Introduktion: Genusperspektiv på utvecklingssamarbete
|
|
- Roland Magnus Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Introduktion: Genusperspektiv på utvecklingssamarbete Det här är en kortfattad introduktion i jämställdhetsfrågor för dig som arbetar med utvecklingssamarbete i en organisation. Med den vill Forum Syd uppmuntra dig och din organisation att granska ert arbete och er organisation utifrån ett genusperspektiv. Vi bjuder också in er till erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling inom området. Forum Syd, senast uppdaterad i november 2005
2 Metoder för förändring Forum Syd arbetar med att stärka och utveckla de svenska organisationernas utvecklingssamarbete. Målet är att de projekt och program organisationerna bedriver tillsammans med partners i syd och öst, verkligen ska bidra till att minska fattigdomen och till att uppnå hållbar utveckling på lång sikt. Det handlar i grunden om ett förändringsarbete. Att förändra de strukturer som orsakar fattigdom är en stor uppgift oavsett om vi arbetar lokalt eller globalt. Det kräver att vi sätter in vårt projekt eller program i ett större sammanhang för att se hur det påverkar aspekter som till exempel jämställdhet, miljö, hiv/aids, demokrati och konflikter. Därför utvecklar Forum Syd metoder och perspektiv inom dessa områden till stöd för - och ibland i samarbete med - andra svenska organisationer. Forum Syd erbjuder skrifter, kompetentutveckling och rådgivning inom flera områden. Forum Syd arbetar också med stöd till svenska organisationers opinions- och informationsarbete i Sverige. Här erbjuder vi bland annat kompetensutveckling i kommunikation, pedagogik och ungas delaktighet. Metoder för förändring är titeln på Forum Syds nya skriftserie som startar hösten Första delen i skriftserien handlar om genus i utvecklingssamarbetet. Denna introduktion ger ett smakprov på innehållet i skriften. Läs mer på 2
3 Med kön som utgångspunkt En tiondel av världens inkomster tillfaller världens kvinnor. Enbart detta faktum visar att jämställdhet mellan kvinnor och män är en viktig grundförutsättning för en hållbar utveckling. Lägg dessutom till att 90 procent av alla parlamentariker är män och det blir än tydligare att arbetet för demokrati och en rättvisare värld måste leda till förbättringar för både kvinnor och män. Men receptet är inte enbart fler projekt som riktar sig till kvinnor. Snarare handlar det om att utmana de strukturer i samhället och hos oss själva - som gör att den orättvisa fördelningen kvarstår. Forum Syds utgångspunkt är att en kritisk granskning av könsmaktsordningen 1 är nödvändig för att utvecklingssamarbetet ska kunna bidra till minskad fattigdom och en värld där människor får sina rättigheter uppfyllda. Därmed blir frågan om jämställdhet viktig för alla organisationer som arbetar med utvecklingssamarbete i någon form - oavsett vilket fokus vi har i övrigt. Att börja granska den rådande könsmaktsordningen innebär att undersöka på vilket sätt maktstrukturer gynnar vissa grupper på andra gruppers bekostnad. Vi behöver upptäcka hur det vanliga sättet att göra saker tenderar att osynliggöra kvinnors villkor och erfarenheter. Genom vårt handlande befäster vi ofta rådande föreställningar om vilka uppgifter kvinnor och män förväntas ha och hur kvinnor och män förväntas vara. Det gäller både samhällets strukturer och vårt sätt att vara som enskilda individer. Det är därför viktigt att hela tiden ha med en kritiskt tänkande kring genus 2 för att genusperspektivet ska få effekt på vårt arbete. Frågeställningar kring kön och jämställdhet är inte något som kan slängas in på slutet när omvärldsanalysen och projektbeskrivningen redan är klar. Medvetenhet och kunskap om könsmaktsordningen bör finnas med redan från början av projekt, i information om utvecklingsfrågor, kampanjer, utbildningar och annan verksamhet. Vi behöver redan från start ifrågasätta vårt sätt att formulera problem och behov inom utvecklingssamarbetet och ställa oss frågor som: Vad och vilka inkluderas egentligen i det gängse sättet att beskriva problem och behov och vad och vilka finns inte med i beskrivningarna? Hur ser levnadsvillkoren ut för de grupper som inte nämns? Vad får könstillhörighet för konsekvenser för fattigdom, vanmakt och osäkerhet? Denna introduktion i genusperspektiv ger några grundläggande redskap i hur du och din organisation kan påbörja ett arbete med att integrera genusperspektivet i utvecklingssamarbetet och i arbetet i Sverige. Vi tror att läsningen ger mersmak och att vill inbjuda dig och din organisation att gå vidare. Forum Syd erbjuder kurser och seminarier i genusperspektiv och har publicerat en särskild skrift kring genusperspektivet Gör KÖN till en fråga om makt. Den kan beställas via vår hemsida På hemsidans avdelning Metoder för bättre bistånd hittar du också länkar och litteraturtips. 1 Könsmaktsordning är benämningen på den struktur som särskiljer människor utifrån kön och som tillskriver män och det maskulina högre status. Gruppen män har en överordnad ställning i relation till gruppen kvinnor som har en underordnad position. 2 Genus är det socialt och det kulturellt konstruerade könet som utgår från en social tolkning av biologiskt kön. 3
4 Annat material som kan vara av intresse är bland annat Stockholms FN-förenings skrift Hur är det ställt? En skrift om kvinnor och män i utvecklingssamarbetet som ni kan beställa på Sida har uppdaterat sin policy Promoting Gender Equality. I samband med denna revidering finns intressant material att beställa direkt från Sida, bland annat Kön spelar roll Om jämställdhet i utvecklingssamarbetet, Kort om Jämställdhet gör världen rikare. Jämställdhet mål för utvecklingssamarbete Kvinnors och mäns olika tillgång till resurser, valmöjligheter och makt bottnar i hur samhällen ser på kvinnor och män. Det påverkar deras rättigheter som individer, som medlemmar i sociala grupper och som medborgare i ett visst land. Världen över fråntas kvinnor sina mänskliga rättigheter just på grund av att de är kvinnor. Trots skillnaderna mellan (och inom) olika samhällen går det att tala om strukturer som ger män större möjligheter att göra livsval och att definiera sig själva och sin omvärld. Kvinnor har en underordnad ställning och har i regel ett mycket mindre handlings- och livsutrymme än männen i samma samhälle. Denna struktur benämns här könsmaktsordning (andra termer är genussystemet, genus- eller könsordning samt patriarkat). Mäns överordning och kvinnors underordning är förstås relativ och syns mest när man granskar samma sociala grupp. Det finns fattiga män som har mycket liten kontroll över sina liv liksom det finns kvinnor som har höga poster inom i näringsliv och politik. Majoriteten kvinnor i världen tillskrivs dock i praktiken ett lägre värde i samhället än män och saknar en rad grundläggande mänskliga rättigheter just på grund av att de är kvinnor. En demokratisk och hållbar utveckling måste självfallet garantera både kvinnor och män deras mänskliga rättigheter och rätt till kontroll över sina liv. Målet om jämställdhet utgår från lika värde, lika rättigheter och skyldigheter och avser att avskaffa alla former av diskriminering på grund av kön. Så länge detta inte är uppnått är målet om jämställdhet avgörande för att utvecklingssamarbetet ska bidra till rättvisa och rättighetsbaserade hållbara samhällen. Allt utvecklingssamarbete som finansieras med medel från Sida ska syfta till att minska fattigdomen (se Denna ska ske med utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna. Det handlar om en rättighetsbaserad utveckling som utgår från de berörda kvinnornas och männens intressen och behov. (Se Sveriges Nya Politik för Global Utveckling Redan med denna övergripande målsättning blir det uppenbart att vi måste ha redskap för att undersöka hur fattigdom slår olika mot kvinnor och män. De snäva kriterier på fattigdom som vi ofta använder säger oss väldigt lite om kvinnor och mäns faktiska villkor. Genusperspektiv en fråga om makt Genus 3 är benämningen på den sociala och kulturella tolkningen vi gör av de biologiska könen. De biologiska skillnader vi konstaterar mellan kvinnor och män används ofta som argument för olika roller, uppgifter och ställning inom familjelivet, på arbetsmarknaden och i samhället. Hur vi gör kvinna och hur vi gör man varierar över tid och i rum, men 3 Genus är svenskans motsvarighet tillengelskans gender. Även begreppet kön används i för att beskriva den sociala och kulturella konstruktionen av manlighet och kvinnlighet. 4
5 särskiljandet av det som betraktas som manligt och kvinnligt, och över- och underordningen, består genom könsmaktsordningen. Genus handlar om dessa konstruktioner av kvinnlighet och manlighet 4 och inte om inneboende egenskaper hos kvinnor eller män. I ett genusperspektiv fokuseras relationer mellan kvinnor och män och på vilket sätt dessa relationer påverkar kvinnor och mäns ställning och livsvillkor i olika miljöer. Men även relationerna mellan män och mellan kvinnor är av betydelse för att förstå hur kvinnor och män återskapar det som i samhället uppfattas som normalt och naturligt hos flickor, kvinnor, pojkar och män. Genus uppfattas ofta som något som bara berör kvinnor och blir något som kommer vid sidan av de stora frågorna. Visst handlar genusperspektivet om kvinnors rättigheter. Det behövs fortfarande särskilda initiativ för att stärka kvinnors organisering och inflytande. Men det behövs också stöd till organisationer som ifrågasätter bilden av vad som är manligt och hur mäns självkänsla kopplas till makt och kontroll. Både kvinnor och män bör granska de mekanismer i samhället som upprätthåller en skev maktbalans och som tvingar in kvinnor och män i snäva roller som anger hur vi bör vara och får agera. Genusperspektivet belyser hur maktrelationer i samhället stärker eller försvagar individers och gruppers möjligheter att utöva och få sina mänskliga rättigheter uppfyllda. Relationen mellan kvinnor och män, och hur konstruktionerna av genus ser ut på en viss plats och vid en viss period, hjälper oss att förstå hur makt hänger samman med genus och vilka konsekvenser av underordning detta ger. Genusperspektivet visar att mäns och kvinnors olika villkor och rättigheter kan förklaras med tolkningarna av vad som är manligt och kvinnligt. Perspektivet synliggör hur makten är ordnad och hjälper oss att förstå orsakerna till kvinnors brist på inflytande och varför män ges vissa privilegier. Perspektivet öppnar även dörrar för analys av andra maktstrukturer. Klass, ålder, sexualitet, tillhörighet till stad eller landsbygd, hudfärg och funktionsnedsättning är några av många kategorier som påverkar individers status i samhället och rätt till värdiga liv. Att arbeta med genusperspektiv handlar inte enbart om att identifiera diskriminering och orättvisor på grund av enskilda individers eller gruppers kön. Det innebär också att ifrågasätta det normala och de som uppfattas som naturliga uppgifter och roller för kvinnor respektive män. Om vi bara gör vi som vi alltid har gjort och bekräftar att kvinnor gör och har ansvar för vissa saker, och män gör och har ansvar för andra uppgifter, kommer inte våra samarbeten att leda till någon reell förändring för flertalet kvinnor. Vi når kanske enskilda individer men utmanar inte de strukturer som hindrar kvinnor att vara fullvärdiga medborgare och som försvårar för män att välja bort den dominerande bilden av vad och hur en man ska vara. Börja med er egen organisation Många gånger glömmer vi bort att våra egna värderingar och vår egen organisation också bör präglas av verksamhetens mål och syften. Arbetar vi med att utveckla andra organisationers kapacitet bör vi förstås stanna upp och titta på oss själva. Hur ser det ut hos oss, vilka kunskaper och attityder är det vi förmedlar inom organisationen och i relation till andra? Att arbeta för ökad jämställdhet och att ifrågasätta normerna som styr kvinnor och mäns liv är en stor utmaning. Vi kan förstås gå olika långt i våra krav, men oavsett om vi vill få en jämn könsfördelning av deltagare och föreläsare på ett seminarium, eller om vi utmanar porrindustrin och könshandeln, innebär genusperspektivet ett starkt ifrågasättande av hur makten i samhället är ordnad och fördelad. Det kommer givetvis att möta på motstånd, både inom organisationen och ibland hos oss själva. 4 Maskuliniteter och feminiteter är de begrepp som används i genusforskning, 5
6 Det är svårt att arbeta för jämställdhet om det bara handlar om attitydförändringar hos andra och inte hos oss själva. Diskutera gärna de attityder och värderingar som finns inom organisationen parallellt med att ni genusanalyserar er verksamhet. Ta hjälp av värderingsövningar och olika typer av kartläggningar för att lyfta fram det som är normalt och inte syns. Genusperspektivet griper in i människors liv på ett sätt som innebär att många föreställningar och värderingar vänds upp och ner. Vi behöver vara beredda på att kraven kan skapa konflikter. Det är i regel lättare att fortsätta som vanligt och inte ifrågasätta hur makten fördelas. Att sätta fokus på hur maktutövandet ser ut i praktiken och i vardagen, hjälper oss att identifiera orättvisor och odemokratiska strukturer. Stöd hos ledningen vilja, kunskap och stödjande strukturer Vill ni förändra normer och värderingar behövs stöd hos de personer som beslutar över verksamheten. Ledarnas attityder och övertygelse har stor roll om ni i projektet ska kunna utmana traditionella könsroller. Både inom organisationer och informella grupper behöver visionen om en rättvis, jämställd och demokratisk utveckling ha stöd hos beslutsfattarna. Har ni identifierat vem/vilka som har makten i organisationen/gruppen? Stödjer dessa personer arbetet med genus? Det behövs klara och tydliga signaler hos ledningen om att genusperspektivet är viktigt och att det prioriteras. Det bör finnas utrymme i budget för internutbildningar, för kartläggningar av genusvillkor och extern rådgivning i de fall detta behövs. Det bör också finnas tid att skriva uppdragsbeskrivningar där krav om genusperspektiv tydligt framgår, exempelvis till föreläsare, utbildare och personal i projekt. Beskrivning av verkligheten Varifrån hämtar ni era kunskaper? Hur har ni kommit fram till att situationen för målgruppen ser ut som den gör? Hur har ni kommit fram till temat för ert informationsarbete? Är det några berörda grupper eller nyckelpersoner som inte bidragit till beskrivningen av verkligheten? Har ni tagit hjälp av personer och/eller organisationer som är kunniga i genusfrågor? Detta är några av de frågor ni bör ställa er innan ni börjar med er planering för projekt och aktiviteter. Våga ifrågasätta den beskrivning och analys ni gjort sedan tidigare, diskutera med samarbetspartners och samverkande organisationer om hur ni kan förbättra er verksamhet genom att revidera problem- och behovsformuleringar. Har ni inte tidigare haft med genusperspektivet, eller begränsat er till att räkna antal kvinnor och män, avgränsa genusanalysen till någon av kärnfrågorna eller huvudaktiviteterna och börja där. Därefter kan ni försöka att ta ett helhetsgrepp över all er verksamhet. Folkrörelsesamarbetet riktar sig till det civila samhällets organisationer och för dessa spelar händelser i det offentliga livet stor roll. Vad diskuteras kring kvinnor och män i samhället? I vilka sammanhang deltar kvinnor respektive män? Samhället kan förstärka ett traditionellt könsbundet beteende i skolmiljön, på arbetsmarknaden eller i sociala och kulturella sammanhang. De strukturer som styr ägande, politisk och ekonomisk makt samt dominerar vetenskap, påverkar vilka frågor som bedöms som viktiga, vilken typ av statistik som behövs för samhällsanalyser och vilka åtgärder som krävs. De antaganden om sakernas tillstånd som återfinns hos makthavare och beslutsfattare har stort inflytande över vad som finns med i beskrivningen av verkligheten. Det behövs specifika kunskaper om miljön där projektet ska genomföras. Den kunskapen har den lokala samarbetspartnern. Se till att det finns resurser att också komplettera er partners analys med studier som gjorts av andra organisationer, institut och forskare 6
7 kring lokala uttryck av könsmaktsordningen. Saknas sådana analyser i det område ni ska genomföra ett projekt kan det vara klokt att göra en egen mindre kartläggning. För informationsinsatser och kampanjer i Sverige kan ni ta hjälp av genusmedvetna mediegranskare, genuspedagoger och organisationer som har uttalat genusperspektiv i sitt kommunikationsarbete. Genusanalys Allt kan genusanalyseras. Det är möjligt att studera händelser, fenomen och texter i efterhand med genusglasögonen på. Det är inte om den sortens genusanalys vi talar om här. Organisationer som arbetar med utvecklingssamarbete och information om globala frågor och global rättvisa måste sträva efter att genusanalysen är något som finns med ständigt. Varje steg i arbetet bör beakta hur det påverkar kvinnor och män. Genusanalysera 1. den egna organisationen 2. samarbetsorganisationens målsättningar och verksamhet 3. formerna för samarbetet 4. beskrivningen av omvärlden (omvärlds- och sektoranalyser) 5. det specifika projektet och målgruppen. 6. problem- och behovsbeskrivningar 7. projektplaner 8. rapporter 9. informationsmaterial, etc. En genusanalys ger oss svar på hur levnadsvillkor, rättigheter och möjligheter ser ut för kvinnor och män inom en viss grupp eller i hela samhället. Analysen kan innehålla uppgifter kring kvinnors och mäns makt och kontroll över det egna livet, förmågan och möjligheten att delta i samhället och nyttja de medborgliga rättigheterna eller hur resursfördelningen ser ut mellan kvinnor och män. Den kan också besvara frågor om hur kvinnor och mäns relationer till varandra ser ut och vilka möjligheter det finns att utmana könsrollerna i samhället. Gör er analys tillsammans med er partner och ta hjälp av studier och rapporter som särskilt beaktar kvinnors och mäns villkor där insatsen ska genomföras. Analysen kan vara relativt övergripande och svara på hur det är ställt i organisationen, i målgruppen eller i regionen. Den kan också gå in på djupet inom vissa områden och jämföras med maktanalyser som utgår från andra grunder till diskriminering än kön. Checklista för Genusanalys av problem- och behovsbeskrivningar några grundläggande frågeställningar Hur presenteras problem och frågor? (Är statistik och underlag könsblinda?) Vilka behov och intressen identifieras? (Nämns både kvinnor och män?) Vilkas perspektiv kommer fram i omvärldsanalysen/problemformuleringen? Hur diskuteras makt och maktrelationer? Vilka diskriminerande strukturer identifieras? Hur ser konsekvenserna ut för berörda kvinnor och män på kort och lång sikt utifrån problem- och behovsbeskrivningen? Problematiseras relationen mellan män och kvinnor? Problematiseras de berörda kvinnornas situation? Problematiseras de berörda männens situation? Problematiseras olika tillgång till och kontroll över makt? 7
8 Genus i projekt Oavsett inriktning på ert projekt ska genus finnas med som en röd tråd genom planering, genomförande och uppföljning. Ni behöver inte angripa alla orsaker till brist på jämställdhet i ett enskilt projekt, men ni bör göra medvetna val om var det är lämpligast att börja ett aktivt förändringsarbete. Det är bra om ni klargör varför ni valt att arbeta med genusperspektivet på ett visst sätt. Kanske väljer ni att koncentrera er på en interndemokratisk utveckling inom organisationen med aktiva åtgärder för att stärka kvinnors ställning i ledande positioner. Eller så kanske ni genom produktiva småprojekt försöker utmana vad kvinnor och män traditionellt förväntas göra. Ett annat val kan vara att fokusera strategiska frågor som sexuella och reproduktiva rättigheter, mäns våld mot kvinnor eller mäns organisering för jämställdhet. Beroende på sammanhanget där projektet ska genomföras kanske bara kravet på att kvinnor ska få delta är tillräckligt radikalt och utmanande och det är dit ni kan nå just nu. Generellt gäller att kvinnors och mäns olika livssituationer, strategiska intressen och praktiska behov ska identifieras. De beskrivningar ni kommit fram till ska diskuteras i relation till samhällsstrukturer, lokal miljö och det specifika sammanhanget. Mäns villkor och livssituation är lika relevant att analysera som kvinnornas situation. Generellt gäller att både kvinnor och män ska involveras i aktiviteter som syftar till att ändra attityder kring jämställdhet. Givetvis är det viktigt att påpeka om det finns sociala skillnader inom gruppen kvinnor och män, om de utifrån kulturella och sociala normer är mer marginaliserade och ifrågasatta än andra. Glöm inte uppmaningen tidigare att fråga er vilka som inte finns med i problem- och behovsbeskrivningen. Genus och mångfald Spelar ålder en viktig roll för om arbetet avlönas eller inte? Räknas kvinnor med funktionsnedsättningar med i gruppen kvinnor när målgruppen beskrivs? Är det bara mestiskulturens föreställningar som diskuteras, eller finns även urbefolkningens och eventuellt andra etniska marginaliserade gruppers normer med? När sexuella rättigheter diskuteras, inkluderas då transpersoner, homosexuella eller bisexuella kvinnor och män? Finns det utrymme för diskussioner om vad klasstillhörighet har för inverkan på vilka frågor som upplevs som viktiga? Projektet ska sättas i ett sammanhang där kvinnors och mäns kontroll över och tillgång till resurser, valmöjligheter och beslutsfattande diskuteras och problematiseras. Ställ er frågan om ni genom projektet utmanar rådande könsroller eller bekräftar samhällets syn på kvinnor och män. Vad skulle ni kunna göra för att ta ett steg till? Använd gärna checklistan nedan för att försäkra er om att kvinnor inte finns med i projektet för att underlätta verksamheten (genom att göra förarbeten eller genom att ge service till de som arbetar med projektet på riktigt ) och att de har inflytande över verksamheten och inte bara deltar utan möjlighet att göra sin röst hörd. 8
9 Checklista för deltagande och inflytande Vilka aktörer sätter agendan och gör de generella antagandena? Vilka identifierar problemen? Tolkningsföreträde Vilka identifierar behoven och olika intressen? Vilka bedöms som viktiga aktörer/intressenter? Vilka personer/grupper inom organisationer får delta i strategiska beslut? Vilka utför arbetet inom projektet? Vilka roller har män respektive kvinnor? Under vilka former kan inflytande utövas? Inflytande Vilka deltar i implementering och uppföljning? Vilka deltar i bedömningen av resultaten av samarbetet? Vad innebär deltagande? Görs något specifikt för att underlätta kvinnors deltagande i olika beslutsprocesser? Vilka problem- och behovsområden bedöms som generella? Vilka områden bedöms som specifikt intressanta för just kvinnor? Vilken status har jämställdhetsfrågor, genusperspektiv inom deltagande organisationer? Analyseras eller problematiseras eventuellt motstånd till kvinnors deltagande/inflytande inom organisationer? Stickspår eller huvudfåra Mäta vad som gjorts Det finns många sätt att följa upp och värdera sin verksamhet. Många modeller berör inte genusperspektivet alls eller nöjer sig med att notera om kvinnor funnits med på aktivitetsnivå. När ni mäter resultat och effekter av vad som gjorts är det flera aspekter som bör finnas med för att fånga upp eventuella förbättringar och förändringar ur genussynpunkt. Givetvis kan det vara svårt att mäta genomslag av genusperspektiv om detta inte fanns med i planeringen. Ni kan ändå försöka se på insatsen utifrån frågeställningar om kön och makt. Här är några frågor som kan hjälpa er en bit på vägen. Komplettera era analyser med frågor som särskilt sätter fokus på genus betydelse för möjligheten att påverka och aktivt delta. Följ upp om resultaten svarar upp mot praktiska behov hos kvinnor och män eller om de även angriper orsaker till brist på jämställdhet (strategiska intressen). Har verksamheten bidragit till att utmana könsmaktsordningen genom att aktiviteter planerats och genomförts på ett annorlunda sätt? Har detta möjliggjort att kvinnor och män tagit på sig andra roller än vad de normalt brukar? Har organisationen förändrat sin syn på jämställdhet och genus? Finns det fler kvinnor på ledande positioner inom organisationen? Har organisationen på egen hand eller tillsammans med andra aktörer i det civila samhället medverkat i kampanjer som lyft kvinnors rättigheter? Har kvinnors delaktighet i lokalpolitiken ökat? Har våldet mot kvinnor minskat i den specifika regionen? Upplever kvinnorna i målgruppen att de har större kontroll över sina liv? Upplever männen i målgruppen att de ändrat sin syn på kvinnor och vad kvinnor kan och ska göra? Upplever kvinnor att de ändrat sin syn på män och vad män kan göra? 9
10 Upplever kvinnorna att männen tar större ansvar för familjen och nära sociala relationer? Upplever männen att de ändrat sin syn på vad som är maskulint? Hur gå vidare? Att arbeta med ett genusperspektiv kräver både kunskaper och nya attityder. Ett sätt att skaffa sig detta är att diskutera och reflektera tillsammans med andra organisationer som arbetar med utvecklingssamarbete och information om globala frågor. Delta i Forum Syds genuskurser Forum Syd erbjuder kurser på olika nivåer i genusperspektiv. För aktuella kursdatum se avdelningen kurser och seminarier på Läs vidare Tips på litteratur och bra länkar hittar ni på avdelningen Metoder för bättre bistånd. Lär av andra Ta kontakt med organisationer som arbetar med genusperspektivet i den region där ni arbetar. Sök kompletterande information om er region hos kvinnoorganisationer, genusnätverk och feministiska forskare. 10
Introduktion: Hivperspektiv i utvecklingssamarbete
Introduktion: Hivperspektiv i utvecklingssamarbete Det här är en kortfattad introduktion i hivfrågor för dig som arbetar med utvecklingssamarbete i en organisation. Med den vill Forum Syd uppmuntra dig
Läs merForum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
Läs merForum Syds Idéprogram 2012-2022
Forum Syds Idéprogram 2012-2022 Forum Syds idéprogram 2012-2022 Vår vision är en rättvis och hållbar värld där alla människor har makt att förändra När människor använder och utvecklar demokratin fördelas
Läs merJÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan
JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Läs merArbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.
Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både
Läs merPolicy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete
SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen
Läs merFör ett mer feministiskt parti. Handledning
För ett mer feministiskt parti Handledning Vänsterpartiet 2013 Vänsterpartiet är ett feministiskt parti. Att vara feminist är att erkänna att det finns en könsmaktsordning och vilja avskaffa den. Att vara
Läs merMålet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt
Läs merIntroduktion: Demokrati och rättigheter i utvecklingssamarbetet
Introduktion: Demokrati och rättigheter i utvecklingssamarbetet Det här är en kortfattad introduktion i arbete för demokrati och rättigheter för dig som arbetar med utvecklingssamarbete i en organisation.
Läs mer20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare
20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby Sandra Ehne, ordförande, RFSL MODERATOR: Charlotte Lindmark, skådespelare och folkbildare,
Läs merGenus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?
Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper
Läs merFolkhögskolornas arbete för global rättvisa
FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas
Läs merIdrott, genus & jämställdhet
Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap
Läs merHANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS
HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en
Läs merJämställdhetspolicy. Antagen 14 dec. 2016
Antagen 14 dec. 2016 Jämställdhetspolicy Allt svenskt fackligt utvecklingssamarbete ska ha ett jämställdhetsperspektiv. Detta baseras på två viktiga utgångspunkter; att jämställdhet är en fråga om demokrati,
Läs merUddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor
Uddens förskola Porsön En av Luleås kommunala förskolor Från genusfokus till HBTQ-certifiering Mål: Att synliggöra och granska samhällsnormer och deras konsekvenser för att skapa en miljö där alla kan
Läs merVärdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige
Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrunden antogs av Roks årsmöte 2007 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Stockholm
Läs merBasutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober
Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt
Läs merPolicy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Läs merProcesstöd jämställdhetsintegrering
Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt
Läs merBakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:
Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom
Läs merFeminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort
Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa
Läs merDalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE
Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Erik Reis/Mostphotos Layout: Helikopter
Läs merRegeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet
Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden
Läs merFör ett kommun- fullmäktige där även kvinnor får plats Vänsterpartiet Sundbyberg 2015
För ett kommunfullmäktige där även kvinnor får plats Vänsterpartiet Sundbyberg 15 Vi i Vänsterpartiet vill arbeta medvetet och långsiktigt med jämställdhet. Könsmaktsordningen i vårt samhälle tar sig många
Läs merCONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet
CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet 2018-04-26 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Läs merSKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad
SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö
Läs merLÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
Läs merRFSU:s internationella arbete vision, strategi och program
RFSU:s internationella arbete vision, strategi och program Detta dokument innehåller tre komponenter: Visionen beskriver det framtida tillstånd vårt arbete syftar till. Åtagande och strategi beskriver
Läs merJÄMSTÄLLDHET I TEORI
GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser
Läs merLäroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt
Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merJämställdhetens ABC 1
Jämställdhetens ABC 1 Innehåll Förord... 5 Aktiva åtgärder... 6 Diskrimineringslagen... 6 Diskrimineringsombudsmannen (DO)... 6 Feminism... 6 Genus... 7 Genuskontrakt... 7 Genuskunskap... 7 Genusmedvetenhet...
Läs merMikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning
Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder
Läs merVad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i
Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna
Läs merJÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete
JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.
Läs mer#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen
#SEX I SKOLAN En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen KNOW IT OWN IT! Rätten till bra sex- och samlevnadsundervisning! Vad är en rektorshearing? Syftet med rektorshearingen är i första
Läs merJämställdhet Genus Ledarskap
Jämställdhet Genus Ledarskap Mål och innehåll Metoder och verktyg Självinsikt Begrepp och definitioner Social konstruktioner och normer Genus över tid Förändring och motstånd Jämställdhet Genus Ledarskap
Läs merFörskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan
Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra
Läs merSTOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R
STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa
Läs merKvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60
1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1
Läs merCONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Läs merIULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner
IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november
Läs merStrategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete avseende arbetet med de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer 2018 2022 Strategi MR DEMO RÄTTSS 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den
Läs merFör ett jämställt Dalarna
För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,
Läs merJämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS
Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag
Läs merMål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98
Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan
Läs merPolicy Fastställd 1 december 2012
Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,
Läs merStrategi för jämställdhetsarbete i Umeå Kommun
Strategi för jämställdhetsarbete i Umeå Kommun 1 Inledning Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Människor ska ha möjlighet
Läs merLika rättigheter och möjligheter
Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.
Läs merBilaga 5. Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext
Bilaga 5 Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext 1 2 Jämställdhet en fråga om Rättvisa Kvalitet Effektivitet 3 Jämställd snöröjning i Karlskoga http://vimeo.com/68278764 4 Jämställd ambulans
Läs merJämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället.
i organisationen Läs också på arbetsplatsen i samhället på arbetsplatsen i samhället Läs också i organisationen i samhället Läs också på arbetsplatsen i organisationen 2 Aha! Om jämställdhet i organisationen
Läs merSveriges jämställdhetspolitik
Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt
Läs merRiktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0
Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug
Läs merÖrebro universitets jämställdhetsplan
Dnr: CF 16-601/2009 Örebro universitets jämställdhetsplan 2009-2010 Fastställd av: rektor Datum: 2009-11-10 Jämställdhetsplan 2009-2010 Detta dokument omfattar anställda och studenter vid Örebro universitet.
Läs merFramtidsbilder från livet i Norrbotten 2030
Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Områden som Kraftsamlingarnas Unga Jämställdhet Mångfald Integration Självbilden som en röd tråd Områden som Kraftsamlingarnas Unga Kraftsamlingens deltagare
Läs merNormer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).
Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles
Läs mer)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK
Läs merFör ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring
r e t e h g i l j ö M Makt & För ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring 2018 2020 1 2 Bakgrund Vågor av jämställdhet sköljer över oss. Det ger oss goda möjligheter att bana nya vägar i arbetet med att
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merHur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Läs merGemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs merKoppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
Läs merVälkomna till workshop om socialt bokslut!
Välkomna till workshop om socialt bokslut! 2013-11-15 1 Upplägg Inledning Vad är ett socialt bokslut? Hur jobbar vi med jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet? Hur kan vårt sociala bokslut se
Läs merPolicy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Policy mot våldsbejakande extremism Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:392 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades
Läs mersamhällskunskap Syfte
Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både
Läs merFÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet
PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan
Läs merKan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017
Kan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017 Linda Moestam, genusvetare och processledare Folkhälsocentrum Region Norrbotten Normkreativt förhållningssätt:
Läs merKurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför
Läs merFörskolan Ekbackens Likabehandlingsplan
Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra barn och fri från diskriminering
Läs merSMRs syn på utvecklingssamarbete
SMRs syn på utvecklingssamarbete SMR tror att utvecklingssamarbete bäst sker utifrån en stabil grund och en tydlig identitet. För SMR är det vår värdegrund som inspirerar och vägleder oss när vi försöker
Läs merMÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling
MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten
Läs merExtremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Läs merEffektrapport 2014 Latinamerikagrupperna
Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken
Läs merBiblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald
Biblioteken på Gotland Handlingsplan för mångfald 2016-02-05 1 Visionsmål, bibliotekslagen och Region Gotlands likabehandlingspolicy Biblioteken på Gotland är angelägna och tillgängliga för alla. De bidrar
Läs merUr sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.
Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är
Läs merKursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Läs merArbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga
Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Läs merVärdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden
Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra
Läs merJämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret
Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp
Läs merÖverenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd
Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll
Läs merGemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Läs merJämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Läs merJämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10
Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika
Läs merSammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?
Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet
Läs merAnsökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se Skolans namn: Röda stugan Skolans verksamhetsform:
Läs merGenuskompetens för konstchefer
Projektbeskrivning Genuskompetens för konstchefer KRO/KIF Region Väst Ett samarbetsprojekt med Konstkonsulenterna Kultur i Väst, Konstenheten Skövde Kulturhus samt ABF Göteborg 1 Innehållsförteckning 1.
Läs mer!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014
LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 1 Fi Lund vill se en annan utveckling och en ny syn på politiken. Vår politik handlar om jämlikhet, mänskliga rättigheter och frihet från alla former av diskriminering. Vi vill
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merDessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:
prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merPedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare
Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar
Läs mer2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET. Handlingsplan för konkretisering av. Sidas arbete med Homo-,
2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET Handlingsplan för konkretisering av Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet 2007 2009 Sidas arbete med Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet
Läs merUpplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012
2013-04-18 Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 Birgitta Burvall Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 1 Resultat från svar från en webbenkät till politiker Trettiotre
Läs merHur bildar jag en lokalgrupp?
Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?
Läs mer