Våldsbejakande extremism

Transkript

1 Våldsbejakande extremism

2 Vad är radikalisering och våldsbejakande extremism? Radikalisering är en process som leder till att en individ gradvis accepterar våld och andra olagliga metoder i syfte att främja ett ideologiskt mål. Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål.

3 Vitmakt Autonoma vänstern Religiös extremism

4 En kommuns ansvar? Skede Främjande Före Frågeställning Demokratistärkande Tillit och tillhörighet Hindra brott Fara för liv och hälsa Kommun Ansvar Kommun och polis Kommun Under Efter Stöd anhöriga Dödsförklaring Social oro Hot personal/medborgare Lagföras Vård för krigstrauma Brott i hemland Fungera i samhället Kommun? Kommun och polis Kommun och polis Polisen Landsting SÄPO, Polis Kommun 4

5 Två samordnare Utbildningsinsatser (tjänstemän och invånare) Mobilisera och erbjuda stöd till anhöriga och individer Initiera förebyggande arbete riktat mot barn och ungdomar. Kommunikation med stadens invånare Koordinera samarbetsaktörer (Sektor överskridande) Stödja stadens verksamheter som berörs av frågan Omvärldsbevakning, kunskapsinhämtning Samverkansgrupp (Göteborg Stad) Säpo, Polis och representanter från berörda stadsdelar Civilsamhället, akademin, religiösa samfund m.fl. Nationellt och internationellt Nationella Samordnare, statliga myndigheter m.fl. Radicalization Awarness Network (RAN) Strong Cities initiativ (CVE) m.fl.

6 Lägesbild. Globalt: stridande Europa: från olika länder. Nordiska länderna: Sverige: 300 svenskar(bekräftade av myndigheter.) Göteborgs området: bekräftat döda och ca har vi bekräftelse på har återvänt från Göteborgsområdet. 6

7 Globalt resande 7

8 Medialt fokus. 8

9 Problembild för Göteborg. Våldsbejakande extremistiska grupper som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål etableras och växer i staden. Individer från Göteborg söker sig till konfliktdrabbade länder för att delta i väpnad strid och begår brott och krigsbrott. Risk för konflikter, social oro och terrorbrott på hemmaplan. Risk för ökad stigmatisering av religioner och trossamfund. Återvändare som behöver hanteras. Globala händelser har lokala konsekvenser Gamla konflikter och nya konflikter kommer till ytan 9

10 Lokal lägesbild -bakgrund Sommaren och hösten 2012 kommer dem första tecknen från fältet att individer söker sig till Syrien. Alltfler ungdomar/unga vuxna börjar prata öppet om frågan. Aktiviteten och följandet på sociala medier stort. Professionella ungdomsarbetare och andra kommunala tjänstemän möter fenomenet. Accelererar under vår/sommar Första bekräftade dödsfallen på lokal nivå och fler individer är i konfliktområdet. Försvarshögskolans rapport våren 2013 bekräftar bilden av att vi har ett stort antal individer i området och att staden tom är överrepresenterad i statistiken. Förändrat läge i konfliktområdet vår/sommar IS blir en faktor. Tydlig påverkan i lokalsamhället. För eller emot IS alltmer förekommande, ökad spänning mellan olika grupper. 10

11 Lokal lägesbild. Alltfler oroliga föräldrar, anhöriga och boende vänder sig till kommun, polis och även SÄPO för hjälp och stöd. Förstärkt intresse för IS bland alltfler unga i lokalsamhället. Detta förstärks mycket med symboler, föredrag, appar och användandet av sociala medier. Minoritetsgrupper som direkt eller indirekt fallit offer för IS våld blir än mer utsatta och påverkade. 11

12 Organisering av arbetet i Göteborg. Arbetet mot VBE inkluderas i ordinarie strukturer. Specifik kompetens inom sakområdet utvecklas inom ramen för Kunskapshus, förstärker och kompletterar det ordinarie arbetet. 12

13 Handlingsplan mot VBE- centrala utgångspunkter. 1. Kontinuerlig och bred samverkan mellan berörda aktörer är a och o i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism 2. Samverkan i befintliga strukturer 3. Nödvändiga samverkansaktörer 4. Utgångspunkt i uppdaterad lokal lägesbild 5. Tydlig ansvarsfördelning 6. Anhöriga som centrala aktörer 7. Glöm inte det civila samhället 13

14 Handlingsplan mot VBE- centrala punkter. 8. Involvera även kritiska vänner 9. Arbeta på flera fronter 10. Se individerna, inte enbart de ideologier som dessa förespråkar 11. Beakta genusperspektivets betydelse för insatserna 12. Följ upp det förebyggande arbetet kontinuerligt 14

15 Strategi Arbetet mot våldsbejakande extremism utgår från Trygg i Göteborg modellen. Steg 1: Polis och Stadsdelsförvaltning skapar var sin lägesbild över problemet och dess omfattning, baserad på medarbetarintervjuer, omvärldsanalys, forskning, statistik, trygghetsundersökningar m.m. Steg 2: Lägesbilderna sätts ihop till en gemensam problembild Steg 3-4: Syfte och mål samt metod, resurs och organisation fastställs. Steg 5: Kartläggning av lämpliga åtgärder för att minska problemet. En handlingsplan tas fram som anger vad som ska göras och vem som är ansvarig för respektive åtgärd. Steg 6: Uppföljning av lägesbild sker var 14:e dag av arbetsgruppen för Trygg i Angered, bestående av Polis och medarbetare från SDF.

16 Vilka ansluter sig - generella drag. Socialt marginaliserade individer med ett känt asocialt och/eller normbrytande beteende. Individer med kopplingar till kriminella gäng och en aktiv roll i kriminalitet. Individer som radikaliseras via sociala medier och som självmant söker sig till konfliktområdet. Individer med ett känt våldsbeteende och erfarenhet av vapen. En grupp beskrivs som etablerade med jobb, högre studier och ett allmänt sett ordnat liv. Medelklassbakgrund. Unga kvinnor i åldern år alltmer förekommande. Konvertiter. Hela familjer inkluderat små barn. 27 maj 2016

17 Orsaker förklaringar. Individuella psykologiska faktorer: Utanförskap, exkludering, vrede, frustration, polarisering, offermentalitet, traumatiska upplevelser, våldstendenser, identitetssökande, manlig sexualitet, kränkthet, rasism Sociala faktorer: Segregation, Låg framtidstro, låg utbildning, begränsad social mobilitet, låg tilltro till samhället och demokratin, lever i marginalen, rasism Politiska och ideologiska skäl: Upplevelse att väst står mot islam, skapandet av kalifatet efterlängtat, uppfattning att man har uppdrag att hjälpa andra muslimer. 27 maj 2016

18 Rekrytering mekanismer och arenor. Sociala medier budskap, videos, kontaktskapande, chattrum, information och inspiration. Blir än viktigare från 2004 och framåt. Vänskapskretsen väldigt vanligt att man påverkar/ påverkas i ens nära vardagliga sammanhang. Gruppen, kvarteret och /eller den lokala aktiviteten kan vara avgörande. Enskilda nyckelpersoner återvändare, veteraner, och karismatiska ledare. Internationella stjärnor skall inte underskattas. Isolerade miljöer mycket sker i sammanhang som är svårkontrollerade för samhället tex lägenheter, vissa lokaler och andra offentliga arenor. 27 maj 2016

19 Tecken på radikalisering. Strukturell och/ eller områdesnivå: Bristande tillit till myndigheter och mellan medborgare, hög grad av otrygghet, våld och kriminalitet i lokalsamhället. Diskriminering och upplevelse av orättvisa. Exkludering av individer eller hela grupper. Gruppnivå - ungdomsmiljöer. Unga signalerar åsikter och budskap genom symboler och märken. Unga ger uttryck för konspirationsteorier, andra som fiender, hat mot bestämda grupper. Unga accepterar våld för att förändra och påverka samhället. Förändringar i umgänge, kamratrelationer, fritidsintressen och intressen till förmån för det nya sammanhanget. 19

20 Tecken på radikalisering. Individnivå: Individen ägnar mycket tid åt hemsidor, film och annat informationsmaterial med våldsbejakande innehåll och budskap. Individen är ofta inblandad i händelser/situationer som tex upplopp, sammandrabbningar våld allmänt och deltar i möten med extremistisk agenda. Individen börjar att använda särskild dresscode, symboler, och tatueringar för att markera tillhörighet. Individen har intoleranta åsikter, förkastar demokratiska principer, egna åsikterna de enda rätta, försöker övertyga och påverka andra. Argumenterar för s.k absoluta lösningar tex en viss grupp skall bort, samhället skall ändras i grunden annan värdegrund skall till. Ser på andra som tydliga fiender, tydligt hat mot vissa grupper. Försöker legitimera sina åsikter genom att peka på missförhållanden i samhället eller världen. 20

21 Länk: Svenska ungdomar i Syrien/Irak Svenska Mujahedeen fi asham uppmaning till andra ungdomar 2012

22 Verktyg för rekrytering. Mobiltelefonen viktigt verktyg - alla unga är nåbara. Internet: Twitter, facebook, instagram, Ask.fm, whats App, Tumblr, snapchat osv. Al-hayat media center - producerar mängder med filmaterial och artiklar. Inspire magazin - internetbaserad med information, ideologiskt material och instruktioner för aktiviteter. IS och andra har egna appar. 22

23 Symboler IS flagga och flitigt använd symbol i olika sammanhang. Al- Qaedas flagga /symbol. Al- shabab. 23

24 Propaganda material exempel. Propaganda video för att förstärka känslan av konflikt Väst- Islam. Anwar Al- Awlaki- internets Bin Ladin viktig ideolog för många sympatisörer. Hans material och budskap finns ofta hos misstänkta jihadister. Tilltalar särskilt ungdomar i Väst.. 24

25 Inspire magasin exempel på information. 25

26 Ideologer - viktiga personer. Sayyid Qutb- beskrivs som den som skapade de första tankegångarna kring våldsbejakande jihadistisk extremism( 1940 talet). Motståndare mot demokrati, sekularism och könsblandade samhällen. Väst förstör islam genom kolonisering och denna värdegrund sprids. Usama Bin Ladin - inspireras av Qutb och omsätter det i praktiken. Spelar på att Ummah(muslimska gemenskapen) är under attack och det missnöje såväl ekonomiskt som politiskt som många muslimer upplevde. Lanserar Takfirbegreppet (andra muslimer är otrogna och legitima måltavlor) och använder effektivt nya medier till sin sak. Abbdullah Azzam - mentor till Usama. Central i skapandet av global jihad och började rekrytera internationellt. Väpnad jihad är en individuell plikt(fard `áyn) för varje muslim tills otrogna drivits bort från muslimskt territorium. Skriften Join the caravan viktig. 26

27 Vad gör vi? Information till en rad verksamheter inom Göteborgs stad, ex ledningsgrupper, socialtjänst, skola, fritid, HVB-hem och samhällsintroduktion (ca 90 tillfällen). Information till föreningar, föräldragrupper, ungdomsgrupper, ideella organisationer och i vissa fall till anhöriga( ca 70 tillfällen). Ingår i samverkansgrupper såväl nationellt som internationellt(ran, nationella samordnaren, myndigheter mot terrorism etc.) Arrangerat utbildningar riktat mot första linjens medarbetare(3200 pers) I samverkan med SDF och andra myndigheter varit involverade i ett antal individärenden. Fokus på att stödja anhöriga och att förhindra att ungdomar reser iväg. Tagit emot ca 35 samtal från allmänheten rörande frågan(sedan 9/3). 27

28 Vad gör vi? Kontinuerlig omvärldsbevakning - följer sociala medier, forskning, rapportering och internationella medier (arabiska, balkan, ryska engelskspråkiga ). Arbetet mot våldsbejakande extremism inlemmas i stadens ordinarie strukturer, Trygg i Angered, SSPF och liknande. Tagit emot och hanterat ca 40 ärenden/fall som kommit via professionella aktörer. 28

29 Exempel på ärenden vi hanterat. Signaler från grundskolor om att ungdomar använder symboler, tittar på videoklipp, tittar på föredrag och öppet sympatiserar med extrema rörelser. I samverkan med anhöriga och andra myndigheter stoppat personer från att resa till konfliktområden. Vid ett flertal tillfällen fått samtal från oroliga anhöriga och professionella om ungdomar som uppvisar tecken på ökad radikalisering. Informerat samarbetspartners om platser, lägenheter, lokaler och andra aktiviteter som kommit till vår kännedom. Exempel på detta är öppen spridning av IS- propaganda på ett par platser i staden. Samverkat med verksamheter där tecken på radikalisering kan finnas. Exempel på detta är olika utbildningsinstanser(gymnasier, SFI, samhällsintroduktion etc), boendemiljöer, institutioner och föreningar. HVB hem- ökad oro för boende som uppvaktas av personer. Signaler om ökad social oro- uppdelning kristna-muslimer, för eller emot IS, Kurdiska gruppen i en speciell situation. 29

30 Exempel på ärenden vi hanterat. Flicka född påverkar andra flickor till att anamma en intolerant och ickedemokratisk livsstil(anmälan från skolan). Pojke född Sprider aktivt propaganda från IS på främst sociala medier men även i skolmiljö och i bostadsområdet( anmälan från skola och fritid). Flicka född snabb radikalisering och livsstilsförändring, stoppas med betald flygbiljett till Turkiet.( Anhörig anmäler). Grupp av ca 6 killar födda agerar som en slags sedlighetsgrupp i ett område. Försöker påverka och styra andra unga.(skola, fritid och polis). Kvinna född uppvisar radikala åsikter och försöker påverka ungdomar på ett boende. Detta händer när hon är provanställd.( chef anmäler). 30

31 Exempel på händelse i ett område. Social oro Konflikt mellan boende Oro bland barn och ungdomar Nya grupper börjar uppstå Ökad rasism och fientlighet 31

32 Framtida utmaningar - uppdrag. Upprätta former och arenor för dialog med ungdomar och andra boende. Hur ser de på frågan om radikalisering och extremism? Vad skall göras? Utveckla ett långsiktigt samarbete med civilsamhället, organisationer och trossamfund. Utveckla gemensamma arenor (kamrateffekten) Avhopparverksamhet (Kunskapshus) Telefonlinje Ta fram en handlingsplan för Göteborg som har en bred förankring bland många olika aktörer och som är anpassad till lokala förutsättningar. Lokalt ägandeskap/bred representation 32

33 Viktiga kontaktuppgifter. Samordnaren mot våldsbejakande extremism Stödtelefon Ring Röda korsets stödtelefon bemannas vardagar mellan 09:00-15:00. Alla samtal kan genomföras anonymt. Vi finns även tillgängliga för stöd och råd!! 33

34 Haisam A-Rahman Zan Jankovski HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 34