Varför forskning? SIDAN 1
|
|
|
- Ann-Marie Bergström
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Varför forskning? SIDAN 1
2 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar
3 Bakgrund Lärande organisation Kompetens Nyrekrytering Utveckling Medvetenhet KASAM Karriärmöjligheter
4 Förutsättningar Medvetet val av forskningsområde Gemensamma mål Gemensamt beslut i ledningsorganisationen Klara ekonomiska ramar Tidsramar Struktur och förankring Organisation inom varje förskoleenhet Medvetet val av deltagare Plan för hur detta arbete kommer barnen till godo Val av handledare
5 Lärande exempel
6 Forskningscirkeln - ett samverkanskoncept Ett möte mellan yrkesverksamma pedagoger och en forskare Ett möte mellan praktik och teori Teoretisk kunskap finner en klangbotten i den praktiska erfarenheten, när forskaren möter praktiker Beprövad erfarenhet kan placeras in i ett bredare sammanhang med hjälp av teoretisk kunskap
7 Hur motverkar vi traditionella könsroller?
8 Vår forskningscirkel i Hässelby/Vällingby Under tre terminer arbetar en forskare och åtta pedagogiska ledare med att: undersöka genus i förskolan förstå hur genusmönster uppstår och vidmakthålls, utmanas och förändras undersöka hur traditionella könsroller kan motverkas
9 Frågeställningar Hur påverkar och konstituerar språket vår verklighet som normalt och naturligt? Hur skapar vi manligt och kvinnligt genom kommunikation, socialt samspel, våra praktiker och förväntningar? Hur kan vi bemöta andra som individer utan att kategorisera?
10 Vad gjorde vi? Vi formulerade våra frågor och syften Vi bestämde vad vi ville undersöka Vi diskuterade senaste forskning
11 Våra mikrostudier Genus i förskolan utifrån styrdokument Barns perspektiv på jämställdhet Inomhusmiljön på förskolan ur ett jämställdhetsperspektiv Barns leksaker i förskolans värld ur ett jämställdhetsperspektiv Män i förskolan Samling i förskolan
12 Vad är mikrostudie? Tidsbegränsad studie Litteratur, diskussion Kvalitativa forskningsintervjuer, enkäter, observationer Analys av olika slags styrdokument Etiska aspekten Skriftlig rapport
13 Barns perspektiv på jämställdhet Marita Floding, Fil. Magister i Barn- och ungdomsvetenskap. Biträdande förskolechef, Hässelby-Vällingby Stadsdelsförvaltning. Syftet Att undersöka hur barn tänker om jämlikhet och jämställdhet Frågeställningar Vilka tankar har barn om jämlikhet/jämställdhet? Upplever barn att det förekommer skillnader i vad de ges möjlighet att göra och vad beror det på i så fall?
14 Intervjufrågor Tycker du att det är någon skillnad på vad du och andra barn får göra på förskolan? Tycker du att det är skillnad på vad pojkar och flickor gör/får göra? SIDAN 14
15 Barnen säger Tycker du att det är någon skillnad på vad du och andra barn får göra på förskolan? P. 6: Ja. Pojkar verkar vara coolare. Flickor sötare och tycker om Hello Kitty och så där. F. 5: Ja, pojkar är mer bråkiga. P. 5: Tjejer leker med Barbie, dockor och sånt. Killar med lego, duplo och sånt. F. 5: Det finns ingenting som de gör som jag skulle vilja göra. F.5: Arvid tycker om att leka med bilar, det gör inte jag. Men flickor kan leka med bilar. Jag tycker om att pyssla. F.6: Jag vill inte leka med killsaker, robotar, dinosaurier, agenter, för det är inte kul. F.6: Nej, för flickorna kan göra samma saker som pojkar. P.5: Flickor gör hus av lego och vi gör bilar. Flickor målar hjärtan.
16 Tycker du att det är skillnad på vad pojkar och flickor gör/får göra? P.6: Nej, rosa får också killar ha, och lila. P.5: Ja, typ några tjejer har flätor och långt hår, det har inte killar. P.6: Ja för pojkar har kort hår, fast inte alltid. F.5: Pojkar vill göra andra saker än flickor, de vill slåss. Flickor vill leka med Barbie och sy Följdfråga: Varför är det så, tror du? För att pojkar är annorlunda än flickor. F.6: Pojkar har kort hår. Fröken är argare på pojkarna, tycker jag. Följdfråga: Varför är det så, tror du? För att de gör dumma saker. F.6: Om flickorna är snälla mot pojkarna blir pojkarna också snälla. F.5: Killar leker med killsaker och bygger med smålego. Men de klipper och ritar också. Följdfråga: Varför är det så, tror du? För att de är killar och vi flickor. P.6: Alla flickor är inte likadana för Märta har lockigt hår och Ada har rakt hår, och Ada har lasersvärd. F.6: Inte så mycket, men en del. Flickorna är mer lugna.
17 Insikter - barnen har färdiga uppfattningar om vad pojkar respektive flickor gör, hur pojkar och flickor är vilket förklaras av könet -förskolor som inte utgår från barns perspektiv fortsätter att sätta ramar för hur barn förväntas agera -intressant att reflektera över är vilka sammanhang som tillmäts mest betydelse och vikt i förskolan, och hur det påverkar flickors och pojkars läroprocesser -barns uppfattning om och syn på kön påverkas i hög grad även i förskolan -vi som arbetar inom förskolan kan åstadkomma skillnad genom att se varje barn som en individ, en person, och utgå från barns perspektiv i det arbete vi utför -klarar vi det har vi kommit en liten bit på väg mot att skapa förändring när det gäller könsstereotypa mönster och hur de påverkar barnen SIDAN 17
18 Lärande samtal Erfarenhets Lärande samtal utbyte genom nätverk Diskussion Vardagsprat
19 Bra Medvetenhet om mig själv, mitt förhållningssätt Högskolepoäng på avancerad nivå Grundidén resulterade i nytt utvecklingsområde Nästa utvecklingssteg Ramarna kring finansiering Att ha uttalat mål Mindre bra Konkurrens om platser Några hoppar av Yttre ramar Deltagarnas olika förväntningar kring organisation & prioritering
20 Lärdom Att ha en strategi för hur resultatet används och förankras Vikten av att synliggöra resultatet (brukarundersökningen)
21 Frågor Kan ni se andra hinder som vi inte ser? Hur gör ni för att hålla ett utvecklingsarbete vid liv?
22 Kontaktuppgifter
Förskolans arbete med jämställdhet
Förskolans arbete med jämställdhet Övergripande syfte och avsikt Syftet är att belysa om barnen erbjuds en förskoleverksamhet där flickor och pojkar får möjligheter att pröva och utveckla förmågor och
Förskolans arbete med språk, värdegrund och jämställdhet
Förskolans arbete med språk, värdegrund och jämställdhet Agneta Kenneberg projektledare för granskning av flerspråkiga barns språkutveckling Siv Wilborgsson projektledare för granskning av förskolans arbete
Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Finns det skillnader på hur pojkar och respektive flickor leker i förskola? Vivien Mach Lärarexamen
Genus och jämställdhet
Datum Vt-10 Genus och jämställdhet Handlingsplan för: Målområde; Vad ska förändras Vad behöver vi förbättra/lära oss mer om? Arbeta med mitt eget bemötande som pedagog. Den pedagogiska miljön inspirerar
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) Katarina Janwald Therese Jansson Karin Göthberg-Gellerstig Inger Isaksson Cecilia Johansson Förskolan Tittut, Sernanders väg 14, 752 62 Uppsala, tfn 018-46
Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60
1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1
Bosgårdens pedagogiska enhet - Jämställdhet
Bosgårdens pedagogiska enhet - Jämställdhet 2017-2018 Förskola Verksamhetsplan Jämställdhet 2017-2018 Skapad 2017-05-12 av Veronica Stigholt i Bosgårdens pedagogiska enhet - Verksamhetsplaner, Mölndals
Hållbar jämställdhet. Ägare av utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet är: Förvaltningschef Kjell-Ove Petersson e-post: kjell-ove.petersson@kalmar.
Ägare av utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet är: Förvaltningschef Kjell-Ove Petersson e-post: [email protected] Kontaktperson på Barn- och ungdomsförvaltningen i Kalmar kommun Birgitta
Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger
Klubbans förskola Forskande barn, Medforskande pedagoger Vi vill att barnen ska minnas förskolan som en plats där de lärde sig att tro på sig själva och sin egen förmåga... DET JAG HÖR DET GLÖMMER JAG.
för Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm
Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.
Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Förskolan, före skolan lärande och bärande. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7
Förskolan, före skolan lärande och bärande Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7 Förskolan i Sverige 2011 10 000 förskolor 472 000 barn går i förskola 83 % av barnen i ålder 1 5 år 94 % av barnen i ålder
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Provmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 5) TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:
Barnet och kulturen Provmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 5) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-05-03 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Godkännes Lexikon
Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK
Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet
Provmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 4) TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:
Barnet och kulturen Provmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 4) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2011-03-15 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Godkännes Lexikon
Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio
Brudhammarsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Brudhammarsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Västra Vrams strategi för 2015-2016
Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en
Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.
Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014
Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot
Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad
Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag
Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller
KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för
Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp
Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...
Likabehandlingsplan för Berga förskola
Likabehandlingsplan för Berga förskola 2018/2019 Berga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5 år a för planen Förskolechefen
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola
LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LILLÅNS FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,
Att göra likaplanen levande i verksamheten
Att göra likaplanen levande i verksamheten Värdegrundsfrågor och ett medvetet förhållningssätt kring likabehandling är ett ständigt pågående arbete på Korvetten. Vi vill försöka ge en bild av hur vi arbetar
Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Musik Förskolan Fridhemsgatan 11 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Vår vision: Vår målsättning är att med barnen i fokus erbjuda en trygg, lustfylld och lärorik verksamhet. För
Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet
Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision Alla barn ska kunna känna sig trygga
Förskolan Prästkragens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Prästkragens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Maud Carlberg Eva Semlali Cecilia Widemåne Vår vision
SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Uddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor
Uddens förskola Porsön En av Luleås kommunala förskolor Från genusfokus till HBTQ-certifiering Mål: Att synliggöra och granska samhällsnormer och deras konsekvenser för att skapa en miljö där alla kan
Nyckelpigans Förskola Trygghetsplan. Läsår:
Nyckelpigans Förskola Trygghetsplan Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Inger Sjöbäck förskolechef, Helena Öbrink, Rose-Marie
Tyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (7) Rev 2016-05-18 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Bullerbyns förskola En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla
Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN
Likabehandlingsplan Förskolan Konvaljen Gäller 2016-02-01 2017-09-30 2016-2017 1 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehåll 1.Vision... 3 2. Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka,
En förskola för alla där kunskap och människor växer
En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som
Förskolan Lindsdal Barn och ungdomsförvaltningen Adress Spelarvägen 11, Kalmar Tel vx Fax
Handläggare Datum Förskolan Lindsdal Lindeberga Sjöängens Plan för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och främja likabehandling. Gäller från 20110901 till 20120901 Vision: Barn, föräldrar
Inskolning. med tanke på genus
Tredje pris! Inskolning med tanke på genus Kan inte mamma också få vara med och skola in, frågar en pappa efter en heldag i förskolan. Det kändes härligt eftersom föräldrarna är en viktig del också i jämställdhetsarbetet,
Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Relationell pedagogik Angelica Stäring & Linda Almqvist
Relationell pedagogik Angelica Stäring & Linda Almqvist Här får ni ta del av hur relationell pedagogik skapar möjligheter för att arbeta med förskola i förändring. Vi kommer dela med oss av praktiska exempel,
Kvalitetsanalys för Förskolan Kul i Forum läsåret 2013/14
2014-09-08 1 (7) Kvalitetsanalys för Förskolan Kul i Forum läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Utbildningsförvaltningen Förskolor Ekängen 2013/2014
Utbildningsförvaltningen Förskolor Ekängen 2013/2014 Innehållsförteckning 1. SYFTE OCH METOD 3 2. VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖRSKOLOR EKÄNGEN 4 3. UTOMHUSPEDAGGOISK PROFIL 5 4. PRIORITERAT OMRÅDE JÄMSTÄLLDHET
