Vad går det egentligen att säga om de unga som lockas till IS?

Transkript

1 1 (8) Hej och välkommen till den här podden från myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor, där vi pratar om extremism och hur vi kan jobba med unga som dras till de här miljöerna. Och just det här avsnittet handlar om islamistisk extremism. Jag heter Karin Hållsten, jag är journalist och jag ska leda det här samtalet. Och med mig har jag Evin Ismail. Hej. Hej. Kan inte du presentera dig först? Jaha, jag heter Evin Ismail och jag är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet, och jag forskar om IS, främst om deras propaganda i sociala medier. Och jag tänkte först bara försöka mig på att definiera våldsbejakande islamistisk extremism. Om man tittar på SÄPO:s definition så handlar det då om att det är någonting som motiveras med islamistiska argument och syftar till att med stöd av våld eller med hot om våld vilja förändra i en odemokratisk riktning. Ungefär så står det på SÄPO:s hemsida. Är det en definition du skriver under på? US1000, v 1.2, Ja, det skulle jag nog göra. Det är svårt med definitioner, men de behövs. Vad går det egentligen att säga om de unga som lockas till IS? Det är svårt att ge ett svar på den frågan. Ofta så brukar det finnas individuella skäl, men man kan se vissa gemensamma drag bland de som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) Medborgarplatsen 3 Box Stockholm tfn info@mucf.se

2 (8) har anslutit sig. Det finns bland annat teser om att det har att göra med muslimsk identitetskris, att många av ungdomarna som dras till den här miljön befinner sig i gränslandet mellan två olika kulturer, föräldrarnas ursprungsland och väst, inom citationstecken, och att de inte känner sig hemma någonstans. Och det vet man eftersom eller man tror att det kan vara så eftersom många av de som ansluter sig, en majoritet av dem är personer som tillhör andra generationens invandrare då. Så många av dem är födda i Sverige, men har föräldrar som är födda utomlands. Och man vet även att många av de som har anslutit sig till IS är socialt marginaliserade individer, som även har ett känt asocialt beteende innan de ansluter sig till miljön. Så de har erfarenheter av våld sen tidigare, och det kan förklara att steget in i den miljön är närmare då, om man är van vid till exempel att ha vapen runt omkring sig också. Så det är många som är kriminella sen tidigare, som har kopplingar till kriminella gäng, och sen finns det även personer med medelklassbakgrund. Och det är lite svårare att besvara varför de dras in i den här miljön, men troligtvis så har det att göra med att de kanske är mer ideologiskt övertygade. De kanske tror mer på den här visionen om ett nytt samhälle, den här utopin som IS väldigt starkt målar upp i sociala medier. Men jag tänker ändå att så här, IS är så brutalt. Varför tar man just steget dit? Just det här med brutaliteten, det är det vi får se mycket i nyheterna och så, och det stämmer så klart att det är en väldigt brutal rörelse, men samtidigt så har de även andra sidor som de visar utåt i sociala medier till exempel. De använder sig av olika strategier. Ett tag när de ville locka till sig unga tjejer, då brukade de visa bilder på till exempel snygga jihadistmän tillsammans med små katter, och andra lite mjukare bilder. Så de visar olika sidor av rörelsen, och även just det här med gemenskapen skulle jag säga är väldigt, väldigt viktig. De betonar gemenskapen just inom IS och den här gruppen, kallar sig för syskon. De

3 (8) kallar sig för en enda stor familj, och det tror jag är väldigt viktigt för att förstå lockelse, trots den brutalitet man ser. Men samtidigt så om man ska förklara brutaliteten utifrån ett ideologiskt perspektiv, varför accepterar man brutaliteten, varför dras man till det. Då tror jag att det finns Att man rationaliserar den här brutaliteten, för den här då mot fienden. Det är de som man dödar och skadar, och det är något Om man är ideologiskt övertygad, då tror man ju att det är rätt, att de personerna ska inte finnas, utan det är bara de som tillhör då IS som ska ha rätten att leva och liknande. Ja. Så man hittar sätt att förklara det här våldet som för en själv känns logiskt? Ja, och man hyllar även det våldet och det stärker gemenskapen inom gruppen. Men om man jobbar med unga till exempel, varför är det viktigt att hålla koll på kvinnoidealet och även mansidealet inom IS? Det är för att i sociala medier, den främsta rekryteringen Personer som blir rekryterade, det är oftast inte fysiska platser utan det är via nätet och de har en väldigt omfattande propaganda på nätet. Och de har till exempel tidningar, magasin, videos och liknande, och där är det väldigt tydligt att de olika genuskonstruktionerna fungerar som en dragningskraft. Man visar till exempel män som har stora vapen, stark gemenskap och man betonar en form av hypermaskulinitet, medan kvinnorna också har en väldigt tydlig könsroll. IS syn på kvinnan är att de ska tjäna mannen, kalifatet, främst, föda barn. Och just idéen om att det här är IS-kontrollerade områden, är den enda platsen för en muslimsk kvinna att få leva ifred på, det är en viktig idé. Just det här med hatet mot muslimer. De har en väldigt stark teori om att det pågår ett krig mot muslimer, och där kan de till exempel använda sig av nyheter om kvinnor som blir utsatta för hatbrott eftersom de bär slöja eller liknande. Och då

4 (8) använder de sig av det här för att locka till sig kvinnor, och menar då att här får ni vara ifred, här får ni självständighet och agens, en aktiv roll, till skillnad från diskrimineringen och förtrycket i väst. Så det kan finnas en lockelse i den tanken där? Ja, det tror jag. Men det här du sa tidigare om bilder på snygga snubbar med kattungar, funkar det? Vet man det? Lyckas man locka tjejer med den typen av? Ja, och det man vet är att man även lockar väldigt unga tjejer, i åldern 16-25, och det blir allt vanligare att just de ansluter sig. Så det handlar även om barn som ansluter sig när det kommer till tjejer. Och jag tror att det har fungerat. Jag har sett unga tjejer dela de här bilderna och liknande, och tycker att det är något som man tycker om. Men samtidigt så har det förändrats en del också. Tidigare, för kanske, ja, sommaren 2014 fram till sommaren 2015 så var det enklare att nå ut till ungdomar med hjälp av de här bilderna, men i och med att det har blivit allt mer mediebevakning kring IS, och att man visar upp brutaliteten och liknande, så tror jag att just den här idéen om utopin som man byggde upp väldigt skickligt på nätet, den har fått sig en ganska Den har blivit ganska omskakad och jag tror att det innebär att färre till exempel unga tjejer väljer att ansluta sig. Och det har visats också att det har sjunkit, och det är svårare att ta sig in, och man har börjat begränsa propagandan på nätet. Det är inte lika fritt som tidigare. Men den här bilden utåt av väldigt macho män, hur väl stämmer den med hur det sen är? Troligtvis så stämmer det inte alls överens med verkligheten, det kan man se när man ser filmupptagningar därifrån, och vissa berättelser. Och särskilt avhopparnas berättelser är intressanta.

5 (8) Vad säger de då? De menar att de trodde att de skulle få leva ett lyxliv, och så var det inte. Och så trodde de då att de skulle få kriga mot de som de anser är otrogna, men i stället krigar de till stor del mot andra sunnimuslimska grupper. Så de kände väl sig ganska lurade. Och vad gäller kvinnorna så finns det också berättelser inifrån IS, från kontrollerade områden, att de får inte alls ett eget hem eller liknande. Utan det är en väldigt, väldigt tuff verklighet där kvinnor bor väldigt tätt ihop med barn i ett hus, och de lever under ganska svåra förhållanden. Och den här myten, bilden av att det är en så stark gemenskap, det är ganska tydligt att den inte heller stämmer utifrån berättelser därifrån om interna konflikter och liknande. Hur fria är kvinnorna? Hur självständiga är de när de är där? Det är svårt att besvara den frågan, exakt hur de har det, eftersom det är svårt att få information inifrån. Men troligtvis så har de inte någon större frihet där. Om man till exempel då jobbar som lärare eller fritidsledare, vad tycker du man kan tänka på i sitt arbete med unga? Först så tänker jag på den oerhörda propagandan som finns på nätet och olika konspirationsteorier som finns från den här miljön som man kan till exempel diskutera i klassrummet, genom att lära sig mer om den, och att lära ut källkritik. Var kan man lära sig mer om den här propagandan? Ja, till exempel den här rapporten som finns. Som man kan hitta på myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles hemsida. Mm, där står det mer om propagandan. Och det är väldigt viktigt tror jag

6 (8) att fånga upp elever som hamnar utanför, för det har man sett, att många som ansluter sig till miljön har hoppat av skolan, de har haft svårigheter i skolan ganska tidigt. Att fånga upp just de eleverna tror jag är viktigt från lärares håll, att försöka få med dem. Hur gör man då för att fånga upp någon? Det är svårt att besvara, men kanske att man för samtal, att få personen att känna sig sedd och betydelsefull. Sen så tror jag att lärare själva är bäst på Jag tror att de vet bäst om hur de ska göra just det. Jag tänker på om det finns någon given kunskap som är bra att ha i ryggen just när man ska möta elever som man kanske tror är på väg att dras åt det här hållet eller så? Det kan vara svårt när man känner att man själv inte riktigt bottnar i, eller kan tillräckligt mycket om ämnet, men finns det någon kunskap där som du tycker att om man har med sig det här så är det lättare? Så är man en bit på vägen i alla fall? När det kommer till främst unga tjejer, så tror jag att en viktig kunskap som man kan ta med sig är just det här att den starkaste idéen egentligen som kommer ut i sociala medier, och som troligtvis lockar in i miljön väldigt mycket, är just det här med att det pågår ett krig mot muslimer i väst. Och att man diskuterar det här kanske med elever, unga tjejer, deras vardag, vad de är med om, och om de har blivit utsatta för något. Och att jag tror att bara det samtalet skulle betyda väldigt mycket, för att det är det samtalet som till exempel IS för på nätet. Och då måste det finnas ett alternativ från samhällets håll. Just det, för du nämnde källkritik också, hur skulle man kunna använda källkritik där tänker du? Man kan se på de konspirationsteorier som finns på nätet till exempel, och förklara att det är konspirationsteorier till exempel. Och visa på olika sätt hur det inte stämmer, det som finns på nätet. Men det är också en sån

7 (8) fråga som jag tror att lärare, de vet bäst hur de ska lära ut källkritik. Men att vara medveten om att det är väldigt, väldigt viktigt eftersom det finns så mycket propaganda på nätet. Väldigt attraktiv propaganda också måste jag säga. Det är väldigt skickligt gjort, appellerar till existentiella behov, känslor och sådant. Identitet, sådant som man funderar mycket över som ung. Så just det samtalet kring de här frågorna tror jag kan vara bra att ha. Det kan vara lite svårt, tänker jag, eller om jag bara utgår ifrån mig själv, just det här att närma sig en person och ha den där typen av samtal. Jag förstår i mitt huvud att det är jättebra och jätteviktigt, men när man rent praktiskt ska göra det så har i alla fall jag en väldigt stark Jag kanske skulle vara rädd för att göra det, och tycka att det var väldigt, väldigt svårt. Det är lite utanför ditt område, men har du någon tanke på hur man kan komma över själv som vuxen, och få till det där mötet med en elev eller en tonåring eller vad det nu är? Om man upplever att det är svårt så kanske man ska ta hjälp av experter inom ämnet eller ta in en extern person som kan tala om det med eleverna. Så hålla till exempel föreläsning eller ett samtal i klassrummet. Och det kanske också är nödvändigt, för om man inte vet hur man ska hantera samtalet så kan det även bli fel. Så jag tror att det är viktigt att ha mycket kunskap innan man går in i ett samtal också. Jag vill även säga att just att misstänkliggöra personer med muslimsk bakgrund som kanske väljer att be eller liknande, det kan vara väldigt kontraproduktivt. Alltså, om man kanske säger orolig för att en elev håller på att bli väldigt extrem och plötsligt börjar utöva sin religion, och det kan vara väldigt farligt om man misstänkliggör elever endast på grund av att de börjar utöva sin religion. För att då kan de enklare dras in i den här miljön, eftersom det är just det argumentet de använder sig av, att ni får inte utöva er religion islam ifred i väst, utan det är endast hos oss ni kan göra det. Så det är väldigt viktigt att man har tillräckligt med kunskap för att kunna föra ett sånt samtal, för det kan även bli ganska fel om man är orolig för en elev.

8 (8) SPEAKERRÖST: Det är svårt om det är så lätt att det blir fel. För det är det man är rädd för också, tänker jag. Eller det är det jag skulle vara rädd för, att det blir fel. Men då är det kanske att söka kunskap och vända sig till någon som kan? Ja, det finns allt fler personer som arbetar med de här frågorna, kommuner och liknande som har mycket kunskap, som man kan vända sig till. Men jag tycker ändå att det är ett nödvändigt samtal. Jag tror inte att det är ett alternativ att negligera de här frågorna i klassrummet. Tyvärr så är det nog inte det med tanke på den enorma propaganda som finns på nätet, som finns tillgänglig för ungdomar. Vi kan avsluta med att tipsa om att din artikel om våldsbejakande islamistisk extremism finns att ladda ner på myndigheten för ungdomoch civilsamhällesfrågors hemsida, så på mucf.se under publikationer så kan man ladda hem den och läsa mer. Fint. Tack så mycket, Evin Ismail. Tack. På mucf.se kan du lyssna på ytterligare två poddar om unga och våldsbejakande extremism. Den ena handlar om vänsterextremism och den andra om högerextremism.