Idrott, kön och etnicitet. Begrepp Teoretiska utgångspunkter Fysisk aktivitet idrott Kroppsdiskurs.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Idrott, kön och etnicitet. Begrepp Teoretiska utgångspunkter Fysisk aktivitet idrott Kroppsdiskurs."

Transkript

1 Idrott, kön och etnicitet Begrepp Teoretiska utgångspunkter Fysisk aktivitet idrott Kroppsdiskurs

2 Genus några utgångspunkter Man föds inte till kvinna man blir det (Simone de Beauvoir, 1949) Kön det biologiska könet Genus det socialt/kulturellt konstruerade könet Varför är det betydelsefullt att anta ett genusperspektiv? Föreställningar om kvinnor och män/flickor och pojkar kan få konsekvenser för t. ex. hur de behandlas, hur de tränas, vilka utvecklingsmöjligheter de har, hur de begränsas etc.

3 Den sociala konstruktionen av genus sker på olika nivåer och samverkar (Harding, 1987) Symbolisk nivå: Föreställningar om vad som är kvinnligt manligt och som vi använder för att förstå vår omvärld (hårt mjukt, förnuft känsla etc) Strukturell nivå: Här beskrivs hur arbetet i samhället och sociala aktiviteter fördelas utifrån den symboliska nivån (ex ställs olika krav på flickor/pojkar) Individuell nivå: genom social interaktion utformas könsidentitet, men både symbolisk och strukturell nivå har betydelse

4 Hegemonisk maskulinitet Förklarar hur olika uttryck för maskulinitet struktureras i relation till varandra i ett dominansförhållande (Connell,1996). Hegemoniska maskuliniteten, är det ideal som män (och i viss mån kvinnor) i ett samhälle förhåller sig till vid en specifik historisk tidpunkt. Den heterosexuella mannen. ALFAhannen! Aggressiv, framgångsrik, disciplinerad, stark etc. Delaktiga maskuliniteten, består av män som inte riktigt uppfyller alla krav för att vara hegemonisk men som ändå drar nytta av de privilegier som män får i vårt samhälle genom att vara män Underordnade maskuliniteten, är den grupp män som tillskrivs kvinnliga egenskaper. De är underordnade den hegemoniska och i viss mån också den delaktiga maskuliniteten Marginaliserade maskuliniteten, är den grupp män som ändå lyckas (ex svarta idrottsmän som hyllas för sina insatser inom idrotten) men som inte lyfter upp och höjer statusen för gruppen

5 Genussystemet Könen ska blandas Könen ska inte blandas Mannen är norm IDROTTEN Mannen är inte norm (Hirdman, 1988)

6 94 % Män/ Maskulinitet 82% Kvinnor Femininitet

7 Historik fysisk aktivitet - idrott Opassande för kvinnor att idrotta - de var svagare och bräckligare Utan idrottsliga aktiviteter kunde pojkar bli hysteriska, känsliga och nervösa (Coakley, 1998) Ridning kunde skada kvinnors skelettet i den nedre delen av kroppen Hockey kunde fördärva kvinnornas förmåga att amma Cykling kunde bidra till att kvinnorna bl. a. började prostituera sig (Koivula, 1999) Kvinnor och män skulle idrotta inom olika domäner så att kvinnan inte kunde bli ett hot för mannen (Pfister, 1984)

8 Män/pojkar Kvinnor/flickor 60% tävlingsidrott 40% tävlingsidrott Pojkar med annan bakgrund är i lika hög grad el. mer idrottsaktiva Män minskar sitt motionerande med åldern Fler 16 åriga flickor idrottar/motionerar Flickor med annan bakgrund är i lägre grad idrottsaktiva Kvinnor bibehåller eller ökar sitt motionerande med åldern (Larsson, 2010; Trondman, 2005)

9 Är idrotten färgrik och inkluderande? Ungdomar med annan bakgrund återfinns huvudsakligen i lagidrotter (Franzén & Peterson, 2004; Garcia, Broda, Frennet al. 1995) Skolans idrotts- och hälsoämne viktig led till idrottsutövande för elever med annan bakgrund (Lundvall 2005, 2006) Studier visar att det finns en utestängningsmekanism (ex motstånd rädsla för obalans i föreningarna) alternativt att minoritetsgrupper aldrig närmar sig idrotten (pga hem- och familjeansvar, bära slöja, visa kroppen etc ). (Lundvall, 2009) Den organiserade idrotten skapar en slags kulturell hegemoni som innebär att vissa sätt att tänka, handla och värdera anses mer riktiga än andra (Fundberg, 2007; Lundvall, 2007)

10 Intersektionalitet Analytiskt hjälpmedel för att studera hur olika former av diskriminerande maktordningar samverkar i ett samhälle Inte bara genus och etnicitet, socioekonomisk bakgrund, ålder etc. är alla faktorer som bör ses i relation till varandra.

11 Myten om den naturliga kroppen Tjejer har utvidgat sina roller. Föräldrar berättar med stolthet i rösten hur döttrarna är pojkflickor. Men för killar blir det mer åtstramat. Inga föräldrar berättar med stolthet i rösten att sönerna har uppträtt som tjejer. Det har till och med blivit så att killar inte kan rida för att det är en tjejgrej. Barnpsykolog Magne Raundalen Pojkflickor har wild card och kan röra sig mellan pojkgrupper och flickgrupper. Det är svårare att vara flickpojke, begreppet finns inte ens (Thomas Saar, 2006) (

12 Maskulinitet(er) och femininitet(er) kroppsidealen (jfr Bengs, 2000)

13 Är du nöjd med din vikt? Kroppen 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nöjd med vikten Vill gå ner i vikt Vill gå upp i vikt 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nöjd med vikten Vill gå ner i vikt Vill gå upp i vikt Pojkar åk 7 Pojkar åk 8 Pojkar åk 9

14 Oro över kroppens utseende SPA social kroppsanspänning Åsyftar en nervositet/oro som kan uppstå hos individer när de upplever att andra utvärderar deras kroppar (Hart et al., 1989). Högsta värde Lägsta värde Medelvärde Pojkar åk Pojkar åk Pojkar åk Flickor åk Flickor åk Flickor åk

15 Livet går ständigt ut på att äta hälsosam mat och att undvika motsatsen i syfte att känna sig sund och hälsosam (Bratman, 2003). Bild:

16 Bratmans orthorexia test 10 dikotoma items, dvs har ja / nej-svar max 10poäng per svar T.ex. "Jag känner mig skyldig om jag avviker från mina matvanor. < än 5 poäng = inställning till mat är klassad som frisk. Mellan 5 och 9 poäng anses ha en "hälso-fanatisk" inställning till att äta 10 poäng på alla frågor anses ha ett tvångsmässigt förhållande till mat, dvs orthorexia nervosa (Bratman, 2003).

17 Social physique anxiety and sociocultural attitudes toward appearance impact on orthorexia test in fitness participants Eriksson, Baigi, Marklund & Lindgren (2008). Scand J Med Sci Sports SATAQ Medvetenhet om och/eller internalisering av den västerländska normen för ett smalt kroppsideal för flickor/kvinnor och ett muskulöst kroppsideal för pojkar/män(smolak et al., 2001) SPA social kroppsanspänning

18 Resultat KVINNOR: SPAS hade högsta korrelationen till BOT, men SPAS hade också en inverkan på BOT tillsammans med träningsfrekvens + SATAQ:s subdomäner: Medvetenhet och Internalisering. MÄN: SATAQ Internalisering var den enda variabel som hade en inverkan på BOT

19 Sammanfattningsvis. Den starka särartsdiskursen inom idrotten kan ses som en upprätthållare av en genusordning som många gånger ger fördelar åt män och manlig idrott, just på grund av att män ses som potentiella innehavare av högpresterande kroppar. Kroppar konstrueras utifrån samhällets normer. Genom att framhålla hur kvinnliga och manliga kroppar ska se ut förstärks genusordningens särartsdimension. Föreställning om det hälsosamma livet och en förskjutning åt en kroppsdiskurs kan leda till en hysteri & fanatism i jakten på hälsa.

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Innehåll Varför ska vi arbeta med jämställdhet? Är jämställdhet positivt för både kvinnor och män, flickor och pojkar? Normer kring

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Maskulinitet och våld. Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet

Maskulinitet och våld. Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet Maskulinitet och våld Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet Genus och Biologiskt kön/socialt kön; kön/genus Socialt kön är historiskt, kulturellt och socialt föränderligt Vad män

Läs mer

Lång och biffig men lätt och smal

Lång och biffig men lätt och smal Lång och biffig men lätt och smal I simningen vill man se biffig ut, men när man är i skolan vill man inte se så biffig ut. Så säger Jenny, simmare. En perfekt idrottskropp följer inte alltid utseendeidealen.

Läs mer

Män, maskulinitet och våld

Män, maskulinitet och våld Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Teorin om Hegemonisk Maskulinitet. Vad är maskulinitet? Fyra strategier att definiera maskulinitet

Teorin om Hegemonisk Maskulinitet. Vad är maskulinitet? Fyra strategier att definiera maskulinitet Teorin om Hegemonisk Maskulinitet Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Vad är maskulinitet? Alla samhällen visar kulturella tecken på genus men inte alla visar

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

Ordlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista

Ordlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista Här hittar du nyckelbegrepp som återkommer i Lås Upp. Bisexuell: En person som har förmågan att vara känslomässigt

Läs mer

samverkan motivera agerar

samverkan motivera agerar NLL-2015-09 SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse, kompetens och samverkan rörande barn och

Läs mer

Svenska Boxningsförbundets LIKABEHANDLING

Svenska Boxningsförbundets LIKABEHANDLING 1 Svenska Boxningsförbundets LIKABEHANDLING 2 Svenska Boxningsförbundets värdegrund All verksamhet sker utifrån ett utövarperspektiv All verksamhet inom Svenska Boxningsförbundet sker med utövarens bästa

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU renita.sorensdotter@gender.su.se Kritik mot den manliga dominansen Forskning om kvinnor Add women and stir Her-story istället för his-story Lanserades under

Läs mer

20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare

20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare 20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby Sandra Ehne, ordförande, RFSL MODERATOR: Charlotte Lindmark, skådespelare och folkbildare,

Läs mer

Samhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande).

Samhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande). 1 Heteronormen Material Time Age B10 2x45 min 13-15 Nyckelord: hbt, normer/stereotyper Innehåll Detta material innehåller tre delar där eleverna reflekterar över vad normer är och hur dessa förväntningar

Läs mer

Genus, jämställdhet och könsskillnader i skolprestationer. Inga Wernersson Göteborgs universitet/ Högskolan Väst 2012-11-20

Genus, jämställdhet och könsskillnader i skolprestationer. Inga Wernersson Göteborgs universitet/ Högskolan Väst 2012-11-20 Genus, jämställdhet och könsskillnader i skolprestationer Inga Wernersson Göteborgs universitet/ Högskolan Väst 2012-11-20 Andel flickor och pojkar med låg resp. hög läsförmåga (läsnivå

Läs mer

PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING

PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet KROPPSUPPFATTNING / BODY IMAGE En persons upplevelser,

Läs mer

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

IBK Härnösands Jämställdhetsplan Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten

Läs mer

Jämställdhet Genus Ledarskap

Jämställdhet Genus Ledarskap Jämställdhet Genus Ledarskap Mål och innehåll Metoder och verktyg Självinsikt Begrepp och definitioner Social konstruktioner och normer Genus över tid Förändring och motstånd Jämställdhet Genus Ledarskap

Läs mer

Förklaring av olika begrepp

Förklaring av olika begrepp Förklaring av olika begrepp Främjande arbete Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekt för allas lika värde. Främjandearbetet utgår

Läs mer

Skolinspektionen. Idrott och hälsa Elever. Elever. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018

Skolinspektionen. Idrott och hälsa Elever. Elever. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018 Skolinspektionen Idrott och hälsa Elever Elever Genomförd av CMA Research AB Februari 2018 Skolinspektionen, Idrott och hälsa Elever, sida 2 Fakta om undersökningen Bakgrund och syfte Regeringen har gett

Läs mer

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens

Läs mer

Vad är Rösträttsmetoden Utgångspunkter och resultat för Rösträtt Rösträtt i fem steg Övning och goda exemepel

Vad är Rösträttsmetoden Utgångspunkter och resultat för Rösträtt Rösträtt i fem steg Övning och goda exemepel Vad är Rösträttsmetoden Utgångspunkter och resultat för Rösträtt Rösträtt i fem steg Övning och goda exemepel Vad är Rösträttsmetoden En demokratifrämjande metodik med ambassadörer som är jämställdhetintegrerad

Läs mer

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se SIS 27 september 2011 Trygghet, Hälsa och Trivsel i Skolan Vad kan vi lära av Östersundsprojektet? (UHU) Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Läs mer

Sveriges jämställdhetspolitik

Sveriges jämställdhetspolitik Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt

Läs mer

Hälsa en uppgift för alla på skolan Vad betyder social bakgrund, livsstil och fysisk aktivitet för hälsa och skolprestationer?

Hälsa en uppgift för alla på skolan Vad betyder social bakgrund, livsstil och fysisk aktivitet för hälsa och skolprestationer? Hälsa en uppgift för alla på skolan Vad betyder social bakgrund, livsstil och fysisk aktivitet för hälsa och skolprestationer? Håkan Larsson, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH Smak för motion Fysisk

Läs mer

12. Jämställdhet hjälper dig få ut mer av SKL:s Öppna jämförelser och Koladas Jämförare TISDAG ERIK GUSTAF GEIJER

12. Jämställdhet hjälper dig få ut mer av SKL:s Öppna jämförelser och Koladas Jämförare TISDAG ERIK GUSTAF GEIJER 12. Jämställdhet hjälper dig få ut mer av SKL:s Öppna jämförelser och Koladas Jämförare TISDAG 15.45-16.45 ERIK GUSTAF GEIJER 12. Jämställdhet hjälper dig få ut mer av SKL:s Öppna jämförelser och Koladas

Läs mer

ATT FÅ VARA SIG SJÄLV

ATT FÅ VARA SIG SJÄLV ATT FÅ VARA SIG SJÄLV om livsstilar, identitet normer och grupptillhörighet. Mikael C. Svensson LIVSSTIL Livsstil är hur livet levs, vad man tycker om och livsinnehåll som man väljer själva, men som delas

Läs mer

Men vi är bara män här! Maskulinitet i skogssektorn

Men vi är bara män här! Maskulinitet i skogssektorn Men vi är bara män här! Maskulinitet i skogssektorn Nationella skogsprogrammet i praktiken nu kör vi 2018 - Upplands Väsby Peter Söderström Skogshuggare Skogshuggare Kvinnliga skogshuggare Den brittiska

Läs mer

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc.

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Relativism Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Kan formuleras som ett rimligt påpekande om exempelvis

Läs mer

1 Det är i vardagen som jämställdhet skapas eller ojämställdhet vidmakthålls. Genom sin närhet till invånarna kan landstinget direkt medverka till att beslut som främjar jämställdhet får effekt i kvinnors

Läs mer

Genus. i omsorgens vardag. Evy Gunnarsson, Marta Szebehely (red.) GOTHIA FÖRLAG

Genus. i omsorgens vardag. Evy Gunnarsson, Marta Szebehely (red.) GOTHIA FÖRLAG Genus i omsorgens vardag Evy Gunnarsson, Marta Szebehely (red.) t GOTHIA FÖRLAG Innehåll 1. Komplexiteter och utmaningar i omsorgens vardag 11 Evy Gunnarssoii & Marta Szebehely Varför genus i omsorgens

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson

Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson Intersektionalitet = skärningspunkt Vad innebär det att ha ett intersektionellt perspektiv? Ett konkret exempel Grundläggande

Läs mer

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET 1 I Karlskrona vill vi att alla föreningar är öppna för alla på lika villkor Öppet för alla innebär att vi visar respekt

Läs mer

Flickor och pojkar i text och bild

Flickor och pojkar i text och bild Flickor och pojkar i text och bild Konstruktioner av genus i idrottens läromedel Karin Grahn Idrottshögskolan, Inst för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet Publicerad på Internet, www.idrottsforum.org/articles/grahn/grahn080903.html

Läs mer

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE 343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE Gemensam värdegrund Landstingets gemensamma värdegrund vilar på Människovärdesprincipen och är vägledande för landstingets jämställdhetsarbete.

Läs mer

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus och maskulinitet Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus - innebörd..genus är den förväntan som finns på respektive kön i en rådande könsmaktsordning. Barnet kommer från första stund att imitera

Läs mer

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)

Läs mer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer Jag är väldigt osäker, har koncentrationssvårigheter och vill aldrig ha fel. Jag ställer höga krav på mig själv och tål inte misslyckande. Trots att jag är mycket omtyckt och älskad av många* Maskulinitet

Läs mer

TÅL DU INTE ETT SKÄMT?

TÅL DU INTE ETT SKÄMT? TÅL DU INTE ETT SKÄMT? OM KRÄNKNINGAR OCH PSYKISK HÄLSA FIL. DR. EVELINA LANDSTEDT EPIDEMIOLOGI OCH GLOBAL HÄLSA UPPLÄGG Del 1. Vaddå kränkningar? Definitioner Hur förstå? Del 2. Konsekvenser för psykisk

Läs mer

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte.

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte. SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Undervisningen

Läs mer

Människan i arbete och arbetets former. - genussystemet. Line Holth

Människan i arbete och arbetets former. - genussystemet. Line Holth Människan i arbete och arbetets former - genussystemet Line Holth 054-7001905 070-6457691 Vad är genus? De föreställningar vi har om manligt och kvinnligt och som får betydelse för övergripande genusstrukturer

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Identitet - vilka är du?

Identitet - vilka är du? Identitet - vilka är du? Det är utsidan som räknas När vi ser en människa läser vi snabbt av vilka kategorier hen tillhör. Är det en kvinna eller en man? Vilket land kommer personen ifrån? Hur gammal är

Läs mer

Gymnasiebehörighet 2018

Gymnasiebehörighet 2018 Gymnasiebehörighet 2018 Statistisk analys för Askersunds kommun och rikets resultat årskurs 9 2019-01-16 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund...3 2. Resultat gymnasiebehörighet 2018...3 2.1

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Förebyggnu 2015-11-12 Innehåll Relevansen för det förebyggande arbetet att jobba med genus och jämställdhet Både utifrån utförande och innehåll

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

Strukturen: Fakta (kring psykisk hälsa) Vad kan påverka unga och deras mående Mötet/dialogen med ungdomar kring mående

Strukturen: Fakta (kring psykisk hälsa) Vad kan påverka unga och deras mående Mötet/dialogen med ungdomar kring mående Hur mår unga idag? Perspektiv: Sverige i världen Sverige Örnsköldsvik Strukturen: Fakta (kring psykisk hälsa) Vad kan påverka unga och deras mående Mötet/dialogen med ungdomar kring mående Världens Lycka

Läs mer

UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING. Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet

UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING. Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet KROPPSUPPFATTNING / BODY IMAGE En persons upplevelser, tankar och känslor

Läs mer

SAM Samverka Agera Motivera

SAM Samverka Agera Motivera SAMSAMVERKA AGERA MOTIVERA 2 SAM Samverka Agera Motivera SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse,

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

JÄMSTÄLLDHET I TEORI GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser

Läs mer

HANDLEDNING PERFECT GIRL

HANDLEDNING PERFECT GIRL HANDLEDNING PERFECT GIRL TILL PEDAGOGEN Perfect Girl är en kortfilm på fyra minuter utan dialog eller dramatisk handling. Detta gör att den är lämplig att använda som diskussionsunderlag eller introduktion

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Inkluderande idrott för alla Jämställdhet för en framgångsrik idrott. - från utvecklingsresor till vardagspraktik

Inkluderande idrott för alla Jämställdhet för en framgångsrik idrott. - från utvecklingsresor till vardagspraktik Inkluderande idrott för alla Jämställdhet för en framgångsrik idrott - från utvecklingsresor till vardagspraktik Brottningsförbundet 2 september, 2017 Sofia B. Karlsson, SISU Idrottsutbildarna Presentationsrunda

Läs mer

NYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA

NYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA NYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA Mehrdad Darvishpour, fil. dr i sociologi och docent och senior lektor i socialt arbete vid Mälardalen högskola

Läs mer

Fördjupningsområde Könsperspektiv på den sociala barnavården

Fördjupningsområde Könsperspektiv på den sociala barnavården Fördjupningsområde Könsperspektiv på den sociala barnavården Bakgrund Forskning inom socialt arbete har länge varit könsneutral utan att bl.a. uppmärksamma de könsspecifika faktorer som påverkar, till

Läs mer

Vidgat språkbegrepp Genus och estetiska ämnen

Vidgat språkbegrepp Genus och estetiska ämnen Vidgat språkbegrepp Genus och estetiska ämnen Anna Lindqvist Institutionen för estetiska ämnen Umeå universitet anna.lindqvist@estet.umu.se 1 Fan vad den går, tror du tryck i pedalen det är! 3 En likvärdig

Läs mer

Genusteorier och internationella perspektiv

Genusteorier och internationella perspektiv Genusteorier och internationella perspektiv Föränderliga tankefigurer om män och kvinnor vilka ger upphov till föreställningar och sociala praktiker. Varför blir kvinnor i vår kultur lägre socialt värderade

Läs mer

Hur pratar vi om våldtäkt med killar? Om makt, kön och när gråzoner svartnar. Pelle Ullholm Sexualupplysare RFSU

Hur pratar vi om våldtäkt med killar? Om makt, kön och när gråzoner svartnar. Pelle Ullholm Sexualupplysare RFSU Hur pratar vi om våldtäkt med killar? Om makt, kön och när gråzoner svartnar Pelle Ullholm Sexualupplysare RFSU Trovärdighet genom tre teman Sexualitet Maskulinitet Sexuellt våld Vad gör dom egentligen?

Läs mer

Gymnasiebehörighet 2017

Gymnasiebehörighet 2017 Gymnasiebehörighet 2017 Statistisk analys för Sjöängsskolans och rikets resultat årskurs 9 2018-02-21 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund... 3 2. Resultat gymnasiebehörighet 2017... 3 2.1 Gymnasiebehörighet...

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

Osynliga fördelar. Mål: Att bli medveten om de privilegier vissa grupper får i samhället.

Osynliga fördelar. Mål: Att bli medveten om de privilegier vissa grupper får i samhället. En del normer kring klädstil eller intressen kan vi mer eller mindre frivilligt välja att följa eller inte följa. Sedan finns det andra normer som vi passar in på eller avviker från utan att kunna välja

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Våldsamma män och vackra flickor

Våldsamma män och vackra flickor Rapport nr: 2015vt01645 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete 2 för grundlärare Fk-3 och 4-6, 15 hp Våldsamma män och vackra flickor En diskursiv textanalys

Läs mer

Professor Lena Abrahamsson Industriell produktionsmiljö, Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Professor Lena Abrahamsson Industriell produktionsmiljö, Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Arbetsvetenskap och genus Framgångsfaktorer & tankefällor Vilken roll har jämställdhet för hållbar utveckling? Ojämställdhet i arbetslivet skapar problem för regionen, organisationen, arbetsmiljön, utvecklingsarbetet

Läs mer

Könskonstruktioner, föreställningar om kön och riskupplevelse

Könskonstruktioner, föreställningar om kön och riskupplevelse Könskonstruktioner, föreställningar om kön och riskupplevelse En reflektion kring betydelsen av kön gällande attityder till ett slutförvar för använt kärnbränsle Anneli Andersson, Uppsala universitet Mia

Läs mer

Frågor om min skola. Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. Mina lärare ger extra skoluppgifter för de som vill lära sig mer

Frågor om min skola. Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. Mina lärare ger extra skoluppgifter för de som vill lära sig mer ÖVERSIKT ANDEL POSITIVA (Alla) TOTALT Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen 92% 86% Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det 88% 89% Lärarna i min skola tar

Läs mer

UNGA SATSAR JÄMT Ett jämställdhetsprojekt med fokus på idrott, maskulinitet och normer. Örebro Daniel Alsarve

UNGA SATSAR JÄMT Ett jämställdhetsprojekt med fokus på idrott, maskulinitet och normer. Örebro Daniel Alsarve UNGA SATSAR JÄMT Ett jämställdhetsprojekt med fokus på idrott, maskulinitet och normer Örebro 2017-08-23 Daniel Alsarve Bakgrund hur skapades projektet? De årliga Maskulinitetskonferenserna av Via idrotten

Läs mer

Så får vi fler pojkar att lyckas i skolan Fredrik Zimmerman

Så får vi fler pojkar att lyckas i skolan Fredrik Zimmerman Så får vi fler pojkar att lyckas i skolan Fredrik Zimmerman 1 Varför presterar pojkar generellt sämre än flickor i skolan? 2 Klass 9d och 9e De två klasser som jag följde bestod av 20 elever (13 flickor

Läs mer

Alla är inkluderade för en jämställd, jämlik och normkritisk förening

Alla är inkluderade för en jämställd, jämlik och normkritisk förening Alla är inkluderade för en jämställd, jämlik och normkritisk förening Handbok för normkreativt arbete Målet med projektet har varit att Hitta bra metoder för att förebygga kränkningar och trakasserier.

Läs mer

BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten.

BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten. BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten. 1. Familjekonflikter, med underteman missbruk och skilsmässa 2. Emotionell omsorgssvikt

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

ATT FÅ VARA SIG SJÄLV

ATT FÅ VARA SIG SJÄLV ATT FÅ VARA SIG SJÄLV om livsstilar, identitet, grupptillhörighet och normer Mikael C. Svensson LIVSSTIL Livsstil är hur livet levs, vad man tycker om och livsinnehåll som man väljer själva, men som delas

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

FMI deltagare Motivation till motionsidrott

FMI deltagare Motivation till motionsidrott FMI deltagare Motivation till motionsidrott Ida Andersson & Jimmy Eskesjö Syftet med studien var att studera deltagande i ett FMI projekt med fokus på ungdomars erfarenheter. Tio flickor i de äldre tonåren,

Läs mer

Fina kvinnor och starka män

Fina kvinnor och starka män Kandidatuppsats Fina kvinnor och starka män - En studie om genuskonstruktioner inom fitnesstävlingar Författare: Lejla Merdzic 940723 Linnéa Johansson 930815 Handledare: Glenn Sjöstrand Termin: Ämne: Nivå:

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

Hur jämställdhetsperspek0v och normkri0k kan genomsyra verksamheten på HVB för ensamkommande barn.

Hur jämställdhetsperspek0v och normkri0k kan genomsyra verksamheten på HVB för ensamkommande barn. Hur jämställdhetsperspek0v och normkri0k kan genomsyra verksamheten på HVB för ensamkommande barn. Förändringsledarutbildningen A$ främja jämställdhet bland unga kan på sikt bidra 7ll a$ förebygga våldsutövande,

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Hvordan kan praktikere på social- og sundhedsområdet klædes på til arbejdet med køn

Hvordan kan praktikere på social- og sundhedsområdet klædes på til arbejdet med køn Hvordan kan praktikere på social- og sundhedsområdet klædes på til arbejdet med køn Arne Kristiansen Socialhögskolan, Lunds Universitet Kønsmainstreaming udfordringer og muligheder på social- og sundhedsområdet

Läs mer

SPECIALIDROTT. Ämnets syfte

SPECIALIDROTT. Ämnets syfte SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Ämnets

Läs mer

GUC. Identitet. Lärare: Kattis Lindberg

GUC. Identitet. Lärare: Kattis Lindberg GUC Identitet Lärare: Kattis Lindberg Identitet lektion 1 identitet (senlatin ideʹntitas identitet, till idem), självbild, medvetenhet om sig själv som en unik individ. www.ne.se Avsnitt 1 Identitet Examination

Läs mer

Bidrar vår förening till mångfald?

Bidrar vår förening till mångfald? Bidrar vår förening till mångfald? Ett analysverktyg om mångfaldsarbete SISU Idrottsutbildarna Verktyg för mångfaldsanalys av idrottsföreningen Allas rätt att vara med är en av byggstenarna i svensk idrotts

Läs mer

Identitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt. Mångfald som norm i skola och daghem 25.4 2016

Identitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt. Mångfald som norm i skola och daghem 25.4 2016 Identitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt Mångfald som norm i skola och daghem 25.4 2016 Svenska social- och kommunalhögskolan / Anna Henning-Lindblom 27.4.2016 1 Frågor som

Läs mer

Färg och kläder som könsmarkör - En jämförande studie om hur pojkar och flickor väljer att markera kön inom sitt bildskapande

Färg och kläder som könsmarkör - En jämförande studie om hur pojkar och flickor väljer att markera kön inom sitt bildskapande Rapport 2015vt01648 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Självständigt arbete, 15 hp Färg och kläder som könsmarkör - En jämförande studie om hur pojkar och flickor väljer att

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

Parkskolans fritidshem plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fritids åk 2-6 Läsår:

Parkskolans fritidshem plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fritids åk 2-6 Läsår: Parkskolans fritidshem plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fritids åk 2-6 Läsår: 2017-2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Aktuella frågor kring barns lärande med förskolan som utgångspunkt

Aktuella frågor kring barns lärande med förskolan som utgångspunkt Aktuella frågor kring barns lärande med förskolan som utgångspunkt Skolledarkonferensen i Tylösand 25/9 2014 Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Bilden av dagens svenska förskola vad blir synligt?

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla förmågan att använda en historisk referensram om frågor förknippade med sexualitet, samt resonera kring orsaker

Läs mer

JAG ÄR JU EN KLÄTTRARE VARE SIG JAG VILL ELLER INTE OM KVINNLIGA KLÄTTRARE. Caroline Nordzell

JAG ÄR JU EN KLÄTTRARE VARE SIG JAG VILL ELLER INTE OM KVINNLIGA KLÄTTRARE. Caroline Nordzell JAG ÄR JU EN KLÄTTRARE VARE SIG JAG VILL ELLER INTE OM KVINNLIGA KLÄTTRARE Caroline Nordzell Idrott, och i synnerhet klättring, har länge varit dominerat av män och förknippas ofta med manlighet. Därför

Läs mer

Om mig. Metod och resultat

Om mig. Metod och resultat Om mig Metod och resultat 2014-2018 Program 13.15 Välkomna 13.20-13.55 Om mig-resultat 2014-2018 Emma Hjälte, Region Östergötland. 13.55-14.10 Värgårdsskolans arbete med resultat från Om mig Tobias Siverholm,

Läs mer

Hur går det med jämställdheten?

Hur går det med jämställdheten? Föreställningar och förväntningar på män och kvinnor är något vi alla måste förhålla oss till och bidrar till att forma både samhället och oss som individer. Normer kring kön och de maktrelationer som

Läs mer