Brudhammarsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Brudhammarsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/9

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Likabehandlingsgruppen: Sammankallande: Anette Gustafsson Anna Svahn Marita Mattsson Ing-Marie Bäversjö Sofie Fredriksson Jenny Irving Lena Lindberg Vår vision En förskola som tänder glittrande ögon och en känsla av att allt är möjligt. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Barnens delaktighet Vi kommer att göra barnen delaktiga genom intervjufrågor. Utgår från de intervjufrågor vi redan har. Ställer frågor till barnen på hösten inför kartläggningen (sammanställd och klar/avd ) och för utvärdering på våren (sammanställd och klar/avd ) Vi har ett barnråd. Vårdnadshavarnas delaktighet Vi har ett föräldraråd. Vid upprättande av denna plan maj -15, har inte föräldrarna på förskolan varit delaktiga. Inför kommande års planer vill vi att föräldrarna är delaktiga. Personalens delaktighet Vi har en likabehandlingsgrupp, med en representant från varje avdelningen. All personal delges vid planeringsdagen i aug. Uppföljning varje månad avdelningsvis. Likabehandlingsgruppen träffas för avstämning hur vi ligger till okt, dec, mars, i maj görs utvärdering samt skapar en ny plan. Förankring av planen Arbetar kontinuerligt med allas barn. Personal se ovan. Delge planen på det gemensamma föräldramötet i september. 2/9

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Avdelningsvis mot gemensamt uppsatta mål. Sammanställning av förskolans gemensamma mål. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechefen Likabehandling gruppen, 1 per avdelning. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Kränkande behandling: Vi har arbetat mycket med barns attityder mot varandra. Vi har inte haft utbildning i seriesamtal på grund av att alla förskollärare går förskolelyftet. På vissa avdelningar har vi provat seriesamtal och det har fungerat bra. Däremot har vi alltid pratat om händelsen med barnen. Vi är närvarande där barnen befinner sig, ute som inne. Vi märker på barnen att de säger Nej! jag vill inte! istället för att gå undan. Vi märker också att de barn som blir stoppade har fått en större förståelse och barnen respekterar varandra i större utsträckning. Istället för att bråka hämtar dem oftare en pedagog för att få hjälp att lösa konflikten. Kön: Pedagogerna erbjuder alla barn aktiviteter oavsett kön. Pedagogerna utmanar barnen att prova olika saker. Vi ser att alla barn deltar i styrda aktiviteter men att i den fria leken uttrycker vissa barn att de inte kan leka med allt på grund av sitt kön. Könsidentitet: Vi bemöter alla barn lika. Barnen i de äldre åldrarna uttrycker ibland att det finns olika färger till respektive kön. framförallt rosa och lila. Detta skapar diskussioner mellan barn och pedagoger. Etnisk tillhörighet: Vi har inte uppnått målet. Religion och trosuppfattning: Vi har införskaffat material som vi behöver arbeta mera med. Sexuell läggning: Vissa avdelningar har inte arbetat medvetet eftersom frågan inte kommit från barnen. Funktionsnedsättningar: Alla avdelningar har aktivt arbetat med alla barns rätt att få vara med i leken. Barnen har fått olika stöd utifrån deras egna behov. Vissa har sett att språket varit det största hindret vilket gjort att det arbetats extra med det medan andra behöver stöd i att hitta sina känslor och uttrycka sig verbalt. Ålder: Vi har gjort kartläggningar på alla barn och haft dessa till grund när vi planerat vårt fortsatta arbete. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom barnintervjuer. Dessa frågor används senare till utvärderingen. Till utvecklings samtalet använder vi oss av frågor som vi har på vårt inbjudningsformulär. Vi utvärderar först avdelningsvis och sedan gemensamt i likabehandlingsgruppen. Avdelningsvis varje månad i SYK. för att årets plan utvärderas Likabehandlingsgruppen. 3/9

4 Främjande insatser Främja likabehandling genom att alla skall våga uttrycka sin åsikt och bli respekterade för dem de är Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla på Brudhammarförskola ska känna att de skall kunna uttrycka sin åsikt och bli respekterade för den. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Pedagogerna måste arbeta med att sänka ljudnivån. Pedagogerna måste fortsätta stödja barn som inte kommit in i gruppen. Personalen ska bli bättre på att skapa en struktur som håller och våga förändra den vid behov. Alla, pedagoger och barn blir medvetna om vilka gemensamma regler som gäller, både ute och inne. Barnintervjuer Alla Pedagoger Kränkande behandling. Kränkande behandling Att alla på Brudhammars förskola ska veta att det är nolltolerans mot kränkande behandling. Både psykisk och fysisk kränkning. Att stärka varje barn i att våga säga Nej! och att bli respekterad! Att vuxna ska tala om för någon om de kränker, omedvetet som medvetet. Personalen ska vara närvarande med barnen inne som ute, för att minska kränkande. Vi behöver vara extra observant vid undanskymda utrymmen både ute som inne. Starta sin avdelningsplanering med feedback. Pedagogerna ska stoppa varje kränkande behandling och ställa öppna frågor. All personal på förskolan Kön Kränkande behandling och Kön Att alla barn ska få möjligheter att prova på olika lekar/aktiviteter oavsett kön. Tänka på att tillföra det barnen i vardagen inte väljer. Att alla ska arbeta utefter husmodellen, för att se var och vad barnen leker och med vem. Avdelningsvis varje dag under en vecka, senast sista september. All personal på förskolan. 4/9

5 Könsidentitet/Könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Att alla barn får klä sig i de kläder och färger de vill! Vi ska bemöta alla barn med respekt och öppenhet oavsett könsuttryck. Påvisa olikheter som tas upp av barnen och att det är normalt. All personal på förskolan Etnisk tillhörighet Kränkande behandling och Etnisk tillhörighet Fira nyår utifrån olika etnisiteter under hela året. Fråga de barn och föräldrar med annan etnisk tillhörighet hur de firar nyår. All personal Religion eller annan trosuppfattning Kränkande behandling och Religion eller annan trosuppfattning All personal ska bli medvetna om olika religioners högtider Använda sensus almanackan All personal Sexuell läggning Sexuell läggning Alla avdelningar ska synligöra olika familjekonstellationer. Alla avdelningar ska medvetet låna böcker som synliggör olika familjekonstellationer. Alla pedagoger 5/9

6 Funktionsnedsättningar Funktionsnedsättning Att ge barn en positiv upplevelse av socialt samspel och sätta fokus på de barn som har svårigheter i detta. Husmodellen All personal Ålder Kränkande behandling och Ålder Alla barn ska få utmaningar utifrån sin egen utveckling. Matematikkartläggning Språkkartläggning All personal 6/9

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Alla avdelningar ska kartlägga utifrån husmodellen och även göra barnintervjuer. Alla avdelningar ska göra matematik och språkkartläggningar Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen blir delaktiga genom enskilda intervjuer. Föräldrarna blir delaktiga under utvecklingssamtalen samt på föräldraråd och föräldramöte. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom diskussioner på avdelningsplaneringar Vid sammanställningar på likabehandlingsmöten Vid olika Apt vid behov I matematik och språkgrupper Resultat och analys 7/9

8 Förebyggande åtgärder stoppa bitandet, fysisk och verbal kränkning. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Barnen ska utveckla en förståelse för konsekvensen av sitt eget handlande, men också öka förmågan till empati. Vi ska kontinuerligt observera den fria leken, minst 2 ggr i veckan. Resultatet ska in i SYK. Åtgärd Vi ska vara närvarande där barnen befinner sig, ute som inne. Dörrarna ska vara mer öppna under den fria leken. Vi ska ställa mer öppna frågor till barnen för att skapa en dialog där barnen hittar andra verktyg att lösa konflikten. Vi ska medvetet lyssna aktivt vad som sägs i leken under hela dagen. Vi ska ge föruttsättningar för leken och att barnen säger -jag vill vara med. Istället för frågan- får jag vara med? Motivera åtgärd Vi har märkt att barnen biter och dissar varandra. Alla pedagoger Könsneutrala lekar Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Kön Vi vill att flickor och pojkar ska få samma möjlighet att leka i bygg/dockvrå. Åtgärd Vi ska ändra rummen och vara mer medvetna för hur leken fortskrider och ge föruttsättningar så att leken utvecklas positivt. Motivera åtgärd Det har framkommit genom observationer att vissa barn lägger beslag på rum kontinuerligt. Alla pedagoger /9

9 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot kränkande behandling på vår förskola. Alla barn är allas barn Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi ska vara närvarande där barnen befinner sig, både ute som inne. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Styrbord. Anette Gustavsson Måsen. Jenny Irwing Fyren. Marita Mattsson Babord. Sofie Fredriksson Kulingen. Ing-Marie Bäversjö Dingen. Anna Svahn Förskolechef: Lena Lindberg Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Att vi upptäcker och samtalar med barnen, samt föräldern om det blir upprepning. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Att i första hand prata med den vuxne med en gång, när barnen är med och fråga - hur tänkte du nu? för att stärka barnet så att de förstår att vi står på barnets sida. Att säga att - jag blir ledsen när du säger så! Andra hand går vi till Förskolechefen. Rutiner för uppföljning Vi ska använda situationsberättelser när tex bitningar uppstår för att kunna minimera och förebygga samt ser hur vi arbetar, men också hur vi kan utvecklas. Rutiner för dokumentation Situationsberättelser när upprepningar sker, samt följs upp vid varje planering så länge det är aktuellt. Ansvarsförhållande Förskollärarna ser till att situationsberättelsen skriv, följs upp och blir en del av SYK 9/9