Ungdoms2dens dilemma. från något 2ll någon Iden2tetsprocessen: sluten och given eller öppen och förhandlingsbar

Transkript

1 Demografisk utmaning

2 Ungdoms2dens dilemma från något 2ll någon Iden2tetsprocessen: sluten och given eller öppen och förhandlingsbar normalbiografi Genom sociala ins2tu2oner - avvikelsens energi nyckelövergångar socialt tryck AC vara som alla andra (men ändå unik) ung/ungdom/ ungdomlig

3 Befolkningsutveckling Riket 25 NorrboCens län

4 Norrbo:ens län - kvinnor och män födda 1968, 1980 Norrbo:en - kvinnor och män födda NorrboCen Födda 1968 män NorrboCen Födda 1980 män NorrboCen Födda 1968 kvinnor NorrboCen Födda 1985 män NorrboCen Födda 1985 kvinnor NorrboCen Födda 1980 kvinnor

5 Födda 1980 uppdelat på kön och ort (Luleå och Norrbo:ens län som helhet). Avser 31 december NorrboCen Födda 1980 kvinnor Luleå Födda 1980 kvinnor NorrboCen Födda 1980 män Luleå Födda 1980 män

6 MoCagare och leverantör Stockholms län Norrbo:ens län Födda 1968 Födda Stockholms län Födda NorrboCens län Födda 1968

7 FlyCandets livscykel Mobilitet under en begränsad Nd av livet år Utbildning och arbete år Arbete år Familj och barn (svagt) Egna prioriteringar (svagt) a) Kvinnor snabbare på ac flyca än män b) E^er 30 års ålder minskar mobiliteten avsevärt c) FlyCande i etapper: Från land &ll stad, från stad &ll större stad från större stad &ll na&onellt centrum d) Utbildning à arbete à boende à delak2ghet

8 Demografisk utmaning Få blir färre och äldre Vem ska göra jobbet framöver UppräChålla service, kultur och nödvändig täthet av människor... Från land 2ll stad, från liten stad 2ll stor stad etc. Utvecklingen ser olika ut i skilda kommuner (jmf. Övertorneå med Kiruna med Luleå), i skilda regioner (jmf. Fyrkanten med Tornedalen med A- kommunerna) Mår hela länet bra av ac kra^ig ekonomisk utveckling äger rum på ec fåtal platser i länet, hur påverkar deca flycströmmar...? UnderskoC av kvinnor à underskoc av fram2da genera2oner medborgare Männen är senkomna, men flycar också i väg förr eller senare...

9

10 Unga kvinnor och män i NorrboCen FlyCa 2ll eller från något.

11 Ungas föreställning om sin fram2d Cirka 70 procent unga kvinnor (15-18 år) och 50 procent unga män tror ac de kommer ac flyca från sin hemort inom fem år. Starkare flycningsbenägenhet ju äldre man blir Högst: 78 procent av kvinnor (18 år) Lägst: 39 procent av man (15 år)

12 Ungas föreställning om sin fram2d Kön påverkar mer än ålder. Varför är kvinnor mer intresserade av ac förverkliga sig på andra platser än på hemorten? Kön i kombina2on med utbildning visar ac män med utbildningsintresse e^er gymn. har den starkaste flycningsviljan....sam2digt har män med stark lokal bundenhet en mycket stor ovilja 2ll ac flyca... Om utbildning finns nära inpå män så dämpar det intresset ac flyca från länet. DeCa har inte samma dämpande effekt för kvinnor Betydelsen av ec Tekniskt universitet i länet? Kön i kombina2on med interna2onellt intresse (av olika slag) har mycket starkt genomslag på unga kvinnors flycningsbenägenhet Hur utveckla Barentsregionen? Hur s2mulera 2ll ökade omvärldskontakter inom olika områden i länet?

13 Vad unga fak2skt gör... Tydliga skillander mellan större och mindre orter procen2g minskning på mindre orter sec 2ll förelsetal Fyrkanten och framför allt Luleå upplever en 2llväxt av i huvudsak män fram 2lls de är år gamla, sedan en minskning 2ll utgångsläget Kvinnor tenderar ac flyca 2digare (ec par år innan) och längre sträckor (över länsgränsen) än män

14 Skillnader i flycskäl och i ukall Kvinnor: utbildning och livss2l (socialitet). Långa sträckor, imagestyrd flycning Män: arbete och utbildning (materialitet). Kortare sträckor, närmast där arbete och utbildning finns

15 Men återflycande... Många vill, men ucrycker sam2digt ac man inte kan (30 %) Arbets2llfällen, boendemiljö, partner (arbete och sociala nätverk), barn (skola och sociala nätverk) Dubbel rumslig iden2tet LiCle Hultsfred och Haparandapojkarna i Stockholm, Birkarlar vid Norrlands na2on i Uppsala etc. AC vara hemma när man är borta och åka bort när man kommer hem Symboliska handlingar som markering iden2tet och rumslig associa2on (inom idrocen HFF, Luleå Hockey, Basket etc., genom Internet etc.) Återvändande 2ll vad? Föreställningar om hur det en gång har varit, men som inte är AC lämna ec socialt nätverk som är uppbyggt där man bor 2ll förmån för? AC forcera fram en rumslig iden2tet hos barn och barnbarn

16 Slutsatser Redan 2digt ses flycande från hemort och från hemlän som ec rimligt alterna2v för det fram2da vuxna livet. Män är mer pragma2ska, där det finns jobb eller utbildning. Kvinnor är mera nyfikna och modiga i sina flycsträvanden. Störst effekt på flycningsbenägenhet har ortstorlek och 2llgång 2ll utbildning för ungas flycningsbenägenhet.

17