Länstal Diarienumer: Af-2012/ Datum:

Transkript

1 PM Sida: 1 av 10 Diarienumer: Af-2012/ Datum: Länstal 2013 Länstalen för 2013 har fastställts av Arbetsförmedlingen efter samråd med Migrationsverket, länsstyrelserna och Sveriges kommuner och landsting. Samråd har skett inom ramen för samverkansdelegationen och tillhörande arbetsgrupp för bosättningsfrågor. Länstalen består av två delar: 1. Anvisningsbara platser - talen anger en länsvis fördelning av det behov som finns av anvisningsbara platser, det vill säga de platser i överenskommelse om mottagande av nyanlända som är avsedda för att ta emot nyanlända som anvisas via Migrationsverket eller Arbetsförmedlingen. 2. Planeringstal för självbosatta nyanlända talen avser en prognos över hur mottagandet av de nyanlända som bosätter sig på egen hand väntas fördela sig per län. I dessa tal inkluderas nyanlända asylsökande som efter att uppehållstillstånd beviljats ordnar sitt boende på egen hand (oavsett om de varit ABO eller EBO under asyltiden), ensamkommande barn som får uppehållstillstånd och direktinresta anhöriga. I prognoser finns alltid en viss osäkerhetsmarginal. För Migrationsverkets prognoser har skillnaden mellan prognos och faktiskt utfall historiskt sett legat på omkring 15 %. För att reflektera detta anges planeringstalen för självbosatta också inom ett intervall på %. Johan Vikström Arbetsförmedlingen Avdelningen integration och etablering

2 Sida: 2 av 10 Tabell 1. Fastställda länstal 2013 Län Anvisningsbara platser Planeringstal självbosatta Planeringstal självbosatta (intervall %) Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Riket Metod för framtagande av länstalen Länstalen har tagits fram utifrån en fördelningsmodell baserad på ett flertal olika variabler. Modellen är uppbyggd utifrån ambitionen att ha ett tydligt arbetsmarknadsperspektiv i länstalen och samtidigt ta hänsyn till andra variabler som påverkar länens kapacitet för mottagande, såsom bostadsmarknad, folkmängd och tidigare mottagande av nyanlända. Arbetsmarknaden är den variabel som getts störst vikt i fördelningen av de anvisningsbara platserna. På sikt bör mottagandet styras än tydligare utifrån arbetsmarknadens behov. Under en övergångsperiod behöver dock hänsyn tas till historiskt mottagande för att länstalen också ska

3 Sida: 3 av 10 kunna omsättas i en reell mottagandekapacitet. Historiken kommer därför att successivt ges mindre vikt i framtagandet av kommande länstal. Anvisningsbara platser Totalt behov nationellt Bedömningen av behovet av anvisningsbara platser under 2013 utgår från Migrationsverkets prognoser över hur många nyanlända som kommer att anmäla behov av anvisad bosättning. Till detta läggs sedan ett bedömt antal nyanlända som under 2012 anmälde behov av anvisad bosättning och som fortfarande kommer vänta på en anvisning vid årets slut (ingående balans). En del av de som anmält behov av anvisad bosättning kommer sedan att ordna sin bosättning på egen hand antingen genom att de avbryter sitt bosättningsärende innan de får en anvisning, eller genom att de tackar nej till anvisad bosättning. Det totala behovet av anvisningsbara platser minskas därför utifrån en prognos över utflödet innan anvisad bosättning. Tabell 2. Beräknat behov av anvisningsbara platser Antal nyanlända Nyanländ från ABO 8100 Nyanländ från EBO 2200 Kvotflyktingar 1900 Direktinresta anknytningar 1100 Ingående balans 2500 Summa nyanlända som anmäler behov av anvisad bosättning Nyanlända som avbryter sitt bosättningsärende innan anvisning 2000 Nyanlända som tackar nej till anvisad bosättning 3400 Summa utflöde innan anvisad bosättning 5400

4 Sida: 4 av 10 Behov av anvisningsbara platser Fördelning per län För att fördela det nationella behovet av anvisningsbara platser per län används den fördelningsmodell som Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och länsstyrelserna tagit fram inom ramen för samverkansdelegationen. Modellen innebär att platserna först fördelas utifrån olika variabler som beskriver länens förutsättningar för mottagande (fördelningsnyckel), därefter fördelas en viss andel om utifrån olika typer av historisk mottagande av nyanlända och slutligen gör vissa mindre manuella justeringar. För att länstalen ska vara förutsägbara och vila på objektiv grund är manuella justeringar hållna till ett minimum. Nedan beskrivs vart och ett av stegen för hur de anvisningsbara platserna fördelas. För detaljer om exakt hur de olika stegen påverkar fördelningen av platserna se bilaga 2. Steg 1: Fördelningsnyckel Det första steget är att fördela de anvisningsbara platserna utifrån en fördelningsnyckel med olika variabler som beskriver länens förutsättningar för mottagande av nyanlända. Fördelningen görs enligt följande: 45 % av platserna fördelas utifrån Arbetsmarknadsvariabler där en relativt god arbetsmarknad ger en relativt hög andel av de anvisningsbara platserna. 30 % av platserna fördelas utifrån folkmängd där relativt stor befolkning ger en relativt hög andel av de anvisningsbara platserna. 15 % av platserna fördelas utifrån bostadsmarknad där en relativt god bostadsmarknad ger en relativt hög andel av de anvisningsbara platserna. 10 % av platserna fördelas utifrån demografi där ett relativt stort behov av ersättningsrekryteringar (pensionsavgångar) ger en relativt hög andel av de anvisningsbara platserna.

5 Sida: 5 av 10 För mer detaljerad beskrivning av fördelningsnyckelns variabler se bilaga 1. Steg 2: mottagandehistorik och prognos över mottagandet av nyanlända som ordnar bosättning på egen hand Efter att platserna fördelats utifrån fördelningsnyckeln görs följande: 30 % av platserna fördelas om utifrån historik över mottagande via anvisning där ett relativt högt historiskt mottagande ger en relativt hög andel anvisningsbara platser. Tanken bakom denna fördelning är att det kan behövas tid för att län som historiskt haft ett lågt mottagande via anvisning ska kunna bygga upp en kapacitet för utökat mottagande via anvisning. Denna variabel ska dock fasas ut över tid (den hade ett värde på 70 % vid framtagande av länstalen 2012). 30 % av platserna fördelas om utifrån en prognos över hur mottagande av nyanlända som ordnar bosättning på egen hand kommer fördela sig per län där ett relativt högt prognostiserat mottagande ger en relativt låg andel anvisningsbara platser. Orsaken till detta är att län som har ett högt mottagande av nyanlända som kommer till länet på egen hand har ett mindre utrymme att ta emot nyanlända via anvisning. Prognosen över länens mottagande av nyanlända som ordnar bosättning på egen hand har utgått från Migrationsverkets prognos över hur många som totalt väntas bosätta sig på egen hand och historik över hur detta mottagande fördelat sig under åren Särskilda beräkningar har gjorts för syrier och somalier där hänsyn också tagits till var i landet asylsökande syrier är inskrivna som EBO i Migrationsverkets mottagningssystem. Detta eftersom flyttmönstren för dessa grupper har stor påverkan på mottagandet 2013 då de utgör en stor andel av den ökning av nyanlända som väntas under nästa år. Övriga 40 % av platserna ligger kvar utifrån den fördelning som fördelningsnyckeln gav.

6 Sida: 6 av 10 Steg 3. Manuella justeringar Mindre manuella justeringar av de anvisningsbara platserna har gjorts utifrån att fördelningsmodellen gett två län en orealistisk höjning av de anvisningsbara platserna i förhållande till tidigare mottagande via anvisning. Detta gäller Gotlands län där de anvisningsbara platserna utifrån fördelningsmodellen blev 28 gånger högre än vad mottagandet via anvisning 2o12väntas bli, och Stockholm där samma förhållande var 7 gånger fler platser än mottagande. För dessa län har antalet anvisningsbara platser minskats med 321 platser för Gotland respektive 100 platser för Stockholm, vilket ger ungefär en femdubbling av anvisningsbara platser jämfört med förväntat mottagandet via anvisning Dessa 421 platser har sedan fördelats ut jämnt till övriga län (undantaget Blekinge som också ligger högt på anvisningsbara platser jämfört med mottagande via anvisning). Planeringstal för självbosatta Planeringstalen är en prognos över hur många nyanlända som väntas flytta till länen på egen hand (samma prognos som använts för att fördela en viss andel av de anvisningsbara platserna). Prognosen utgår från Migrationsverkets nationella prognos över hur många som väntas bosätta sig på egen hand. Denna fördelas sedan i tre grupper; syrier, somalier och övriga. Därefter fördelas detta mottagande per län utifrån historik över hur mottagandet av dessa grupper fördelat sig under åren Särskild hänsyn tas också till fördelningen per län av Syrier inskrivna som EBO i Migrationsverkets mottagningssystem. Uppskattat behov av ökad mottagningskapacitet per län Det totala behovet av platser för mottagande av nyanlända väntas mer än fördubblas från 2012 till Tabellen nedan visar en jämförelse per län mellan förväntat mottagande 2012 (utifrån hur mottagandet sett ut första halvan 2012) och det totala behovet av mottagande för 2013 (planeringtal + länstal för anvisningsbara platser 2013). Detta är ett ungefärligt mått på hur stor ökning av länens totala mottagningskapacitet som kommer

7 Sida: 7 av 10 krävas för att det förväntade mottagandet 2013 ska hanteras på ett bra sätt och kraftigt ökade väntetider på anvisad bosättning undvikas. I de flesta län krävs minst en fördubbling av mottagandekapaciteten. Vissa län har sedan tidigare ett relativt högt mottagande och där är den andelsmässiga ökning som krävs något mindre. Gotland sticker ut med en mycket hög andelsmässig ökning. Det beror på att det antalsmässigt haft ett mycket litet tidigare mottagande av nyanlända. Tabell 3. Jämförelse förväntat mottagande 2012 och behov av mottagande 2013 Län Förväntat totalt mottagande 2012 Ökning av förväntat totalt mottagande från 2012 till 2013 Blekinge % Dalarna % Gotland % Gävleborg % Halland % Jämtland % Jönköping % Kalmar % Kronoberg % Norrbotten % Skåne % Stockholm % Södermanland % Uppsala % Värmland % Västerbotten % Västernorrland % Västmanland % Västra Götaland % Örebro % Östergötland %

8 Sida: 8 av 10 Bilaga 1. Detaljerad beskrivning av variabler i fördelningsnyckel Utgångspunkten för fördelningen har varit arbetsmarknadens behov av arbetskraft och den enskildes möjligheter att få arbete på bosättningsorten. Viktningen av länstalen tar därför störst hänsyn till arbetsmarknadens förutsättningar (45 procent), därefter folkmängden 30 procent, bostadsmarknaden 15 procent, samt demografiska förutsättningar i länet med behov av ersättningsrekryteringar 10 procent. I valet mellan ett stort utbud av tillgängliga bostäder och en arbetsmarknad som kan ta emot och är i behov av ny arbetskraft bör arbetsmarknadens förutsättningar värderas högst. För att fastställa arbetsmarknadens behov i länen har hänsyn tagits till historiska fakta, nulägesbeskrivningar och länsprognoser för den framtida arbetsmarknaden. Historiska fakta utgörs av förvärvsfrekvensen, dvs. antalet förvärvsarbetande per 100 individer i ålder år bland utomeuropeiskt födda i länen. Källmaterialet är hämtat från SCB:s Registerbaserade ArbetsMarknadsStatistik (RAMS) och beräknas på individnivå. Denna variabel utgör 25 procent av arbetsmarknadens viktvärde. Nulägesbeskrivningen innehåller två variabler som vardera utgör 8,3 procent av arbetsmarknadens viktvärde. Arbetslösheten bland utrikes födda i ålder som andel av motsvarande befolkningsgrupp i genomsnitt hämtas från Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Omsättning till arbete under 2010 bland nyanlända utomeuropeiskt födda som andel av kvarstående arbetslösa nyanlända har också Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik som grund. För att fånga upp trender och förändringar på arbetsmarknaden har hänsyn tagits till förväntad sysselsättning i Arbetsförmedlingens länsprognoser. Dessa har en tidshorisont på innevarande år plus det kommande året.

9 Sida: 9 av 10 En differentierad arbetsmarknad med många olika yrken är mer positiv för arbetssökande än en stationär med färre enskilda yrken. Yrkesbredden mäts genom att beräkna antalet enskilda yrken med minst 100 utövare som representeras i ett län. Detta är en viktig faktor och innebär att en arbetssökande har fler valmöjligheter ju fler yrken som finns i regionen och därmed också differentierad efterfrågan på arbetskraft. Denna variabel har därför getts stor vikt i bedömningen, 50 procent av arbetsmarknadsbedömningen. Underlaget är SCB:s yrkesregister 2008 och bör vara tämligen aktuellt eftersom förändringarna i yrkesbredden är små och långsamma. Den samlade bedömningen av arbetsmarknaden täcker därmed de väsentliga delarna. Skillnader i till exempel tillgång till språk- och yrkesutbildningar för nyanlända ingår med automatik eftersom det återspeglas i omsättningen till arbete och arbetslöshetens nivå. En väl fungerande SFI-utbildning och/eller goda möjligheter till yrkesutbildningar leder till fler övergångar från arbetslöshet till arbete. De flesta av Sveriges län står inför en omfattande generationsväxling där efterfrågan på ersättningsrekryteringar kommer att vara lika stora eller större än efterfrågan på nyrekryteringar. I fördelningsmodellen har den demografiska effekten värderats till 10 procent av det totala värdet. Underlaget är hämtat från Arbetsförmedlingens rapport om generationsväxlingen per län 2010 och med utblick mot år Bostadsmarknaden har getts ett värde på 15 procent och utgörs av andelen lediga lägenheter i allmännyttan. Länens folkmängd har värdet 30 procent och utgörs av antalet invånare i länet. Inför fastställandet av nya länstal uppdateras samtliga underlag för bedömningen med ny information när denna är tillgänglig.

10 Sida: 10 av 10 Bilaga 2. Länstalens anvisningsbara platser steg för steg Steg 1 Steg 2 Steg 3 Län Fördelningsnyckel Anvisningshistorik (30%) Mottagande självbosatta (30%) Manuell justering Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Riket