Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Kristinebergs förskola Upprättad Januari 2014 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling för de barn som deltar i eller söker till verksamheten

2 1 (10) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Kristinebergs förskola, förskoleverksamhet för barn 1-5 år Vår vision Kristinebergs förskola ska vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna glädje, känna sig trygga och där ingen skall bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Förskolan präglas av en varm och positiv atmosfär med respekt för människors olikheter och behov. Alla barn är välkomna till vår förskola och alla ska känna sig sedda och trygga. Alla barn har rätt att känna sig respekterade av barn och vuxna, vara med i gemenskapen och möta vuxna som har ett ödmjukt och lyhört förhållningssätt. Alla på förskolan skall verka för en god hälsa och trygghet genom att utveckla goda relationer mellan förskola och hem, alla föräldrar/vårdnadshavare ska känna tillit till förskolan. Planen gäller från Planen gäller till Ansvariga för planen Förskolans pedagoger och förskolechef Barnens delaktighet Barnen på förskolan involveras i det förebyggande arbetet genom att vi tar med oss barnens tankar och reflektioner kring samspel, diskriminering och kränkande behandling i vårt arbete. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna har varit delaktiga i utvärdering av planen vid ett forum för samråd där pedagogerna presenterade förskolans arbete, därefter diskuterade föräldrarna i mindre grupper utifrån frågeställningar och lämnade synpunkter på förskolans arbete.

3 2 (10) Personalens delaktighet Pedagogerna arbetar kontinuerligt med planen genom uppföljning, utvärdering, kartläggning, analys och formulering av insatser. Pedagogerna har tagit del av Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Under hösten 2012 arbetade förskolans pedagoger med husmodellen, ett material från DO, diskrimineringsombudsmannen. Arbetet med husmodellen hjälpte oss att identifiera risk- och problemområden utifrån de olika diskrimineringsgrunderna och lade grunden till denna plan. Inför 2014 har vi fokuserat på genus och pedagogerna har genomfört en kartläggning av barns lek. Förankring av planen Föräldrarna informeras om planen vid inskolning och på föräldramöten. Planen finns tillgänglig att läsa på förskolan och på förskolans hemsida. Alla som arbetar på förskolan ska ta del av planen. Övrig personal som lokalvård, kökspersonal och vaktmästare delges planen genom ett eget exemplar. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Alla pedagoger har läst igenom planen och reflekterat över arbetet under året. Hela arbetslaget och förskolechef har gemensamt på ett personalmöte utvärderat arbetet med planen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolans pedagoger, föräldrar och förskolechef har varit delaktiga. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi upplever att planen är ett levande dokument och att vi arbetar med den på det sätt som vi har planerat. Vi har arbetat med åtgärder för främjande insatser men det är ett pågående arbete som vi behöver arbeta vidare med. Vi har arbetat med de åtgärder vi formulerade utifrån förra årets kartläggning, vi har reflekterat över på vilket sätt vi firar födelsedagar och hittat förändringar som vi behöver göra. Vi har blivit bättre på att sprida oss där barnen är när vi är ute på gården.

4 3 (10) Vi behöver arbeta mer medvetet med att uppmärksamma traditioner från olika religioner, inte enbart den kristna. Vi behöver arbeta mer medvetet med samtal och litteraturläsning för att synliggöra för barnen att kön inte behöver begränsa vilken lek, aktivitet eller yrke man kan välja. Vi agerar om en kollega på något sätt skulle kränka ett barn, det kan vara känsligt men är det är viktigt. Vi behöver förbättra arbetet med att följa upp planen under året så att det sker mer systematiskt och reflektera mer över de olika diskrimineringsgrunderna. Vi fokuserar på genus under Föräldrarna upplever att förskolans arbete ger resultat, barnen lär sig ett bra bemötande mot varandra och det känns tryggt på förskolan. Föräldrarna märker att personalen arbetar medvetet för att barnen ska känna sig bra bemötta, barnen tilltalas alltid med sitt namn. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Årets plan ska utvärderas genom att följa upp och analysera resultatet av arbetet under året. Vi ska fortsätta arbetet med att göra barn och föräldrar delaktiga. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef och förskolans pedagoger. Främjande insatser Områden som berörs av insatsen Kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och kränkande behandling Mål Föräldrar och vårdnadshavare ska känna till förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling och hur vi arbetar i vardagen. Alla som arbetar på förskolan ska vara delaktiga i arbetet med planen.

5 4 (10) Insats Föräldrar/vårdnadshavare informeras om planen vid inskolningen. Vi samtalar med föräldrarna om barnens trygghet och trivsel på utvecklingssamtalet. Nyanställda tar del av planen vid introduktionen. Mål Alla barn på Kristinebergs förskola ska utveckla förståelse för att alla människor har lika värde, samma rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet, etniskt tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Barnen på förskolan ska visa tolerans och bemöta varandra med respekt och hänsyn. Barnen på förskolan ska utveckla förståelse för sina egna och andras känslor. Barnen på förskolan ska ges möjlighet att utveckla sin identitet, självkänsla, självkännedom, självförtroende och det sociala samspelet med andra barn. Förskolans personal ska ha ett positivt och lösningsfokuserat förhållningssätt i det vardagliga arbetet bland, barn, föräldrar och kollegor. Förskolans pedagoger uppmärksammar värdegrunden om allas lika människovärde och lägger grunden till att barnen förvärvar en inställning som främjar kamratskap och förebygger trakasserier. Insats Vi har samtal och planerade aktiviteter där barnen lär sig att ta hänsyn och lyssna till varandra. Vi samtalar om barns rättigheter att inte bli kränkta och att det är naturligt att vi alla är olika. Vi samtalar med barnen om olika etiska dilemman och hur man uttrycker sig inför varandra. Vi är lyhörda för att barn kan fastna i olika roller och ger uppmärksamhet och stöd till de barn som har behov av detta. Vi bekräftar det positiva hos barnet vilket ger barnet en stärkt självkänsla. Vi som arbetar i förskolan är förebilder för barnen genom att vi visar respekt och tolerans för allas lika värde. Vi tänker på vad vi säger till barnen, både med ord och kroppsspråk, vi reflekterar över vårt språkbruk och värderingar så att vi blir medvetna om hur vi agerar. Vi reflekterar över oss själva, varför vi gör som vi gör, vad vi tycker är kränkande behandling och om vi begränsar möjligheter för barnen.

6 5 (10) Mål Förskolans pedagoger ökar sin medvetenhet om hur traditionella normer kan styra förhållningsätt och bemötande. Insats Vi ska reflektera över hur vårt förhållningssätt och bemötande påverkas utifrån barnets kön/könsidentitet. Vi ska reflektera över vårt språkbruk och våra värderingar så att vi blir medvetna om hur vi agerar. Vi ska reflektera över oss själva, varför vi gör som vi gör, vad vi tycker är kränkande behandling och om vi begränsar möjligheter för barnen. Uppföljning Uppföljning av det främjande arbetet sker systematiskt och kontinuerligt. Ansvarig Förskolans pedagoger ansvarar för att arbetet bedrivs enligt ovan. Förskollärare och förskolechef ansvarar för att uppföljning genomförs i arbetslagen. Datum när det ska vara klart Arbetet bedrivs kontinuerligt i den vardagliga verksamheten. Hur vi lyckas i vårt arbete utvärderas i slutet av år Kartläggning Kartläggningsmetoder Vardagliga observationer av platser och situationer där kränkningar skulle kunna förekomma. Observationer av pojkar och flickors lek utifrån en observationsmall från jämställd förskola. Områden som berörs i kartläggningen Kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och kränkande behandling Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen är involverade i kartläggningen genom pedagogernas observationer. Föräldrar är involverade genom öppen dialog i vardagen om olika händelser som inträffar mellan barnen.

7 6 (10) Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogerna har genomfört observationer av pojkar och flickors lek. Resultat och analys Resultatet av observationerna visar att både flickor och pojkar leker överallt och tillsammans pojkar och flickor. Något fler pojkar väljer bilar, lego och bygger mer avancerade legobyggen. Någon flicka leker oftare med pojkar och är mer intresserad av teknik än andra flickor. De flesta flickor väljer inte bilar men däremot pussel, de ritar och pysslar mer än pojkar. Resultat från vårt arbete med husmodellen visar Att barn kan bli kränkta genom kommentarer som anspelar negativt eller betonar olikheter som förstärker stereotypa uppfattningar om kön/könsidentitet, etniskt tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Att barn kan bli retade på olika sätt, uteslutna eller fysiskt kränkta pga kön/könsidentitet, ålder, funktionsnedsättning, språk, annorlunda kläder eller lukt, att de får speciell mat eller hur barnets familj är sammansatt. Att vuxna kan begränsa möjligheter till aktivitet eller lek på grund av barnets kön/könsidentitet, etniskt tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Vuxna kan ha för låga eller för höga förväntningar på barn beroende på ålder eller funktionsnedsättning. Vi behöver reflektera över hur vårt förhållningssätt och bemötande påverkas utifrån barnets kön/könsidentitet, etniskt tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Vi måste få syn på oss själva och hur vi begränsar möjligheter för barnen för att kunna förändra oss. Vi behöver prata med barnen om att vi alla är olika och att det är normalt att vara olika.

8 7 (10) Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden Kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och kränkande behandling Mål Alla som arbetar på förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Förskolans pedagoger ska bli mer medvetna, få större kunskap och ökad förståelse för hur traditionella normer styr barnens lekar, vilka möjligheter vi erbjuder barnen oavsett kön. Alla barn ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett kön och könsidentitet. Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att prova och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar från stereotypa könsroller. Åtgärd Vi planerar att läsa och reflektera över artiklar och forskning om genus och normkritisk pedagogik. Vi ska observera barnen mer djupgående för att se vilka roller barnen tar i lekar och samspel, hur barnen använder sig av lärmiljö och material beroende på kön, vad de väljer att rita och med vilka färger. Vi ska observera oss själva, hur vi pratar till barnen beroende på om det är en pojke eller en flicka. Låter vi pojkar få uppmärksamhet snabbare och flickor får vänta? Vi ska fortsätta utveckla våra lärmiljöer, t ex vilka utklädningskläder erbjuder vi barnen för rollekar? Vi ska fundera vidare på hur vi gör barnens värld större genom att utmana de traditionella pojk- och flicklekarna. Vi ska reflektera över om lekmiljöer som intresserar flickor har plockats bort, är det pojkarnas lekar som är normen? Vi ska observera och reflektera över vad vi och barnen säger, vårt språk och förhållningssätt som har med könsnormer att göra. Vi ska läsa mer medveten litteratur för barnen som utmanar de traditionella könsnormerna. Vi ska reflektera med barnen över hur pojkar/män och flickor/kvinnor framställs i böcker utifrån traditionella könsroller. Motivation Öka vår förståelse för vad som påverkar och eventuellt begränsar barnens villkor på förskolan så att vi kan förändra det. Öka barnens förutsättningar till samma rättigheter och möjligheter oavsett kön och könsidentitet.

9 8 (10) Mål Alla barn ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett etniskt tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Miljön ska vara tillgänglig för alla och inte hindra någon från lek och aktiviteter. Alla barn ska kunna delta i alla aktiviteter. Alla barn ska känna sig stolta och bli respekterade för den familj den tillhör. Alla barn ska känna sig stolta över sitt ursprung. Åtgärd Vi ska fortsätta att reflektera över hur vårt förhållningssätt och bemötande påverkas utifrån etniskt tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder, så att vi får syn på oss själva och hur vi begränsar möjligheter för barnen. Vi ska uppmärksamma olika traditioner från olika religioner inte enbart den kristna. Vi ska uppmärksamma barns olika kulturella bakgrund och bjuda in föräldrar till förskolan för att berätta om sin kultur. Varje avdelning ska ha Välkommen till förskolan på barnets språk. Vi ska visa intresse för och lära vissa ord och ramsor/sånger på barnets språk Vi ska se över måltider, val av litteratur, skapande aktiviteter, toalett- och omklädningssituationer och vattenlek så att det fungerar för alla barn och familjer Vi ska anpassa den fysiska miljön så att den är tillgänglig för alla. Vi ska se till barnets mognad istället för ålder Vi ska använda oss av rollspel, samtal och reflektioner om olikheter, olika men ändå lika, allas lika värde. Vi ska reflektera med barnen om andras livssituation, t ex om jag vore en annan och bodde någon annanstans hur skulle jag tänka/känna då? Vi ska medvetet välja litteratur som stöd för reflektion över etiska dilemman med barnen, t ex Den fula ankungen, hur är det att vara den fula, varför händer det som händer? Motivation Öka barnens förutsättningar till samma rättigheter och möjligheter oavsett etniskt tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Öka barnens respekt för människors olikheter, olika behov och lika värde.

10 9 (10) Grundlägga en tillåtande atmosfär där alla barn har förutsättningar att känna stolthet över sitt ursprung, sin kultur och familj. Uppföljning Uppföljning på avdelningsplanering en gång/månad. Ansvarig Alla pedagoger på Kristinebergs förskola ansvarar för att arbeta med ovanstående. Förskollärare ansvarar för att uppföljning sker en gång/månad. Förskolechef ansvarar för att följa upp att åtgärder och uppföljning genomförs. Datum när det ska vara klart Åtgärder ska vara genomförda under Rutiner för akuta situationer Policy Om en kränkande situation uppstår ska jag som personal direkt agera för att få detta att upphöra och anmäla detta till förskolechef. Om jag som personal på något sätt får kännedom om att ett barn kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling ska jag direkt anmäla detta till förskolechef. Om jag som personal hör eller ser att en kollega kränker ett barn på något sätt ska jag direkt avbryta detta och anmäla till förskolechef. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Förskolans personal är närvarande och lyhörda vuxna som delar upp sig bland barnen för att hålla god uppsikt över situationer där kränkningar kan förekomma. Förskolan har rutiner för tillsyn och uppsikt över barnen på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar vänder sig till förskolans pedagoger eller förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Vi samtalar med de inblande barnen konkret om vad som hänt utan att lägga in egna värderingar. Vid behov använder vi bilder som t ex seriesamtal och sociala berättelser och/eller dramatiseringar för att underlätta för barnen att berätta då situationer och konflikter behöver redas ut. Förskolans pedagoger och förskolechef utreder skyndsamt samt

11 10 (10) vidtar de åtgärder som skäligen behövs för att förhindra fortsatt kränkning. Vi informerar och samtalar med berörda föräldrar. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Förskolechef anmäler kränkande behandling till LISA, kommunens system för skador, kränkningar och tillbud, på blankett och utreder skyndsamt samt vidtar de åtgärder som skäligen behövs. Rutiner för uppföljning Förskolans personal följer upp insatser genom att observera liknande situationer och samtala med berörda. Kommunens kvalitetsteam gör uppföljningar och redovisar till lärande- och kulturnämnden. Rutiner för dokumentation Inträffade händelser, även mindre händelser, dokumenteras för att kunna se ev. mönster och upptäcka behov av stödjande insatser. Om en kränkning skett dokumenteras händelse och åtgärd i LISA, kommunens system för skador, kränkningar och tillbud. Ansvarsförhållande Ansvarig personal ansvarar för att händelse och åtgärd rapporteras och dokumenteras. Förskolechef ansvarar för att händelsen följs upp och avslutas i "Lisa". Förskollärare och förskolechef har ansvar för att uppföljning genomförs.