Departementspromemorian Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända

Transkript

1 Dnr A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar Departementspromemorian Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Nässjö kommuns diarienummer KS

2 Sammanfattning Nässjö kommun har under de senaste åren välkomnat ett stort antal nyanlända som valt att bosätta sig i kommunen när de har fått sitt uppehållstillstånd. Detta har gjort att vår befolkning nu vuxit och vi har just passerat invånare, något som inte hade skett om inte så många valt att bosätta sig i Nässjö kommun. Med ett högt mottagande följer också utmaningar. Samtidigt som bosättningen i kommunen började öka infördes etableringsreformen. Vi har sett ett glapp mellan migrationsverkets ersättningssystem och etableringsersättningen som vuxit från 1-2 månader till som mest 6-7 månader. Dessutom har under de senaste åren ett stort antal asylplatser öppnats i kommunen, vilket ytterligare ökar kommunens insatser, framförallt inom skolan och medborgarkontorens verksamheter. Ett stort antal asylplatser leder också till ett högre antal självbosatta. I Nässjö kommun har det tidigare funnits ett överskott av bostäder som varit tillgängliga för nyanlända. I nuläget råder bostadsbrist och kommunen arbetar intensivt med att få fram bostäder både genom vårt kommunala bostadsbolag och genom att vända oss till privata fastighetsägare. Vårt mål är att ta emot de anvisningar vi kommit överens om med länsstyrelsen. Det stora antalet personer som flyttat till kommunen har dock gjort det svårt att ta emot anvisningar. När vi väl har en bostad tvingas vi prioritera trångbodda familjer, där till exempel familjer kommit som anhöriga med många barn och ska bo i en en- eller tvårumslägenhet. Eller också har vi fått lösa akuta situationer där vi upptäckt människor som bor i kontorslokaler eller andra hemlösa. I något fall har vi fått tio anvisningar som tackat nej till bostad då de redan självbosatt sig. I andra fall har vi familjer från något av våra asylboenden och som är på väg att självbosätta sig men som inte har gått att få anvisade då det inte finns något bosättningsärende. Arbetsmarknadssituationen i Nässjö är en utmaning. Tidigare kom många nyanlända med låg eller ingen utbildningsbakgrund. Dessa människor har ofta en mycket lång väg till sitt första arbete och för många av dem är en bra utbildning snarare än bostadsortens arbetsmarknad avgörande för chansen att få ett arbete så småningom. Samtliga bosättningsärenden som vi sett har lämplig för bosättning i hela landet som anvisningstext. Personer som bosätter sig i Nässjö har nu högre utbildningsbakgrund och kommunen arbetar på olika sätt att hitta arbete och praktikplatser för nyanlända, men arbetsmarknaden är stor utmaning. För Nässjö kommuns del är inte viljan att ta emot anvisningar problemet, såväl politiker som tjänstemän prioriterar bostadsanskaffning högt. Nässjö kommun motsätter sig därför förslagets 4 då vi anser att många av de brister som idag finns i mottagandet av nyanlända beror på andra orsaker än kommunernas vilja att ta emot nyanlända. Nässjö kommun välkomnar lagförslagets 5 då vi anser att fördelningstalet måste ta hänsyn till det sammantagna flyktingmottagandet (anvisade och ebo), antalet asylsökande i en kommun och arbetsmarknadsförutsättningar över tid.

3 Nässjö kommuns förslag för ett bättre gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Nässjö kommun föreslår att: Glappet som uppstår mellan migrationsverket, arbetsförmedlingen och försäkringskassans utbetalningar utreds och åtgärdas för att frigöra tid för kommunerna. Överenskommelserna om anvisningsbara platser förändras så att bara en siffra som avser både egenbosatta och anvisningsbara platser anges. Detta kan sedan följas upp månadsvis för att det faktiska mottagandet ska bli avgörande för hur många anvisningar en kommun bör ta. Anhöriga och framförallt anhöriga till ensamkommande barn räknas till överenskommelsen om anvisade platser Schablonersättningen för glappet ses över och möjlighet finns för kommunen att återsöka medel för faktiska kostnader under tiden från kommunbosättning till etableringsersättning. Ersättningen för tomma hyror ses över och ersätts med faktiska kostnader. De medel länsstyrelserna fördelar ( 37) ses över och ersätts med tydliga uppdrag till kommunerna och i viss mån civilsamhället. Arbetsförmedlingens lotsuppdrag ges till kommunerna för att underlätta praktisk hjälp vid bosättning Möjligheterna för kommunerna att erbjuda samhällsorientering utökas till att omfatta en större del av etableringstiden I samband med en ny lagstiftning om anvisningar görs en omfattande informationsinsats kring nyanlända och nyanländas situation. Någon form av introduktion erbjuds till personer över 65 år vilka annars riskerar hamna utanför. När hänsyn tas till det historiska mottagandet bör tidsperspektivet vara längre än ett år. 3.1 Etableringen av vissa nyanlända invandrare Etableringsinsatser Mottagande av nyanlända kan utvecklas. Arbetsförmedlingens ansvar är att genomföra etableringssamtal vid uppehållstillstånd. En stor del av de personer med uppehållstillstånd som egenbosätter sig i Nässjö kommun har inte haft något etableringssamtal. Nässjö kommuns samarbete med fastighetsägare fungerar bra. När en fastighetsägare hyr ut till nyanlända på asylboende, så ska fastighetsägaren kontakta kommunen. Då kan vi ta emot den nyanlända som anvisning, för att på så sätt kunna ge tolkhjälp och praktiskt stöd men detta förutsätter att det finns ett bosättningsärende. Vidare beskriver promemorian att etableringsplan ska upprättas senast en månad efter kommunmottagandet (s10) I Nässjö kommun är det inte ovanligt att det så kallade glappet pågår i upp till sex månader.

4 Frivilliga överenskommelser om mottagandet av nyanlända Nässjö kommun har en överenskommelse med länsstyrelsen om mottagande av nyanlända. Vi ser de nyanlända som en stor framtida tillgång till arbetskraft och vi ser med glädje hur befolkningen i kommunen växer. Det vi saknar i den frivilliga överenskommelsen är en reell avvägning mellan mottagna anvisningar och egenbosatta. I Nässjö kommun bosatte sig förra året 436 nyanlända personer, om man räknar in sekundärinflyttade som tidigare bosatt sig i annan kommun. Samtidigt hade vi en överenskommelse med länsstyrelsen om 53 anvisningsbara platser varav vi tagit emot 3. Vi är ändå en av de kommunerna med högst mottagande i landet. Vi hade velat skriva en överenskommelse om 400 personer både självbosatta och anvisade. Då hade vi gjort en månadsuppföljning utifrån den statistik över kommunbosatta som migrationsverket redovisar varje månad och se om vi ligger i fas eller om vi måste jobba hårdare med anvisningsbostäder. Vår ambition har hela tiden varit att ta emot vår andel, men med det stora inflödet av egenbosatta måste vi prioritera de barnfamiljer som blir trångbodda eller de som bor i undermåliga eller underkända bostäder. 3.3 Ersättningar till individen Glappet mellan migrationsverkets dagersättning och arbetsförmedlingens etableringsersättning har inte nämnts. Verkligheten är att när en nyanländ bosatt sig i kommunen får man ekonomiskt bistånd från kommunen till dess att etableringsersättningen kommit igång. Under tiden, som kan sträcka sig upp till sex månader har kommunen i stort sett hela ansvaret för den nyanlände. Glappet är en av våra största arbetsuppgifter på Nässjö kommuns integrationsenhet och halva vår personalstyrka går åt till att handlägga ärenden om försörjningsstöd samt stötta och hjälpa personer som ännu inte fått någon handläggare på arbetsförmedlingen Ersättning till kommunerna för mottagande av nyanlända invandrare Ersättning för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd (s22) Nässjö kommun anser inte att de kronor som ersätts för glappet är tillräckligt för att försörja en familj i upp till sex månader. Ersättning för vissa hyreskostnader (s23) Nässjö kommun anser att ersättningen för hyreskostnader är viktig för att kommunen ska ha möjlighet att skaffa bostäder. Vi anser att det är osäkert att ersätta kommunerna i mån av tillgång på medel samt att vi bör kunna ansöka om ytterligare tomhyra varje gång någon nyanländ tackat nej till det anvisade boendet. Ersättning för att skapa beredskap och mottagningskapacitet samt för att utveckla samverkan (s24) Nässjö kommun är tacksamma för de 37 medel länsstyrelsen erbjuder, men skulle önska permanenta lösningar istället för att behöva söka tillfälliga projekt och dessutom konkurrera med övriga kommuner i länet.

5 3.5 Kommunernas ansvar i fråga om mottagande av nyanlända Vi ser behov av ett förtydligande i kommunens ansvar för praktisk hjälp vid bosättning. Här är kommunernas roll otydlig och krockar till viss del med de tidigare lotsarna, som nu arbetsförmedlingen själva har ansvar för i form av etableringsresurser. Om uppdraget låg på kommunerna, så skulle det kunna bli ett sammanhållet stöd under den första tiden i kommunen och hanteringen av glappet med till exempel boendeutbildning och annat praktiskt stöd, skulle kunna kombineras. Kommunerna har också stor kompetens när det gäller den lokala arbetsmarknaden och det är i vårt intresse att de nyanlända personerna kommer ut i egenförsörjning så fort som möjligt. Bostadsförsörjning (s25) Kommunens planering för bostadsförsörjning har inte kunnat förutse den stora inflyttningen i kommunen och även om planerna idag görs utifrån de nya förutsättningarna, kommer det att ta några år innan kommunens bostadsförsörjning är i likhet med behoven. Utbildning i svenska och samhällsorientering (s26) Vi ser behov av att utöka uppdraget inom samhällsorienteringen. Nässjö kommun har redan idag skjutit till medel för att erbjuda samhällsorientering under 81 timmar efter ett projekt som varit mycket lyckat. Behovet av information kring hälsa, barnuppfostran, sexualitet och jämställdhet är stort och vi har sett att ökad utbildning inom området gör att individerna mår bättre och lättare tar till sig övriga etableringsinsatser. 4 Behov av förändring Nässjö kommun instämmer till fullo med Sveriges migrationspolitik, ett solidariskt och behovsprövat flyktingmottagande är nödvändigt både för att följa internationella konventioner och för att säkerställa det framtida behovet av arbetskraft. Vi ser fram emot den översyn som kommer att göras för att säkerställa ett hållbart och flexibelt system för mottagande av flyktingar. Vi har dessutom full förståelse för att situationen kräver snabbare beslut. Överbelagda asylboenden med långa väntetider är både kostsamt för staten och dåligt för individen. 4.2 Mottagandet av nyanlända är ojämnt fördelat Vi instämmer med att mottagandet är ojämnt fördelat. Vi vill uppmana till att se över möjligheterna att kombinera egenbosättningen med anvisningsmottagandet för att få en mer rättvis fördelning. Arbetsmarknaden är också en mycket viktig faktor. Desvärre är bostadssituationen svårare i kommuner med låg arbetslöshet, vilket gör att kommuner med hög arbetslöshet också har större möjligheter att hitta bostäder och ta emot nyanlända. 5 Överväganden och förslag 5.2 Lagens målgrupp Nässjö kommun instämmer i att behovet av boende är stort även för personer över 65 år. Vi skulle gärna se att personer över 65 år också får en etableringsplan, där möjlighet ges att läsa SFI (svenska

6 för invandrare) och samhällsorientering samt vissa sociala aktiviteter. Detta för att motverka isolering. 5.3 Anvisning Nässjö kommun instämmer i att den anvisade kommunen inte ska kunna erbjuda boende i en annan kommun. Vi anser att det kan finnas en fara i att anvisa en nyanländ person till en kommun som saknar bostad och beredskap, Vi har redan idag i viss mån utnyttjat vandrarhem och liknande tillfälliga boenden till personer som kommit som anhöriga till ensamkommande barn. Vi tror att boendesituationen i migrationsverkets mottagningssystem är bättre än att bli anvisad till en annan kommun. Då kommunen enligt socialtjänstlagen inte någon skyldighet att se till att personer som vistas i kommunen har tak över huvudet är risken med denna typ av anvisningar att individer riskerar bostadslöshet. 5.6 Den kommunala självstyrelsen och proportionalitetsprincipen Vi är en kommun som tar vårt ansvar och välkomnar många egenbosatta nyanlända invandrare. Idag försöker vi göra vårt bästa för att handlägga och guida våra nya medborgare rätt. Vi behöver resursen för att utveckla våra verksamheter och bygga upp vägar till praktik och jobb för de som kommit hit. Vi hoppas därför att möjligheten till att anvisa personer till kommuner med lågt mottagande också tar hänsyn till historiskt mottagande under till exempel en femårsperiod Prioritering av anvisningar Nässjö kommun välkomnar förslaget att i planeringstalet ange hur stor del som avser anvisningar och hur stor del som avser egenbosatta. Vi ser ändå en risk med detta, då vi även tidigare haft en överenskommelse med dels anvisningsbara platser och dels ett planeringstal för hur många vi trott skulle självbosätta sig. Det finns en pedagogisk fara i detta då det är mycket svårt att förutse hur hög självbosättningen kommer att bli. Vi har sett att siffran för anvisningsbara platser och siffran för egenbosatta ofta har blandats ihop. Vi tror istället på en siffra som anger både anvisningsbara och egenbosatta, siffran kan utvärderas månadsvis med länsstyrelsen och om egenbosättningen varit låg kan kommunen ta emot fler anvisningar efterföljande månad.