Förorten i huvudet. - Begrepp -

Transkript

1 Förorten i huvudet - Begrepp -

2 En doktorsavhandling - större uppsats - Tradi8onellt uppbyggd Inledningsdel Problema8sering (vad man avser a? undersöka) Teori (hur) Metod (i rela8on 8ll vad) Resultatdel Presenta8on av analysen Diskussionsdel Där problem och resultat förs samman

3 Grundläggande orsaker bakom Globalisering Rasism och klass som leder 8ll könsförtryck (eller tvärtom eller parallellt vid sidan av Ge?oisering Boendesegrega8on: etnicitet och klass (jmf. Giroux) där etnicitet överskuggar/döljer social klass Representa8oner av invandrare som just invandrare Sexualitet Dyra eller billiga tjejer Homofobi som den andra

4 begrepp Sex and gender: kön och genus Intervarians/intravarians Performa8vitet Hegemonisk maskulinitet Homosocialitet Intersek8onalitet Iden8tet Representa8oner Etnicitet Postkolonialism

5 Performa8vitet Judith Butler, född Kön och sexualitet är socialt och språkligt konstruerade kategorier. En diskursiv konstruk8on som y?rar sig genom språk, handling/beteende och recep8on/tolkning. Inget naturgivet i vår uppfa?ning om våra kroppar - uppfa?ning som är binärt konstruerad. Hur män/kvinnor förväntas vara: jmf. Thomasteorem If men define a situa8on as real, it becomes real in its consequences Ifrågasä?er den skillnad som oza ställs upp mellan biologiskt kön (hormoner, könsorgan, med mera) och genus (socialt kön) - grunden i de?a tänkande är a? det ändå finns en grundbult/bas som utgörs av kroppen (biologi) och a? det sociala maskerar/döljer. Men, även det kroppsliga/biologiska är inlemmad i en dominant diskurs. Köns8llhörighet finns sålunda som resultat av repe88va handlingar/ utsagor inom ramarna för e? samhälle som gör skillnad mellan kvinnor och män. Handlingarnas totalitet (alla handlande samfällt) kons8tuerar därigenom kön som en synlig och verklig kategori.

6 Hegemonisk maskulinitet R. W. Connell professor vid University of Sydney. (förr Robert, nu Raewyn), född Patriarkatets legi8mitet: kulturella ideal i kombina8on med ins8tu8onell makt. En idealform 8ll vilken alla maskuliniteter (och feminiteter) relateras. Prak8ker (handlande, symboler, representa8oner) som för 8llfället bäst säkerställer fortsa? manlig överordning. Män ska ha kontroll, vara behärskade, oberoende, vara olik de rådande konstruerade föreställningar om vad det innebär a? vara det andra (kvinna, queer, etc.). Genushierarkier olika typer av maskulinitet (idro?smän, bögar): Inbördes rangordning Tre rela8oner inom könsordningen: hegemoni, underordning, delak8ghet Hegemoni: räaärdigat herravälde (maktutövning genom samtycke det som dominerar har legi8mitet hos de som domineras) Underordnade maskuliniteter (och feminiteter). Homosexualitet och kvinnlighet 8llhör inte den legi8merande sfären utan utgör grunden för det symboliska nedsolkandet. (Connell 1996:103) Delak3ga maskuliniteter (som har dessa ideal, trots a? man inte kan leva upp 8ll dem) utsä?s inte för 8llhörande spänningar och risker, har privilegier genom si? samröre med hegemonin. Konstruk8onen av denna maskulinitet sker i stor utsträckning genom kompromisser i rela8on 8ll kvinnor. EZersom de flesta män får utdelning av patriarkatet utan a? känna igen sig i den hegemoniska maskulinitet som feminismen riktar kri8k mot, kan många män avfärda feminismen genom a? inte anse det handla om dem själva. Privilegierna uppfa?as som självklara, utgör en blind fläck. (Connell 1996:103f) Våldsam maskulinitet à fredlig maskulinitet (lära och fostra på e? demokra8skt sä? lärande

7 h?p://youtu.be/oybommqs0tu

8 Genussystemets dubbla logiker (Yvonne Hirdman) Isärhållandets och hierarkiseringens logiker 1. Kvinnligt och manligt sammanblandas inte (grundläggande dikotomi?) 2. Det ena värderas högre än det andra.

9 homosocialitet Likar umgås med varandra, utbyter tankar och föreställningar vilket bekräzar och befäster rådande föreställningar Poli8k: grupperingar inom och mellan par8er (en poli8kerkast) Genus: vänskap inom könen som inte bygger på roman8k eller släktskap. Homofobier. Etnicitet:??? Social klass:???

10 Intersek8onalitet Redskap för a? analysera maktutövning inom olika områden och på flera nivåer Samhälle (t.ex. västeuropeiska), na8on (t.ex. Sverige), kollek8v (t.ex. mellan olika klasser), grupp (t.ex. kamratgrupper), inom familj och på individnivå Skärningspunkter för maktrela8oner baserade på ras, kön och klass (NE) Hur olika former av diskriminerande maktordningar samverkar Kön, klass: karriärvägar glastaket Klass, etnicitet: boendesegrega8on skyddsmurar Kön, klass och etnicitet, sexualitet, religiositet etc.: hur en mångfald av diskurser korsar varandra och kons8tuerar mul8pla iden8teter (Hammarén, s.76)

11 Norm (hög status) Medelklass Välutbildad Man Vit (vitheten) Icke- konfessionell (?) Heterosexuell Det andra (låg status) Arbetarklass (proletariat, trasproletariat) Outbildad Kvinna Färgad Troende (muslim) Homosexuell, bisexuell, polyssexuell, asexuell

12 En välutbildad ung kvinna kan i vissa sociala sammanhang ges högre status än en lågutbildad man i samma ålder. I andra sammanhang kan samma kvinna ha lägre status i jämförelse med exempelvis en äldre välutbildad man.

13 Iden8tet En människas uppfa?ning om hennes individualitet och associa8on 8ll andra (social iden8tet). Mångfald av resonansbo?nar (genus, etnicitet, spa8alitet, klass etc.) produceras och regleras inom ramen för en specifik kontext som i sin tur skapar mening om dessa iden8teter genom representa8oner (Hammarén, s.76). bör inte uppfa?as som u?ryck för mänsklig natur som delas av alla bör förstås som något som görs, u?rycks, upprepas på basis av sociala, historiska, kulturella och ekonomiska faktorer (s. 69) Representa8oner: symboler som ingår i system genom vilka mening produceras och inom vilka vi posi8onerar oss som subjekt och gör vår röst hörd (s.77) e? slags meningsbärare (modeller) som ger perspek8v på oss.

14 etnicitet Lärs in som e? resultat av makqörhållanden all8d något som definieras a? äga en etnicitet, som det andra (Hammaréns utgångspunkt) Lärs in e? givet sammanhang Tillhörighet med andra människor Endogami (gizermål och reproduk8on inom gruppen) Självbild och andras uppfa?ning a? man är en grupp Föreställning om gemensamt ursprung Särskiljade drag såsom språk, kultur, religion eller sedvänjor Fyra typer Primordalism: existens under mycket lång 6d kon6nuitet (besläktad med na6onstanken) icke föränderligt Perennialism: ständig förändring och konstant nyskapande Konstruk3vism: resultat av människors interak3on, lever så länge de finns mo3v a; hålla kvar vid en given grupp Essen3alism: människan föds med en grundläggande kulturell 3llhörighet Nya etniciteter Bejakar skillnader i kultur, språk och sedvanor men ser inte dessa som givna Möten med andra ger upphov 8ll nya etniciteter

15 Postkolonialism Bilden av västerlandet som upplyst och det andra som irra8onellt och mys8skt men kulturellt och ekonomiskt lever den vidare (Hammarén, s.63) Leder 8ll e? nedvärderande av kunskap som vuxit fram utanför väst problema8serar den västerländska kunskapstradi8onen och dess förankring i globala rela8oner av dominans och underordning

16 Cultural Dopes? Är människan enbart vad omgivningen 8llskriver henne? Performa8vitet: kon8ngenser: 8llfälligheter hur reproduceras samhället och dessa slags markörer om det inte finns något utanför individen? varje typ av gemenskap vilar på 8llfälliga iden8tetsmarkörer, vars 8llfällighet måste kamoufleras för a? inte upplösas (Hammarén, s71) Varför reproduceras etniciteter, genus/kön och social klass?

17 Temadiskussion Termpaper tecken Inledning: syze där perspek8v på de?a med iden8tet defineras Ställ den fråga som ni kommer a? besvara Resultatdel: Läsning av text och skriv ner analys (tema8sk som tar avstamp i begrepp/teori/perspek8v) Diskussionsdel: vad för ny?a/lärdom/perspek8v har de?a fört med sig hos dig?