Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Transkript

1 Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens utformat följande åtgärd: att undersöka representationsfördelningen av kön i arnas styrelser. Ärendet består av en rapport med en sammanställning av resultat från en kartläggning som genomfördes under våren Samtliga registrerade ar hos fritidsförvaltningen (530 st) erbjöds att svara via en digital enkät. 261 respondenter fullföljde hela enkäten. En svarsfrekvens på 49 % innebär att resultatet ger en god beskrivning av representationen i slivets styrelsearbete snarare än en fullständig kartläggning. Kartläggningen omfattar manlig/kvinnlig representation i styrelserna, manliga/kvinnliga ordförande och ungdomarnas representation i styrelserna, allt uppdelat på skategorier. Förslag till beslut: Fritidsnämnden föreslås besluta att godkänna information och lägga den till handlingarna Bo Sjöström Fritidsdirektör Styrelserepresentation Malmö sliv

2 Styrelserepresentation i Malmö sliv Fritidsförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Daniel Olsson Fritidsförvaltningen Fritidsförvaltningen, Föreningsavdelningen

3 1. Representation i slivets styrelsearbete I strävan efter en vidare förståelse för de beslut som fattas och den verksamhet som bedrivs inom slivet bör ett genusperspektiv tillämpas. En viktig fråga ur ett genusperspektiv är maktfördelning, vilket motiverar en kartläggning av styrelsernas konstituering i slivet. I Socialstyrelsens underlag för experter 2004 framhålls vikten av att studera vilken ställning kvinnor har i ar vad de faktiskt gör och vilka möjligheter till påverkan deras engagemang innebär, för att förstå maktfrågan. I underlaget menar Eva Jeppsson Grassman att det är männen som dominerar de typer av insatser som ger möjlighet till makt, påverkan och inflytande, och pekar på ett starkt statistiskt samband mellan kön och styrelsearbete. Kvinnor är generellt i minoritet när det gäller styrelseuppdrag, vilka till stor del utgör själva navet i ens påverkans- och styrningsarbete. Statistiskt har kön, vid sidan av ålder, den starkaste genomslagskraften för engagemang i styrelseuppdrag. Även organisationer som drar till sig kvinnor i majoritet, styrs i stor utsträckning av män 1. Enligt Kultur- och idrottsministern Lena Adelsohn Liljeroth (m) blir diskrepansen tydlig när representationen granskas vid deltagande i idrottslig verksamhet respektive idrottsrörelsens ledar- och styrelsenivåer. Med fokus på representation gav Adelsohn Liljeroth Centrum för idrottsforskning (CIF) i uppdrag att se över hur det ser ut på de beslutande nivåerna och hur integrationen och representativiteten ska öka 2. I en uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 kunde Centrum för idrottsforskning (CIF) konstatera att andelen kvinnor på beslutande befattningar inom idrottsrörelsen är avsevärt lägre än andelen kvinnor bland aktiva medlemmar 3. I frågor gällande makt och representation i beslutande organ har en stor majoritet av RF:s specialidrottsförbund (42 av 69) en manlig dominans i sina styrelser 2011 såtillvida att andelen kvinnor understiger 40 procent. Den manliga dominansen ökar dessutom i takt med stigande ålder. Den jämställda fördelning som kännetecknar idrottsrörelsens aktiva medlemmar på aggregerad nivå återspeglas följaktligen inte i styrelserummen 4. I fråga om etnicitet och kulturell mångfald visar statistiken att flickor med invandrarbakgrund är förhållandevis svagt representerade i sidrotten 5. I antologin noterar Jesper Fundberg att flera förbundsstyrelser helt saknar människor med utländsk bakgrund. Det är nätverk som spelar den största rollen för rekrytering, visar undersökningarna. Män väljer män, och svenskar väljer svenskar 6. Sammanfattningsvis indikerar forskning att kvinnor och personer med utländsk bakgrund är mycket aktiva inom sidrotten men att de ofta saknar makt och inflytande i beslutande församlingar. Deltagandet är alltså högre än delaktigheten 7. 1 Socialstyrelsen, 2004 Genus och Civilt samhälle 2 CIF, 2012:3 Vem platsar i laget? en antologi om idrott och etnisk mångfald s.14 3 ibid 4 CIF, 2012:1. Statens stöd till idrotten s.13 5 CIF, 2012:3 Vem platsar i laget? en antologi om idrott och etnisk mångfald s.7 6 Ibid s.12 7 Ibid s.12

4 Ett generellt mönster av fördelning av styrelseuppdrag inom slivet utifrån ålder och kön är därmed relativt väl beskrivit inom forskningen. Strävan efter en vidare förståelse för de beslut som fattas och den verksamhet som bedrivs inom slivet i Malmö motiverar dock en kartläggning av styrelsernas konstituering specifikt för Malmös sliv. I Fritidsnämndens verksamhetsplan 2012 finns följande mål formulerat: Fritidsnämnden ska stödja slivet i sitt interna jämställdhetsarbete på ett sådant sätt att de föreställningar om kön som begränsar ett jämställt deltagande i slivet motverkas. En av förvaltningens utformade åtgärder för att uppnå detta mål är i enlighet med verksamhetsplan 2012 att undersöka representationsfördelningen av kön i arnas styrelser. 2. Respondenter Samtliga registrerade ar hos fritidsförvaltningen (530 st) fick ta del av en digital enkät innehållande sju frågor. 279 ar svarade varav 261 fullföljde hela enkäten. En svarsfrekvens på 49 % innebär att resultatet ger en god beskrivning över representationen i slivets styrelsearbete snarare än en fullständig kartläggning. Respondenterna tillhörde följande skategori (%): Idrotts 44,33% Kultur 10,65% Pensionärs 6,87% Frilufts 4,12% Hobby 1,03% Solidaritets 0,34% Politisk 1,37% Kvinno 2,06% Handikapps 6,19% Religiös 0,34% Annat 14,43% Obesvarad 8%

5 3. Resultat 3.1 Styrelsekonstellation Respondenternas storlek på sstyrelse varierade mellan 3 till 14 styrelseledamöter. Dock hade ett överväldigande antal ar en styrelse som konstituerades av ca sju ledamöter. Utifrån enkäten hamnade medeltalet på 7,2 ledamöter. 3.2 Fördelning av styrelseposter utifrån kön. Manlig represent at ion 60% Kvinlig represent at ion 40% Kvinlig represent at ion Manlig represent at ion I medeltal utgjordes styrelsen av 2,9 kvinnor vilket innebär en representation på 40 %. I medeltal utgjordes styrelsen av 4,3 män vilket innebär en representation på i avrundat tal 60 %. Könsintegrering i styrelse styrelse utan kvinnor 14% styrelse med båda kön 81% styrelse utan män 5% styrelse utan kvinnor styrelse utan män styrelse med båda kön Bland respondenterna svarade 14 % (38 st. ar) att inte någon kvinna fanns representerad i ens styrelse. Bland respondenterna svarade 5 % (13 st. ar) att inte någon man fanns representerad i ens styrelse.

6 Ordförandeskap utifrån kön (%) ordförande ej definierat kön 1% Kvinlig ordförande 35% M anlig ordförande 64% M anlig ordförande Kvinlig ordförande ordförande ej definierat kön Vad beträffar ordförandeposten så återfanns samma trend av könsfördelning, dock ännu mer påfallande: 64 % av respondenterna hade valt en man till ordförandeposten. 35 % av respondenterna hade valt en kvinna till ordförandeposten. 1 % av respondenterna ville ej definiera ordförandens könstillhörighet. Könstillhörighet bland ordförande i respektive skategori (%) ej definierad ordförande manlig ordförande Kvinlig ordförande friluftsar (12 st) idrottsar (129 st) Pensionärsar (20 st) Kulturar (31 st) Politiska ar (4 st) Handikappsar (18 st) Kvinnoar (6 st) Vid en korstabulering av ordförandes könstillhörighet och skategori var kvinnors representation på ordförandeposterna lägst bland kategorierna idrott- och friluftsar där ca 20 % av ordföranden var kvinnor och 80 % var män. Pensionärsarna hade en fördelning i linje med den totala fördelningen i medeltal; 35 % kvinnor och 65 % män. I kulturarna var fördelningen av ordförandeposten jämnare fördelat; 45 % kvinnor och 55% män. Bland respondenterna utgjorde kategorierna hobbyar, solidaritetsar och religiösa ar en så liten andel av respondenterna att procentsats tenderar att bli missvisande. Däremot var trenden den motsatta för politiska ar; 75 % kvinnor och 25 % män, och handikappsar; 78 % kvinnor och

7 22 % män. Bland kvinnoarna var 83 % av ordföranden kvinnor och 17 % med ej definierad könstillhörighet. Bland övriga ar var fördelningen 57 % kvinnor och 43 % män. Är er styrelses ordförande en man eller en kvinna? korstabulerad med Vilken kategori tillhör er? Totalt Idrotts Kultur Pensionärs Frilufts Hobby Solidaritets Politisk Kvinno Handikapps fören. Religiös fören. Annat Totalt Man Kvinna Vill ej definie ra Respondentbas: Fördelning av styrelseposter utifrån ålder (under 26 år) Ett sätt att mäta ungdomars delaktighet och inflytande inom slivet är att studera huruvida de innehar olika former av uppdrag som styrelseledamot. Ungas (under 26 år) delaktighet i styrelsearbetet 10% andel ledamöt er under 26 år andel ledamöt er över 26 år 90% I medeltal utgörs 9,7 % av styrelserna av personer under 26 år. Avsaknad av unga under 26 år i styrelsearbetet 37% Någon ledamot under 26 år Ingen ledamot under 26 år 63% Fritidsförvaltningens målgrupp barn och ungdomar under 26 år finns representerade i 97 av 261 styrelser vilket innebär att 62,8 % av styrelserna inte har någon representant under 26 år.