Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Kristinebergs förskola

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Kristinebergs förskola Reviderad november Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling för de barn som deltar i eller söker till verksamheten

2 1 (11) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Kristinebergs förskola, förskoleverksamhet för barn 1-5 år Vår vision Kristinebergs förskola ska vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna glädje, känna sig trygga och där ingen skall bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Förskolan präglas av en varm och positiv atmosfär med respekt för människors olikheter och behov. Alla barn är välkomna till vår förskola och alla ska känna sig sedda och trygga. Alla barn har rätt att känna sig respekterade av barn och vuxna, vara med i gemenskapen och möta vuxna med ett ödmjukt och lyhört förhållningssätt. Alla på förskolan skall verka för en god hälsa och trygghet genom att utveckla goda relationer mellan förskola och hem, alla föräldrar ska känna tillit till förskolan. Planen gäller från Planen gäller till Ansvariga för planen Förskolans personal och förskolechef Barnens delaktighet Barnen på förskolan involveras i det förebyggande arbetet genom att vi tar med oss barnens tankar och reflektioner kring samspel, diskriminering och kränkande behandling i vårt arbete. De äldsta barnen har besvarat intervjufrågor för att kartlägga områden eller situationer där kränkningar kan uppstå. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna har på föräldramöte och i brev informerats om och bjudits in att delta genom att lämna synpunkter på planens utformning och på förskolans arbete. Förskolan har inte fått in några synpunkter eller intresse för delaktighet. Vi behöver göra fler försök och hitta andra vägar att göra föräldrarna delaktiga.

3 2 (11) Personalens delaktighet Personalen arbetar aktivt i den dagliga verksamheten enligt planen. Personalen arbetar kontinuerligt med uppföljning, utvärdering, kartläggning, analys och formulering av insatser. Personalen har under en planeringsdag arbetat med husmodellen, ett material från DO, diskrimineringsombudsmannen. Arbetet med husmodellen hjälpte oss att identifiera risk- och problemområden utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Personalen har tagit del av Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Förankring av planen Föräldrarna informeras om planen vid inskolning, på föräldramöten och delges planen genom e-post. Planen finns tillgänglig att läsa på förskolan och på förskolans hemsida. Alla som arbetar på förskolan ska ta del av planen. Övrig personal som lokalvård, kökspersonal och vaktmästare delges planen genom ett eget exemplar. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Förskolans personal och förskolechef har tillsammans arbetat med att utvärdera planen. All personal har läst igenom planen och reflekterat över uppföljningen av arbetet under året. En representant från varje arbetslag har sammanställt utvärderingen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolans personal och förskolechef, vi har även bjudit in föräldrar att delta. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi upplever att planen är ett levande dokument och att vi arbetar med den på det sätt som vi har planerat. De åtgärder vi formulerade utifrån förra årets kartläggning har gett resultat men vi behöver fortsätta att fördela oss så att vi håller en bra uppsikt över hela utegården. Vi behöver förbättra arbetet med att följa upp planen under året så att det sker mer systematiskt. Förskolechef har följt upp arbetet med planen vår och höst. Årets plan ska utvärderas senast

4 3 (11) Beskriv hur årets plan ska utvärderas Årets plan ska utvärderas genom att följa upp och analysera resultatet av arbetet med planen under året. Vi ska göra fler försök och hitta andra vägar att göra barn och föräldrar delaktiga. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef och förskolans personal Främjande insatser Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Alla barn och vuxna ska vid inskolningen lära känna förskolans värdegrund och hur vi i vardagen når dit. Alla som arbetar på förskolan ska ta del av vår plan. Alla barn på Kristinebergs förskola har samma rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet, etniskt tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Barnen på förskolan ska visa tolerans för allas lika värde och bemöta varandra med respekt och hänsyn. Barnen på förskolan ska få förståelse för sina egna och andras känslor. Barnen på förskolan ska ges möjlighet att utveckla sin identitet, självkänsla, självkännedom, självförtroende och det sociala samspelet med andra barn. Förskolans personal är närvarande vuxna som har uppsikt över situationer där kränkningar kan förekomma. Vårt förhållningssätt är att allt vi säger och gör bland barnen kan vi också säga och göra med föräldrar närvarande. Förskolans personal tar ett gemensamt ansvar för alla barn och är goda förebilder genom att visa alla barn och vuxna respekt.. Förskolans personal visar tillit och har höga förväntningar på barnen. Genom att vi uppmärksammar värdegrunden om allas lika människovärde, lägger förskolan grunden till att barnen förvärvar en inställning som på ett självklart sätt främjar kamratskap och förebygger trakasserier. Uppföljning av det främjande arbetet sker systematiskt och kontinuerligt.

5 4 (11) Insats Föräldrarna informeras om planen vid inskolningen. Barnen får dagligen öva sig i att respektera varandra genom att träna på att vänta på sin tur och lyssna till varandra. Vi pratar med barnen om att vi alla är olika och att det är normalt att vara olika. Vi samtalar och dramatiserar med barnen om känslor och i vilka situationer man är glad, ledsen mm. Vi tar ibland hjälp av bilder med olika känslouttryck för att hjälpa barnen att sätta ord på sina känslor. Vi använder oss av leken och vardagliga situationer som viktiga redskap för att lära, bearbeta och uppleva. Vi arbetar med Knatteorkester och musikalen Alla får vara med som handlar om tolerans för olikheter och känslor. Förskolans personal delar upp sig bland barnen för att ha uppsikt över situationer där kränkningar kan förekomma. Vi reflekterar över hur vårt förhållningssätt och bemötande påverkas utifrån barnets kön/könsidentitet, etniskt tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Vi lyfter upp vårt språkbruk, våra värderingar och attityder så att vi blir medvetena om hur vi agerar Vi måste få syn på oss själva och hur vi begränsar möjligheter för barnen för att kunna förändra oss. Vi arbetar på att skapa en tydligare och mer strukturerad inomhusmiljö, vi använder bilder och bildscheman till hjälp. Vi använder barnets namn vid positiv förstärkning men undviker att använda barnets namn vid en tillsägelse så att det inte ska förknippas med ett negativt beteende. Vi pratar inte över barnens huvud. Vi utgår i alla situationer från barnets egna förutsättningar och behov. Vi respekterar integritet vid blöjbyten på små barn. Vi samtalar med föräldrarna om barnens trygghet och trivsel på utvecklingssamtalet. Ansvarig Förskolans personal ansvarar för att arbetet bedrivs enligt ovan. Förskollärare och förskolechef ansvarar för att uppföljning genomförs i arbetslagen. Datum när det ska vara klart Ett fortgående arbete som bedrivs kontinuerligt i den vardagliga verksamheten. Hur vi lyckas i vårt arbete utvärderas i slutet av 2013.

6 5 (11) Kartläggning Kartläggningsmetoder Barnintervjuer, lappar med glada och ledsna gubbar, observationer och arbete med husmodellen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen är involverade i kartläggningen genom samtal, svar på intervjufrågor och genom att sätta lappar med glada/ledsna gubbar på platser där de känner sig glad/ledsen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har genomfört barnintervjuer och observationer i den dagliga verksamheten. Personalen har arbetat med husmodellen, ett material från diskrimineringsombudsmannen som är en praktisk metod för att upptäcka och förebygga diskriminering och trakasserier i förskolan och skolan. Resultat och analys Resultatet från barnintervjuerna visar att barn är rädda för att någon ska stänga dörren i t ex byggrummet, fälla ned persiennerna eller släcka lampan i ett rum så att det blir mörkt. Barn är rädda för att vara själva i ett rum, att falla av den blå snurrstolen, att träd ska falla ned över barnet eller konstiga träd i skogen. Vi har genom observationer uppmärksammat vissa platser ute som är riskzoner för kränkande behandling, t ex på förskolans baksida, i skogen och i lekstugan. Vi har uppmärksammat vissa situationer där barnen väljer bort varandra och övergångssituationer mellan olika aktiviteter där vuxna inte hinner med att ha tillsyn. Vi har förstått av samtal med barnen och observationer att våra åtgärder med högt placerade handtag för barnens säkerhet kan skapa en känsla av kränkning hos barn. När barnen satte upp glada/ledsna gubbar blev vi uppmärksamma på varför det uppstår konflikter vid den stora träbilen, de vill alla sitta vid ratten och inte i baksätet. Barn satte glada gubbar vid platser där de själva kan nå material och där de tycker att det finns roligt material som de är intresserade av. Ledsen gubbe sattes på platser där barnen inte själva når att hämta eller hänga upp kläder. Vi behöver reflektera över

7 6 (11) hur vi kan jobba vidare med dessa platser. Ett barn satte en ledsen gubbe på ett annat barn och det fick oss att förstå att det finns något i den relationen som inte barnet mår bra av. Resultat från vårt arbete med husmodellen visar att barn kan bli kränkta genom kommentarer som anspelar negativt eller betonar olikheter som förstärker stereotypa uppfattningar om kön/könsidentitet, etniskt tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Barn kan bli retade på olika sätt, uteslutna eller fysiskt kränkta pga kön/könsidentitet, ålder, funktionsnedsättning, språk, annorlunda kläder eller lukt, att de får speciell mat eller hur barnets familj är sammansatt. Vuxna kan begränsa möjligheter till aktivitet eller lek på grund av barnets kön/könsidentitet, etniskt tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Vuxna kan ha för låga eller för höga förväntningar på barn beroende på ålder eller funktionsnedsättning. Vi behöver reflektera över hur vårt förhållningssätt och bemötande påverkas utifrån barnets kön/könsidentitet, etniskt tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Vi måste få syn på oss själva och hur vi begränsar möjligheter för barnen för att kunna förändra oss. Vi behöver prata med barnen om att vi alla är olika och att det är normalt att vara olika. Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Barnen ska vara trygga både ute och inne. Alla barn ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet, etniskt tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Alla barn ska kunna bära kläder utan att begränsas av vilket kön det tillhör och bemötas tillåtande och utan värderingar

8 7 (11) Miljön ska vara tillgänglig för alla och inte hindra någon från lek och aktiviteter. Alla barns ska kunna delta i idrott. Alla barn ska känna sig stolta och bli respekterade för den familj den tillhör även om föräldrarna är av samma kön. Alla barn ska känna sig stolta över sitt ursprung och sin hudfärg. Alla som arbetar på förskolan ska ha ett tillåtande förhållningssätt till att barn leker lekar som inte tillhör de traditionella utifrån det kön barnet tillhör. Vuxna ska vara synliga, finnas till hands som vägledning och skapa trygghet genom sin närvaro. Uppföljning på avdelningsplanering en gång/månad. Åtgärd Vi ska fördela barn och vuxna i mindre grupper i olika rum. Vi ska vara delaktiga i barnens lekar och aktiviteter, vara lyhörda för vad som sägs, vad som sker och ha uppsikt över barnen där de befinner sig. Vi ska sänka de höjda handtagen och istället sätta upp en hake. Vi ska fortsätta att reflektera över hur vårt förhållningssätt och bemötande påverkas utifrån barnets kön/könsidentitet, etniskt tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder, så att vi får syn på oss själva och hur vi begränsar möjligheter för barnen. Vi ska fortsätta att prata med barnen om att vi alla är olika och att det är normalt att vara olika Varje avdelning ska ha Välkommen till förskolan på barnets språk. Vi ska visa intresse för och lära vissa ord och ramsor/sånger på barnets språk och bjuda in föräldrar till förskolan för att berätta om sin kultur. Vi ska reflektera över på vilket sätt vi firar och lyfter fram våra traditioner och födelsedagar. Vi ska uppmärksamma olika traditioner från olika religioner inte enbart den kristna. Vi ska se över måltider, val av litteratur, skapande aktiviteter, toalett- och omklädningssituationer och vattenlek så att det fungerar för alla barn och familjer Vi ska anpassa den fysiska miljön så att den är tillgänglig för alla. Vi ska se till barnets mognad istället för ålder Vi vuxna ska fokusera på personen och inte könet på barnet.

9 8 (11) Vi ska använda oss av rollspel, samtal och reflektioner om olikheter, olika men ändå lika, allas lika värde. Samtala om och läsa böcker för att tydliggöra att könet inte begränsar vilken lek, aktivitet eller yrke man kan välja. Prata med barnen om olika typer av familjer, låna böcker, dramatisera och be föräldrarna berätta Vara tillåtande och inte lägga värderingar eller kommentera kläder som barnen har på sig utifrån att kläder är coola, söta osv Vi behöver fortsätta att observera vad som händer vid vissa platser och i vissa relationer och reflektera över vilka åtgärder vi ska kunna arbeta vidare med Motivera åtgärd Ha uppsikt över barnen och att skapa trygghet. Barnen ska kunna nå till dörrhandtagen. Öka vår förståelse för vad som sker och komma vidare i vårt arbete att motverka kränkningar. Öka vår förståelse för vad som påverkar och begränsar barnens villkor på förskolan så att vi kan förändra det. Öka barnens förutsättningar till samma rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet, etniskt tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Öka barnens respekt för människors olikheter, olika behov och lika värde. Grundlägga en tillåtande atmosfär där alla barn har förutsättningar att känna stolthet över sitt ursprung, sin kultur och familj. Ansvarig All personal på Kristinebergs förskola ansvarar för att arbeta med åtgärderna. Förskollärare ansvarar för att uppföljning sker en gång/månad. Förskolechef ansvarar för att följa upp att åtgärder och uppföljning genomförs. Datum när det ska vara klart Åtgärder ska vara genomförda under 2013.

10 9 (11) Rutiner för akuta situationer Policy Om en kränkande situation uppstår ska jag som personal direkt agera för att få detta att upphöra. Jag anmäler det som hänt till förskolechef. Om jag som personal på något sätt får kännedom om att ett barn kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling ska jag direkt anmäla detta till förskolechef. Om jag som personal hör eller ser att en kollega kränker ett barn på något sätt ska jag direkt avbryta detta och anmäla till förskolechef. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Förskolans personal är närvarande och lyhörda vuxna som delar upp sig bland barnen för att hålla god uppsikt över situationer där kränkningar kan förekomma. Förskolan har rutiner för tillsyn och uppsikt över barnen på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar vänder sig till förskolans personal eller förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Vi samtalar med de inblande barnen konkret om vad som hänt utan att lägga in egna värderingar. Vid behov använder vi bilder som t ex seriesamtal och sociala berättelser och/eller dramatiseringar för att underlätta för barnen att berätta då situationer och konflikter behöver redas ut. Förskolans personal och förskolechef utreder skyndsamt samt vidtar de åtgärder som skäligen behövs för att förhindra fortsatt kränkning. Vi informerar och samtalar med berörda föräldrar. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Förskolechef anmäler kränkande behandling till LISA, kommunens system för skador, kränkningar och tillbud, på blankett och utreder skyndsamt samt vidtar de åtgärder som skäligen behövs. Rutiner för uppföljning Förskolans personal följer upp insatser genom att observera liknande situationer och samtala med berörda. Kommunens kvalitetsteam gör uppföljningar och redovisar till lärande- och kulturnämnden.

11 10 (11) Rutiner för dokumentation Inträffade händelser, även mindre händelser, dokumenteras för att kunna se ev. mönster och upptäcka behov av stödjande insatser. Om en kränkning skett dokumenteras händelse och åtgärd i LISA, kommunens system för skador, kränkningar och tillbud. Ansvarsförhållande Ansvarig personal ansvarar för att händelse och åtgärd rapporteras och dokumenteras. Förskolechef ansvarar för att händelsen följs upp och avslutas i "Lisa". Förskollärare och förskolechef har ansvar för att uppföljning genomförs.