Barnfamiljernas flyttningar. Presentation Thomas Niedomysl och Jan Amcoff

Transkript

1 Barnfamiljernas flyttningar Presentation Thomas Niedomysl och Jan Amcoff

2 Rapportens syfte Fördjupa kunskaperna om barnfamiljers flyttningar till, från & inom AB län som stöd till prognosarbetet Litteraturgenomgång (flyttningar & regional fertilitet) Empirisk analys (förändringar över tid, geografiskt & individuella faktorer) Utgångspunkt: barnfamiljerna ökar i länet (beror det huvudsakligen på fertilitet, flyttningar eller en kombination?)

3 Fertilitet Många studier om påverkande faktorer på samhälls- och individnivå Få studier med regionalt perspektiv Högre fertilitet på landsbygden än i städer Regionala skillnader verkar alltmer jämnas ut, i vissa länder bestå, men inte öka Konsensus (?) om att ökad samhällelig integration leder till minskade regionala skillnader

4 Grannländer Fertilitetstalen liknar varandra, men Sverige har en större variation över tid Fertiliteten högre på landsbygden & i mindre städer jämfört med mer urbana områden Skillnaderna minskar dock över tid Förstföderskorna yngre på landet, ökande ålder i stan Högre fertilitet i förorten jämfört med de centrala områdena

5 Delvis regionrelaterat? Arbetsliv, utbildning & karriär Senareläggning Utbildningsinriktning Power couples Lön & hushållssysslor Livsstilspreferenser Möjligen generell nedgång, men regionalt? Bostadsmarknaden Utrymmet verkar påverka, men något oklart & snarare fördröjning

6 Barnfamiljers flyttningar Livsfas (ofta ålder) snarare än specifikt fokus på barnfamiljer Låg benägenhet att flytta Normen familjebildningsfasen från städer något svagare (mot ytterområdena) Barnvänliga boendepreferenser Före flytt i hyresrätt (upplevs som prisvärt), efter flytt äganderätt ffa villa (högre kostnader, men mer prisvärt bland storstadsutflyttare)

7 Barnfamiljers flyttningar Flyttmotiv Sociala skäl, arbete & boende Kortväga flyttningar: boendepref & miljö Långväga flyttningar: arbete & sociala skäl Småbarnsföräldrar drivs av boende, äldre barn mer sannolikt att arbetet styr

8 Ny situation: Barnfamiljer är överrepresenterade i Stockholms län Allt färre barnfamiljer i övriga landet (d v s Sverige utom Stockholms län) 1990: : : Allt fler barnfamiljer bor i Stockholms län 1990: ,0% av rikets antal (19,1% av rikets befolkning bor i Stockholms län) 1999: ,6% av rikets antal (20,4% av rikets befolkning bor i Stockholms län) 2008: ,4% av rikets antal (21,4% av rikets befolkning bor i Stockholms län)

9 Konstellationer bland barnfamiljerna i Stockholms län Barnfamiljer i Stockholms län fördelade på två typer Kärnfamiljer (mamma+pappa+barn) 70% (1,88 barn per familj) Ensamstående med barn 30% (1,55 barn per familj) (växer något snabbare)

10 Hur förklara ökningen av barnfamiljer i Stockholms län Möjliga förklaringar till ökat antal/andel barnfamiljer i Stockholms län Nettoinflyttning av befintliga barnfamiljer Nettonybildning av barnfamiljer

11 Barnfamiljerna har lägre flyttbenägenhet än andra och de allra flesta barnfamiljerna flyttar inte Sthlm län Befolkning Andel kvarboende 97,8% 97,7% 97,9% Barnfamiljer Andel kvarboende 98,4% 98,5% 98,9%

12 Flyttfrekvens för vuxna utan barn fördelade på ålder Flyttfrekvens för barn i olika slags barnaskaror fördelade på ålder

13 Flyttfrekvens (>10 mil) för barn i olika slags barnaskaror fördelade på ålder Flyttfrekvens (>10 mil för vuxna utan barn fördelade på ålder 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Fam utan barn Ensamst u barn

14 Trots att barnfamiljerna inte är särskilt flyttbenägna är förändrade flyttmönster rimligen huvudförklaringen till ansamlingen av barnfamiljer i Stockholms län Långsam ökning av andel av de födda som är förstabarn till sin både mamma och pappa När vi därför ger flyttningen ytterligare uppmärksamhet utesluts barnfamiljer som byter status (2-8% per år) ur analysen.

15 Antal barnfam som flyttar till och från Stockholms län Ej flytt Mellankommunal flytt Inflyttning från annat län Utflyttning till annat län Inrikes nettoflyttning Invandring Utvandring Utrikes nettoflyttning Totalt flyttnetto

16 Nettoomflyttning av barnfamiljer Inom AB län Med andra län Med andra länder

17 Huvudkomponenterna bakom den ökade nettoinflyttningen av barnfamiljer till Stockholms län är ökad invandring och minskad inrikes utflyttning Flyttning inom Stockholms län sprider barnfamiljerna Stockholms läns inrikes flyttnetto bland barnfamiljer är jämnt fördelat mellan länets kommuner

18 Antal barnfam som flyttar till och från Stockholms län fördelat på familjetyper Ensamstående m barn Par med barn Ej flytt Mellankommunal flytt Inflyttning från annat län Utflyttning till annat län Inrikes nettoflyttning Invandring Utvandring Utrikes nettoflyttning Totalt flyttnetto

19 Antal barnfam som flyttar till och från Stockholms län fördelat på etnisk bakgrund Barnfam m minst en svenskfödd vuxen Barnfam utan svenskfödda vuxna Ej flytt Mellankommunal flytt Inflyttning från annat län Utflyttning till annat län Inrikes nettoflyttning Invandring Utvandring Utrikes nettoflyttning Totalt flyttnetto

20 Antal barnfam som flyttar till och från Stockholms län fördelat på föräldrarnas utbildningsnivå Ingen postgy utb En postgy utb (endast par) Postgy utb Ej flytt Mellankommunal flytt Inflyttning från annat län Utflyttning till annat län Inrikes nettoflyttning Invandring Utvandring Utrikes nettoflyttning Flyttnetto

21 Antal barnfam som flyttar till och från Stockholms län fördelat på föräldrarnas inkomstnivå Lågink Mellanink Högink Ej flytt Mellankommunal flytt Inflyttning från annat län Utflyttning till annat län Inrikes nettoflyttning Invandring Utvandring Utrikes nettoflyttning Flyttnetto

22 Familjetypen ensamstående med barn är vanligare i Stockholms än i andra län Par med barn svarar för den minskande inrikes utflyttningen av barnfamiljer från Stockholms län Etniska svenskar svarar för den minskande inrikes utflyttningen av barnfamiljer från Stockholms län Förändringarna i barnfamiljers flyttmönster för fler lågutbildade och låginkomsttagare till Stockholms län

23 Uppväxtorten förefaller påverka benägenheten att som vuxen med barn flytta till Stockholm Tabell 10. Resultat av regressionsanalyser avseende olika familjeattributs påverkan på sannolikheten att en barnfamilj där minst en av föräldrarna är födda flyttar till (Modell 1) respektive från (Modell 2) Stockholms län under år 2009 Modell 1 Modell 2 Jämförelsegrupp: Inflyttare till Sthlm Jämförelsegrupp: Utflyttare från Sthlm Kvarstannare i övr län Odds Kvarstannare i AB Odds Familjetyp (ref = ensamst m barn) Familjetyp (ref = ensamst m barn) Par m barn 0,43** Par m barn 0,82 Etnicitet (ref = minst en svenskfödd vuxen) Etnicitet (ref = minst en svenskfödd vuxen) Ingen svenskfödd vuxen 1,58** Ingen svenskfödd vuxen 1,13 Inkomst (ref=låg inkomst) Inkomst (ref=låg inkomst) Mellaninkomst 0,49** Mellaninkomst 0,63** Hög inkomst 0,52** Hög inkomst 0,90 Utbildning (ref = ingen har postgymn utb) Utbildning (ref = ingen har postgymn utb) En har postgy utb 1,64** En har postgy utb 1,46** Bägge har postgy utb 3,12** Bägge har postgy utb 2,28** Största boendemiljö 1990 (ref = <5000 inv) Största boendemiljö 1990 (ref = <5000 inv) inv 1, inv 1,46* > inv 1,81** > inv 1,50** * p < 0.05, ** p < Förklaring: Ett odds högre eller lägre än 1 innebär att en invandrare med detta attribut har en högre eller lägre sannolikhet att vidareflytta till eller från Stockholms län. Stjärnor indikerar statistiskt signifikanta odds.