Normkritik och karriärlärande Startsida Din presentation

Transkript

1 Normkritik och karriärlärande Startsida Din presentation Frida Wikstrand fil. dr i arbetsvetenskap Lektor på studie- och yrkesvägledarutbildningen Malmö universitet

2 Fundera på Vilka intressen är giltiga i vägledning för val av arbete och yrken? Hur talas det om individer bland kollegor vilka grupper, problem konstrueras varför? Hur förmedlas den goda arbetaren eller det goda arbetet Hur talas det om klädsel/religiösa symboler osv i relation till anställning och arbete. Vad är ett misslyckat/lyckat arbetsliv? Hur ska en vara för att vara anställningsbar? Vilka normer skapas av de politiska beslut som rör vägledning/arbete/skola osv? Hur talas det om att välja?

3 Yrkesval och genus Startsida Din presentation

4 Varför är detta viktigt? - skollagen Alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevens studie och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. (LGR11 2.6)

5 Allmänna råden forts. Rektor bör Läraren bör i undervisningen: Ha ett övergripande ansvar för att elevernas arbetslivskontakter bidrar till att deras studieoch yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Se till att personalen på skolan har kunskaper om och förståelse för hur kön samt social och kulturell bakgrund påverkar elevernas studie- och yrkesval samt att de har kunskaper om hur elevernas föreställningar om utbildningar och yrken kan utmanas. ge eleverna möjlighet att utveckla en förståelse för hur kunskaper i ämnet kan ha betydelse i arbetslivet och på så sätt utgöra ett underlag för deras framtida studie- och yrkesval, utmana, problematisera och visa på alternativ till traditionella föreställningar om kön, kulturell och social bakgrund som annars kan begränsa elevernas framtida studie- och yrkesval, samt ge eleverna möjlighet att utveckla allsidiga kunskaper om hur arbetslivet fungerar.

6 I de allmänna råden för arbete med studieoch yrkesvägledning Vidare ska vägledningssamtalen planers så att de utmanar elevens föreställningar om yrken och utbildningar utifrån kön samt utifrån social och kulturell bakgrund. (s. 35)

7 Blunda och se följande framför dig: - Sjuksköterska - Hantverkare - Läkare Yrken skapar bilder av kroppar som utför arbetet - Kön? - Partners yrke? - Föräldrars yrken? - Bostadstyp? - Bil? - Vart åker hen på semester? - Fritidsintressen - Favoritbok?

8 Den könsstruktur erade arbetsmarkna den De 30 största yrkena I Sverige 2014 (SCB: På tal om kvinnor och män 2016)

9

10 Nybörjare yngre än 35 år exklusive inresande studenter på större program mot yrkesexamen 2013/14 efter föräldrarnas utbildningsnivå (i procent). ( )

11 Varför ser det ut så här?

12 Genus, femininitet, maskulinitet, intersektionalitet vad är det?

13

14 Femininiteter och maskuliniteter Vilka bilder har du av hur flickor och pojkar bör vara? - Social bakgrund - Hudfärg - Genus - Funktionalitet - Ålder - Religion

15 Intersektionalitet Olika personer har olika positioner, makt och inflytande beroende på bla: Kön Hudfärg Funktionalitet Social bakgrund/klass Sexualitet Religion Ålder Faktorernas betydelse kan variera beroende av sammanhang

16 Fundera på: När tänkte du på ditt genus/kön senast? När tänkte du på hur bra du är på att se/gå/höra senast? När tänkte du på din religion, etniska bakgrund eller hudfärg senast?

17 Normer - normkritik

18

19 Vilka normer kommer till uttryck i undervisningen i vägledning? I skolans verksamhet I stort?

20 Exempel på normer i skolan Vad är bra kunskap? Det goda livet vad är det hur talas det om framtiden? Heteronormativitet Familjenormer Maskulinitet och femininitet i skola/arbetsliv/fritid/leksaker Funktionalitet Femininitet och maskulinitet Anställningsbarhet Utbildningsnormer Syn på smuts?

21 Vad är normkritisk pedagogik? Utmana det för givet tagna Se sig själv Du är själv medskapare av normer Synliggör och ifrågasätta normer Språkets betydelse Uppmärksamhet kring vem som görs till norm i olika exempel och material. Att göra normkritik inte bara säga! Anta en intersektionell ansats Ett ständigt reflexivt arbete

22 Jag tror att jag är mer skämtsam med pojkarna som kommer till mig än vad jag är med flickorna

23 Karriärlärandeprocessen - (Law & Watts 1977) 1. Att upptäcka (sensing finding out) Sinnen se, höra, uppleva, märka. Att samla bilder och - information. Att få tillräckligt mycket informatino för att komma vidare. 2. Att ordna (sifting sorrting out) Jämföra, upptäcka - samband, hitta mönster. Handlar om att ordna information på ett meningsfullt sätt, bli medveten om likheter och skillnader 3. Att fokusera (focusing checking out) Få inblick i andras synvinklar och förstå att de är annorlunda än de egna. Att ta in andras perspektiv och relatera till egna synpunkter och förstå hur en är olika och har olika värderingar. Veta vad som är viktigt för mig. 4. Att förstå (understanding working out) - Veta hur något fungerar och vilka handlingar som verkar leda till vad. Förklara, förutsäga och handla utifrån detta.

24 Yrkesval och det personliga intressets betydelse. (Hedenus, Anna & Wikstrand, Frida 2015) Vad avses med intresse? definieras sällan Fritidsintresse/motivation/vilja/passion Seriösa vs planlösa intressen Intern och extern motivation Tillskrivs stor betydelse för motivation till studier & arbete föränderligt eller medfött? Används ofta i diskussioner om val av utbildning och yrke Fokus på intresse riskerar att leda till social reproduktion då individer söker sig till det de känner till och där de inte avviker mot normer.

25 Randi Boelskifte Skovhus (2017) Vejledning & Læring) - Så länge eleverna är osäkra på vad de ska välja ser de skolaarbetslivsaktiviteter som relevanta när de valt ser de det som irrelevant. - Fokus på val och väljande hämmar nyfikenheten - de blir ointresserade av sådant de inte kan identifiera sig med. - Hämmar möjligheten att utmana föreställning om arbeten, utbildningar, yrken och möjliga framtida liv.

26 Hur kan du utmana elever i deras karriärlärande? Hur kan du göra i undervisningen? Hur kan du göra i vägledningen?

27 Slutligen Bråka med normerna! Vänd spegeln mot dig själv se dina egna normer och stereotypa föreställningar. Arbeta normkritiskt! Men tänk på att alltid ha tänkt igenom övningarna innan ni sätter igång. Kategoriseringar är viktiga för att få förståelse för olika individers förutsättningar - men den människa ni möter måste få möjlighet att definiera sig själv. I det normkritiska arbetet, tänk på att fokusera normen och dess konsekvenser istället för att prata om de som bryter normen som annorlunda Prata inte om hur en bör vara om en är till exemple flicka eller pojke. Försök istället att tala om vilka förväntningar det finns på olika grupper. Inkludera individer genom det språk du använder Se till att alla kommer till tals ha koll på talfördelningen I gruppen Se över vem/vilka som representeras i det material och de exempel som finns. Var förberedd på vilka olika reaktioner övningar och diskussioner kan ha. För att det ska bli en bra process behövs en tillåtande och trygg miljö. Försök ha högt till tak. Å andra sidan ska det inte vara tillåtet att tillskriva individer eller grupper som bryter mot normen, specifika egenskaper

28 Ska skolans personal arbeta med sånt här? Etiska regler Social rättvisa? Politik och policy Vad säger ni? Anna Annasson

29 Ja, normkritik och annan medvetandegörande metodik och pedagogik behövs! Det kan vara ett Sätt att synliggöra strukturer, vidga perspektiv och skapa Större självmedvtenhet.

30

31 Normkritiskt metodmaterial att läsa vidare i: Wikstrand, Frida & Lindbeg Mia (2016) Tala om arbetslivet. Ett genusmedvetet och normkritiskt metodmaterial för hela skolan. Skolverket. 2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D358 8 O/lika. Ett metodmaterial mot fördomar och diskriminering BRYT! Ett metodmaterial om normer I allmänhet och heteronormern I synnerhet. Forum för levande historia & RFSL Ungdom. Tredje upplagan.

32 Litteraturtips Frida Wikstrand; Ylva Ulfsdotter Eriksson (2015). Att använda yrkesbeskrivningar i vägledning. I Lovén, Anders (red) Karriärvägledning. Lund: Studentlitteratur Anna Hedenus; Ylva Ulfsdotter Eriksson; Frida Wikstrand; Christel Backman (2015). Yrkesbeskrivningar för vägledning - en fråga om individens fria val eller arbetskraftens selektering? Göteborg studies in sociology Anna Hedenus; Frida Wikstrand (2015) Yrkesval och det personliga intressets betydelse. Arbetsliv och omvärld vol 21:1. s Randi Boelskifte Skovhus (2017) Vejledning & Læring. Unges deltagelse i vejledning. Trykværket SCB (2014) På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet Stockholm: SCB tryck SOU 2014:6 Män och jämställdhet SOU 2014:34 Inte bara jämställdhet. Intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet. Stockholm: Fritzes SOU2014:81 Yrke, karriär och lön kvinnor och mäns olika villkor på den svenska arbetsmarknaden. Stockholm: Fritzes

33 Referenser Exemplet på bilder från Gävle:

34 TACK FÖR ATT NI DELTAGIT! Startsida Din presentation Frida Wikstrand Malmö universitet %2FBlob%2Fpdf3588.pdf%3Fk%3D3588