Våldsbejakande extremism

Transkript

1 Våldsbejakande extremism Vad är radikalisering och våldsbejakande extremism? Radikalisering är en process som leder till att en individ gradvis accepterar våld och andra olagliga metoder i syfte att främja ett ideologiskt mål. Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. 1

2 Medialt fokus. 3 Extrem högern Autonoma vänstern Islamistisk extremism 2

3 En kommuns ansvar? Skede Främjande Före Frågeställning Demokratistärkande Tillit och tillhörighet Hindra brott Föra för liv och hälsa Kommun Ansvar Kommun och polis Kommun Under Efter Stöd anhöriga Dödsförklaring Social oro Hot personal/medborgare Lagföras Vård för krigstrauma Brott i hemland Fungera i samhället Kommun? Kommun och polis Kommun och polis Polisen Landsting SÄPO, Polis Kommun 5 Vårt uppdrag. Erbjuda utbildningsinsatser mot tjänstemän, politiker och andra aktörer. Mobilisera stöd till anhöriga och berörda individer. Koordinering av samarbetsaktörer. Stödja stadens verksamheter som berörs av frågan i sitt yrkesutövande. Utgöra Göteborgs Stads kontakt i nationella och internationella samarbeten och sammanhang där frågan om våldsbejakande extremism hanteras. Initiera samarbeten med andra myndigheter och civilsamhället.metodutveckling och organisering av ett förebyggande arbete. Omvärldsbevakning av sakområdet. Mediakontakter och kunskap/närvaro på sociala medier. Kommunikation med Göteborgs invånare inom sakområdet. 6 3

4 Problembild för Göteborg. Våldsbejakande extremistiska grupper som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål etableras och växer i staden. Individer från Göteborg söker sig till konfliktdrabbade länder för att delta i väpnad strid och begår brott och krigsbrott. Risk för konflikter, social oro och terrorbrott på hemmaplan. Risk för ökad stigmatisering av religioner och trossamfund. Återvändare som behöver hanteras. 7 Lägesbild. Ca utländska stridande på IS och liknande gruppers sida.(32000 stridande enligt rapporter). Ungefär 3200 europeiska medborgare(inofficiellt upp mot ) Ungefär 450 personer från de nordiska länderna. Från Sverige deltar ca personer (officiella uppgifter), alltmer lyfts siffran 300 som den aktuella. Uppskattningsvis är av de svenska medborgarna från Göteborgsområdet Angered och Östra GBG är de stadsdelar där majoriteten är bosatta eller är skrivna 23 bekräftat döda och ca 20 har vi bekräftelse på har återvänt från Göteborgsområdet. 8 4

5 Lokal lägesbild(angered och nordöstra Göteborg. Sommaren och hösten 2012 kommer dem första tecknen från fältet att individer söker sig till Syrien. Alltfler ungdomar/unga vuxna börjar prata öppet om frågan. Aktiviteten och följandet på sociala medier stort. Professionella ungdomsarbetare och andra kommunala tjänstemän möter fenomenet. Accelererar under vår/sommar Första bekräftade dödsfallen på lokal nivå och fler individer är i konfliktområdet. Försvarshögskolans rapport våren 2013 bekräftar bilden av att vi har ett stort antal individer i området och att staden tom är överrepresenterad i statistiken. Förändrat läge i konfliktområdet vår/sommar IS blir en faktor. Tydlig påverkan i lokalsamhället. För eller emot IS alltmer förekommande, ökad spänning mellan olika grupper. 9 Lokal lägesbild. Alltfler oroliga föräldrar, anhöriga och boende vänder sig till kommun, polis och även SÄPO för hjälp och stöd. Förstärkt intresse för IS bland alltfler unga i lokalsamhället. Detta förstärks mycket med symboler, föredrag, appar och användandet av sociala medier. Påverkan på den kurdiska gruppen och andra etniska grupper som fallit offer för IS märks. 10 5

6 Vilka ansluter sig - generella drag. Socialt marginaliserade individer med ett känt asocialt och/eller normbrytande beteende. Individer med kopplingar till kriminella gäng och en aktiv roll i kriminalitet. Individer som radikaliseras via sociala medier och som självmant söker sig till konfliktområdet. Individer med ett känt våldsbeteende och erfarenhet av vapen. En grupp beskrivs som etablerade med jobb, högre studier och ett allmänt sett ordnat liv. Medelklassbakgrund. Unga kvinnor i åldern år alltmer förekommande. Konvertiter. Hela familjer inkluderat små barn. 22 oktober 2015 Orsaker förklaringar. Individuella psykologiska faktorer: Utanförskap, vrede, frustration, polariserat tankesätt, offermentalitet, traumatiska upplevelser, våldstendenser, identitetssökande. Sociala faktorer: Låg framtidstro, låg utbildning, begränsad social mobilitet, låg tilltro till samhället, lever i marginalen. Politiska och ideologiska skäl: Upplevelse att väst står mot islam, skapandet av kalifatet efterlängtat, uppfattning att man har uppdrag att hjälpa andra muslimer. 22 oktober

7 Orsaker - förklaringar. Radikaliseringsmotorn : Gruppdynamik, kompispåverkan, isolering från samhället, förstärkning av gruppmentalitet och identitet, lokala hotspots och miljöer. 22 oktober 2015 Länk: Svenska ungdomar i Syrien/Irak Svenska Mujahedeen fi asham uppmaning till andra ungdomar

8 Rekrytering mekanismer och arenor. Sociala medier budskap, videos, kontaktskapande, information och inspiration. Vänskapskretsen väldigt vanligt att man påverkar/ påverkas i ens nära vardagliga sammanhang. Gruppen, kvarteret och /eller den lokala aktiviteten kan vara avgörande. Enskilda nyckelpersoner återvändare, veteraner, och karismatiska ledare. Internationella stjärnor skall inte underskattas. Isolerade miljöer mycket sker i sammanhang som är svårkontrollerade för samhället tex lägenheter, vissa lokaler och andra offentliga arenor. 22 oktober 2015 Exempel på ärenden vi hanterat. Signaler från grundskolor om att ungdomar använder symboler, tittar på videoklipp, tittar på föredrag och öppet sympatiserar med extrema rörelser. I samverkan med anhöriga och andra myndigheter stoppat personer från att resa till konfliktområden. Vid ett flertal tillfällen fått samtal från oroliga anhöriga och professionella om ungdomar som uppvisar tecken på ökad radikalisering. Informerat samarbetspartners om platser, lägenheter, lokaler och andra aktiviteter som kommit till vår kännedom. Exempel på detta är öppen spridning av IS- propaganda på ett par platser i staden. Samverkat med verksamheter där tecken på radikalisering kan finnas. Exempel på detta är olika utbildningsinstanser(gymnasier, SFI, samhällsintroduktion etc), boendemiljöer, institutioner och föreningar. 16 8

9 Vad gör vi? Information till en rad verksamheter inom Göteborgs stad, ex ledningsgrupper, socialtjänst, skola, fritid, HVB-hem och samhällsintroduktion (45-50 tillfällen). Information till föreningar, föräldragrupper, ideela organisationer och i vissa fall till anhöriga( ca 30 tillfällen). Ingår i samverkansgrupper såväl nationellt som internationellt(ran, nationella samordnaren, myndigheter mot terrorism etc.) Arrangerat utbildningar riktat mot första linjens medarbetare. I samverkan med SDF och andra myndigheter varit involverade i ett antal individärenden. Fokus på att stödja anhöriga och att förhindra att ungdomar reser iväg. Tagit emot ca 15 samtal från allmänheten rörande frågan(sedan 9/3). 17 Vad gör vi? Kontinuerlig omvärldsbevakning - följer sociala medier, forskning, rapportering och internationella medier(arabiska, balkan, engelskspråkiga ). Arbetet mot våldsbejakande extremism inlemmas i stadens ordinarie strukturer, Trygg i Angered, SSPF och liknande. 18 9

10 Framtida utmaningar - uppdrag. Upprätta former och arenor för dialog med ungdomar och andra boende. Hur ser de på frågan om radikalisering och extremism? Vad skall göras? Utveckla ett samarbete med civilsamhället, organisationer och trossamfund. Avhopparverksamhet- finns det sådana? Behöver utredas. Telefonlinje- är det en viktig komponent i arbetet? Ta fram en handlingsplan för Göteborg som har en bred förankring bland många olika aktörer och som är anpassad till lokala förutsättningar. 19 Haisam A-Rahman Zan Jankovski HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 20 10