Jämställdhetsgaranti. För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter.

Transkript

1 Jämställdhetsgaranti För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter. Barn- och utbildningsförvaltningen informerar

2 Jämställdhetsgaranti för förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter inom barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn Att arbeta med en jämställdhetsgaranti inom BUF har som syfte att alla barn och elever i enlighet med läroplanerna garanteras omsorg och utbildning som präglas av ett aktivt arbete för ökad jämställdhet. Arbetet ska bedrivas i en ständigt pågående process och jämställdhetsgarantin erhålls för ett år i taget. Lpfö 98 (Reviderad 2010) Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Lgr 11 Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Lpf 94 Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla.

3 Inledning Jämställdhetsgarantin är inte målet utan ett medel som leder till att jämställdhet kan uppnås och bli hållbart. Med en garanti kan förvaltningen få en gemensam och utarbetad arbetsstruktur som byggs in i organisationen. Vi säkrar också att de insatser som gjorts inom ramen för utvecklingsarbetet, som är det största hittills inom BUF, med medel från SKL, inte rinner ut i sanden utan istället följs upp och utvecklas på ett hållbart sätt. På så sätt kan verksamhetens brukare garanteras ett jämställt bemötande i alla verksamheter inom BUF. Samtliga verksamheter inom BUF ska arbeta enligt jämställdhetsgarantin. Garantin gäller den enskilda förskolan/skolan. Mindre enheter som Kulturpedagogiska enheten, Förvaltningskontoret och Elevhälsan samt enskilda familjedaghem ska också arbeta enligt denna form. För att processen med jämställdhetsgarantin ska bli hållbar krävs att arbetet integreras i skolans ordinarie utvecklingsarbete. Det finns en stor risk att arbetet avstannar om det sker vid sidan av det ordinarie arbetet. Respektive rektor eller chef ansvarar för jämställdhetsarbetet på sin enhet. Styrning Tydlig styrning är en förutsättning för att processen med jämställdhetsgarantin ska bli ett hållbart arbetssätt. Ledningsgruppen, förvaltningschefen, ommrådescheferna, utvecklingsledare och bitr. utvecklingsledare, är ägare av arbetet och ansvarar för att arbetet med jämställdhetsgarantin får fäste och fortskrider. Genuspedagog och genusprocessledare nätverkar och arbetar för breddning och fördjupning av jämställdhet och genusperspektiv. Jämställdhet ska finnas som stående punkt på arbetsplatsträffar och blir på så sätt

4 ett naturligt underlag för diskussioner på ledningsgruppsmötena kring hur arbetet på enheterna utvecklas. Det är viktigt att jämställdhet finns med som en stående punkt på ledningsgruppsmöten för att garantera en kontinuerlig arbetsprocess. På så sätt kan ledningsgruppen tillsammans avläsa hur arbetet utvecklas. I och med detta skapas rimligtvis en efterfrågan från både ledning och arbetstagare och gör en kontinuerlig dialog möjlig mellan dessa grupper. För att en organisation ska kunna arbeta för ökad jämställdhet krävs att ledningen kontinuerligt ökar sin medvetenhet om vikten av att ha ett genusperspektiv på verksamheten. Jämställdhetsplan BUF Kriterier För att nå upp till jämställdhetsgarantin måste verksamheten arbeta med och uppfylla de två delar som presenteras nedan. Del 1 Grundläggande krav för jämställdhetsgaranti utifrån hållbar utveckling av jämställdhetsarbete; kartläggning, handlingsplan och utvärdering samt utbildning/ lärande. Kartläggning Syftet med kartläggningen är att ge ett underlag för hur man konkret kan arbeta för ökad jämställdhet. Det är viktigt att utgå från fakta och inte hur man tror att verksamheten ser ut, därför är en kartläggning oundgänglig.

5 Exempel på vad man kan kartlägga: Talutrymme i klassrummet; hur fördelas tiden? Lär/arbetsmiljön; var i verksamheten känner sig flickor och pojkar trygga/ otrygga? Läromedel; undersök om ditt läromedel är skrivet genusmedvetet eller cementerar författaren traditionella föreställningar om kön? Det finns olika metoder för att genomföra en kartläggning. Här följer exempel på metoder som är hämtade från I normens öga. I boken 100 % fördomar, finns praktiska tips om hur man kan arbeta med genus med hjälp av likabehandlingsplanen. Detta är litteratur som förvaltningens genusprocessledare har. Läromedelsanalys Flugan Husmodellen, Norm-biet Kränkningskameran Observationer med papper och penna och/eller videokamera Enkäter Mäta talutrymmet Statistik s 30 I normens öga s 57 I normens öga s 58 I normens öga s 58 I normens öga s 60 I normens öga s 62 I normens öga s 63 I normens öga s 63 I normens öga

6 Rektor svarar på följande frågor: Verksamheten kartläggs utifrån ett genusperspektiv. All personal är delaktig i kartläggningen. Ja/Nej Ja/Nej Handlingsplan och utvärdering Verksamheten upprättar en handlingsplan som bygger på resultaten av kartläggningen. För handlingsplanen används samma mall som för den lokala arbetsplanen (se bilaga) och för utvärdering används kommunens kvalitetsredovisningsmall (se bilaga). Förslag till handlingsplan: Kartläggningen visar exempelvis att talutrymmet i klassrummet fördelas så att bara vissa flickor och pojkar kommer till tals. I en handlingsplan skriver man in vilka insatser man ämnar göra så att talutrymmet fördelas mer demokratiskt, t ex ha en struktur för talturordning. Mallen för den lokala arbetsplanen kan förslagsvis användas för att göra en handlingsplan. För att presentera uppföljningen av insatserna kan man använda sig av mallen för kvalitetsredovisningen där man beskriver resultatet av arbetet. Utbildning/lärande Samtliga nyanställda genomgår en grundutbildning som genuspedagogen ansvarar för. Två uppsamlingstillfällen per termin genomförs där de nyanställda deltar. Rektor initierar och vidmakthåller lärandeprocesser för all personal i genus och

7 jämställdhetskunskaper inom verksamheten. Jämställdhet är en stående punkt på arbetsplatsträffar, lokala samverkansgrupper, medarbetarsamtal och vid anställningsintervjuer. Rektor ansvarar för att punkterna tas upp. Rektor ansvarar för och ser till att personalen är insatta i förvaltningens jämställdhetsplan. Rektor svarar om punkterna ovan är genomförda; Ja/Nej Del 2 Bedömning av kvalitet på det jämställdhetsarbete som bedrivs. Gruppen som bedömer om en verksamhet lever upp till jämställdhetsgarantin består av genuspedagog, genusprocessledare, rektor samt ev. extern person från universitet/högskola. Underlaget för bedömningen av kvalitet är; - resultatet av kartläggningen - handlingsplanen, som skrivs på mallen för den lokala arbetsplanen - utvärderingen, som skrivs på mallen för kommunens kvalitetsredovisning. - vilka utbildningar/lärandeprocesser som bedrivs Alla barn och ungdomar i förskola, grundskola och gymnasieskola ges möjlighet att inhämta kunskaper och färdigheter så att de i framtiden tryggt och utan traditionellt könsrollstänkande kan välja utbildnings- och yrkesvägar. Skolplan för Simrishamns kommun för perioden

8 Form och uppföljning Arbetsprocessen med jämställdhetsgarantin är kontinuerlig. Formen för arbetet ska vara cyklisk och innebär två presentations- och responsträffar per läsår som förläggs till mitten av höst- respektive vårtermin. Vid dessa möten träffas representanter från en enhet, vi tänker oss en person från varje arbetslag, samt rektor, genuspedagog och genusprocessledare. Syftet med mötena är att presentera det pågående jämställdhetsarbetet och att få respons i form av konstruktiv kritik. På så sätt sker också en lärandeprocess gällande praktiskt jämställdhetsarbete. Har t ex en förskola uppnått det som förutsätts i jämställdhetsgarantin så gäller den ett år framåt, därefter fortsätter ett fördjupat arbete inför kommande års garanti. Jämställdhetsarbetet ska integreras med all övrig verksamhet. Jämställdhetsplan BUF Kontaktuppgifter: Genuspedagog Britten Dehlin Verksamhetsutvecklare Sven Weitner Foto: Sofie Hall och Österlengymnasiet Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: Simrishamn