Bostäder och boendeförhållanden

Transkript

1 Boende 2015 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Mer än hälften av åringarna bodde på hyra år Enligt Statistikcentralen bodde 55 procent av alla åringar, dvs personer självständigt 1) i hyresbostäder år. Andelen personer som bor i hyresbostäder av åringarna har ökat med procentenheter under perioden Andelen personer som bor i ägarbostäder har minskat något under samma period. Av denna åldersklass bodde 17 procent ( personer) hos sina föräldrar år. Av alla åringar bodde 8 procent självständigt, dvs personer. Andelen självständigt boende personer i ägarbostäder av åldersklassen efter ålder och område under åren 2005 och, Enligt Statistikcentralen omfattade bostadsbefolkningen år totalt köpare av första bostad i form av aktie. Antalet personer som köper sin första bostad har minskat med (1 procent) jämfört med år Med köpare av första bostad avses här en person som har köpt en bostad i aktieform och är befriad från överlåtelseskatt som första bostadsköpare. Personer som köpt en första bostad i fastighetsform ingår inte i statistiken. Köpare av första bostad i aktieform är koncentrerade till städer. Största delen, 60 procent, av dem som köpte sin första bostad bodde under köpåret i Finlands tio största kommuner. 19 prosent bodde i Helsingfors. 1) Personer som bor inte med sina föräldrar. Helsingfors Uppgifterna får lånas med uppgivande av Statistikcentralen som källa.

2 Innehåll 1. Bostadsbeståndet... Nästan 2,9 miljoner bostäder... Fyrtiofem procent av alla bostäder fanns i flervåningshus... Medelytan i bostäderna 80 kvadratmeter procent av bostäderna i nya flervåningshus var uthyrda år Bostadshushåll och boendeförhållanden...5 Bostadshushållets storlek är i genomsnitt 2,0 personer...5 Omkring hälften av finländarna bor i småhus...5 En fjärdedel av finländarna bodde trångt...6 I hyresbostäderna bor huvudsakligen 1 2 personers bostadshushåll...6 En fjärdedel av befolkningen bodde i hyresbostäder...7 År köpte personer första bostad...7 Relativt många flervåningshus saknar hiss...8 Tabeller Tabell 1. Golvyta per bostad (m2) efter hustyp Tabell 2. Bostadshushåll och personer efter hustyp...5 Tabell. Golvyta per person (m2) efter bostadshushållets storlek Tabellbilagor Tabellbilaga 1. Bostadshushåll efter storlek och medelstorlek Tabellbilaga 2. Bostadshushåll efter boenderymlighet landskapsvis Tabellbilaga. Bostadshushåll och personer efter upplåtelseform Tabellbilaga. Golvyta (m2) i genomsnitt 1970-, hela bostadsbeståndet...11 Tabellbilaga 5. Bostäder och utrustning Tabellbilaga åriga bostadsbefolkningen med familjestatus, upplåtelseform och region Tabellbilaga 7. Köpare av första bostad 2006, personer...1 Figurer Figur 1. Flervåningshusbostäder som färdigställdes år, upplåtelse i slutet av år ()... Figur 2. Bostadshushåll efter storlek 1970, antal...5 Figur. Bostadshushåll i hyresbostäder efter bostadshushållets storlek, ()...6 Figur. Bostäder efter upplåtelseform Figur 5. Köpare av första bostad efter bostadskommun 2006, personer...8 2

3 1. Bostadsbeståndet Nästan 2,9 miljoner bostäder I slutet av år fanns det bostäder i Finland. Av dessa var bostäder utan permanent boende. Bostadsbeståndet ökade med bostäder från året innan. Sedan år 1990 har bostadsbeståndet ökat med bostäder, dvs. med i genomsnitt bostäder årligen. År fanns det fler bostäder utan permanent boende än år Ökningen av bostadsbeståndet har avtagit jämfört med föregående decennier. Flest bostäder byggdes under och talen. Bostadsbyggandet har koncentrerats till urbana kommuner. Av de bostäder som färdigställdes under åren 1995 är 76 procent belägna i urbana kommuner. Fyrtiofem procent av alla bostäder fanns i flervåningshus Ännu år 1990 fanns det nästan lika många bostäder i fristående småhus som i flervåningshus. Då fanns det bostäder i flervåningshus och bara 000 färre i fristående småhus. Under 1990-talet ökade emellertid andelen bostäder i flervåningshus. I slutet av år var andelen bostäder i flervåningshus 5 procent av alla bostäder, dvs , vilket är fler bostäder i flervåningshus än i fristående småhus. Antalet radhus har mer än tiodubblats sedan år Då fanns det bara radhusbostäder, i slutet av år var antalet redan Medelytan i bostäderna 80 kvadratmeter År var den genomsnittliga lägenhetsytan i bostäder 80,0 kvadratmeter. Medelytan i bostadsbeståndet har ökat med ungefär 20 kvadratmeter sedan år Medelytan i enrummare var m2, i tvårummare 55 m2 och i bostäder med tre rum och kök 79 m2. Trots att den genomsnittliga storleken på bostäder ökat fanns det ungefär bostäder som var mindre än 0 m2. Å andra sidan var bara 27 procent av bostäderna m2 eller över. Bostäderna med ett rum och kök eller kokvrå var till antalet, dvs. 15 procent av bostadsbeståndet. Den vanligaste bostadstypen var två rum och kök eller kokvrå. Totalt fanns det bostäder av den här typen, dvs. omkring 0 procent av hela bostadsbeståndet. Tabell 1. Golvyta per bostad (m2) efter hustyp 1970 År Hustyp Totalt Fristående småhus Rad- och kedjehus Flervåningsbostadshus Övriga byggnader ,0 66,0 7,0 51,0 5, , 8,6 71,7 5,8 55, , 95, 70,2 55,8 59, ,5 101,9 70,0 56,1 59,8 79,5 108, 71,2 60,7 80,0 110,8 71, 56, 60,7 Medelytan i ägarbostäder var 96 m2 och största delen av ägarbostäderna finns i småhus. Däremot är största delen av hyresbostäderna flervåningshusbostäder, vars medelyta är 5 m2. I bostadsbeståndet har upplåtelseform i regel bara definierats för bostäder med permanent boende. För bostäder utan permanent boende har upplåtelseform definierats då bostaden är belägen i arava- eller räntestödshyresbostad eller bostaden har tillfälligt boende. Av alla bostäder var omkring hyresbostäder i slutet av år och av dem hade permanent boende. Antalet hyresbostäder har ökat med bostäder från år 1990.

4 58 procent av bostäderna i nya flervåningshus var uthyrda år Enligt Statistikcentralen färdigställdes omkring nya bostäder i flervåningshus år. I slutet av år var 58 procent av dem hyresbostäder, något under 5 procent var bostadsrättsbostäder och resten ägarbostäder (17 ), okänd eller fortfarande tomma (20 ). Antalet tomma bostäder beror på att uppgifterna om upplåtelseform huvudsakligen grundar sig på flyttanmälningar och att man delvis flyttar till nya färdigställda flervåningshus först på följande års sida. Figur 1. Flervåningshusbostäder som färdigställdes år, upplåtelse i slutet av år () I de nya flervåningshus som färdigställdes år fanns det hyresbostäder. Av dem var omkring räntestödshyresbostäder som understöds av staten. År färdigställdes totalt omkring bostäder, av vilka var småhusbostäder, 000 radhusbostäder och flervåningshusbostäder. I huvudstadsregionen färdigställdes omkring nya bostäder och av dem var bostäder i flervåningshus. Av dessa nya flervåningshusbostäder var 59 procent hyresbostäder i slutet av år.

5 2. Bostadshushåll och boendeförhållanden Bostadshushållets storlek är i genomsnitt 2,0 personer Antalet bostadshushåll med 1 2 personer har ökat redan i flera decennier och i slutet av år utgjorde de 75 procent av alla bostadshushåll. I slutet av år fanns det totalt bostadshushåll, av vilka , dvs. 2 procent, var enpersons bostadshushåll. Bostadshushållens storlek var i genomsnitt 2,0 personer år, medan den ännu år 1970 var tre personer. Figur 2. Bostadshushåll efter storlek 1970, antal Bostadshushållens storlek varierade efter region. I urbana kommuner var bostadshushållens genomsnittliga storlek 2,00 personer, medan den genomsnittliga storleken i landsbygdskommuner var 2,1 personer. Bostadshushållets sammansättning är olika på landsbygden och i städerna. I städerna finns det fler ( ) enpersons bostadshushåll än i landsbygdskommunerna (9 ). Omkring hälften av finländarna bor i småhus I slutet av år bodde omkring hälften av finländarna i fristående småhus, trots att bara 0 procent av bostäderna med permanent boende fanns i fristående småhus. De bebodda radhusbostäderna var till antalet och utgjorde 1 procent av bostadsbeståndet. Av bostäderna med permanent boende fanns procent i flervåningshus, även om en tredjedel av befolkningen bodde i flervåningshus. Detta förklaras av att bostäderna i flervåningshus är mindre och att det bor mindre familjer eller bostadshushåll i dem än i rad- och småhus. Tabell 2. Bostadshushåll och personer efter hustyp Hustyp Bostadshushåll Personer Alla bostadshushåll , Fristående småhus (egnahemshus eller parhus) , , Radhus , ,2 Flervåningsbostadshus , ,0 Övriga byggnader (affärsbyggnader o.d.) , ,5 Ett bostadshushåll förfogade över en bostadsyta på ungefär 82 kvadratmeter, och 0 kvadratmeter per person. Räknat per person minskar bostadsytan betydligt då bostadshushållets storlek ökar. Ensamboende hade i genomsnitt 60 kvadratmeter till sitt förfogande, bostadshushåll bestående av två personer kvadratmeter, men bostadshushåll på sex personer hade däremot bara 21 kvadratmeter per person till sitt förfogande. 5

6 Tabell. Golvyta per person (m2) efter bostadshushållets storlek 1985 År Bostadshushållets storlek Alla bostadshushåll 1 person 2 personer personer personer 5 personer 6 personer 7+ personer ,9 8,6, 27,6 2,1 21,2,7 15, , 51,8 7,0 29, 25,0 21,7 19,0 1,8 1995, 5,0 9,2 0, 25, 21,9 19,0 15, , 55,6 0,8 1, 26,0 22,5 19, 15, ,5 57,0 2, 2, 27, 2,7 20, 16, 9,1 58,6,6,0 28,2 2, 21,0 16,9 9,9 59,6,2, 28, 2,6 21,1 16,8 En fjärdedel av finländarna bodde trångt I slutet av år fanns det trångbodda bostadshushåll och totalt personer bodde trångt. Ett bostadshushåll är trångbott, då det bor fler än en person per rum i det. En person som bor ensam anses alltså inte bo trångt. Då man inte räknar med ensamboende, var 15 procent av bostadshushållen trångbodda och nästan var femte finländare bodde i en trång bostad. Antalet trångbodda bostadshushåll har minskat årligen men år 201 började antalet at öka. År trångbodda bostadshushåll ökade med från året innan och antalet trångbodda personer med ungefär 500. Räknat enligt lägenhetsytan per person var boendetätheten mindre i ägarbostäder än i hyresbostäder. Ett bostadshushåll i en ägarbostad förfogade över i genomsnitt kvadratmeter lägenhetsyta per person, medan ett bostadshushåll i en hyresbostad bara förfogade över i genomsnitt 2 kvadratmeter per person. Av hyresbostäderna var boendetätheten minst i fritt finansierade hyresbostäder, dvs. kvadratmeter per person. Skillnaderna mot andra hyresbostäder var inte stora. I arava- och räntestödshyresbostäder var bostadsytan 1 kvadratmeter per person. I bostadsrättsbostäder var den kvadratmeter per person. I hyresbostäderna bor huvudsakligen 1 2 personers bostadshushåll Av de bostadshushåll som bor i hyresbostäder var största delen, 86 procent, en- eller tvåpersoners bostadshushåll. I ägarbostäderna var motsvarande andel 70 procent. Av bostadshushåll i hyresbostäder utgjorde större bostadshushåll bestående av minst fyra personer 6 procent och av bostadshushåll i ägarbostäder var andelen procent. I slutet av år var antalet permanent bebodda hyresbostäder totalt omkring , varav 1 procent var arava- eller räntestödshyresbostäder. Figur. Bostadshushåll i hyresbostäder efter bostadshushållets storlek, () 6

7 Totalt fanns det bostäder med permanent boende i slutet av år. Av en dryg miljon permanent bebodda flervåningshusbostäder var mer än hälften hyresbostäder. Av radhusbostäderna var omkring hyresbostäder, vilket är omkring en tredjedel av alla bebodda radhusbostäder. I egnahems- och parhusen fanns 000 hyresbostäder. En fjärdedel av befolkningen bodde i hyresbostäder Av de permanent bebodda bostäderna var andelen hyresbostäder 1 procent, men 1, miljoner personer, dvs. en fjärdedel av befolkningen, bodde i hyresbostäder. Detta förklaras av att bostadshushållen i hyresbostäder består av färre personer än bostadshushållen i ägarbostäder.i slutet av år var antalet permanent bebodda hyresbostäder totalt omkring , varav 1 procent var statsstödda arava- eller räntestödshyresbostäder. Andelen arava- och räntestödshyresbostäder av alla permanent bebodda hyresbostäder minskade från året innan, eftersom de bostäder som befriats från begränsningar ökade det övriga hyresbostadsbeståndet. I slutet av år fanns det bostadsrättsbostäder med permanent boende och av dem var nästan procent belägna inom huvudstadsregionen. Figur. Bostäder efter upplåtelseform 1960 I synnerhet unga bostadshushåll bor i hyresbostäder. När åldern på den äldsta personen i bostadshushållet stiger minskar andelen bostadshushåll i hyresbostäder. Av de bostadshushåll där den äldsta personen är under 0 år hyrde 75 procent sin bostad. Av bostadshushåll bestående av personer i åldern 0 år hyrde nästan en tredjedel sin bostad och av bostadshushåll bestående av 5-åringar eller äldre bara 22 procent. Mest sannolikt var det att ett bostadshushåll där den äldsta personen var 5 7 år var husägare. Av bostadshushållen i denna åldersklass bodde procent i ett hus som de själva ägde. Däremot var det mer sällsynt att ett bostadshushåll som bestod av äldre var husägare. Den mest allmänna boendeformen bland äldre var ägande av bostadsaktie. År köpte personer första bostad Enligt Statistikcentralen omfattade bostadsbefolkningen år totalt köpare av första bostad i form av aktie. Antalet personer som köper sin första bostad har minskat med (1 procent) jämfört med år Med köpare av första bostad avses här en person som har köpt en bostad i aktieform och är befriad från överlåtelseskatt som första bostadsköpare. Personer som köpt en första bostad i fastighetsform ingår inte i statistiken. Köpare av första bostad i aktieform är koncentrerade till städer. Största delen, 60 procent, av dem som köpte sin första bostad bodde under köpåret i Finlands tio största kommuner. 19 prosent bodde i Helsingfors. 7

8 Figur 5. Köpare av första bostad efter bostadskommun 2006, personer År var den genomsnittliga åldern för personer som köpte sin första bostad i aktieform 28 år. Totalt personer som köpte sin första bostad bodde i bostaden i slutet av året. Personerna fördelades på bostadshushåll, varav 5 var enpersons bostadshushåll. Från överlåtelseskatt befrias 9-åringar som inte tidigare ägt bostad och som köper bostaden för eget bruk. Flytten till första bostaden ska ske inom sex månader från köptidpunkten, vilket innebär att alla som köper sin första bostad inte bor i bostaden under statistikens referenstidpunkt. Personer som stadigvarande bor på anstalt eller som bor i internat eller utomlands eller är bostadslösa hör inte till bostadsbefolkningen. Huvudstadsregionen innehåller Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda. Relativt många flervåningshus saknar hiss Ungefär flervåningshus hade fler än tre våningar. Av dessa saknade 200 hiss. I de flervåningshus som hade fler än tre våningar och saknade hiss fanns det bostäder och totalt boende. Av dessa hade fyllt 65 år. I hus med exakt tre våningar var det ännu mer sällsynt med hiss. Av de bostäder som fanns i trevåningshus var 15 procent belägna i hus med hiss. I trevåningshusen utan hiss bodde finländare, av vilka hade fyllt 65 år. 8

9 Tabellbilagor Tabellbilaga 1. Bostadshushåll efter storlek och medelstorlek 1960 Bostadshushåll totalt 1 person 2 personer personer + personer Medelstorlek , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,0 9

10 Tabellbilaga 2. Bostadshushåll efter boenderymlighet landskapsvis Landskapen Hela landet Nyland Egentliga Finland Satakunta Egentliga Tavastland Birkaland Päijät-Häme Kymenlaakso Södra Karelen Södra Savolax Norra Savolax Norra Karelen Mellersta Finland Södra Österbotten Österbotten Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Lapland Åland Bostadshushåll Personer Golvyta/bostadshushåll Golvyta/person Trångbodda bostadshushåll 81,7 75,9 8, 88, 8,7 80,1 80,2 81,9 80,8 8,6 81,1 81,2 81,2 9,5 91, 9,9 86,8 8,0 8, 96,6 9,9 6,7 1,8,2 1,5 9,6 1,1 2,2 1,7,2 0,7 1,2 9,8,1 1,8 1,6 9,2 2,1 1,5 5, Trångbodda personer Tabellbilaga. Bostadshushåll och personer efter upplåtelseform 1970 Upplåtelseform Bostadshushåll Totalt Ägarbostad Hyresbostad Annan eller okänd Personer Totalt Ägarbostad Hyresbostad Annan eller okänd

11 Tabellbilaga. Golvyta (m2) i genomsnitt 1970-, hela bostadsbeståndet Golvyta m2/person Övriga byggnader Flervåningsbostadshus Rad-och kedjehus Fristående småhus Alla byggnader,9 5,0 51,0 7,0 66,0 60, , 55,5 5,8 71,7 8,6 69, ,9 59,1 56, 72,0 92,8 7, ,5 60, 55,8 70,8 9,8 7, ,0 60,2 55,8 70,5 9,9 7, , 59,7 55,8 70,2 95, 7, ,9 59,6 55,8 70,1 96,6 7, , 56,9 55,8 70,1 97,1 7, ,7 55,9 70,1 98,0 75,1 199,0 55,9 70,1 98,7 75, 199, 56,7 55,9 70,1 99,2 75,5 1995,7 59,0 56,0 70,2 99,7 75,7 1996,1 58,6 56,0 70,2,1 75,8 1997,5 59,0 56,0 70,,6 76,0 1998,9 60, 56,1 70,7 101,1 76, , 59,8 56,1 70,0 101,9 76, ,8 61,2 56,1 70,1 102,6 76, , 59,9 56,2 70,2 10,5 77, ,7 59,7 56,2 70, 10,1 77, 200 7,2 59,6 56,2 70, 10,9 77, ,5 59,2 56,2 70,6 105, 78, ,0 60, 56, 70,7 106,5 78, , 60,6 56, 70,9 107,1 78, ,6 60,8 56, 71,0 107,8 79, ,9 60,9 71,1 108,0 79, ,1 60,7 71,2 108, 79,5 9, 61,2 71,2 109,0 79, ,6 61,1 71, 109,5 79, ,8 60,6 71, 109,9 79, ,9 60,7 56, 71, 110,8 80,0 11

12 Tabellbilaga 5. Bostäder och utrustning Utrustning Bostäder totalt Avlopp Vattenledning WC Varmvatten Bad-/duschrum Centralvärme Bastu i lägenhet Procent Bostäder totalt,0,0,0,0,0,0,0 Avlopp 51,5 7, 90, 96,5 98,5 98,1 98,5 Vattenledning 7,1 72,1 89, 95, 98,1 98, 98,8 WC 5, 61, 8,9 92,9 95, 96,6 97,6 Varmvatten 2,2 52,0 79,7 89,8 95,6 97,2 97,8 Bad-/duschrum 15,7 9,1 68, 87,7 99,0 99,1 99, Centralvärme 1,1 56,0 80,2 88,9 91,6 9,5 9,5 Bastu i lägenhet ,8 2,2 8, 5,5 5,5 12

13 Tabellbilaga åriga bostadsbefolkningen med familjestatus, upplåtelseform och region 2005 Självständigt boende personer Område År Bor med sina föräldrar Ägarbostad Hyrebostad Annan eller okänd Totalt Hela landet Huvudstadsregionen Övriga Finland Tabellbilaga 7. Köpare av första bostad 2006, personer Förstabostadsköpare Bostadskommun bland de tio största totalt kommunerna ,2 55,5 5, 58,8 56,8 57, 57,1 58,6 59,8 Bostadskommun i huvudstadsregionen , , , , , , , , ,8 Förstabostadsköpares genomsnittsålder 27,7 27,5 27, 27,8 27,9 27,6 27,8 28,0 28,2 1

14 Boende 2015 Förfrågningar Topias Pyykkönen Marja Hermiö Arja Tiihonen Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen Kommunikation och informationstjänst, Statistikcentralen tel Beställning av publikationer, Edita Publishing Oy tel ISSN = Finlands officiella statistik ISSN (pdf)