Flyttkedjor fungerar de? Maria Pleiborn, KSP:s Årskonferens

Transkript

1 Flyttkedjor fungerar de? Maria Pleiborn, KSP:s Årskonferens

2 Presentation av Maria 2 Medlem , USK Stockholms stad Sedan dess konsult i små och stora bolag Demograf med grundutbildning inom sociologi, statistik och undersökningsmetodik 1:a jobbet på SIB i Gävle 1983: Skrev om bostadskön Demografi med koppling till bostadsmarknad och

3 Flyttkedjors effekt Citat från debatten 3 Bra boenden för äldre skapar flyttkedjor, SvD Debatt , Utredningen om boende för äldre Flyttkedja kan ge de unga bostäder, Kristianstadsbladet Flyttkedjan och den överskattade effekten jagvillhabostad.nu, februari 2014 Flyttkedjorna hinner aldrig nå vissa grupper i samhället, såsom exempelvis ungdomar, Hallands Nyheter

4 Varför vill man undersöka flyttkedjor? 4 Syftet med att studera flyttkedjor är att kartlägga vilka vakanser som uppstår på en bostadsmarknaden i och med nyproduktionen av bostäder Bakomliggande frågeställningar är ofta: Vilka flyttar in i de nybyggda bostäderna? Och varifrån kommer de? Vilka typer av bostäder blir lediga på marknaden till följd av nyproduktionen? Hur förgrenar sig kedjorna vidare till den övriga regionen? Blir flyttkedjorna olika långa från olika typer av nyproduktion (dvs. ger olika effekt i antal hushåll som erbjuds nytt boende)? Kan nyproduktionen av bostäder hjälpa svaga grupper att etablera sig på bostadsmarknaden eller är det bara de rika som tjänar på att man bygger nytt? När får nyetablerade hushåll sin första bostad på den reguljära bostadsmarknaden? Innebär flyttningarna att hushållen får en förbättrad boendesituation?

5 5 Vad är en flyttkedja?

6 Våra flyttmönster i Sverige Andel flyttningar av medelfolkmängden, % 45,0 Flyttbenägenhet efter ålder 2000-talet 40,0 35,0 30,0 6 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Källa: SCB, WSP Ålder

7 Inrikes flyttningsintensitet i Sverige Andel av befolkningen, Procent 14,2 14,0 13,8 13,6 Uppgången innebär fler flyttningar Nedgången innebär färre flyttningar ,4 13,2 13,0 12,8 12,6 12,4 12, Källa: SCB, Beräkning av WSP

8 De äldre bor kvar i småhusen ensamma medan de unga inte kommer in på bostadsmarknaden Kvm 120 Genomsnittlig bostadsarea per person i olika typer av bostäder och hushåll Ensamboende 65- år Sammanboende utan barn Ensamstående med barn 0-24 år Sammanboende med barn 0-24 år, 3+ barn Källa: SCB, WSP Småhus, äganderätt Flerbostadshus, hyresrätt

9 Generella resultat från undersökningar av flyttkedjor under 2000-talet 9 I genomsnitt blir kedjan drygt fyra länkar lång Ju större och dyrare den nyproducerade bostaden är desto längre blir flyttkedjan Upplåtelseformen har inte så stor betydelse, men det har sättet att förmedla bostäderna Flyttningar är till stor del lokala de flesta som flyttar in i nyproduktionen kommer från närområdet Nyproduktion som attraherar äldre hushåll genererar längre flyttkedjor än övrig nyproduktion Inflyttarna i nyproduktionen byter ofta ner sig i storlek när de flyttar, till skillnad från flyttare mellan begagnade bostäder Flyttningarna innebär så gott som alltid att hushållen blir nöjdare med sitt boende

10 Exempel på flyttkedjestudier Uppdrag från Malmö stad, Peab och Svedalahem Projekt Antal i Nod 0 Antal vakanser inom det reguljära beståndet Antal debutanter som kommer in på marknaden Total effekt 10 Malmö, HR Kapellmästaren Malmö, HR Annestad Svedala, HR höghus Tegelbruket Malmö, BR Västra Hamnen , , , ,3

11 Insamling av data 11 Detektivarbete! Många källor används Beroende av fastighetsvärdars vilja att delta Lägenhetsregistret Källor Mobiltelefoner

12 At a glance Inflyttningsanalyser kan vara nog så intressanta 12 Snabbare Enklare Billigare Görs av många bostadsbolag, men kan utnyttjas mer

13 Lokala flyttningar Andel av inflyttarna 100% Tidigare bostadsområde för inflyttare till Ytterförort Väst Annat län 90% 80% Övriga länet 70% Söderort 13 60% 50% Stockholms innerstad 40% Resten av Västerort 30% Grannkommun, Järfälla 20% 10% Närområde* 0% Stora Källa: WSP, på uppdrag av TRF Små * Närområdet består av kringliggande stadsdelar

14 Målgrupp Andel av inflyttarna 100% 90% 80% 70% Hushållstyper för inflyttare till Ytterförort Väst Övriga Äldre par Äldre ensamstående Medelålders par 14 60% 50% Medelålders ensamstående Medelålders med barn 40% Ensamstående med barn 30% 20% 10% Ung barnfamilj Ungt par Ensamstående ung 0% Ytterförort V Små Brf (44) Ytterförort V Stora Brf (15) Källa: WSP, på uppdrag av TRF

15 Nod 1 Andel av inflyttarna 100% Tidigare bostad* för inflyttare till Ytterförort Väst (Brf) 90% Från Förädrahem* 80% 70% Ej eget kontrakt 15 60% 50% Småhus/Villa 40% 30% Bostadsrätt (lgh) 20% 10% 0% Stora Ytterförort V (16) Små Ytterförort V (44) Källa: WSP, på uppdrag av TRF Hyresrätt * Fastighetstyp och adress vid kontraktsteckning. Info från byggare.

16 Nod 1 Andel av inflyttarna 100% 90% Tidigare bostad* för inflyttare till Norra Djurgårdsstaden Annat 80% Från föräldrahem** 16 70% 60% 50% 40% 30% Ej eget kontrakt Småhus/Villa Bostadsrätt (lgh) 20% 10% 0% Brf NDS (31) Hr NDS (107) Källa: WSP, på uppdrag av TRF Hyresrätt * Fastighetstyp och adress vid kontraktsteckning. Delvis info från Bostadsförmedlingen ** Identifierade genom kvarboende föräldrar på fastighet

17 Tips! 17 Urval Tidsaspekt Information Skäl att flytta / Val av ny bostad Kostnad

18 Tack! wsp.com

19