Boendesituationen för asylsökande och nyanlända i eget boende

Transkript

1 Boendesituationen för asylsökande och nyanlända i eget boende

2 Övergripande slutsatser Bristen på lediga bostäder försvårar eller till och med förhindrar, nyanlända från att bli socialt- och ekonomiskt integrerade. Trångboddhet, osäkra hyresförhållanden och osunda boendemiljöer riskerar barn och vuxnas liv och hälsa. Bostadsköer i kombination med svår bostadsbrist bidrar till en växande svart bostadsmarknad. Kommunala skattemedel används för att finansierar otillåtna andrahandsuthyrningar Sida 2

3 Tre variabler: I. Boendeyta II. Bostadsbrist III. Bostadsersättning Sida 3

4 Bostadssituationen är mycket ansträngd i många kommuner Boendeyta / andel nyanlända som fick bostadsersättning 2014 Andel med bostadsersättning / rapporterad bostadsbrist Asylsökande i eget boende (EBO) Sida 4

5 Asylsökandes boendesituation Alltid inneboende hos släktingar eller bekanta m.fl. Ofta temporära boendelösningar och man tvingas flytta runt många gånger under asyltiden. Många asylsökande skaffar sig ett boende i områden där hushåll redan är trångbodda. Värdfamiljernas barn mår inte bra av att familjen tar emot inneboende och de asylsökande själva riskerar att bli socialt- och ekonomiskt exkluderade. EBO skapar sociala problem i vissa kommuner men fungerar sannolikt bättre i mindre kommuner Sida 5

6 Nyanländas boendesituation Många bor inneboende eller skriver sig på en c/o adress, med trångboddhet och påtvingade flyttkaruseller som följd. Osäkra boendeförhållanden gör att det blir svårt för många att fullt ut engagera sig i etableringsinsatserna. Nyanlända som bosätter sig på egen hand i kommuner med mycket ansträngd bostadssituation löper troligen stor risk att bli socialt exkluderade. Den sociala exkluderingens långsiktiga konsekvens kan bli att allt fler barn i nyanlända familjer i framtiden kommer att bo på ett sätt som försvårar inomhuslek och läxläsning Sida 6

7 Boendesociala aspekter som lyfts fram i storstadsintervjuerna: EBO-driven inflyttning har nått en nivå som innebär välfärdsystemen riskerar kollaps. Akut psykisk ohälsa bland både vuxna och barn. Ökat våld i nära relationer. Barn som inte klarar skolan. Våld, kriminalitet och rekrytering till gängkriminalitet. Religiös radikalisering, våldsbejakande extremism och terrorkrigsresor. Minskad rörelsefrihet för flickor och vuxna kvinnor på grund av religiös radikalisering Sida 7

8 Kartläggning av handel med folkbokföringsadresser Nyanlända som blev kommunmottagna 2014: 134 bostäder med respektive 20+ folkbokförda vuxna personer. 190 st. 1:or med fler än 5 vuxna personer folkbokförda. Totalt 226 bostäder med fler än 5 vuxna personer per rum Sida 8

9 Göteborg 5+ vuxna/rum 10+ vuxna/bostad Sida 9

10 Adresser med många skrivna på i Växjö vuxna/rum 10 + vuxna/bostad 20+ vuxna/bostad Sida 10

11 Den svarta bostadsmarknaden växer i omfattning I kommuner med stor bostadsbrist, många familjer som bor trångt hemma hos andra familjer i kombination med långa kötider till bostäder, finns det en grogrund för: handel med folkbokföringsadresser, olaglig försäljning eller förmedling av hyreskontrakt, och otillåten andrahandsuthyrning. På internetsidor (t.ex. Facebook) sker handel med kontrakt och andrahandsuthyrning mer eller mindre öppet. Otillåten andrahandsuthyrning är ett växande problem för socialtjänsten Sida 11

12 Integrationspolitikens måluppfyllelse Dimensionsanalysens resultat Sida 12

13 Nyanländas tillgången till bostäder Allmännyttans krav har sänkts för att möta nyanländas ekonomiska förutsättningar. Allmännyttans bostadsbeståndet ska lösa många behov. Störst hinder för etableringen på bostadsmarknaden är bristen på lediga lägenheter (med låga hyror/låga instegströsklar). Ca 15 % av hushållen befinner sig på en social bostadsmarknad. Sociala hyreskontrakt används inte för att hjälpa nyanlända att komma in på bostadsmarknaden Sida 13

14 Förslag för att möta bostadsutmaningen Öka utbudet av bostäder. Allmännyttan måste få tillbaka kontrollen över lägenhetsuthyrningen. Bättre utnyttjande av befintliga lägenheter genom att motverka att hyreslägenheter hamnar på den svarta bostadsmarknaden. I vissa kommuner bör asylsökandes rätt att skaffa sig ett boende på egen hand (EBO), temporärt begränsas. Staten behöver initiera bostadslösningar som säkerställer att det byggs bostäder för inkomstsvaga grupper Sida 14

15 Avslutning En modell för bostadsbyggande som riktar sig inte bara till nyanlända utan också till andra grupper som har svårt att hävda sig på bostadsmarknaden. I praktiken betyder det att bostadsbyggandet till viss del riktas in mot specifika målgrupper och inte till alla hushåll. Någon slags aktör/organ/delegation måste till och som ges mandat att finansiera och vid behov också initiera bostadsbyggnadsprojekt som säkerställer att det byggs riktade bostäder till grupper med låga inkomster Sida 15

16 Sida 16 Tack för er uppmärksamhet

17 Uppdrag enligt regleringsbrev Kartläggning och analys av boendesituationen för asylsökande i eget boende och för nyanlända under de tre senaste åren. Bostadssociala aspekter och handel med kontrakt och adresser. Barnfamiljer ska ges särskild uppmärksamhet. Förutsättningar att få tillgång till bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden respektive den sekundära (sociala) bostadsmarknaden. Föreslå åtgärder för att öka tillgången och tillträdet till bostäder Sida 17

18 Fördelning mellan EBO- och ABOboende % 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Män Barn Varav kvinnor i EBO Varav kvinnor i ABO Kvinnor Andelen i EBO Andelen i ABO Sida 18

19 Olika statistikkällor har använts Kartläggningen av boendesituationen i kapitel 2 bygger på statistik från Migrationsverket, Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Statistiska centralbyrån (SCB) och Boverkets bostadsmarknadsenkät (BME). Resultatet presenteras bland annat med hjälp av GIS-kartor. Den jämförande analysen av nyanländas etablering i kapitel 4 bygger på statistik som SCB har inhämtat och sammanställt från databasen Stativ. Svarsuppgifter har även inhämtats från en enkätundersökning som genomförts av undersökningsföretaget Invandrarindex Sida 19

20 Göteborgs utveckling Andel som får bostadsersättning av andelen med etableringsersättning Andel som får hemutrustningslån av andelen med etableringsersättning % 35 % 17 % 16 % 13 % 10 % 13 % 9 % 12 % Sida 20

21 Kommuner och intervjuer Kommunernas olika erfarenheter av eget boende Asylsökande som på egen hand ordnat ett boende Nyanlända som på egen hand ordnat ett boende Brist på bostäder Gävle, Södertälje och Göteborg Gävle, Södertälje och Göteborg Överskott på bostäder Hultsfred, Östra Göinge Sida 21 Fördelning av intervjupersoner Nyanlända 11 Bostadsbolag 10 Kommunledning 11 Integrationssamordnare och projektledare i kommun 6 Kultur- och fritidsförvaltning 4 Utbildningsförvaltning, SFI och hemspråksundervisning 9 Socialförvaltning 11 Länsstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 4 Arbetsförmedlingen 7 Migrationsverket 6 Totalt 79

22 Skillnaden mellan EBO under asyltiden och EBO efter PUT Sida 22