Motion väckt av Britt Björneke (V) om att anordna sommarkurser i teknik för flickor på högstadiet

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GSN-2012/ (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Motion väckt av Britt Björneke (V) om att anordna sommarkurser i teknik för flickor på högstadiet Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. Sammanfattning Britt Björneke (V) har i motion till kommunstyrelsen föreslagit att Huddinge kommun med hjälp av framför allt Sjödalsgymnasiet ska anordna sommarkurser i teknik för flickor som avslutat årskurserna 7 och 8 i grundskolan. I motionen framhålls att ett sätt att uppmuntra och inspirera flickor att välja tekniskt program är att anordna sommarkurser som endast är för flickor. Motionären framhåller att det är traditionella könsfördomar som gör att teknikområdet inte väljs av flickor och att detta stöds av Skolverkets statistik att knappt en fjärdedel av eleverna inom tekniskt program på gymnasieskolan är flickor. Motionären menar att en bättre könsfördelning sannolikt skulle stimulera fler flickor att söka till tekniska program samt att det skulle höja kvaliteten på undervisningen. Förvaltningen delar motionärens syn att elevernas studieval fortfarande i hög grad är könsbundna och skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Däremot bedömer förvaltningen det i nuläget inte vara aktuellt att starta sommarkurser för flickor i enlighet med motionsförslaget. Arbetet med att kompetensutveckla lärare, skolledare och andra som möter elever i skolan kommer att fortgå och införlivas i den sammantagna kompetensutvecklingen, i syfte att integrera jämställdhetsarbetet i den vardagliga verksamheten. Aktuell forskning (SOU 2010:99) framhåller att jämställdhetsarbete i skolan på allvar ska integreras i den ordinarie verksamheten. Jämställdhetsarbetet ska orienteras bort från projekt och insatser för särskilda ändamål och inriktas mot generella lösningar på ett bredare problemområde, för att bli långsiktigt och hållbart. Skolans jämställdhetsmål kan motverkas om sådant som rör kön POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB barn-utbildning@huddinge.se

2 GSN-2012/ (4) fokuseras utan att det sätts i ett större sammanhang och det finns också en kritik mot att fokus på skolans jämställdhetsarbete sedan länge har legat på att flickorna väljer fel och resonemang om de större sammanhangen saknas. Det är viktigt att komma ihåg att målet med jämställdhetsarbete i skolan är att både flickor och pojkar ska få en utökad repertoar och färre begränsningar. Beskrivning av ärendet Grundskolenämnden har fått en remiss från kommunstyrelsens förvaltning avseende motion om att anordna sommarkurser i teknik för flickor på högstadiet. Britt Björneke (V) har i motion föreslagit att Huddinge kommun med hjälp av framför allt Sjödalsgymnasiet ska anordna sommarkurser i teknik för flickor som har avslutat årskurs 7 och 8 i grundskolan. I motionen lyfts behovet av kvalificerade civilingenjörer och tekniker i landet fram och att kvinnor är en minoritet inom dessa yrken. Okunnighet om alla områden där tekniker kan komma till användning och traditionella könsfördomar gör att flickor inte väljer teknisk utbildning menar motionären. Detta stöds också av Skolverkets statistik som visar att knappt en fjärdedel av eleverna är flickor. Motionären konstaterar att antalet flickor på Sjödalsgymnasiets tekniska program är generellt lågt och att en bättre könsfördelning sannolikt skulle stimulera fler flickor att söka till tekniska program samt att det skulle höja kvaliteten på undervisningen. I motionen framhålls att ett sätt att uppmuntra och inspirera flickor att välja tekniskt program är att anordna sommarkurser som endast är för flickor. Motionären ger också förslag beträffande innehåll och upplägg för dessa utbildningar. I Botkyrka har särskilda teknikdagar för flickor i grundskolan anordnats. Andelen flickor på tekniska program i Tumba gymnasium är idag en tredjedel vilket motionären menar kan vara en följd av de särskilt anordnade teknikdagarna. En annan anledning kan vara att man försökt beskriva ämnet med andra ord än vad som vanligen används samt att utbildningen satts i ett större sammanhang, något som motionären menar kan framgå vid ett studiebesök under sommarkursen. Förvaltningens synpunkter Enligt grundskolans läroplan (Lgr 11) har skolan ett särskilt ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Läroplanen lyfter fram betydelsen av lärares förväntningar på eleverna. Det tydliggörs också att målet är att både

3 GSN-2012/ (4) flickor och pojkar ska få större frihet och ett ökat handlingsutrymme genom att de könsnormer som begränsar eleverna ska utmanas. I gymnasieskolans läroplan står att skolan aktivt och medvetet ska främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. Undervisningen ska till innehåll och uppläggning präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Uppdraget för delegationen för jämställdhet i skolan (U 2008:8), förkortad DEJA, var att kartlägga och analysera jämställdheten i svensk skola och lämna förslag på åtgärder som kan främja jämställdhetsarbetet i skolan. Inom serien Statens offentliga utredningar presenterades totalt 13 forskningsrapporter och ett slutbetänkande; Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan (SOU 2010:99). I den mån det sker en utveckling så består den i att flickor i viss utsträckning de senaste 15 åren breddat sina genuspositioner i utbildning, medan pojkarnas positioner är oförändrade eller rent av avsmalnande (SOU 2012:99). Jur. kand. Anna Ekström (2012), ordförande för DEJA och nuvarande generaldirektör för Skolverket, menar att en möjlig förklaring är att det är lättare för flickor att göra otraditionella val eftersom de ofta belönas med bättre lön och bättre karriärmöjligheter medan pojkar blir tvungna att motivera sitt val av yrken med lägre status. Aktuell forskning (SOU 2010:99) framhåller att jämställdhetsarbete i skolan på allvar ska integreras i den ordinarie verksamheten och omfatta ett brett spektrum av frågeställningar för att bli långsiktigt och hållbart. Jämställdhetsarbetet ska orienteras bort från projekt och insatser för särskilda ändamål, och i stället inriktas mot generella lösningar på ett bredare problemområde. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Lite tillspetsat kan man säga att allt för många goda intentioner på jämställdhetens område dött projektdöden, dvs. har i praktiken upphört att verka när eller en tid efter att projekten avslutats. Vidare finns en diskussion (Lilla genushäftet 2.0, Hedlin Maria (2010)) om att skolans jämställdhetsmål kan motverkas om sådant som rör kön fokuseras utan att det sätts i ett större sammanhang. Hedlin menar att jämställdhetsarbete som bedrivits inom skolan sedan 1970-talet varit ensidigt och i stor utsträckning handlat om att få flickor att välja tekniska utbildningar och att utgångspunkten för den diskussionen är förenklad. Fokus har legat på flickorna, att de väljer fel och resonemang om de större sammanhangen har

4 GSN-2012/ (4) saknats. Det är viktigt att komma ihåg att målet med jämställdhetsarbete i skolan är att både flickor och pojkar ska få en utökad repertoar och färre begränsningar. Brett spektrum av insatser Exempel på områden för kompetensutveckling är hur flickor och pojkar uttrycker sig och hur de bemöts. Vidare hur undervisningen kan utvecklas för att bättre främja varje elevs lika möjligheter att utvecklas så långt som möjligt oavsett kön eller annan bakgrund. Gymnasieval, att elever får stöd att göra kunskapsbaserade val som bygger på egna livsdrömmar och inte på normer utifrån elevens kön eller bakgrund i övrigt. För att underlätta ett aktivt elevarbete har skolledare och lärarlag i Huddinges grundskolor och gymnasieskolor under ledning av kommunens genuspedagoger, erbjudits en internutbildning kring jämställdhetsfrågor. Skolledare samt ca 35 lärarlag har genomgått internutbildningen och genuspedagogernas roll har varit att bistå skolorna i den pedagogiska praktiken, för att höja kvaliteten och öka måluppfyllelsen inom kunskapsområdet. Förvaltningen delar motionärens syn att elevernas studieval fortfarande i hög grad är könsbundna och skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Därför är det viktigt att arbetet med att kompetensutveckla lärare, skolledare och andra som möter elever i skolan, kommer att fortgå och införlivas i den sammantagna kompetensutvecklingen i syfte att integrera jämställdhetsarbetet i den vardagliga verksamheten. Jukka Kuusisto Utbildningschef Jan-Eric Johannson Grundskolechef Bilagor Remisshandlingar den 10 september 2012 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

5 Huddinge kommun Kommunfullmäktige MOTION Anordna sommarkurser i teknik för flickor på högstadiet Bakgrund Det finns ett stort behov av kvalificerade civilingenjörer och tekniker i landet. För närvarande är kvinnorna en minoritet inom dessa yrken och på högskolorna. Många områden är ett manligt reservat. Det råder även stor okunnighet om alla de områden där tekniker kan komma till användning. Det är också så att traditionella könsfördomar gör att teknikområdet inte väljs av flickor. Enligt Skolverkets statistik är knappt en fjärdedel av eleverna på teknikprogrammet flickor. På Sjödalsgymnasiets tekniska program i år går det bara 2 flickor av 26 elever i trean. I tvåan går det 3 av 22 elever och i ettan går det tre flickor av 28 elever. En bättre könsfördelning skulle sannolikt stimulera fler flickor att söka till programmet liksom det skulle höja kvaliteten på undervisningen. Ett sätt att uppmuntra och inspirera flickor att välja tekniskt program är att erbjuda sommarkurser i teknik som är till bara för flickor. Dessa tekniska sommarkurser kan pågå i 2 veckor med undervisning cirka 4 timmar per dag. De kan innehålla olika tekniska- och kemiska laborationer, lättare programmering av robotar, design och produktion. De kan också innehålla studiebesök på teknikföretag och träffar med unga kvinnor som redan utbildat sig till exempelvis civilingenjörer. Det bör även vara kvinnor, eller i alla fall samma andel kvinnor som män, som håller i kurserna. Man kan även ha gymnasieelever som ska börja i trean som är kurs- och/eller handledare och som har det som sitt sommarjobb. I Botkyrka kommun har man anordnat särskilda teknikdagar för flickor i grundskolan. På Tumba gymnasium är idag en tredjedel av eleverna på det tekniska programmet med dess olika inriktningar, flickor. De teknikdagar som anordnas i Botkyrka kommun kan ha varit en bidragande orsak till det men även att man har försökt beskriva ämnet med andra ord än vad som vanligen används. De använder inte bara tekniska termer utan försöker också sätta in utbildningen i ett större sammanhang. Detta kan även komma fram genom studiebesök på en sommarkurs. Mot bakgrund av detta föreslår jag att Huddinge kommun med hjälp av framför allt Sjödalsgymnasiet anordnar sommarkurser i teknik för flickor som avslutat åk 7-8 i grundskolan. För Vänsterpartiet Britt Björneke