Inledning och sammanfattande kommentarer

Transkript

1 PM Sida: 1 av 8 Datum: Länstal 2014 Inledning och sammanfattande kommentarer Arbetsförmedlingen har i uppdrag att, efter samråd med länsstyrelserna och Migrationsverket, fastställa en länsvis fördelning av det nationella behovet av mottagande av nyanlända. Vid fastställandet av de så kallade länstalen ska förutsättningarna för förvärvsarbete vara en utgångspunkt. Länstalen för 2013 fastställdes i september Samverkansdelegationens bosättningsgrupp har under hösten 2012 kartlagt den gemensamma processen från prognos till överenskommelser och lokala strategier för genomförande av mottagande av nyanlända. Syftet har varit att underlätta samordningen mellan myndigheternas uppdrag och att möjliggöra att överenskommelsearbetet och planering för lokal mottagandekapacitet kan ingå i kommunernas interna arbete med budget och verksamhetsplanering. En slutsats av denna processöversyn har varit att länstalen behöver fastställas tidigare på året för att dialog om nya länstal för mottagande av nyanlända ska kunna föregå den kommunala budgetprocessen. Samtidigt har det funnits särskilt stor osäkerhet kring prognoserna över antalet nyanlända kommande år. Mot bakgrund av ovan togs preliminära länstal tagits fram baserat på Migrationsverkets prognos från april Länstalen har därefter uppdaterats och formellt fastställts efter Migrationsverkets prognos den 29 juli. De föreslagna länstalen för 2014 består precis som föregående år av anvisningsbara platser och ett planeringstal för hur många nyanlända som väntas bosätta sig på egen hand i respektive län. Fördelningen av de anvisningsbara platserna är baserat på en uppdaterad version av den fördelningsmodell som använts vid framtagande av föregående års länstal. Förändringar jämfört med länstalen för 2013 kan sammanfattas i följande punkter: Ökat behov av anvisningsbara platser - enligt prognoser kommer det vara fortsatt stort antal nyanlända i behov av anvisad bosättning. Nuvarande brist på anvisningsbara platser väntas leda till att det vid utgången av 2013 finns cirka nyanlända som anmält behov av anvisad bosättning under 2012 eller 2013 och som fortfarande väntar på en anvisning till en kommun. Ju färre som anvisas under 2013 ju större blir behovet av anvisningsbara platser för Arbetsförmedlingen Johan Vikström Integration och Etablering

2 Sida: 2 av 8 Ökad hänsyn tagen till inskrivna på anläggningsboende Fördelningen av de anvisningsbara platserna har tagit större hänsyn till att det i vissa län finns ett stort antal personer som bor på Migrationsverkets anläggningsboenden, vilket kan försvåra ett utökat mottagande av nyanlända. Detta har, jämfört med länstalen för 2013, inneburit viss omfördelning av anvisningsbara platser från Norrbotten, Jämtland, Gävleborg, Kalmar, Västernorrland. Värmland och Västra Götaland till i första hand Södermanland, Uppsala, Dalarna, Jönköping, Östergötland och Västmanland. Historikens påverkan är borttagen redan vid framtagande av 2012 års länstal slogs det fast att anvisningshistorikens påverkan på fördelningen av de anvisningsbara platserna succesivt skulle minska. För länstalet 2014 är den historikens påverkan helt borttagen. Detta innebär att län som tidigare haft ett relativt lågt mottagande av nyanlända som anvisats plats för bosättning nu får en ökad andel av de anvisningsbara platserna. Detta påverkar främst Halland, Blekinge, Uppsala, Skåne, Stockholm, Jönköping och Södermanland. Minskat antal somaliska anhöriga och ökat antal syrier jämfört med planeringstalen 2013 för nyanlända som bosätter sig på egen hand har planeringstalen för 2014 påverkats av att prognosen för antal anhöriga somalier skrivits ned och att antalet syrier som får uppehållstillstånd väntas öka. Det innebär att under 2014 väntas län som historiskt haft ett högt mottagande av Syrier kan få ett ökat antal personer som bosätter sig där på egen hand, medan län med en stor andel somalier väntas få ett minskat mottagande av självbosatta nyanlända, jämfört med Ingångsvärden Länstalen består av två delar: 1. Anvisningsbara platser - talen anger en länsvis fördelning av det behov som finns av anvisningsbara platser, det vill säga de platser i överenskommelserna om mottagande av nyanlända som är avsedda för att ta emot nyanlända som anvisas via Migrationsverket eller Arbetsförmedlingen. 2. Planeringstal för självbosatta nyanlända talen avser en prognos över hur mottagandet av de nyanlända som bosätter sig på egen hand väntas fördela sig per län. I dessa tal inkluderas nyanlända asylsökande som efter att uppehållstillstånd beviljats ordnar sitt boende på egen hand (oavsett om de varit ABO eller EBO under asyltiden), ensamkommande barn som får uppehållstillstånd och direktinresta anhöriga. I prognoserna/prognosen finns alltid en viss osäkerhetsmarginal. För Migrationsverkets prognoser har skillnaden mellan prognos och faktiskt utfall

3 Sida: 3 av 8 historiskt sett legat på omkring 15 %. För att reflektera detta kommer planeringstalen för självbosatta också anges inom ett intervall på %. Behov av anvisningsbara platser = Behovet av anvisningsbara platser räknas fram enligt formeln nedan: Behov av anvisningsbara platser = (n+y-z)*q+ x. I tabellen nedan ges förklaringar till de variabler som ligger till grund för bedömt behov av anvisningsbara platser. Variabel Förklaring Bedömning 2014 Kommentar n Prognos över antal som anmäler behov av anvisad bosättning under 2014 (exklusive kvotflyktingar) (varav cirka är nyanlända från ABO och cirka är tidigare kommunmottagna nyanlända). Bygger på simuleringar från Migrationsverkets prognosmodell. Omkring 80 % av de som bor på ABO och får UT anmäler behov av anvisad bosättning. För kommunmottagna är samma andel omkring 20 %. y Bedömning av ingående balans 2014 (antal personer i pågående bosättningsärenden vid årets början) acceptabel arbetande balans vid ingången Baseras på inflödet och öppna ärenden i relation till antal anvisningsbara platser under Ju färre som kan anvisas under 2013 ju fler behöver anvisas under z Bedömning av antal personer som under året avbryter sitt bosättningsärende för att ordna bosättning på egen hand Baseras på historik över hur stor andel av inkommande ärenden som avbryts innan anvisning. Q x Bedömning av andel som tackar ja till bosättningsanvisning Antal kvotflyktingar som kommer anvisas under 70 % Baseras på historik över hur stor andel som tackar ja till den anvisning de ges Utgår från regeringsbeslut.

4 Sida: 4 av 8 året Ovan innebär att behovet av anvisningsbara platser för 2014 är: ( )*0, = ca platser Fördelningsmodell Steg 1: Fördelningsnyckel Som ett första steg fördelas de anvisningsbara platserna utifrån en fördelningsnyckel med olika variabler som beskriver länens förutsättningar för mottagande av nyanlända. Fördelningen har för de föreslagna länstalen för 2014 gjorts enligt följande: 45 % av platserna fördelas utifrån arbetsmarknadsvariabler där en relativt god arbetsmarknad ger en relativt hög andel av de anvisningsbara platserna. 30 % av platserna fördelas utifrån folkmängd där relativt stor befolkning ger en relativt hög andel av de anvisningsbara platserna. 15 % av platserna fördelas utifrån bostadsmarknad där en relativt god bostadsmarknad ger en relativt hög andel av de anvisningsbara platserna. 10 % av platserna fördelas utifrån demografi där ett relativt stort behov av ersättningsrekryteringar (pensionsavgångar) ger en relativt hög andel av de anvisningsbara platserna. För mer information om hur denna fördelningsnyckel fungerar se bilaga 1. Steg 2: Fördelning utifrån antal personer som är inskrivna på Migrationsverket ökad hänsyn till län med ett stort antal personer på anläggningsboende. Under arbetet med framtagande av 2013 års länstal lyftes behovet av att ta ökad hänsyn till att ett stort antal personer på anläggningsboende i ett län försvårar möjligheterna att utöka mottagandet av nyanlända som anvisas plats för bosättning. De föreslagna länstalen för 2014 har beaktat detta genom att ersätta den omfördelning som för 2013 års länstal gjordes utifrån en prognos över antal nyanlända som ordnar bosättning på egen hand i respektive län, med en omfördelning utifrån antal personer som är inskrivna på Migrationsverket (både EBO och ABO). Denna variabel har getts en viktning på 60 % (vilket innebär att 60% av de anvisningsbara platserna fördelas utifrån denna variabel där län med ett relativt litet antal inskrivna på Migrationsverket får fler anvisningsbara platser och län med ett stort antal inskrivna på Migrationsverket får färre anvisningsbara platser ). För räkneexempel på hur detta påverkar länstalen se fliken Påverkan inskrivna MiV i bilagd excelfil. Skälen till denna förändring är som följer:

5 Sida: 5 av 8 Att lägga till nya variabler i fördelningsmodellen riskerar att göra den alltför komplex och svåröverskådlig. Att ersätta variabeln för prognos egenbosatta med en samlad variabel för inskrivna personer på Migrationsverket i EBO och ABO gör fördelningsmodellen enklare, tydligare och mer förutsägbar jämfört med om en ny variabel för antal personer på anläggningsboende skulle läggas till fördelningsmodellen från föregående år. Ökad hänsyn till antal personer som bor på anläggningsboende i ett län uppnås genom att ett relativt stort antal inskrivna personer på Migrationsverket ger en minskning av de anvisningsbara platserna. De län där ett flertal anläggningsboenden finns har ett stort antal inskrivna på Migrationsverket. Den länsvisa fördelningen av antal personer i eget boende som är inskrivna på Migrationsverket sammanfaller till stor del med fördelningen av mottagandet av nyanlända som bosätter sig på egen hand. Län där många bor i eget boende som asylsökande är också län med ett högt mottagande av nyanlända som bosätter sig på egen hand. Omfördelning utifrån inskrivna EBO ger därmed liknande utfall som när omfördelning görs utifrån prognos över mottagande av nyanlända som bosätter sig på egen hand. Manuella justeringar Mindre manuella justeringar av Gotlands anvisningsbara platser. Detta eftersom Gotland är ett så litet län att det på många sätt inte jämförbart med övriga län. Länet passar därför inte helt in i fördelningsmodellen. Det länstal som Gotland fick utifrån fördelningsmodellen har därför justerats ned från 546 till 150 anvisningsbara platser (vilket ändå är en andelsmässig ökning jämfört med länstalet 2013). I tillägg har de anvisningsbara platserna ökats för Västra Götaland (med 500 platser) efter att Västra Götalands länsstyrelse bedömt att de klarar ett högre länstal än vad modellen resulterat i. Detta har inneburit att övriga läns anvisningsbara platser minskats i motsvarande utsträckning (25 platser per län). Bilaga 1. Beskrivning av fördelningsnyckel länstal Variabler (fördelningsnyckel) Utgångspunkten för fördelningen har varit arbetsmarknadens behov av arbetskraft och den enskildes möjligheter att få arbete på bosättningsorten. Viktningen av länstalen tar därför störst hänsyn till arbetsmarknadens förutsättningar (45 procent), därefter folkmängden 30 procent, bostadsmarknaden 15 procent, samt demografiska förutsättningar i länet med behov av ersättningsrekryteringar 10 procent. I valet

6 Sida: 6 av 8 mellan ett stort utbud av tillgängliga bostäder och en arbetsmarknad som kan ta emot och är i behov av ny arbetskraft bör arbetsmarknadens förutsättningar värderas högst. För att fastställa arbetsmarknadens behov i länen har hänsyn tagits till historiska fakta, nulägesbeskrivningar och länsprognoser för den framtida arbetsmarknaden. Historiska fakta utgörs av förvärvsfrekvensen, dvs. antalet förvärvsarbetande per 100 individer i ålder år bland utomeuropeiskt födda i länen. Källmaterialet är hämtat från SCB:s Registerbaserade ArbetsMarknadsStatistik (RAMS) och beräknas på individnivå. Denna variabel utgör 25 procent av arbetsmarknadens viktvärde. Nulägesbeskrivningen innehåller två variabler som vardera utgör 8,3 procent av arbetsmarknadens viktvärde. Arbetslösheten bland utrikes födda i ålder som andel av motsvarande befolkningsgrupp i genomsnitt hämtas från Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Omsättning till arbete under 2010 bland nyanlända utomeuropeiskt födda som andel av kvarstående arbetslösa nyanlända har också Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik som grund. För att fånga upp trender och förändringar på arbetsmarknaden har hänsyn tagits till förväntad sysselsättning i Arbetsförmedlingens länsprognoser. Dessa har en tidshorisont på innevarande år plus det kommande året. En differentierad arbetsmarknad med många olika yrken är mer positiv för arbetssökande än en stationär med färre enskilda yrken. Yrkesbredden mäts genom att beräkna antalet enskilda yrken med minst 100 utövare som representeras i ett län. Detta är en viktig faktor och innebär att en arbetssökande har fler valmöjligheter ju fler yrken som finns i regionen och därmed också differentierad efterfrågan på arbetskraft. Denna variabel har därför getts stor vikt i bedömningen, 50 procent av arbetsmarknadsbedömningen. Underlaget är SCB:s yrkesregister 2008 och bör vara tämligen aktuellt eftersom förändringarna i yrkesbredden är små och långsamma. Den samlade bedömningen av arbetsmarknaden täcker därmed de väsentliga delarna. Skillnader i till exempel tillgång till språk- och yrkesutbildningar för nyanlända ingår med automatik eftersom det återspeglas i omsättningen till arbete och arbetslöshetens nivå. En väl fungerande SFI-utbildning och/eller goda möjligheter till yrkesutbildningar leder till fler övergångar från arbetslöshet till arbete. De flesta av Sveriges län står inför en omfattande generationsväxling där efterfrågan på ersättningsrekryteringar kommer att vara lika stora eller större än efterfrågan på nyrekryteringar. I fördelningsmodellen har den demografiska effekten värderats till 10 procent av det totala värdet. Underlaget är hämtat från Arbetsförmedlingens rapport om generationsväxlingen per län 2010 och med utblick mot år 2015.

7 Sida: 7 av 8 Bostadsmarknaden har getts ett värde på 15 procent och utgörs av andelen lediga lägenheter i allmännyttan. Länens folkmängd har värdet 30 procent och utgörs av antalet invånare i länet. Inför fastställandet av nya länstal uppdateras samtliga underlag för bedömningen med ny information när denna är tillgänglig. Bilaga 2. Synpunkter från länsstyrelser på förslagen till länstal 2014 och Arbetsförmedlingens motiveringar och kommentarer. Synpunkt 1: Det bör tas hänsyn till antal kommuner i varje län. Det är svårare att förhandla fram platser i län med få kommuner. Svar 1: Det är förståeligt att län med ett litet antal kommuner är mer sårbara för när enskilda kommuner inte är beredda att ha det mottagande av nyanlända som behövs för att länet ska uppnå sitt länstal. Länstalet ska dock tas fram utifrån länets samlade förutsättningar för att ta emot nyanlända. Här spelar länets befolkning, arbetsmarknad och övrigt mottagande av flyktingar in. Hur kommunindelningen ser ut i länet bedöms dock inte i sig påverka länets mottagningskapacitet på ett sådant sätt att det finns skäl till att det ska ligga till grund för framtagandet av länstalen. Ett alternativ till nästa års länstal kan dock vara att län med få kommuner skulle kunna få ett gemensamt länstal med ett närliggande län, i de fall berörda länsstyrelser bedömer att detta skulle kunna underlätta förhandlingsarbetet. Synpunkt 2: Slopande av historik och tillkomst av hänsyn till anläggningsboenden ger väl stor effekt på vissa län. Svar 2: Effekten av dessa förändringar på vissa av storstadslänen är betydande. Samtidigt bedöms det finnas starka skäl både till varför historikens betydelse bör fasas ut och varför ett stort antal inskrivna på anläggningsboende i länet bör ges betydelse. Synpunkt 3: Hur förhåller sig yrkesbredd till utbildningsnivå och vilken hänsyn tas till detta i länstalen? Svar 3: Yrkesbredden beräknas utifrån antal yrken med minst 100 anställda. Ingen särskild hänsyn tas till vilken utbildningsbakgrund som krävs för olika yrken. Generellt är det dock så att ju fler yrken det finns att välja på desto fler möjligheter finns att hitta arbete för både hög- och lågutbildade personer.

8 Sida: 8 av 8 Synpunkt 4: Det behövs tydligare underlag till länstalen. Svar 4: Länstalen tar hänsyn till en mängd olika variabler och bygger på relativt komplicerade statistiska beräkningar. Det finns dock alltid utrymme för att än tydligare förklara hur länstalen tagits fram. Bilaga 2 i detta dokument innehåller mer utförlig beskrivning av hur fördelningsnyckeln fungerar och har lagts till utifrån denna synpunkt. Det finns också ett särskilt bildspel som förklarar länstalen på en mer övergripande nivå. Synpunkt 5: Länstalen bör förenklas för att de ska kunna förklaras på ett bra sätt för kommuner. Svar 5: Det är alltid en balansgång mellan att ta hänsyn till de variabler som behövs för att länstalen ska bli så trovärdiga och precisa som möjligt och samtidigt ha en tillräckligt tydlig och enkel fördelningsmodell för att den ska kunna förstås av de som berörs av den. Modellen för länstalen 2014 har förenklats något genom att mottagandehistoriken har slopats som variabel. Det finns också framtaget ett särskilt bildspel som förklarar länstalen på en övergripande nivå. Arbetsförmedlingen finns också tillgängliga för att svara på mer detaljerade frågor kring hur modellen fungerar.