Kvalitetsanalys för Förskolan Kul i Forum läsåret 2013/14

Transkript

1 (7) Kvalitetsanalys för Förskolan Kul i Forum läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys är ett stöd för att dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet och omfattar de målområden Utbildningsnämnden har prioriterat. Kvalitetsanalysen ger en samlad bild av resultat och måluppfyllelse, analys av resultaten samt vilka åtgärder som förskolan kommer att vidta för att utveckla verksamheten. Förskolechef Om förskolan Liselott Jonsson Förskolan KUL är en liten enhet med plats för 26 barn från 1-5 år. Den ligger i ett lägenhetsområde och har en liten går i anslutning till entrén, samt tillgång till skogsområden och parker i närheten. Under verksamhetsåret har det varit ett betydligt färre antal barn, mellan barn, och förskolan har samarbetet mycket med förskolan i Björknäs på olika sätt. Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete Vilka underlag används regelbundet? Har några utvärderingar av särskilt utvalda områden genomförts under året? Vi använder flera olika underlag för att systematiskt och kontinuerligt kunna följa upp och utveckla verksamheten samt att det finns en pedagogisk årsplan som gör att personalen kan fokusera på olika saker vid olika tidpunkter. Exempel på underlag/mallar som används i verksamheten för att följa upp den pedagogiska utvecklingen är: Dokument som ger planerings- och uppföljningsstöd tillsammans med PDSAhjulet Bilder från verksamheten och sådant som barnen skapat, samt trespaltsdokumentation som underlag för reflektion tillsammans med barngruppen och i kollegiet för att tolka och analysera det som pågår just nu och få syn på lärandet kopplat till läroplansmålen och ta avstamp i för fortsatt planeringen. Reflektionsprotokoll. Olika lotusdiagram en mall med Lpfö98-målen under 2.1, 2.2 och 2.3 färdigskrivna runt om, som en checklista på vilka mål som kommer med i arbetet och en tom ruta i mitten för att skriva in projekt, miljö, aktivitet eller rutinsituation som man vill studera närmare. Tomma lotus-diagram används också t ex för att planera ett projekt (tema) och vad som bör ingå i det. Används även för att planera tillsammans med barnen och vid uppföljning för att se om man fick med det man planerade och få med barnens tanker kring det som planeras eller följs upp.

2 2 (7) Plus/delta-diagram för att snabbt och enkelt dokumentera uppföljning eller en förenklad utvärdering, resultat och analys av något som genomförts på förskolan och notera förslag på förbättringsåtgärder. Kundundersökningen Självvärdering Klagomålshantering; synpunkter och åsikter från föräldrar tas upp i arbetslaget direkt och blir på så sätt ett underlag i kvalitetsutvecklingen. Någon utvärdering av särskilt utvalda delar har inte skett under detta år. Hur gör förskolan för att analysera resultaten och komma fram till åtgärder? Personalen samtalar i arbetslaget kring resultaten av olika åtgärder och aktiviteter som görs och tar fram förslag på förbättringsåtgärder som sedan prövas och följs upp i nya reflektionssamtal. De reflekterar också kring sin egen självvärdering och analyserar den i förhållande till kundundersökning och sina egna observationer och tar fram förslag på åtgärder tillsammans med förskolechefen. Dokumentation av verksamheten i bild och text sparas för att samtala kring och utgör underlag för hur man kan förbättra eller ändra i verksamheten. Hur har personal, barn och föräldrar deltagit i förskolans systematiska kvalitetsarbete? Vi håller på att implementera vårt arbete med pedagogisk dokumentation för att synligöra och öka medvetenheten hos såväl personal, barn och föräldrar kring alla de processer av utveckling och lärande som pågår i verksamheten. Personalen är lyhörda och tar hänsyn till barnens intressen och önskemål när de planerar verksamheten och därmed kan barnen påverka och är delaktiga i utvecklingen av förskolans kvalitet. Föräldrarna uppmuntras att svara på kundundersökningen som görs varje år, samt att framföra synpunker och önskemål till förskolans personal. Hur dokumenteras det systematiska kvalitetsarbetet? Planeringsdokument och protokoll från möten samlas i en verksamhetpärm för att man ska kunna gå tillbaka och följa upp vad som hänt. Lotus-diagram, plus/deltadiagram, reflektionsprotokoll och andra dokument som används för att underlätta uppföljningen av verksamheten sparas och analyseras som ett underlag i det fortsatta kvalitetsarbetet.

3 3 (7) Nationella mål: Utveckling och lärande Kommunens mål: Maximal utveckling och stimulerande lärande Se här Utbildningsnämndens mål och nyckeltal Förskolans prioriterade mål: Varje barn ska ges möjlighet att utveckla sitt intresse för naturvetenskap och teknik enligt läroplanen. Vi vill utveckla vårt arbete med Rytmisk rörelseträning så att det blir en naturlig del i vår verksamhet. En kulturplan för förskolan ska arbetas fram enligt normerna för kulturpengen. Fortsätta att fördjupa vårt arbete kring pedagogisk dokumentation. Förskolans resultat och måluppfyllelse Kundundersökning visar att vi ligger lite över eller som genomsnittet för förskolorna i Nacka kommun och att det har blivit en förbättring sedan förra året. Förskolan har arbetat med särskilt fokus på naturvetenskap och teknik under vårterminen och barnen har visat stort intresse för tekniska fenomen i vardagen. Barn på förskolan deltar i medveten rörelselek och rytmisk rörelseträning som en del av grundverksamheten på förskolan, vilket visar på bra måluppfyllelse där. Vårt sätt att dokumentera har utvecklats, och synliggör verksamheten och barns lärande på bra sätt. Däremot har det varit sämre med tid och möjlighet till gemensam fördjupad reflektion i arbetslaget. Vi upplever att pojkar och flickor deltagit likvärdigt i olika projekt Analys Det man lyser på växer är personalens spontana reaktion kring hur arbetet med naturvetenskap och teknik utvecklats under året. Genom ett utforskande och medforskande förhållningssätt har barn och pedagoger lärt sig mer om teknik och tekniska fenomen i vardagen och därmed nått bättre resultat på inom området. All personal har grundutbildning i rytmisk rörelseträning och det används av dem alla på olika sätt i verksamheten. Så gott som varje dag i samband med vilan efter lunch, men även vid samling och i andra leksituationer. Förskolan har tagit emot ett stimulansbidrag från Nacka Kommun för att utveckla sitt arbete med Rytmisk rörelseträning och vi har genomfört en studiedag där vi repeterade metodens grundläggande teorier samt delade med oss av praktiska erfarenheter till en annan förskola. En av pedagogerna är särskilt intresserad av metoden och har bidragit till att stötta övrig personal att pröva olika rörelser och lekar tillsammans med barnen. Vi har haft studiebesök från andra kommuner och lärarstudenter som varit intresserade av att veta mer om hur vi arbetar med rytmisk rörelseträning i förskolan. Uppmärksamhet har bekräftat personalens arbete positivt och stimulerat dem att både lära med och utveckla metoden vidare till att passa i

4 4 (7) den dagliga verksamheten. Barn i behov av särskilt stöd har fått extra stimulans av metoden på ett inkluderande sätt eftersom det pågår som en naturlig del av verksamheten. Det är positivt att arbeta med färre barn i liten grupp samtidigt som det blir med sårbart när ordinarie personal blir sjuk. Detta har påverkat arbetet med pedagogisk dokumentation som inte fördjupats som vi önskat och den röda tråden i projekten har ibland tappats bort. Starka sidor Pedagogerna är medforskande och lyhörda för barnens intressen och önskemål i sin planering av verksamheten. Pedagogerna är kunniga i rytmisk rörelseträning, samt spädbarnsreflexernas påverkan på barns utveckling och lärande. De arbetar medvetet med rörelse och rytmiska rörelser för att stimulera barns utveckling och lärande. Förskolan har ett inkluderande arbetssätt när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Förskolan har flera flerspråkiga barn, och arbetat aktivt med språkstimulering i hela verksamheten. Teckenstöd har använts från och till i verksamheten vid behov, då barn som inte talar någon svenska börjat hos oss. Hur verksamheten ska utvecklas Dokumentationen används pedagogisk i reflekterande samtal i arbetslaget i förhållande till läroplanens mål och hur arbetet organiseras i verksamheten. Fortsätta arbetet med naturvetenskap/ teknik med fokus på teknik. Utveckla arbetet med flerspråklighet, språkutveckling och interkulturellt förhållningssätt. Fortsätta att utveckla arbete med rytmisk rörelseträning. Utvecklingsområde Pedagogisk dokumentation Teknik Flerspråklighet och språkutveckling Rytmisk rörelseträning Åtgärder som kommer att vidtas Fortsätta arbeta som tidigare och avsätta få tid för gemensam reflektionstid. Få extern handledning några gånger under året. Utbildningsdag 7 november om dokumentation i förskolan. Arbeta aktivt med området och lyfta upp det för särskild utvärdering. Alla pedagoger läser till en början Skolverkets stödmaterial "Flera språk i förskolan - teori och praktik", och samtalar kring det egna arbetet i relation till materialet. Fortsätta arbeta medvetet med att språkstimulera barnen i mindre grupper och hela tiden ge barn möjlighet till en språkstimulerande miljö. Fortsätta utveckla arbetet kring rytmisk rörelseträning som en naturlig del av verksamheten. Få extern handledning.

5 5 (7) Nationella mål: Normer och värden Kommunens mål: Trygghet, ordning och arbetsro Se här Utbildningsnämndens mål och nyckeltal Förskolans prioriterade mål: Skapa en lugn och trygg förskolemiljö, där det råder ordning och arbetsro. Ha bra vardagsrutiner, som barnen känner igen. Att varje barn ska få känna sig värdefull för den de är i förskolan. Arbeta i mindre grupper med barnen så att alla får möjlighet att uttrycka sig och prata i lugn och ro. Ge barnen tid och möjlighet att klara sig själva. Att aktivt arbeta med genusfrågor och normkritiskt tänkande. Förskolans resultat och måluppfyllelse Kundundersökningen visar att vi ligger över genomsnittet för förskolorna i Nacka och att det har blivit en stor förbättring sedan föregående år. Förskolan har bra rutiner och i huvudsak en lugn och trygg miljö, med ordning och arbetsro. Det har varit färre barn i gruppen detta år och barnen har därmed fått bättre möjligheter och tid att samspråka, uttrycka sig och pröva att klara sig själv i lugn och ro. Pedagogerna i arbetslaget utmanar varandras normer och uppmärksammar varandra på genusfällor, men det är fortfarande ett område som ständigt behöver uppmärksammas för att förskolan ska motverka stereotypa könsroller. Analys Varje höst arbetar förskolan med tema kompis som en del i grundverksamheten. Det blir en påminnelse om hur man är en bra kompis på förskolan och vilka trivselregler som vi följer. Förskolans arbetslag har samsyn och har arbetat ihop sig under många år. Det gör att det finns en rak kommunikation mellan dem och de vågar utmana och ifrågasätta varandras tankar kring normer, genus och könsroller. Personalen arbetar med att främja likabehandling och motverka kränkningar genom sitt kompistema och vi ser att det är en bra strategi att fokusera detta arbeta återkommande varje höststart även om det är ett arbeta som pågår i verksamheten hela året. Starka sidor Förskolan har en miljö som inbjuder barnen att leka i olika grupperingar oavsett kön och ålder. Personalen utmanar barnen till att pröva saker som bryter mot stereotypa könsroller och mönster. Förskolans arbete med kompistema.

6 6 (7) Hur verksamheten ska utvecklas Vi ska fortsätta att vara goda förebilder för barnen och följa våra trivselregler. Vi ska erbjuda barnen fler möjligheter till material som inbjuder till att bryta stereotypa könsmönster och utmana de mönster som uppstår. Vi ska fortsätta att arbeta ännu mer medvetet med vårt förhållningssätt och bemötande i olika situationer, ge akt på vårt språkbruk för att inte hamna i stereotypa genusfällor och normativt beteende. Arbeta för att söka ett som är säkert certifikatet. Utvecklingsområde Genus och normkritiskt tänkande Trygg och säker förskola Åtgärder som kommer att vidtas Se över miljöerna i förskolan och observera vilka som leker där, pojkar/flickor eller blandat. Utmana barnen att pröva nya saker. Använda oss av böcker, bilder, dockor etc som kan användas i samtal och lek för att reflektera och resonera kring människors olikheter och likheter. Att under året söka Ett som är säkert certifikatet. Personalen repeterar utbildning i Första hjälpen. Nationella mål: Barns inflytande Kommunens mål: Reellt inflytande Se här Utbildningsnämndens mål och nyckeltal Förskolans prioriterade mål: Barnen ska kunna påverka verksamhetens innehåll och utformning i möjligaste mån. Pedagogerna ska vara lyhörda för barnens initiativ och önskemål och i möjligaste mål hjälpa barn att pröva sina idéer. Barn ska uppleva att deras röst räknas. Förskolans resultat och måluppfyllelse Kundundersökningen visar att vi ligger över genomsnittet för förskolorna i Nacka kommun och att det har blivit en förbättring sedan föregående år. Pedagogerna anser att förskolan har en hög måluppfyllelse inom detta område. Analys Med färre barn i barngruppen har möjligheterna för barnen att påverka verksamheten självklart ökat. Pedagogerna har haft större möjligheter att följa de individuella behoven och intressen i olika korta och långa projekt. Pedagogerna är mycket lyhörda för barns tankar och idéer och hjälper dem att pröva dem.

7 7 (7) Starka sidor Att barnens idéer och intressen tas på allvar och påverkar verksamheten. Barnen uttrycker sina tankar och idéer och får hjälp att genomföra sina idéer. Hur verksamheten ska utvecklas Vi ska fortsätta vårt arbete med barns inflytande på liknande sätt och bli ännu bättre på att säga ja till barnens idéer. Utvecklingsområde I möjligaste mån säga ja till barnens idéer. Fortsätta att arbeta med demokrati i förskolan. Åtgärder som kommer att vidtas Läsa den litteratur i ämnet, som vi inte hann förra året, och reflektera kring det tillsammans med övriga pedagoger, samt sätta det i relation till sitt eget arbete i förskolan. Föreslagna böcker är: Små barns delaktighet och inflytande några perspektiv av Nina Johannesen och Ninni Sandvik. Jakten på demokrati i förskolan av Gabriella Eklund Barns inflytande i förskolan en fråga om demokrati av Elisabeth Arnér