste arbeta med och mot historiska strukturer. Ungas aktualiserar skillnaden mellan vuxensamhällets etablerade föreställningar kring barn, och barn som agenter i nuet. Nätet är annorlunda än många andra media interaktivitet mottagare och sändare och dessa roller kan växla och varieras i olika sammanhang och gemenskaper. Ref: Cecilia Löfberg, Möjligheternas arena.

14 Gemenskaper på barn och ungas villkor Forskning visar att barn/unga använder den typ av kommunikation som passar för stunden. Nätgemenskaper används inte för att fly från det riktiga livet. Nätet inte en plats eller ett verktyg utan ett ingår i ett sätt att vara Större handlingsutrymme än IRL, nätet kontrolleras inte av vuxna Ref: Cecilia Löfberg, Möjligheternas arena.

15 interaktionsmönster På nätet har barn/unga övertag över många vuxna (mer kompetens) Frigörande från fysiska attribut och markörer Större utrymme för reflektion och att göra bort sig Anonymitet ger skydd och möjlighet att vara spontan Privata sfärer och olika grupperingar kan användas förhindra insyn från vuxna/andra Identitetsskapande positioner utgår ofta från IRL

16 Referenser Cecilia Löfberg, Möjligheternas arena. Patrik Hernvall, Barns digitala rum. Frones, 1995: Among peers. On the meaning of peers in the process of socialization. Dunkels, Elsa Vad gör unga på nätet?

Relevanta dokument

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap