Situationen för nyanlända barn i familj

Transkript

1 Situationen för nyanlända barn i familj - med fokus på sociala frågor och socialtjänstens roll En kartläggning i de 13 kommunerna i Göteborgsregionen Jeanette Olsson 26 april, 2018

2 Antal asylsökande till Sverige Källa: Migrationsverket

3 Syfte och frågeställningar Kunskapsunderlag om situationen för de nyanlända barnen som bor med sina föräldrar i de 13 GR-kommunerna vad är känt om barnen och familjernas situation, med fokus på sociala frågor? vad orsakar aktualiseringarna till socialtjänsten? vilka problem och behov har de nyanlända barnen i familj? vad behöver utvecklas i socialtjänstens arbetssätt och insatser till barnen och familjerna?

4 Metod 51 intervjuer med 103 personer Vem: Socialtjänst, skola, etablering- och integrationsenheter, kultur o fritid, hälso-och sjukvård, frivilliga organisationer, polis, migrationsverket, arbetsförmedlingen. Få nyanlända, inga barn Ämnen: skola, fritid, boende, hälsa, familjesituation och sociala problem, vad fungerar bra och inte, finns det oro för barnen, aktualiseringar till socialtjänsten Arbetssätt o insatser: nya, förbättras och goda exempel

5 Göteborgsregionens kommuner En miljon invånare, var femte utrikesfödd (6,3% på Öckerö - 26% i Göteborg) En fjärdedel 0 19 år, var tionde av dem utrikesfödd 2017 anvisades 2741 personer till de 13 GRkommunerna 2018 anvisas 1995 personer till dessa kommuner En tredjedel kvotflyktingar Källa: Migrationsverket och SCB

6 Personer i etablering i GR-kommunerna 5440 personer i slutet av % män, 44% kvinnor 44% barn 0 17 år (2304 barn) 87% barn som bor med sina familjer (2009 barn) 13% ensamkommande barn (295 barn) Dessutom 270 ensamkommande över 18 år Källa: Migrationsverket

7 Skolan Finns riktlinjer för kartläggning Ofta många skolbyten innan kommunplacering Olika lång tid innan man får börja förskola och skola Välkomsten kartläggning eller också skola Nu kortare tid i förberedelseklass än tidigare Studiehandledare på modersmål viktigt för eleverna Kommunikationen med föräldrarna ett förbättringsområde

8 Fritid Stort utbud: Kulturskolor, fritidsaktiviteter, idrotts- och föreningsliv Erfarenheter från att nå ensamkommande kan användas för att nå barn i familj Viktigt att arbeta med föräldrarna föreningslivet kan vara en väg i samhället Kan behövas riktade insatser för att få med tjejerna Kultur och fritid i kommunerna vill vara mer delaktiga i samverkan

9 Boende Boendesituationen skiljer sig mycket mellan kommunerna En del familjer får fortsatt bo i temporära lösningar och flytta inom kommunen för barnen innebär det byte av skola och vänner Trångboddhet svårt att läsa läxor o ta hem kompisar Svårt med tryggt familjeliv utan eget kök och badrum Boende vanligaste anledning till orosanmälan till socialtjänsten

10 Psykisk och fysisk hälsa Det finns psykisk ohälsa hos både barn och föräldrar, men i flera kommuner uttrycker man att dessa barn verkar må förhållandevis ganska bra. Barnen mår bra om föräldrarna mår bra, alla mår bra av god vardag Traumamedveten omsorg alla behöver inte specialistbehandling men en del Funktionshinder utmaningar för att få rätt stöd, viktigt med tidig planering Kvotflyktingar ofta särskilda behov

11 Socialtjänsten Utbredd rädsla för socialtjänsten stort behov av information och dialog Ingen överrepresentation av orosanmälningar Inte så många ansökningar söker om föräldrastöd Anledningar: boende, våld, omsorgsbrist, psykisk ohälsa, heder, giftermål, könsstympning, övrigt

12 Socialtjänsten utredningar och insatser Använder samma utredningsmetodik som i andra ärenden Öppnar ofta utredning på våld, sällan på boende Insatser samma som för alla, svårt att få till stånd frivilliga insatser, sällan tvång En del riktade insatser; ex familjebehandlare med interkulturell kompetens, Cope på arabiska Andra önskar större samverkan med socialtjänsten, ex skola, fritid, integration- och etablering

13 Föreslagna arbetssätt och insatser - Kompetensutveckling inom socialtjänsten - Föräldrastöd - Ökad samverkan - Tryggt boende - Information och stöd in i samhället

14 Kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungavården Ökad kunskap om interkulturellt socialt arbete, erfarenheter kan hämtas från andra, ex transkulturell vård Kunskap om migrationserfarenheter, traumatisering, föräldraskap inom flera kulturer, diskriminering etc. Kunskap om att använda tolk Kulturbryggor, ex linkworkers Förbättrad dialog med och delaktighet för målgruppen Samverkan med närsamhället

15 Föräldrastöd Ny kontext att orientera sig i, andra förväntningar, ex kontakt med skolan Rollförskjutningar inom familjen Behov av stöd i föräldrarollen i den nya kontexten Bör riktas till alla, i grupp, om möjligt på eget språk, gärna med två stycken som håller i det Handlar inte om bristande föräldraförmåga, de som har behov av extra stöd bör få det genom socialtjänstens insatser

16 Föräldrastöd Finns utarbetade program; Älskade barn, Barnen i våra hjärtan, Cope, Samhällsorienteringens fördjupningskurs, Mindspring etc. Familjecentraler kan nå familjer med små barn, en del har riktade insatser Endast fåtal tar del av dessa i dagsläget Kommunerna ser behov av att detta ska erbjudas alla nyanlända föräldrar Bör systematiskt följas upp, utvärderas och beforskas för ökad kunskap

17 Samverkan Inomkommunal samverkan viktig kommuner som lyckats är nöjda med det Finns god kompetens i kommunerna, ex om ensamkommande som kan användas för barn i familj Även där det finns samverkansgrupper är inte alltid alla med, ex barn- och unga och fritid kan saknas. Också behov av ökad samverkan med andra parter ex VGR, AF, FK, MV, civilsamhället, målgruppen Kommuner bygger nu upp verksamheter viktigt med erfarenhetsutbyten

18 Boendesituationen Tryggt boende underlättar för familjerna Mindre oro för de nyanlända barnen i de kommuner som kan erbjuda bra boenden Viktigt att motverka flyttningar och trångboddhet Att kunna laga och äta middag tillsammans en viktig del av ett familjeliv

19 Information och stöd in i samhället Viktigt med riktig och återkommande information, ex om socialtjänsten, men också om andra delar i samhället Kommunerna bygger nu upp verksamheter med ex flyktingguider, integrationsstödjare mm som har en viktig roll Finns stort engagemang från civilsamhället, kultur, fritid, idrott och föreningsliv kan spela en viktig roll Vuxenutbildning med språkstöd, extratjänster mm, bra initiativ i kommunerna

20 Slutsatser - Föräldrastödsinsatser bör erbjudas samtliga nyanlända föräldrar - Kompetensutveckling inom socialtjänsten, finns exempel från transkulturell vård - Information och dialog om socialtjänsten - Tryggt boende speciellt viktigt för barnen - Stöd in i samhället för barnen, fritidsaktiviteter - Ökad samverkan inom och mellan kommuner, och med andra verksamheter - Använd existerande kompetens