Vidgat språkbegrepp Genus och estetiska ämnen

Transkript

1 Vidgat språkbegrepp Genus och estetiska ämnen Anna Lindqvist Institutionen för estetiska ämnen Umeå universitet 1

2 Fan vad den går, tror du tryck i pedalen det är! 3 En likvärdig utbildning Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvarför att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. (Lpo 94, s. 4) 4 2

3 Slöjd 1882 Skolslöjden blir ett skolämne flickslöjd och pojkslöjd 1969 års läroplan Obligatorisk slöjdundervisning i båda slöjdarterna för flickor och pojkar 1980 års läroplan Möjlighet att välja slöjdart på högstadiet 1994 års läroplan Ämnets olika materialområden tonas ner till förmån för den gemensamma beteckningen slöjd 80 % av flickorna väljer textilslöjd, 80 % av pojkarna trä- och metall Att eleverna nästan uteslutande möter kvinnliga lärare i textilslöjden i en miljö som påminner om textilt arbete i hemmiljö, medan en majoritet av träoch metallslöjdslärarna är män och deras salar påminner om en yrkesmässig miljö påverkar också vad eleverna lär och uppfattar om jämställdhet. Myndigheten för skolutveckling (2007). Slöjd. En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. 5 Slöjd Skolämnets historia sätter fortfarande en prägel på hur flickor och pojkar tänker och agerar om och i ämnet. Pojkar i kamratgruppen könskodar textilslöjden, dess sysslor och interiörer som typiskt feminina. Flickorna könskodar trä- och metallslöjden som typiskt maskulin. Flickor och pojkar feminiserar och maskuliniserar olika föremål: Pojkar: Symaskinen som bil med turbomotor Flickor: Lödkolven som penna att bränna in hjärtan och skriva kärleksförklaringar på träbitar. (Textil) Pojkarna stämplar varandras och andra pojkars/mäns beteenden som avvikande när de anses för feminina. (Trä) tillåter misslyckanden, är mer omhändertagande och relationsorienterade. Flickor spelar upp samma mönster både på textil/trä. De konstruerar den normerande femininiteten (heterosexuell tvåsamhet, skönhetsartiklar) Slöjdämnet tycks göra det möjligt för eleverna att upprepa och befästa könskodade beteenden (s. 157) Öqvist, Anna (2009). Skolvardagens genusdramaturgi s

4 Flickpojke och pojkflicka 7 Kungliga Svenska Balettskolan söker killar Har du några dansbegåvade killar i din närhet som gärna skulle vilja börja på Kungliga Svenska Balettskolan till hösten? Kungliga Svenska Balettskolan söker killar både till den klassiska och moderna inriktningen. Terminsstart 17 augusti 2009 Mer information om Kungliga Svenska Balettskolans yrkesdansarutbildning på gymnasienivå finns på Kungliga Svenska Balettskolan/ The Royal Swedish Ballet school 8 4

5 Pojkar, män och dans Dans och dansundervisning; omanligt, bögigt och fjolligt (dansgenre har betydelse) Rörelsemönster i dans skiljer sig från idrott (skapar osäkerhet) (Gard, 2008) Homosexuella män utgör en underordnad grupp i den manliga hierarkin (Connell, 2005) Heterosexuella pappor är rädda för homosexualitet (Kane, 2006) A. Lindqvist Könsmönster 10 5

6 Bild och musik Skolan skapar identiteter, tillhörigheter och positioner hos eleverna, ofta relaterade till kön och klass (Saar, 2008, s. 171). Det är svårt att bryta upp könsstereotypa mönster och handlingar, eftersom föreställningen om könsskillnader / / finns nedlagda i vårt sätt att tänka, tala och handla (Saar, 2008, s.184). Skapande ämnen kan erbjuda alternativ genom att elever får prova material, övningar och berättelser som inte självklart låter sig inordnas i traditionell könstudelning (Saar, 2008, s.184). Från boken Maskulinitet på schemat pojkar, flickor och könsskapande i förskola och skola, Red. Marie Norberg. 11 Genusteorier Judith Butler Den heterosexuella matrisen Performativitet R.W Connell (Genusregim) Maktrelationer Produktionsrelationer Känslomässiga relationer Symboliska relationer 12 6

7 Dansundervisning och genus varför ett genusperspektiv? Tidigare studie: När flera generationer har fått ta del av dans i skolan förändras pappors och pojkars syn på dans Pojkar kan visa osäkerhet i dansundervisningen Pojkars deltagande kräver kraftfulla rörelser Pojkar tillför energi till gruppen Det är en utmaning att presentera dansen i skolan för att vinna pojkarnas intresse Dansföreställningar är ett sätt att minska eventuella fördomar A. Lindqvist, Dansens plats i skolan. Tradition, utveckling och lärande i Skellefteå kommun. 13 Dansundervisning och genus Forskning i Sverige: Det finns en avhandling om dans i skolan i Sverige (G. Ericson, Assessment of Schoolchildrens performance in Dance) Pojkar tar verbalt avstånd från dans vilket inte är synligt i själva dansundervisningen (Ericson, 1996; G. Lindqvist, 2004) 14 7

8 Dansundervisning och genus Vad visar den internationella forskningen? Eftersom dans är ett feminint kodat ämne har dansundervisningen ofta anpassats till idrottsintresserade pojkars behov. Heteronormativitet och homofobi Utifrån ett genusperspektiv betonas kreativitet, öppenhet för samtal och variation av rörelser och rörelsemönster. Viktigt att beakta variation inom respektive flick- och pojkgrupp. Dansläraren har en avgörande roll för ett genusmedvetet arbetssätt. 15 Dans i skolan om genus, kropp och uttryck A. Lindqvist,

9 Dans i skolan om genus, kropp och uttryck A. Lindqvist, 2010 Hur beskriver danslärare sina erfarenheter av och uppfattningar om genus i förskolans och grundskolans dansundervisning? Enligt danslärarna är det: betydligt färre pojkar i jämförelse med flickor som är positivt inställda till dans som tydligt försöker efterlikna danslärarens rörelser och som lever sig in i lugna, lyriska övningar 17 Dans i skolan om genus, kropp och uttryck A. Lindqvist, 2010 Nästan samtliga danslärare (95 procent) anser att de delvis eller helt arbetar med samma typ av rörelser för flickor och pojkar. Danslärarna menar samtidigt att man inte bör skrämma pojkarna, att pojkarna ska luras att tycka om dans, att man fängslar pojkarna eller att man driver lektionen i pojkarnas anda. Feminina rörelser: flickigt, fjantigt, töntigt Maskulina rörelser: högt tempo, fysisk styrka och kraft. 18 9

10 Dans i skolan om genus, kropp och uttryck A. Lindqvist, 2010 Att improvisera, skapa eget! Ungefär 70 procent av danslärarna menar att både flickor och pojkar visar idérikedom i improvisationer. 19 Beskrivna erfarenheter av pojkar och dans Jag tycker att det beror mycket på ålder med att pojkar är rädda för dans och då framförallt ordet dans (de kan delta och man ser att de njuter men sedan om de pratar om dans säger de att de inte tycker om det). På förskola och 6-åringar är det oftast inga problem men sen från ca år 2 (ibland år 1) så kan det finnas rädsla hos pojkar för dans, spec. om man pratar om det och även att våga gå in i det utan att slamsa (våga visa sig). Danslärare A (skriftlig utsaga, Lindqvist, 2010). Pojkar i yngre åldrar 3-6 år har inga problem att hålla varandra eller andra (tjejer) i handen, dansa med sjalar mm. Pojkar i lågstadiet vill gärna dansa street/breakdance. De gör gärna klappramsor (som man gör i street) med både killar och tjejer. Från 7-årsålder blir kroppskontakten mer bufflig med andra. De har svårare med koncentrationen och långsammare rörelser. Från 13 år och uppåt finns det nästan inga pojkar som dansar hos oss. Danslärare B (skriftlig utsaga, Lindqvist, 2010). Jag har övervägande flickor i mina grupper i åldrarna 2-7 år. De få pojkar som dock finns där uppvisar stor entusiasm och liten eller ingen rädsla för att umgås med flickor. Har däremot sett en tendens till olust över att vara den enda pojken i de övre åldersgrupperna, säg 6-7 år. Danslärare C (skriftlig utsaga, Lindqvist, 2010)

11 Danslärares beskrivningar av kön/genus i förskola och grundskola Skillnadsperspektiv Stereotypt, dikotomiskt förhållningssätt till pojkar och flickor Pojkar: Stökiga, tuffa, rädda och dominerande. Tillför energi, dynamik och glädje. Flickor: Positiva till dans, vill efterlikna dansläraren, snabbare på att lära sig steg, tar inte lika stor fysisk plats, mer koncentrerade och lugnare. Ett (köns)stereotypt arbetssätt Lindqvist, A Skillnadsperspektiv Pojkar kräver ett specifikt förhållningssätt Könshomogena grupper Viktigt att tillmötesgå pojkarnas behov Maskulina och feminina rörelser Får de leka för mycket blommor och det de tycker är tjejiga rörelser tröttnar de och tycker det är fjantigt. Av slitstarkt hushållspapper har det blivit många givande koreografier på pojkklasserna eftersom de i princip kan skapa vad som helst av ett långt stycke hushållspapper Danslärare D Lindqvist, A

12 Likhetsperspektiv Barnen betraktas som individer med olika personligheter Det går inte att generalisera pojkar eller flickor som grupp Man betraktar barnen som elever Könsneutralt arbetssätt Social bakgrund och skolans kultur har betydelse Jag tror att man mer ska se på lärarnas förväntningar (omedvetna) på hur pojkar är. Pojkar är olika personer med olika egenskaper och vi lärare måste lära oss att låta dem vara det. Så det intressanta vore att vända kikaren åt det andra hållet och se vad vi pedagoger gör för att bevara sanningen. Danslärare F Lindqvist, A Likhetsperspektiv Jag försöker i skolan att jobba med rörelser som är enkla och könsneutrala. Eleverna kan ofta utveckla mina steg på sitt eget sätt. Inom improvisationen får de ju naturligtvis skapa eget material. Ofta vet man inte vad eleverna tycker och tänker, så det går inte alltid att förutse vilka rörelser som är tjejiga/ killiga. Danslärare G. Lindqvist, A

13 Likhetsperspektiv Efter att ha haft en skolklass i dans över en period, är det ingen skillnad. Då kan pojkar göra mjuka, sirliga rörelser och flickor starka, kraftfulla rörelser Dansundervisning är en plats som aktivt kan motverka könsstereotyper (jfr Gard, 2001) A. Lindqvist En splittrad genusbild Samsyn existentiell dimension Kropp, rörelser och rörelsemönster är förbundet med (köns)normer Pojkproblemet och flickproblemet? I många fall erbjuder dansundervisningen olika möjligheter att praktisera femininitet och maskulinitet Lindqvist, A