Hushållens utveckling i Jönköpings kommun

Transkript

1 Hushållens utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l MAJ 2014

2 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Maria Degerman Kontakt Omslag och layout Lena Holmberg Omslagsfoto Anders Arvidsson ETEC.se

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid SAMMANFATTNING 5 Några snabba fakta om kommunens hushåll 5 INLEDNING 7 Bakgrund 7 Folk-, bostads- och hushållsräkningar i Sverige: Förr och nu 8 Definitioner och förklaringar 9 HUSHÅLLENS SAMMANSÄTTNING, BOENDE- FORMER OCH BOSTADSAREA 13 Det fanns hushåll ,3 personer per hushåll hushåll med ett barn eller fler 15 Hushållsstorlek 16 Hushållstyper 20 Boendeform 24 Bostadsarea 28 AVSLUTANDE SAMMANFATTNING 31 Kommunens hushåll 31 3

4 4

5 SAMMANFATTNING Hur vi bor är bland annat avhängigt hushållens storlek och ekonomi liksom faktorer som ålder, kön och geografi. Den nya bostads- och hushållsstatistiken innebär att det är möjligt att presentera en heltäckande statistik över hur många hushåll det finns i Jönköpings kommun och hur kommunens invånare bor. Lägenhetsregistret tillsammans med folkbokföringen innebär att det går att sammankoppla personer och hushåll med lägenheter, och inte endast med fastigheter som vid de tidigare folk- och bostadsräkningarna. Statistiken gör det möjligt att undersöka allt från hur många ensamhushåll som finns i kommunen till hur stor boendeyta olika hushållstyper har. Rapporten är en nulägesrapport som bland annat beskriver hushållens sammansättning, hushållsstorlek och boendeformer i Jönköpings kommun. I rapporten beskrivs dels förändringar gällande kommunens hushåll över tid, exempelvis antal hushåll och antal boende per hushåll, dels görs jämförelser mellan Jönköpings kommun, Jönköpings län och genomsnittet i riket. Därtill görs jämförelser mellan Jönköpings kommun och kommunerna Helsingborg, Linköping, Norrköping, Västerås och Örebro. Några snabba fakta om kommunens hushåll Det fanns hushåll i kommunen 2013, vilket kan jämföras med hushåll Den vanligaste bondeformen 2012 var småhus med äganderätt, hushåll, och den näst vanligaste boendeformen var hyresrätt i flerbostadshus, hushåll. År 2012 var den genomsnittliga bostadsarean 42 kvadratmeter per person i kommunen. Den högsta bostadsarean hade ensamboende män som var 65 år eller äldre, 80 kvadratmeter per person, följt av ensamboende kvinnor 65 år eller äldre, 76 kvadratmeter per person. Antalet boende per hushåll i kommunen var 2,3 personer I kommunen har antalet ensamhushåll ökat från hushåll 1975 till hushåll 2013, vilket motsvarar en ökning med hushåll. Hushållstypen ensamstående utan barn är den vanligaste hushållstypen 2013 i Jönköpings kommun, Jönköpings län och i riket. År 2013 bodde invånare i kommunen i ett sammanboende hushåll med barn 0 24 år. I kommunen bodde nära 51 procent av männen i småhus med äganderätt 2012, vilket kan jämföras med 48 procent av kvinnorna. Den vanligaste boendeformen 2012 för barn upp till fem år var småhus med äganderätt, nära 57 procent. Motsvarande uppgift för barn mellan sex till tolv år var drygt 69 procent. År 2012 var den vanligaste boendeformen för män över 65 år småhus med äganderätt. Samma boendeform var vanligast för kvinnor i åldersgrupperna år och år. För kvinnor i åldersgruppen 80 år och äldre var däremot hyresrätt i flerbostadshus den vanligaste boendeformen. 5

6 6

7 INLEDNING Den nya bostads- och hushållsstatistiken gör det möjligt att för första gången på 20 år presentera en heltäckande statistik över hur många hushåll det finns i Jönköpings kommun och hur kommunens invånare bor. Utifrån hushållsoch boendestatistiken från 2012 och 2013, som Statistiska centralbyrån (SCB) har producerat, ämnar rapporten ge information om nämnda statistik. Rapporten avser även redogöra för vissa av de förändringar som har skett mellan 1975 och 2013 med fokus på antal hushåll, antal boende per hushåll och genomsnittlig bostadsarea per person. Rapporten redogöra också för hur Jönköpings kommun står sig i förhållande till genomsnittet i riket och i Jönköpings län samt i relation till kommunerna Helsingborg, Linköping, Norrköping, Västerås och Örebro. Dessa kommuner valdes då de är jämförbara i storlek, har en tätortsgrad som överstiger 70 procent samt har en högskola eller ett universitet. I rapporten används begreppet jämförelsekommuner vid hänvisning till dessa kommuner. I slutet av detta kapitel definieras vissa av de centrala begreppen i rapporten. Bakgrund Statistik om bostäder, boende och hushåll är betydelsefull information om ett samhälle. Befolkningsstatistiken ger en grundläggande kännedom om ett visst lands befolkning, och i Sverige ska den bland annat belysa folkmängdens storlek och förändringar, befolkningens sammansättning samt hushållens antal och sammansättning. Det finns olika användare av statistiken inom skilda delar av samhället. Statistiken ger allmänheten en möjlighet att få en översiktlig beskrivning av befolkningsutvecklingen, och ger myndigheter tillgång till väl avpassade planeringsunderlag. I Sverige är kommuner, länsstyrelser och landsting de främsta användarna av befolkningsstatistik, vilken används vid planering av barnomsorg, skolor, äldreomsorg, bostadsbyggande och befolkningsprognoser. Enligt SCB innebär en hushålls- och bostadsräkning, även kallad Census, att samla in uppgifter om bostäder, hushåll och boende i ett land vid en given tidpunkt. Omfattande hushålls- och bostadsräkningar genomförs generellt i hela världen. I Norden har lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet använts i Danmark och Finland under flera årtionden och i Norge sedan år Inom såväl FN som EU finns rekommendationer om att en hushållsoch bostadsräkning bör genomföras åtminstone vart tionde år. I juni 2008 beslutade EU om en förordning, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 763/2008, gällande hushålls- och bostadsräkningar. Samtliga medlemsstater ska enligt beslutet tillhandahålla omfattande uppgifter avseende bostäder och hushåll. Den första statistiken skulle avse 7

8 2011, och mot bakgrund av detta har SCB under 2012 och 2013 tagit fram hushålls-, boende- och bostadsstatistik. Folk-, bostads- och hushållsräkningar i Sverige: Förr och nu I Sverige har regelbundna folkräkningar genomförts sedan mitten av 1700 talet och regelbundna bostadsräkningar har genomförts sedan 1910 talet. Från och med 1960 har räkningarna samordnats i så kallade folk- och bostadsräkningar. Den senaste folk och bostadsräkningen genomfördes 1990 genom att frågeblanketter skickades ut till hela befolkningen i kombination med att uppgifter inhämtades från flera olika register. Enligt ett riksdagsbeslut från 1995 skulle framtida folk- och bostadsräkningar helt och hållet baseras på uppgifter från olika register. Enskilda personer och fastighetsägare skulle inte behöva fylla i uppgifter om hushållet och bostaden på en frågeblankett. Från och med 2012 har hushålls- och bostadsräkningar genomförts i Sverige. Den huvudsakliga förändringen mellan de tidigare folk- och bostadsräkningarna och hushålls- och bostadsräkningarna är att den senare, i enlighet med riksdagsbeslutet från 1995, helt baseras på uppgifter från olika register. En helt registerbaserad hushålls- och bostadsräkning har möjliggjorts genom att uppgifter från ett lägenhetsregister kompletterade SCB:s befintliga register. Lägenhetsregister För att kunna genomföra en hushålls- och bostadsräkning som helt baseras på uppgifter från olika register var det nödvändigt att skapa ett lägenhetsregister, det vill säga att personer som bor i flerbostadshus är folkbokförda på lägenheten istället för på fastighet. År 2006 beslutade regeringen att ge Lantmäteriet i uppdrag att inrätta ett lägenhetsregister, det vill säga ett nationellt register över Sveriges samtliga bostadslägenheter där alla lägenheter tilldelas ett unikt lägenhetsnummer. År 2008 påbörjade Lantmäteriet arbetet med att skapa lägenhetsregistret. År 2010 inledde Skatteverket arbetet med att folkbokföra befolkningen på lägenheter. För personer som bor i småhus har inte lägenhetsregistret inneburit någon förändring då personer boende i småhus sedan tidigare var folkbokförda på en unik bostad. Lägenhetsregistret innehåller grundläggande information om alla bostäder, bland annat uppgifter om area och antal rum. Lägenhetsregistret innebär även att information om personer, de hushåll de tillhör och hushållens boendeformer kan sammankopplas. En följd av det nationella lägenhetsregistret liksom folkbokföringen på lägenhet är att en årlig totalregisterad statistik kan produceras gällande bostäder, boende och hushåll. Den första årliga hushålls- och boendestatistiken 8

9 publicerades av SCB i december 2013, och i framtiden kommer årlig statistik gällande bostäder att publiceras. Hushållsstatistiken redovisas bland annat efter hushållstyp, hushållsstorlek, hushållsställning och personens bakgrund, ålder och kön. Det är Lantmäteriet som har skapat och ansvarar för lägenhetsregistret. Skatteverket ansvarar för arbetet med folkbokföring på lägenhet och håller detta aktuellt via flyttningsanmälan. Fastighetsägarna ska rapportera in nya uppgifter till kommunerna som i sin tur har i uppgift att hålla lägenhetsregistret aktuellt, bland annat genom att registrera förändringar och fastställa adresser för alla entréer. SCB har i uppgift att producera hushålls-, boendeoch bostadsstatistik. Osäkerhetskällor En central fråga är huruvida samtliga bostäder, hushåll och individer finns med i SCB:s register. Rampopulationen för hushållsstatistiken utgörs av de personer som är folkbokförda på en lägenhet, vilket i huvudsak medför en undertäckning. Hushållsstatistiken speglar därmed det folkbokförda boendet och inte det faktiska boendet. Om det saknas uppgifter i folkbokföringen gällande vilken lägenhet en person bor i eller om en lägenhet saknas i lägenhetsregistret är det inte möjligt att skapa ett hushåll utifrån registret eller sammankoppla hushållet med en bostad. Följden blir ett bortfall från räkningen. En jämförelse som gjorts mellan lägenhetsregistret och SCB:s regelbundna undersökning gällande outhyrda lägenheter i flerbostadshus visar att Lägenhetsregistret omfattar cirka 95 procent av allmännyttans lägenheter samt cirka 97 procent av de privatägda lägenheterna. Vid tidpunkten för räkningen saknade ungefär tre procent av de folkbokförda invånarna i Sverige uppgift om i vilken lägenhet personen bodde i. SCB har emellertid bedömt att bortfallet i Census 2011 var så litet att det inte har varit nödvändigt att vidta några särskilda åtgärder i syfte att korrigera bortfallet. Definitioner och förklaringar SCB har redogjort för vissa av de begrepp som används vid beskrivningen av statistiken. Nedanstående förklaringar utgår från dessa definitioner. Boendeform Upplåtelseformen är det sätt på vilket en person förfogar över sin bostad. I Sverige finns upplåtelseformerna äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt samt kooperativ hyresrätt. Äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt bestäms av fastighetsägarens juridiska form. Boendeformen beskriver vanligen vilken typ av bostad en person bor i, det vill säga småhus eller flerbostadshus. Till småhus räknas fristående villor, radhus, parhus och kedjehus och till 9

10 flerbostadshus hör bostadshus med minst två våningar och tre bostadslägenheter där lägenheterna är belägna ovanpå varandra. Äganderätt fordrar att det åtminstone är en person i hushållet som äger bostaden som antingen kan vara egnahem eller ägarlägenhet. Tidigare förekom bostäder med äganderätt endast som småhus, det vill säga egnahem, men sedan 1 maj 2009 går det att bygga nya flerbostadshus med ägarlägenheter alternativt bygga om byggnader som inte är bostadshus till ägarlägenheter. Bostadsrätt innebär att en person är medlem i en bostadsrättsförening som äger en fastighet med lägenheter och där varje medlem i föreningen har varsin lägenhet. Bostadsrätten rymmer både nyttjanderätt till lägenheten och en andelsrätt i föreningen. I statistiken redovisas bostadsrätt som de hushåll som hyr sin lägenhet av en bostadsrättsförening alternativt hyr av bostadsrättsinnehavaren. Hyresrätt innebär generellt att en person hyr en lägenhet av en så kallad hyresvärd som äger en eller flera fastigheter med hyresrätt. En person kan även hyra en annan persons privata bostad helt eller delvis, oavsett om denna bostad är en hyresrätt, en bostadsrätt eller äganderätt. Om ett hushåll hyr en lägenhet, som inte är en bostadsrättslägenhet, av en privatperson redovisas det i statistiken som boende i en hyresrättslägenhet. Bostadsarea Med bostadsarea avses den uppmätta storleken på en viss yta. I vissa fall ska endast en viss del av golvytan mätas enligt mätreglerna. Golvarean kan därav bli mindre än golvytan och således bör det särskiljas mellan begreppet yta och area. En huvudregel är att i lägenheter mäts endast de utrymmen som ligger inom lägenheten. I småhus mäts alla utrymmen som tillhör småhuset, bland annat garage och trädgårdsförråd. Arean delas därav in i utrymmen inom bostaden och utrymmen utanför bostaden. Alla utrymmen kan inte nyttjas lika bra och av denna anledning delas arean in i boarea och biarea. Det finns olika regler för uppdelning av till exempel källar- och sluttningsvåning. Bostadshushåll Ett så kallat bostadshushåll eller hushåll utgörs av samtliga individer som är folkbokförda på samma fastighet respektive lägenhet. Hushållsstorlek Hushållsstorlek avser antalet personer som tillhör ett bostadshushåll. Hushållstyp Med hushållstyp avses hushållets sammansättning. Variabeln indelas i hushållstyperna ensamstående/ensamboende, sammanboende och övriga hus- 10

11 håll, samtliga hushållstyper indelas därtill i med respektive utan barn. I ett hushåll med barn är det yngsta barnet under 25 år. I hushållet kan det därmed finnas äldre barn. För en person som bor ensam är hushållsställningen ensamboende. Personer per hushåll Med personer per hushåll avses antalet personer som är folkbokförda på bostad dividerat med antalet hushåll. De personer som inte är folkbokförda på en bostad ingår inte i beräkningen. Specialbostad En specialbostad avser en bostad som är avsedd för studerande vid universitet/högskola, för äldre eller personer med funktionsnedsättning eller för vissa väl avgränsade grupper. Ålder Inom befolkningsstatistiken används två åldersbegrepp. 1) Ålder vid årets slut, det vill säga personens ålder den 31 december respektive år. 2) Ålder vid tidpunkt för en viss händelse. I denna rapport används det förstnämnda. Övrigt hushåll Övrigt hushåll avser ett hushåll i vilket minst en person saknar relationer till någon annan person i hushållet. Ett hushåll som varken klassas som ensamstående eller sammanboende räknas som ett övrigt hushåll. Här ingår flerbostadshus med äganderätt, det vill säga ägarlägenheter och privatpersoner som bor i egen hyresfastighet, flerbostadshus och småhus med en okänd upplåtelseform, lägenheten i lokalhus, hushåll med en okänd bostadskategori och som inte klassas som specialbostad, flerbostadshus, småhus och lokalhus samt hushåll som är folkbokförda på en lägenhet som inte finns med i lägenhetsregistret. 11

12 12

13 HUSHÅLLENS SAMMANSÄTTNING, BOENDEFORMER OCH BOSTADSAREA Det fanns hushåll 2013 I Jönköpings kommun fanns det hushåll I folk- och bostadsräkningen som genomfördes 1975 framgick att det fanns hushåll i Jönköping. År 1980 fanns det hushåll, och 1990 uppgick antalet hushåll till hushåll. Mellan åren 1975 och 2013 har därmed antalet hushåll i Jönköping ökat med hushåll. Mellan 2012 och 2013 har antalet hushåll ökat med 641 hushåll. Diagram A Antal hushåll i Jönköpings kommun 1975, 1980, 1985, 1990, 2012 och 2013 Antal ,3 personer per hushåll Antalet boende per hushåll i Jönköpings kommun uppgick 2013 till 2,3 personer, vilket ungefär speglar genomsnittet i riket (2,29 personer per hushåll) och länet (2,33 personer per hushåll). En jämförelse kan göras med statistiken från 1975 som visar att antalet boende per hushåll i Jönköping då uppgick till 2,55 personer per hushåll. I riket var motsvarande uppgift 2,46 personer per hushåll och i länet 2,71 personer per hushåll. Mellan åren 1975 och 2013 har antalet personer per hushåll minskat mer i länet (0,38 personer) jämfört med i kommunen (0,25 personer). Motsvarande uppgifter för hela riket visar en minskning med 0,18 personer per hushåll. 13

14 Diagram B Antal boende per hushåll i Jönköping, Jönköpings län och riket 1975, 1980, 1985, 1990, 2012 och 2013 Antal 3,0 Jönköpings kommun Jönköpings län Riket 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Jönköpings kommun hade 2013 det högsta antalet boende per hushåll (2,3 personer per hushåll) jämfört med jämförelsekommunerna. Det kan noteras att samtliga jämförelsekommuner hade ett lägre antal boende per hushåll än rikssnittet (2,29 personer per hushåll). Örebro var den kommun som hade lägst andel boende per hushåll med 2,22 personer. Diagram C Antal boende per hushåll i Jönköping och i jämförelsekommuner 2013 Jönköping Helsingborg Västerås Norrköping Linköping Örebro 2,18 0 2,2 2,22 2,24 2,26 2,28 2,3 2,32 Antal boende 14

15 hushåll med ett barn eller fler År 2013 fanns det hushåll i Jönköpings kommun utan barn, och hushåll med ett eller fler barn. Det fanns hushåll med ett barn, hushåll med två barn och hushåll med tre barn eller fler. Andelen hushåll utan barn var 2013 marginellt högre i Jönköpings kommun jämfört med genomsnittet i riket (66,6 procent) och i Jönköpings län (66,6 procent). Diagram D Andel hushåll efter antal barn i Jönköping barn 2 barn 14% 6% 1 barn 13% 0 barn 67% Motsatt förhållande gällde för andelen hushåll med ett barn. Andelen hushåll var något lägre i Jönköping (12,5 procent) jämfört med riket (14 procent) och länet (13 procent). I Jönköping var andelen hushåll med två barn 13,8 procent, vilket var ungefär likvärdigt med rikssnittet och strax under genomsnittet i länet. År 2013 var andelen hushåll med tre barn eller fler cirka 6,4 procent i Jönköping vilket innebar att Jönköping låg något över genomsnittet i riket (5,6 procent). Jönköpings kommun hade ungefär en lika hög andel hushåll utan barn som jämförelsekommunerna, vilket framgår av nedanstående diagram. Helsingborg var den kommun som hade lägst andel hushåll utan barn och Linköping hade högst andel. Även andelen hushåll med ett barn var ungefär lika hög i Jönköping som i jämförelsekommunerna. Linköping hade lägst andel och Helsingborg hade högst. När det gäller andelen hushåll med två barn hade Jönköping högst andel hushåll med två barn av de jämförda kommunerna Linköping var den kommun som hade lägst andel. Jönköping hade även högst andel hushåll med tre barn eller fler. Helsingborg var den kommun som hade lägst andel. 15

16 Diagram E Andel hushåll efter antal barn i Jönköping och jämförelsekommuner barn 5,4 5,8 5,2 6,4 5,7 5,3 Västerås Örebro Helsingborg Jönköping 2 barn 13, ,7 13,8 13,4 12,9 Norrköping Linköping 1 barn 14,4 13,4 14,5 12,5 13,9 12,1 0 barn 66, ,7 67,2 67,2 69, Andel Hushållsstorlek År 2013 bodde 27 procent i ett hushåll med två boende År 2013 fanns det invånare i Jönköpings kommun, vilket kan jämföras med invånare 1975 och invånare Den vanligaste hushållsstorleken i Jönköpings kommun 2013 sett till antalet invånare var ett hushåll med två boende (27 procent). Hushåll med två boende var även den vanligaste hushållsstorleken i riket och i Jönköpings län. Den näst vanligaste hushållsstorleken i Jönköping var ett hushåll med fyra boende (22,3 procent), vilket var ungefär samma andel som i riket och Jönköpings län. År 2013 bodde 16,3 procent av invånarna i Jönköping i ett ensamhushåll, vilket var ungefär samma andel som i riket och länet. 16

17 I Jönköping bodde 14,8 procent av invånarna i ett hushåll med tre boende, vilket var något lägre än genomsnittet i riket och länet. Diagram F Andel personer efter hushållsstorlek i Jönköping pers. Uppgift 7+ pers. 3% 3% 3% 1 pers. 5 pers. 11% 16% 4 pers. 22% 3 pers. 15% 2 pers. 27% Hushållsstorlek i Jönköpings kommun och jämförelsekommunerna Den vanligaste hushållsstorleken i samtliga jämförda kommuner var ett hushåll med två boende. Som tidigare nämnts bodde 27 procent i Jönköpings kommun i ett hushåll med två boende, vilket kan jämföras med Västerås och Örebro där motsvarande uppgift var 27,4 procent. I Helsingborg bodde 26,5 procent i ett hushåll med två personer. Den näst vanligaste hushållsstorleken i samtliga jämförda kommuner var ett hushåll med fyra boende. Det bodde en något högre andel personer i ett hushåll med fyra boende i Jönköpings kommun (22,3 procent) jämfört med jämförelsekommunerna. I Örebro bodde 20,7 procent i ett hushåll med fyra boende. År 2013 bodde 16,3 procent av invånarna i Jönköping i ett ensamhushåll, vilket var en något lägre andel jämfört med jämförelsekommunerna. I Örebro som var den kommun som hade högst andel ensamhushåll bodde 18 procent av invånarna i ett ensamhushåll. 17

18 Diagram G Andel personer efter hushållsstorlek i Jönköping och jämförelsekommuner 2013 % 30 Linköping Norrköping Jönköping Helsingborg Örebro Västerås Uppg. sakn. Hushållsstorlek Ensamhushåll vanligast Den vanligast förekommande hushållsstorleken i Jönköpings kommun sett till antal personer var ett hushåll med två boende (27 procent), men sett utifrån antalet hushåll var den vanligaste hushållsstorleken ensamhushåll, det vill säga ett hushåll med en boende. År 2013 var antalet ensamhushåll i Jönköpings kommun , vilket kan jämföras med ensamhushåll 1975, motsvarande en ökning med hushåll. År 2013 fanns det hushåll med två boende i Jönköping, vilket kan jämföras med 1975 då det fanns , motsvarande en ökning med hushåll. Det fanns hushåll med tre boende i Jönköping 2013, vilket var 763 fler hushåll än det fanns 1990 men 633 färre hushåll än Det fanns hushåll med fyra boende år 2013, vilket var fler än 1990 och 398 fler än År 2013 fanns det hushåll med fem boende, vilket var 154 än 1975, 410 fler hushåll än 1985 och 370 fler hushåll än År 2013 fanns det 754 hushåll med sex eller fler boende, och därmed fanns det 49 fler hushåll med sex boende eller fler 2013 jämfört med motsvarande uppgift för 1990, men 94 färre hushåll jämfört med uppgifterna för Noterbart är att år 2013 fanns det fler ensamhushåll, hushåll med två boende, och hushåll med fyra boende och hushåll med fem boende jämfört 18

19 med motsvarande uppgifter för Samtidigt fanns det 2013 färre hushåll med tre boende respektive hushåll med sex boende eller fler jämfört med Vid en jämförelse mellan de olika hushållsstorlekarna är det tydligt att det är ensamhushållen som har ökat mest mellan 1975 och 2013 följt av hushåll med två boende. Diagram H Antal hushåll efter hushållsstorlek i Jönköping 1975, 1980, 1985, 1990 och Antal boende 2 boende 3 boende 4 boende 5 boende 6+ boende I cirkeldiagrammet nedan framgår hur andelen hushåll i Jönköpings kommun 2013 är fördelade utifrån hushållsstorlek. Den vanligaste hushållsstorleken sett till antalet hushåll var ensamhushåll (37,6 procent) följt av hushåll med två boende (31,1 procent), vilket speglar förhållandet i riket (37,7 procent respektive 31,3 procent). Den tredje vanligaste hushållsstorleken var hushåll med fyra boende (12,9 procent) tätt följt av hushåll med tre boende (11,4 procent). I riket var ordningen den omvända, det vill säga hushåll med 3 boende (12,4 procent) var något vanligare förekommande än hushåll med fyra boende (12,3 procent). Vid en jämförelse med jämförelsekommunerna framgår att den vanligaste hushållsstorleken sett till hushåll var ensamhushåll följt av hushåll med två boende. I Linköping var andelen hushåll med fyra boende den tredje vanligaste hushållsstorleken, följt av hushåll med tre boende. I Helsingborg, Norrköping, Västerås och Örebro och var hushåll med tre boende den tredje vanligaste hushållsstorleken. 19

20 Diagram I Andel hushåll efter hushållsstorlek i Jönköping pers. 7+ pers. 1% 1% 5 pers. 5% 4 pers. 13% 3 pers. 11% 1 pers. 38% 2 pers. 31% Hushållstyper Ensamstående utan barn är det vanligaste hushållet Den vanligaste hushållstypen i Jönköpings kommun 2013 var ensamstående hushåll utan barn (37,6 procent), vilket ungefär speglar genomsnittet i riket (37,7 procent). Jönköping hade en något högre andel ensamstående hushåll utan barn än genomsnittet i länet (35,5 procent). Den näst vanligaste hushållstypen i Jönköping var sammanboende utan barn (25,8 procent), vilket innebar att Jönköping hade ungefär en lika hög andel som riket (24,9 procent) och en något lägre andel än länet (27,7 procent). Den tredje vanligaste hushållstypen i Jönköping var sammanboende med barn 0 24 år (23,3 procent). Andelen var därmed högre i kommunen jämfört med riket (22 procent), men lägre i förhållande till andelen i länet (24,4 procent). År 2013 var andelen ensamstående hushåll med barn 0 24 år 4,9 procent i Jönköping, vilket var något lägre än genomsnittet i riket (5,9 procent). I Jönköping var andelen ensamstående hushåll med barn 25 år eller äldre (0,6 procent) något lägre än rikssnittet (1,1 procent). 20

21 Diagram J Andel, % Andel hushåll efter hushållstyp i Jönköping, Jönköpings län och i riket 2013 Jönköping Jönköpings län Riket Som tidigare nämnts var andelen ensamstående hushåll utan barn i Jönköpings kommun 37,6 procent 2013, vilket innebar en något lägre andel än i jämförelsekommunerna. Örebro var den kommun som hade högst andel ensamstående hushåll med 40,2 procent följt av Linköping med 39,9 procent, och Helsingborg med 39,4 procent. I Jönköping var andelen sammanboende hushåll utan barn 25,8 procent, vilket var en något högre andel än i jämförelsekommunerna. Helsingborg hade lägst andel sammanboende hushåll utan barn med 23,3 procent. År 2013 var andelen sammanboende hushåll med barn 0 24 år 23,3 procent i Jönköpings kommun. Därmed hade Jönköping en något högre andel än jämförelsekommunerna. Örebro var den kommun som hade lägst andel med 21,2 procent. Jönköping hade, liksom Linköping, en lägre andel ensamstående hushåll med barn 0 24 år (4,9 procent) än övriga jämförelsekommuner. Örebro hade högst andel med 6,5 procent. 21

22 Diagram K Andel, % Andel hushåll efter hushållstyp i Jönköping och jämförelsekommuner 2013 Ensamstående utan barn Ensamstående med barn 0-24 år Sammanboende utan barn Sammanboende med barn 0-24 år Skillnad mellan antal hushåll och antal personer År 2013 var det största antalet hushåll i Jönköpings kommun ensamstående hushåll utan barn, men sett till antal personer var det bara den tredje vanligaste hushållstypen. Flest invånare i Jönköpings kommun bodde i ett sammanboende hushåll med barn 0 24 år ( personer), och samma år fanns det sammanboende hushåll med barn 0 24 år. Det innebär att sett utifrån antal personer var sammanboende hushåll med barn 0 24 år den vanligaste hushållstypen, men utifrån antal hushåll den tredje vanligaste hushållstypen. Det bodde personer i ett sammanboende hushåll utan barn år 2013, och samma år fanns det sammanboende hushåll utan barn. Därmed var boendeformen näst vanligast sett både utifrån antal personer och utifrån antal hushåll. Diagram L Antal personer och hushåll efter vissa hushållstyper i Jönköping 2013 Antal Antal hushåll Antal personer 0 Ensamstående utan barn Sammanboende utan barn Sammanboende med barn 0-24 år 22

23 Ensamstående kvinnor respektive män med barn År 2013 fanns det ensamstående kvinnor med barn mellan 0 24 år respektive ensamstående män. Därmed fanns det fler ensamstående kvinnor med barn mellan 0 24 år än ensamstående män, vilket ger 29,6 procent fler kvinnor än män. Det fanns även 390 ensamstående kvinnor med barn i åldersgruppen 25 år och äldre. Motsvarande uppgift för ensamstående män var 364 personer. Därmed fanns det 26 fler ensamstående kvinnor med barn i denna åldersgrupp än män eller 6,6 procent fler kvinnor än män. Diagram M Antal Antal ensamstående kvinnor och män med barn 0 24 år samt 25 år och äldre i Jönköpings kommun Kvinnor Män Ensamstående med barn 0-24 år Ensamstående med barn 25+ år Singelhushåll vanligare bland män år År 2013 fanns det fler ensamstående kvinnor än män i åldrarna 18 till 24 år. Mellan 25 år och 52 år fanns det fler ensamstående män än kvinnor och vid 53 års ålder fanns det lika många ensamstående män som kvinnor. Mellan åldrarna 54 år till 60 år pendlar förhållandet mellan fler ensamstående kvinnor respektive fler ensamstående män. Efter 61 år fanns det fler ensamstående kvinnor än män och i vissa åldersgrupper ett tydligt överskott av kvinnor. I åldersgruppen 100 år och äldre var förhållandet mellan män och kvinnor mer jämnt med nio ensamstående män i åldersgruppen och tio ensamstående kvinnor. 23

24 Diagram N Antal personer i ensamstående hushåll utan barn efter ålder och kön i Jönköping 2013 Antal Ensamstående kvinnor utan barn Ensamstående män utan barn Ålder Boendeform Ägt småhus vanligaste boendeformen Den vanligaste bondeformen 2012 var småhus med äganderätt, hushåll, där åtminstone en person i hushållet ägde bostaden. Den näst vanligaste boendeformen var hyresrätt i ett flerbostadshus. År 2012 fanns det hushåll som var hyresrätter i flerbostadshus. Den tredje vanligaste boendeformen var bostadsrätt i flerbostadshus, och 2012 fanns det hushåll i denna kategori. Tabell 1 Antal hushåll efter boende form i Jönköping 2012 Boendeform Antal hushåll Småhus, äganderätt Småhus, bostadsrätt 487 Småhus, hyresrätt Flerbostadshus, bostadsrätt Flerbostadshus, hyresrätt Specialbostad Övrigt boende År 2012 fanns det även specialbostäder, småhus med hyresrätt och 487 hushåll som var bostadsrätter i småhus. Därtill fanns det hushåll som kategoriserades som övrigt boende. Samtliga boendeformer Män och kvinnor efter boendeform Vid en jämförelse mellan män och kvinnor efter boendeform framgår att det i Jönköpings kommun 2012 bodde något fler män (50,8 procent) än kvinnor (48 procent) i boendeformen småhus med äganderätt, vilket också speglar förhållandet i riket. 24

25 Andelen män respektive kvinnor i boendeformen hyresrätt i flerbostadshus var högre i Jönköping jämfört med genomsnittet i riket. I Jönköping var andelen kvinnor 27,4 procent och andelen män 26,1 procent, vilket kan jämföras med 24,8 procent kvinnor och 23,2 procent män som var genomsnittet i riket. År 2012 bodde en något lägre andel personer i Jönköping i bostadsrätter i flerbostadshus jämfört med rikssnittet. I Jönköping bodde 12,7 procent av männen respektive 13,9 procent av kvinnorna i boendeformen. Motsvarande uppgifter för riket var 14,4 procent av männen och 15,6 procent av kvinnorna. Tabell 2 Andel män respektive kvinnor efter boendeform i Jönköping och riket 2012 Boendeform Jönköping Riket Kvinnor Män Kvinnor Män Småhus, äganderätt 48,0 50,8 46,7 49,7 Småhus, bostadsrätt 0,9 0,9 1,9 1,7 Småhus, hyresrätt 2,8 2,9 3,9 3,9 Flerbostadshus, bostadsrätt 13,9 12,7 15,6 14,4 Flerbostadshus, hyresrätt 27,4 26,1 24,8 23,2 Specialbostad 2,1 1,7 1,8 1,6 Övrigt boende 2,3 2,2 2,3 2,2 Uppgift saknas 2,6 2,6 2,9 3,4 Totalt Högre andel invånare i ägt småhus än jämförelsekommunerna Jönköpings kommun hade 2012 den högsta andelen personer som bodde i ett småhus med äganderätt (49,4 procent) jämfört med jämförelsekommunerna. Helsingborg hade lägst andel med 36,1 procent. År 2012 bodde 26,8 procent av invånarna i Jönköping i hyresrätter i flerbostadshus. Vid en jämförelse med jämförelsekommunerna var det endast Västerås som hade en lägre andel än Jönköping (23,7 procent), och högst andel personer som bodde i hyresrätter i flerbostadshus hade Örebro (40,3 procent). I Jönköping bodde 13,3 procent av invånarna i en bostadsrätt i ett flerbostadshus. Örebro var den kommun som hade lägst andel personer som bodde i bostadsrätter i flerbostadshus (8,6 procent), och Västerås var den kommun som hade högst andel (21,8 procent). I Jönköping bodde 1,9 procent i specialbostäder, vilket kan jämföras med Helsingborg som hade lägst andel med 1,1 procent och Linköping som hade högst andel med 3,9 procent. 25

26 Tabell 3 Andel invånare efter boendeform i Jönköping och jämförelsekommuner 2012 Boendeform Helsingborg Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Småhus, äganderätt 36,1 49,4 38,7 39,2 42,3 36,9 Småhus, bostadsrätt 4,0 0,9 2,4 1,4 1,0 3,6 Småhus, hyresrätt 3,6 2,8 3,4 6,0 2,3 3,0 Flerbostadshus, bostadsrätt 17,5 13,3 12,9 13,0 21,8 8,6 Flerbostadshus, hyresrätt 32,6 26,8 30,5 35,1 23,7 40,3 Specialbostad 1,1 1,9 3,9 1,5 2,3 2,8 Övrigt boende 2,1 2,3 5,0 1,4 3,8 2,9 Uppgift saknas 3,0 2,6 3,2 2,3 2,8 2,0 Totalt I diagrammet nedan tydliggörs att en högre andel av invånarna i Jönköpings kommun bodde i ett ägt småhus jämfört med jämförelsekommunerna, men en lägre andel invånare bodde i hyresrätt. Diagram O Andel personer efter vissa boendeformer i Jönköping och jämförelsekommuner 2012 Andel, % Helsingborg Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Småhus Äganderätt Flerbostadshus Hyresrätt Flerbostadshus Bostadsrätt 26

27 Ägt småhus vanligaste boendeformen för barn i åldrarna 0 5 år och 6 12 år År 2012 var den vanligaste boendeformen för barn upp Tabell 4 Boendeform efter barn i åldrarna 0 5 år och 6 12 år i Jönköping 2012 till fem år småhus med Boendeform 0 5 år 6 12 år äganderätt. Av uppgifterna Småhus, äganderätt 56,9 69,4 går att utläsa att en högre Småhus, bostadsrätt 1,2 0,9 andel av barnen i den äldre Småhus, hyresrätt 3,4 2,8 åldersgruppen bodde i småhus Flerbostadshus, bostadsrätt 8,4 4,2 med äganderätt jämfört Flerbostadshus, hyresrätt 26,5 19,9 med den yngre åldersgruppen. Övrigt boende 1,7 1,5 Den näst vanligaste boendeformen för barn 0 5 år var hyresrätt i flerbostadshus. Andelen barn 0 5 år var 26,5 procent. Andelen barn 6 12 år var 19,9 procent. Av uppgifterna framgår att en högre andel av barnen i den yngre åldersgruppen bodde i hyresrätt i flerbostadshus jämfört med den äldre åldersgruppen. Den tredje vanligaste boendeformen för barn upp till fem år var bostadsrätt i flerbostadshus. Av uppgifterna framgår att en högre andel av barnen i den yngre åldersgruppen bodde i bostadsrätt i flerbostadshus jämfört med den äldre åldersgruppen. Äldre bor oftast i ägt småhus År 2012 var den vanligaste boendeformen för män 60 år eller äldre och för kvinnor år boendeformen småhus med äganderätt. Den vanligaste boendeformen för kvinnor i åldersgruppen 80 år eller äldre var hyresrätt i flerbostadshus. Den näst vanligaste boendeformen för män och kvinnor i åldersgrupperna år var hyresrätt i flerbostadshus. För män och kvinnor 80 år eller äldre var den näst vanligaste boendeformen bostadsrätt i flerbostadshus. Den tredje vanligaste boendeformen för män och kvinnor i åldersgruppen år var boendeformen bostadsrätt i flerbostadshus. För män i åldersgruppen 80 år eller äldre var den tredje vanligaste boendeformen hyresrätt i flerbostadshus, och för kvinnor 80 år eller äldre var det småhus med äganderätt. I samtliga åldersgrupper bodde fler män än kvinnor i boendeformen småhus med äganderätt, och i samtliga åldersgrupper bodde fler kvinnor än män i boendeformen hyresrätt i flerbostadshus. I samtliga åldersgrupper bodde fler kvinnor än män i boendeformen bostadsrätt i flerbostadshus. 27

28 I åldersgruppen år bodde fler män än kvinnor i boendeformen specialbostad. I åldersgruppen år bodde det fler kvinnor än män i specialbostäder, och i åldersgruppen 80 år eller äldre år bodde det mer än dubbelt så många kvinnor som män i specialbostäder. Tabell 5 Boendeform efter äldre i åldrarna 60 69, och 80 år och äldre efter kön i Jönköping 2012 Boendeform år år 80 år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Småhus, äganderätt Småhus, bostadsrätt Småhus, hyresrätt Flerbostadshus, bostadsrätt Flerbostadshus, hyresrätt Specialbostad Övrigt boende Uppgift saknas Samtliga boendeformer Bostadsarea Bostadsarean störst i hyresrätter i småhus I Jönköpings kommun var den genomsnittliga bostadsarean 42 kvadratmeter per person Den genomsnittliga bostadsarean per person i Jönköpings kommun, Jönköpings län och i riket var störst i hyresrätter i småhus. I Jönköping var bostadsarean 51 kvadratmeter per person, vilket var något mindre än genomsnittet i länet (54 kvm/person), och något större än genomsnittet i riket (49 kvm/person). I Jönköping var bostadsarean i småhus med äganderätt 45 kvadratmeter per person, vilket ungefär speglar genomsnittet i riket (46 kvm/person) och länet (47 kvm/person). Bostadsarean i hyresrätter i flerbostadshus var 36 kvadratmeter per person i Jönköping 2012, vilken var ungefär lika stor som rikssnittet (35 kvm/person) och något mindre än genomsnittet i länet (38 kvm/person). Bostadsarean i bostadsrätter i flerbostadshus var 43 kvadratmeter per person i Jönköping 2012, vilket var något högre än rikssnittet (40 kvm/person) och ungefär lika stort som genomsnittet i länet (44 kvm/person). 28

29 Den genomsnittliga bostadsarean per person i specialbostäder var ungefär lika stor i Jönköping (28 kvm/person) som rikssnittet (29 kvm/person), men något lägre än genomsnittet i länet (34 kvm/person). Diagram P Kvm/person Genomsnittlig bostadsarea per person efter boendeform i Jönköping, Jönköpings län och riket 2012 Jönköpings kommun Jönköpings län Riket Småhus Äganderätt Småhus Bostadsrätt Småhus Hyresrätt Flerb. hus Bostadsrätt Flerb. hus Hyresrätt Specialbostad Övrigt boende Större bostadsarea i småhus med hyresrätt än jämförelsekommunerna Jönköpings kommun hade den högsta bostadsarean per person (51 kvm/- person) jämfört med jämförelsekommunerna i boendeformen småhus med hyresrätt. Norrköping hade lägst bostadsarea per person (38 kvm/person). I Jönköping var 2012 den genomsnittliga bostadsarean per person i småhus med äganderätt 45 kvadratmeter per person, och det var små skillnader mellan kommunerna. Norrköping hade minst bostadsarea per person (44 kvm/- person) och Helsingborg högst bostadsarea per person (46 kvm/person). Bostadsarean per person i hyresrätter i flerbostadshus var 36 kvadratmeter per person i Jönköping 2012, vilket var lika stor bostadsarea som i Norrköping, Helsingborg, och Örebro. Västerås hade lägst bostadsarea per person (34 kvm/person), medan Linköping hade högst bostadsarea per person (37 kvm/person). I Jönköping var den genomsnittliga bostadsarean per person 43 kvadratmeter per person i bostadsrätter i flerbostadshus, vilket var samma bostadsarea som i Helsingborg. Skillnaderna mellan kommunerna var små, och de kommuner som hade minst bostadsarea per person var Norrköping och Västerås (42 kvm/person), och de kommuner som hade högst bostadsarea var Linköping och Örebro (44 kvm/person). 29

30 Tabell 6 Genomsnittlig bostadsarea per person efter boendeform i Jönköping och jämförelsekommuner 2013 (kvm/person) Boendeform Helsingborg Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Småhus, äganderätt Småhus, bostadsrätt Småhus, hyresrätt Flerbostadshus, bostadsrätt Flerbostadshus, hyresrätt Specialbostad Övrigt boende Uppgift saknas Ensamboende män 65 år och äldre hade störst bostadsarea I Jönköpings kommun 2012 hade ensamboende män som var 65 år och äldre störst bostadsarea (80 kvm/person), följt av ensamboende kvinnor i samma åldersgrupp (76 kvm/person). För ensamstående män under 65 år var bostadsarean 62 kvadratmeter per person och för ensamstående kvinnor i samma åldersgrupp 61 kvadratmeter per person. Diagram Q Genomsnittlig bostadsarea per person efter hushållstyp i Jönköping 2012 Ensamboende kvinnor -64 år 61 Ensamboende kvinnor 65- år 76 Ensamboende män -64 år 62 Ensamboende män 65- år 80 Ensamstående kvinnor med barn 0-24 år 34 Ensamstående män med barn 0-24 år 42 Sammanboende utan barn 53 Sammanboende med barn 0-24 år, 1 barn 38 Sammanboende med barn 0-24 år, 2 barn 32 Sammanboende med barn 0-24 år, 3+ barn 26 Övriga hushåll utan barn 35 Övriga hushåll med barn 0-24 år 22 Samtliga hushåll Kvm/person 30

31 AVSLUTANDE SAMMANFATTNING Genom den nya bostads- och hushållsstatistiken är det möjligt att presentera statistik över hur många hushåll det finns i Jönköpings kommun och hur invånarna i kommunen bor. Syftet med rapporten har varit att ge en nulägesbeskrivning av bland annat hushållens sammansättning i Jönköping, vilka hushållstyper som är vanligast samt skillnader avseende hushållsstorlek i olika boendeformer. Rapporten har redogjort för vissa av de förändringar gällande kommunens hushåll som har skett mellan 1975 och 2013 och hur boendeförhållandena har utvecklats. Rapporten har även gjort jämförelser mellan Jönköpings kommun, Jönköpings län och genomsnittet i riket. Jämförelser har också gjorts mellan Jönköpings kommun och kommunerna Helsingborg, Linköping, Norrköping, Västerås och Örebro. Kommunens hushåll Denna rapport har visat att 2013 fanns det invånare och hushåll i Jönköpings kommun. Av dessa hushåll var hushåll utan barn och hushåll med ett eller fler barn. Uppgifterna kan jämföras med att det 1990 fanns invånare och hushåll i kommunen. Mellan 1990 och 2013 har därmed folkmängden ökat med invånare och antalet hushåll har ökat med ,3 personer per hushåll I Jönköpings kommun 2013 uppgick antalet boende per hushåll till 2,3 personer, vilket ungefär speglar genomsnittet i riket och länet. Jönköping hade det högsta antalet boende per hushåll jämfört med jämförelsekommunerna. Uppgiften kan jämföras med att 1975 uppgick antalet boende per hushåll till 2,55 personer, och 1990 uppgick antalet till 2,27 personer per hushåll. Därmed har antalet boende per hushåll minskat något sedan 1975 (0,25 personer per hushåll), men ökat marginellt sedan 1990 (0,03 personer per hushåll). I såväl Jönköpings kommun som i riket är det vanligare med små hushåll. År 2013 bodde 43,3 procent av invånarna i Jönköpings kommun i ett hushåll med 1 och 2 boende. Samma år bodde 22,3 procent av invånarna i ett hushåll med fyra personer, och 14,8 procent i ett hushåll med tre personer. Jönköpings vanligaste Frågan om vilken som är Jönköpings kommuns vanligaste hushållsstorlek respektive hushållstyp är avhängigt huruvida frågan ska besvaras sett till antalet hushåll eller antalet invånare. hushållsstorlek År 2013 var den vanligaste hushållsstorleken i Jönköpings kommun sett till antalet hushåll ensamhushåll, och den näst vanligaste hushållsstorleken var hushåll med två boende, vilket speglar genomsnittet i riket. Den tredje vanligaste hushållsstorleken i Jönköpings kommun var hushåll med fyra boende 31

32 följt av hushåll med tre boende. Detta kan jämföras med att i riket var den tredje vanligaste hushållsstorleken hushåll med tre boende följt av hushåll med fyra boende. Sett till antalet invånare var istället den vanligaste hushållsstorleken 2013 ett hushåll med två boende, vilket speglar förhållandet i riket, länet och jämförelsekommunerna. Den näst vanligaste boendeformen var hushåll med fyra boende, och den tredje vanligaste hushållsstorleken var enpersonshushåll. hushållstyp I Jönköpings kommun 2013 var det största antalet hushåll ensamstående hushåll utan barn, vilket ungefär speglar förhållandet i riket. Den näst vanligaste hushållstypen var sammanboende utan barn, och den tredje vanligaste hushållstypen var sammanboende med barn 0 24 år. I Jönköpings kommun var andelen ensamstående hushåll utan barn något lägre än i jämförelsekommunerna och andelen sammanboende utan barn respektive sammanboende med barn 0 24 år något högre än i jämförelsekommunerna. Tillsammans med Linköping hade Jönköping en något lägre andel ensamstående hushåll med barn 0 24 år än jämförelsekommunerna. År 2013 bodde de flesta invånarna i Jönköpings kommun i ett sammanboende hushåll med barn 0 24 år, vilket innebär att sett till antalet invånare var sammanboende hushåll med barn 0 24 år den vanligaste hushållstypen. Den näst vanligaste hushållstypen sett till antal invånare var sammanboende hushåll utan barn och den tredje vanligaste ensamstående hushåll utan barn. Ensamboende män och kvinnor Hur vi lever är starkt kopplat till ålder, och det är vanligare att såväl börja som avsluta sitt vuxna liv som ensamboende. Samtidigt finns det, vilket framkommer i rapporten, skillnader mellan män och kvinnor. För såväl män som kvinnor är det vanligt att vara ensamboende i den tidiga 20 årsåldern, och något vanligare bland kvinnor än män. För såväl män som kvinnor minskar därefter andelen ensamboende till följd av parbildning. Det finns ett högre antal ensamboende män än kvinnor fram till mitten av 55 årsåldern. Med åldern ökar andelen äldre par som splittras successivt, vilket huvudsakligen är en följd av att den ena partnern avlider. Att antalet ensamboende bland äldre kvinnor är fler än äldre män är en följd av att kvinnor generellt lever längre. Ägt småhus vanligaste boendeformen Nästan hälften av invånarna i Jönköpings kommun bodde 2012 i småhus med äganderätt, vilket gjorde den till kommunens vanligaste boendeform, något som speglar förhållandet i riket. I statistiken avser småhus med ägan- 32

33 derätt att minst en person i hushållet äger bostaden som kan vara en fristående villa, ett radhus, ett parhus eller ett kedjehus. I såväl Jönköpings kommun som i riket var den näst vanligaste boendeformen hyresrätt i ett flerbostadshus, och den tredje vanligaste boendeformen var bostadsrätt i ett flerbostadshus. Skillnaderna mellan män och kvinnor var relativt liten. År 2012 bodde något fler män än kvinnor i småhus med äganderätt, och något fler kvinnor än män bodde i bostadsrätt respektive hyresrätt i flerbostadshus. Motsvarande uppgifter för rikssnittet visar att förhållandena i Jönköpings kommun speglar förhållandena i riket i stort. Vid en jämförelse mellan Jönköpings och jämförelsekommunerna framgår att i Jönköping bor en högre andel invånare i ett småhus med äganderätt. Endast Västerås hade en lägre andel invånare än Jönköping som bodde i hyresrätter i flerbostadshus. för barn i åldrarna 0 5 år och 6 12 år Hur barn bor speglar vanligen hur deras föräldrar bor. Då det är dags för familjebildning är det många som flyttar från ett flerbostadshus till ett småhus. Detta kan delvis bero på att bostäder i småhus i genomsnitt är större än i flerbostadshus, vilket kan ses som betydelsefullt för en växande familj. Rapporten visar att år 2012 bodde 56,9 procent av barnen i åldersgruppen 0 5 år i Jönköpings kommun i ett småhus med äganderätt. Motsvarande uppgift för barn mellan 6 12 år var 69,4 procent. År 2012 bodde 26,5 procent av barnen i åldersgruppen 0 5 år i hyresrätter i flerbostadshus, och 19,9 procent av barnen mellan 6 12 år. Betydligt färre barn bodde i bostadsrätter i flerbostadshus. I åldersgruppen 0 5 år bodde 8,4 procent i bostadsrätter och motsvarande uppgift för barn mellan 6 12 år var 4,2 procent. Av uppgifterna går att utläsa att det finns ett samband mellan hur barn bor och barnets ålder. Det är relativt många barn i småbarnsåldern som bor i hyresrätt eller bostadsrätt i ett flerbostadshus, och att under de första fem åren är det många barn som flyttar från ett flerbostadshus till ett småhus med äganderätt. för äldre År 2012 var den vanligaste boendeformen för män över 60 år och för kvinnor mellan 60 och 79 år småhus med äganderätt. Den vanligaste boendeformen för kvinnor 80 år eller äldre var hyresrätt i flerbostadshus. Den näst vanligaste boendeformen för män och kvinnor i åldersgruppen 60 och79 år var hyresrätt i flerbostadshus, och för män och kvinnor i åldersgruppen 80 år och äldre var den näst vanligaste boendeformen bostadsrätt i flerbostadshus. Rapporten visar att i samtliga åldersgrupper bodde det fler män än kvinnor i 33

34 småhus med äganderätt, och i alla åldersgrupper bodde det fler kvinnor än män i hyresrätter och bostadsrätter i flerbostadshus. Bostadsarean störst i hyresrätter i småhus År 2012 var den genomsnittliga bostadsarean per person i Jönköpings kommun 42 kvadratmeter. I Jönköpings kommun, Jönköpings län och i riket var det störst bostadsarea per person i hyresrätter i småhus, och bostadsarean i Jönköping var något högre än genomsnittet i riket samt högre än samtliga jämförelsekommuner. Näst störst bostadsarea per person var det i småhus med äganderätt, och det var små skillnader mellan kommunerna. Även i hyresrätter i flerbostadshus var skillnaderna mellan kommunerna små. Män över 65 år (80 kvm/person) hade störst bostadsarea per person följt av kvinnor över 65 år (76 kvm/person). Bostadsarean för ensamboende män under 65 år (62 kvm/person) var ungefär lika stor som för ensamboende kvinnor under 65 år (61 kvm/person). 34