Framtida befolkning i Skellefteå. Jan Amcoff Geograf Bidrag till Framtidsdag i Skellefteå 22 nov 2012

Transkript

1 Framtida befolkning i Skellefteå Jan Amcoff Geograf Bidrag till Framtidsdag i Skellefteå 22 nov 2012

2 Varför bry sig om befolkningen på en framtidsdag Befolkningen är grunden till samhället Storlek och sammansättning påverkar resurser Storlek och sammansättning påverkar behov Hyggligt goda förutsättningar att prognosticera befolkningens storlek och sammansättning För individerna opåverkbara eller irreversibla förhållanden och förändringar åldrande etnicitet utbildningsnivå Hyggligt stabila förändringsfaktorer födda döda flyttare Inte alla förhållanden och förändringar är opåverkbara/irreversibla/stabila

3 Befolkningens åldersfördelning år 90 år 80 år 70 år 60 år 50 år 40 år 30 år 20 år 10 år Skellefteå; inv 0 år år 90 år 80 år 70 år 60 år 50 år 40 år 30 år 20 år 10 år Sverige; 9,5 miljoner inv 0 år

4 Födda, döda och flyttade per 1000 invånare i Skellefteå Födda Döda 35 Inflyttning Utflyttning

5 Bruttomigraproduktion och summerad fruktsamhet i Skellefteå ,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 In Ut TFR

6 födda/döda per 1000 invånare födda/döda per 1000 invånare Demografiska transitionen Beskriver ett förlopp av naturlig befolkningstillväxt i en region (eller på jorden) Födelsetal Födelsetal Dödstal 10 5 Dödstal fas 1 fas 2 fas 3 fas

7 Sveriges befolkningspyramid

8 Sverige (enl SCB 2011) Olika regioner rör sig olika snabbt genom transitionen Flyttmönster har koncentrerat befolkningen alltsedan 40-t Som en följd varierar åldrandeprocessens geografi

9 Sverige=1,95 Försörjningskvot Sverige=1,94 Sverige=2,03 2,3 till 2,8 2,2 till 2,3 2,1 till 2,2 2 till 2,1 1,8 till 2

10 100+ år 90 år 80 år 70 år 60 år 50 år 40 år 30 år 20 år 10 år Befolkningspyramidens förändring avseende Skellefteå år år 90 år 80 år 70 år 60 år 50 år 40 år 30 år 20 år 10 år 0 år år 90 år 80 år 70 år 60 år 50 år 40 år 30 år 20 år 10 år år (framskrivning) 100+ år 90 år 80 år 70 år 60 år 50 år 40 år 30 år 20 år 10 år 0 år år 90 år 80 år 70 år 60 år 50 år 40 år 30 år 20 år 10 år 0 år år 90 år 80 år 70 år 60 år 50 år 40 år 30 år 20 år 10 år 0 år

11 Befolkningsutveckling i fyra åldersgrupper i Skellefteå och Sverige Skellefteå Sverige

12 Försörjda per försörjare (25-64 år) Försörjningskvot ,2 2,15 2,1 2,05 2 1,95 1,9 1,85 1,8 1,75 1,7 Skellefteå Sverige

13 En åldrande befolkning! Utmaningar: Ekonomiska aspekter skattebasen eroderar och behoven ökar så småningom, ssk bland äldre Personalförsörjning; vem ska göra jobben? Platskänsla

14 Hur möta utmaningarna? Höjd pensionsålder Mellankommunal skatteutjämning Regionförstoring Födelseöverskott Flyttning Minskad utflyttning av unga vuxna Utflyttning (av äldre) från mer åldrade regioner Inflyttning (av yngre) till mer åldrade regioner Från andra delar av Sverige Invandring

15 Befolkningsstruktur i några länder i världen 2005 och Kamerun Kamerun Iran Iran

16 Befolkningsstruktur i några länder i världen 2005 och Kina Kina Italien Italien Ta inte invandringstrycket för givet!

17 Enkätfrågor Region Kommun Bostadsområde "Sydsvenskt" klimat Kommunikationer Barnvänlighet "Norrländskt" klimat Kommunalskatt Rykte Arbetsmöjligheter Vård och omsorg Lugnt område Karriärmöjligheter Utbildningsmöjligheter Boendekostnader Vänner Shoppingutbud Havs-/sjöutsikt Familj och släktingar Sport/idrott/föreningsutbud Centralt läge Kulturutbud Lantligt läge Nöjesutbud Folkfester Naturskönt område Friluftsaktiviteter Vattennära Enkäten skickades till ett nationellt urval omfattande 5000 personer, Svarsfrekvens 53 %. Representativt med lågt internt svarsbortfall. 1. Sydsvenskt klimat: Våren kommer tidigt och det är varmare än det svenska genomsnittet. Vintrarna är regniga och snön ligger sällan kvar mer än några dagar. Hur viktigt eller attraktivt är det att klimatet är sydsvenskt? Inte viktigt alls Helt avgörande

18 Resultat (alla svarande) Egenskaper Medelvärde Ranking Region Arbetsmöjligheter Vänner Familj och släktingar Karriärmöjligheter "Sydsvenskt" klimat "Norrländskt" klimat Kommun Vård och omsorg Naturskönt område Kommunikationer Friluftsaktiviteter Vattennära Utbildningsmöjligheter Shoppingmöjligheter Kommunalskatt = Sport/idrott/föreningsutbud = Kulturutbud = Nöjesutbud = Folkfester Bostadsområde Lugnt område Boendekostnader Rykte Barnvänlighet Centralt läge Lantligt läge Havs-/sjöutsikt 4.9 7

19 Skillnader mellan personer som har barn och de som inte har några barn Inga barn = jämförelsegrupp Familj och släktingar Vård och omsorg Utbildningsmöjligheter Sport/idrott/föreningsutbud Barnvänlighet Rykte Lugnt område Boendekostnader Barn Barn < 13 år = > 13 år Inga skillnader: "Sydsvenskt" klimat Kommunikationer Kulturutbud "Norrländskt" klimat Kommunalskatt Nöjesutbud Arbetsmöjligheter Shoppingmöjligheter Folkfester Karriärmöjligheter Havs-/sjöutsikt Naturskönt område Vänner Centralt läge Friluftsaktiviteter Lantligt läge Vattennära

20 Hur tolka attityder till flyttning? Vart leder slutsatserna? Överallt förekommande attribut Lugna bostadsområden; hyggliga kommunikationer och omsorgslösningar; vacker natur och försörjningsmöjligheter finns i flertalet kommuner! Kan man lita på svaren? Betydelse av frågeformulering? Nödvändiga/tillräckliga faktorer? Vet flyttarna själva varför? Efterrationaliseringar/politisk korrekthet?

21 Inflyttningskampanjer? (Niedomysl 2007) The results suggest no general evidence for a positive effect [of marketing campaigns] on inmigration MEN: a few cases provided significant estimates suggesting success UTMÄRKS AV: well-planned media strategy well-defined target group

22 0 år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100+ år 0 år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100+ år Flyttning till/från Skellefteå per ålder och kön Kvinnor Inv Utv Inf Utf Män Inv Utv Inf Utf

23 Flyttningsfält och nettoflyttutbyte från Skellefteå 10 till 42,4 (6) 2 till 10 (21) 1 till 2 (35) 0,5 till 1 (60) 0 till 0,5 (166) till Skellefteå 10 till 108,1 (9) 2 till 10 (22) 1 till 2 (24) 0,5 till 1 (53) 0 till 0,5 (180) Nettoflyttning till Skellefteå

24 Flyttmönster i växande bef-segment Befolkningen åldras Flyttar till barn/barnbarn, men ej särskilt flyttbenägna Fler opåverkbara eller irreversibla processer som förändrar befolkningsstrukturen på förutsägbart vis Mot höjd utbildningsnivå 20% av 65-åringarna har postgymn utb 45% av åldersgruppen år har postgymn utb Invandrarbakgrund kommer att bli vanligare 12% av 65+ är födda utrikes 24% av åldersgruppen år är födda utrikes Andra generationens invandrare kan bära med sig samma värderingar Såväl högutbildade som invandrare är flyttbenägna Nettoflyttar till större städer (tillsammans med sina barn)

25 Påverkbara och reversibla förändringar spelar också roll men oklart vart de bär i framtiden T ex hushållsstruktur; singelliv eller familjebildning? Andel ensamhushåll ökar f n internationellt (oklart läge i Sverige) Delvis följd av ekonomiska förbättringar T ex socioekonomisk fördelning; polarisering el utjämning? Tendens mot polarisering utifrån sammanpressat utgångsläge T ex värderingsförändringar? Förstärkt eller försvagad småhusdröm Exurbanisering och förtätning/föryngring av innerstäder

26 Nettomigration Total nettoflyttning per 1000 inv 10 till 23 (26) 5 till 10 (69) 0 till 5 (96) -5 till 0 (82) -10 till -5 (16) Nettoinvandring per 1000 inv 10 till 31,2 (32) 5 till 10 (87) 0 till 5 (169) -5 till 0 (1) Inrikes flyttnetto per 1000 inv 10 till 20 (2) 5 till 10 (24) 0 till 5 (76) -5 till 0 (89) -10 till -5 (58) -33 till -10 (39)

27 Inomkommunal befolkningsomfördelning Tätortsstatistiken Glesbygd och mindre tätorter har en svagare befolkningsutveckling än större tätorter under 00- talet. Skillnaderna är accentuerade bland barn och unga (och följaktligen bland barnens föräldrar) Andra data Allt färre barnfamiljer återfinns i egna hus (även om småhusboende ännu är normen)

28 Minskande andel småhusboende bland barnfamiljer 80% 70% 60% % % 30% 20% 10% 0% ålder Resursomfördelning mellan generationer? Värderingsförändringar?

29 Slutsatser Befolkningen åldras; en logisk följd av dem. trans. Stora regionala skillnader Mindre orter förlorare ; större städer vinnare Andra irreversibla/opåverkbara faktorer förstärker denna tendens Påverkbara/reversibla faktorer kan modifiera tendensen Utmaningar Försämrade ek förutsättningar Arbetskraftsbrist Möjliga lösningar för en kommun Beredskap inför förändringarna Påverka (flyttmönstren) Tydliga målgrupper kampanja i medvind