Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 ETABLERING AV VISSA NYANLÄNDA - BOSÄTTNING FÖR NYANLÄNDA INOM ETABLERINGSUPPDRAGET

Transkript

1 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 ETABLERING AV VISSA NYANLÄNDA - BOSÄTTNING FÖR NYANLÄNDA INOM ETABLERINGSUPPDRAGET 2 maj 2014 Avser november 2013 till mars 2014

2 Sida: 2 av 26

3 Sida: 3 av 26 Dnr: Af-2013/ Datum: Arbetsförmedlingen ska återrapportera vilka åtgärder som har vidtagits för att fler nyanlända med uppehållstillstånd ska kunna lämna Migrationsverkets mottagande och påbörja sin etableringsprocess, bedöma resultatet av dessa samt ge eventuella förslag på ytterligare åtgärder. Arbetsförmedlingen ska i arbetet samråda med Migrationsverket, länsstyrelserna och Sveriges Kommuner och Landsting. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 2 maj Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Mikael Sjöberg. Ärendet har föredragits av Christine Johansson från avdelningen Integration och Etablering. I den slutliga handläggningen har ställföreträdande avdelningsdirektör för avdelningen Integration och Etablering Mathias Wahlsten och biträdande generaldirektör Clas Olsson deltagit. Mikael Sjöberg Christine Johansson

4 Sida: 4 av 26

5 Sida: 5 av 26 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning och bakgrund Avgränsningar Vidtagna åtgärder inom arbetet med bosättning Utveckling av Arbetsförmedlingens interna arbete Vidareutveckling av arbetsmetoder och rutiner Utvecklingsarbete gällande bosättning, etablering och glesbygdsregioners kompetensförsörjning Utveckling av bosättningsprocessen i samarbete med övriga berörda aktörer Regeländringar med påverkan på bosättningsprocessen Möjlighet för kommuner att få ersättning för tomhyror Ny ersättningsmodell för kommuner som tar emot nyanlända Framflyttad startpunkt för etableringsplanen Resultat av vidtagna åtgärder och avslutande analys Figurförteckning Figur 1 Antal personer som anmält behov av bosättning per månad, januari 2012 till mars Figur 2 Antal personer som har anmält behov av bosättning, anvisats bosättning samt avbrutit bosättning per månad, januari 2012 till mars

6 Sida: 6 av 26 Sammanfattning Arbetsförmedlingen ska när det finns behov anvisa personer som har rätt till en etableringsplan en plats för bosättning i en kommun. Anvisningen ska baseras på vad som har framkommit vid etableringssamtal med personen samt förutsättningarna att få ett arbete inom pendlingsavstånd. Arbetsförmedlingens bosättningsuppdrag utgår från överenskommelser om anvisningsbara platser som kommuner tecknar med länsstyrelser. Antalet personer som är i behov av att anvisas plats för bosättning i en kommun har ökat kraftigt de senaste åren. Länstalen för 2014 anger ett behov av anvisningsbara platser. Då antalet anvisningsbara platser under de senaste åren inte har motsvarat behovet har väntetiderna till anvisad bosättning blivit längre och fler personer med uppehållstillstånd blir kvar på Migrationsverkets anläggningsboenden. I dagsläget väntar cirka personer på en bosättningsanvisning från Arbetsförmedlingen, varav cirka bor ett anläggningsboende. Mediantiden från beslut om uppehållstillstånd till anvisad bosättning för personer som bor på anläggningsboende är ungefär fyra och en halv månad. En lång väntan på anvisning försvårar personens möjligheter till snabb etablering. Först med boendesituationen ordnad kan personen fokusera på vägen till arbete och egen försörjning. Den viktigaste faktorn för att korta ledtiderna är att kommunerna ökar sitt mottagande så att fler kan få en anvisning. De främsta hindren för detta bedöms vara bristande tillgång på lediga bostäder samt ökad konkurrens om kommunplatser mellan olika grupper av nyanlända så som personer som anvisas bosättning via Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket, direktinresta anhöriga, ensamkommande barn och ungdomar samt asylsökande i anläggningsboende. Arbetsförmedlingen arbetar för att öka antalet personer som anvisas en plats för bosättning och för att korta ledtiderna i bosättningen. Åtgärder har vidtagits både i myndighetens interna bosättningsarbete och i samverkan med kommuner, Migrationsverket, länsstyrelserna och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Arbetsförmedlingen har bland annat utvecklat rutiner och systemstöd för att säkerställa att samtliga kommuner med anvisningsbara platser kontaktas kontinuerligt, deltagit i ett stort antal strategiska möten med kommuner och länsstyrelser samt genomfört ett trettiotal metoddagar med arbetsförmedlare i för att förankra arbetsmetoder och rutiner inom bosättningsprocessen. Arbetsförmedlingen har även fortsatt utvecklingsarbetet i Jämtland och Ådalen som syftar till att utveckla nya arbetssätt och samverkansformer för att skräddarsy regionala helhetlösningar för bosättning och etablering. I samverkan med Migrationsverket och länsstyrelserna har bland annat rekommendationer tagits fram för samarbetet mellan länsstyrelserna och bosättningsfunktionerna hos Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Detta i syfte att

7 Sida: 7 av 26 skapa en ökad tydlighet och förutsägbarhet avseende överenskommelserna om mottagande av nyanlända och uppföljningen av dessa. Det går att se tydliga förbättringar i bosättningsprocessen. Antalet personer som anvisas plats för bosättning har successivt ökat. Andelen personer som tackar ja till en bosättningsanvisning ökar och ärenden där det inte längre föreligger behov av anvisad bosättning avbryts i allt större utsträckning, vilket bidrar till att Arbetsförmedlingens resurser kan användas mer effektivt. Även antalet anvisningsbara platser i överenskommelserna som kommunerna tecknar med länsstyrelserna ökar, dock inte i den takt som det finns behov av. Den positiva utvecklingen indikerar att de åtgärder som Arbetsförmedlingen, i samverkan med övriga aktörer, har vidtagit ger effekt. Flera regeländringar som väntas ge effekter på bosättningen har nyligen trätt ikraft och regeringen har aviserat ytterligare åtgärder som berör bosättningen. Sammantaget bör dessa förändringar få positiva effekter på bosättningsprocessen. I dagsläget är det för tidigt att säga hur stora effekterna kommer att bli. Arbetsförmedlingen kommer i samverkan med övriga berörda parter anpassa processen till de nya förutsättningar som regeländringarna innebär samt fortsätta att bevaka effekterna av de åtgärder som nu vidtas. Utvecklingsarbetet av bosättningsprocessen kommer att fortsätta. Utifrån det ökade antalet personer som begär stöd med bosättning och det antal som prognostiserats kommer det dock med stor sannolikhet innebära fortsatt långa väntetider för anvisad bosättning.

8 Sida: 8 av Inledning och bakgrund Arbetsförmedlingen ska när det finns behov anvisa nyanlända som har rätt till en etableringsplan, samt övriga personer som ingår i samma hushåll, en plats för bosättning i en kommun. Anvisningen ska baseras på vad som har framkommit vid etableringssamtal med personen samt förutsättningarna att få ett arbete inom pendlingsavstånd. 1 Arbetsförmedlingens arbete med att anvisa personer en plats för bosättning i en kommun utgår från överenskommelser om anvisningsbara platser som kommuner tecknar med länsstyrelser. Överenskommelserna utgår i sin tur från de länstal som Arbetsförmedlingen fastställer i samråd med länsstyrelser och Migrationsverket. Länstalen bygger på Migrationsverkets prognoser och anger hur många personer som varje län bör ha beredskap att ta emot under året och hur många av dessa som beräknas behöva hjälp med sin bosättning av Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket. Antalet personer som är i behov av att anvisas plats för bosättning har ökat kraftigt de senaste åren, vilket framför allt beror på att det är fler personer som har beviljats uppehållstillstånd och som tillhör målgruppen för. Figur 1 visar hur antalet personer som anmält behov av anvisad bosättning har ökat under perioden januari 2012 till mars Figur 1 Antal personer som anmält behov av bosättning per månad, januari 2012 till mars Källa: Arbetsförmedlingen 1 Förordning (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare. 2 Den streckade linjen visar antalet personer som har anmält behov av bosättning i februari och mars På grund av retroaktiva registreringar i ärendehanteringssystemet kommer antalet att öka.

9 Sida: 9 av 26 Länstalen för 2014 anger ett behov av anvisningsbara platser. Detta kan sättas i relation till att det vid utgången av mars 2014 fanns cirka platser. Det otillräckliga antalet anvisningsbara platser har bidragit till längre väntetider och att fler personer med uppehållstillstånd blir kvar på Migrationsverkets anläggningsboenden. I dagsläget är det cirka personer som väntar på en bosättningsanvisning från Arbetsförmedlingen. Av dessa befinner sig cirka personer på något av Migrationsverkets anläggningsboenden. De övriga har själva bosatt sig i en kommun, men har bedömts ha behov av att anvisas bosättning till annan kommun via Arbetsförmedlingen. Mediantiden från beslut om uppehållstillstånd till anvisad bosättning är idag ungefär fyra och en halv månad för personer som bor på anläggningsboende och ungefär tio månader för personer som redan är mottagna i en kommun. 3 En lång väntan på anvisning försvårar den enskildes möjligheter till snabb etablering. Först med boendesituationen ordnad kan individen fokusera på vägen till arbete och egen försörjning. För att väntetiderna ska kortas behöver kommunernas mottagande öka så att fler kan anvisas en plats för bosättning. De främsta hindren för detta bedöms vara bristande tillgång på lediga bostäder samt ökad konkurrens om kommunplatser mellan olika grupper av nyanlända så som personer som anvisas bosättning via Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket, direktinresta anhöriga, ensamkommande barn och ungdomar samt asylsökande i anläggningsboende. 4 Samtidigt kommer den demografiska utvecklingen i Sverige innebära stora utmaningar när andelen av befolkningen som är över 65 år ökar, vilket särskilt kommer att påverka glesbygdskommuner. I dessa kommuner finns det ofta andra hinder än lediga bostäder som påverkar mottagandet av nyanlända. Det kan till exempel vara bristfälliga kommunikationer, att personerna själva inte vill bosätta sig i dessa kommuner eller att kommunerna anser att det inte finns tillräcklig tillgång på utbildningar, aktiviteter, arbetstillfällen och samhällsservice för ett kvalitativt mottagande. 1.1 Avgränsningar Den 2 maj 2014 lämnade Arbetsförmedlingen även återrapporten Etablering av vissa nyanlända statistik kring. I den rapporten redovisas statistik kring bosättning. Arbetsförmedlingen ska enligt regleringsbrevet för 2014 bedöma resultaten av vidtagna åtgärder. Att bedöma resultaten av en viss åtgärd och dess effekter på bosättningsprocessen är svårt då utfallet ofta påverkas av många olika faktorer. 3 Mediantiden från uppehållstillstånd till anvisad bosättning för samtliga bosättningsärenden är drygt fyra och en halv månad. 4 Uppgifter från länsstyrelserna ( ).

10 Sida: 10 av 26 Resultaten i bosättningen beror till stor del på kommunernas samlade förmåga att ta emot nyanlända. Hur många personer som en viss kommun tar emot beror på en rad faktorer, där Arbetsförmedlingen bara delvis kan påverka slutresultatet.

11 Sida: 11 av Vidtagna åtgärder inom arbetet med bosättning Etablerings- och bosättningsuppdraget består av komplexa processer och involverar ett flertal aktörer. För att Arbetsförmedlingen ska kunna anvisa en person en plats för bosättning krävs det att det finns kommuner som kan ta emot personen med eventuell familj. Utöver kommunerna har även Migrationsverket och länsstyrelserna viktiga uppgifter. Många av de åtgärder som vidtagits inom arbetet med bosättning har därför skett i samverkan med dessa. De åtgärder som redovisas i denna rapport delas upp i utveckling av Arbetsförmedlingens interna bosättningsarbete och utveckling av bosättningsprocessen i samverkan med övriga berörda aktörer. Arbetsförmedlingen har tidigare återrapporterat vilka åtgärder som har vidtagits inom bosättningsprocessen, senast i Arbetsförmedlingens återrapport Etablering av vissa nyanlända statistik kring som lämnades in 1 november Denna rapport innehåller åtgärder som har vidtagits efter det att föregående rapport lämnades in. Utöver detta innehåller kapitlet en genomgång av genomförda regeländringar och en första bedömning av dess effekter på bosättningsprocessen. 2.1 Utveckling av Arbetsförmedlingens interna arbete Arbetsförmedlingen bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att förbättra och effektivisera bosättningsprocessen. De övergripande målsättningarna med utvecklingsarbetet är att korta ledtiderna och stärka arbetsmarknadsperspektivet Vidareutveckling av arbetsmetoder och rutiner Kommunernas förutsättningar att ta emot personer har en stor inverkan på ledtiden från att en person beviljas uppehållstillstånd till att personen får en anvisning om bosättning. En förutsättning för en effektiv bosättningsprocess är därför ett gott samarbete mellan Arbetsförmedlingen och mottagande kommuner. Att fortsätta att utveckla dessa relationer är en viktig del av utvecklingsarbetet. Ansvaret för att upprätthålla en god och nära dialog ska dock ses som ömsesidigt. Samarbetet fungerar bra när kommunen initierar en kontakt så snart de har möjlighet att ta emot en person via anvisning. För att upprätthålla en god kontakt med kommuner och länsstyrelser prioriterar Arbetsförmedlingen att vara med på länsträffar 5 och andra strategiska möten där 5 Länsstyrelsen sammankallar länets kommuner till länsträffar för diskussion om mottagande av nyanlända. Även andra aktörer såsom Arbetsförmedlingen och Migrationsverket kan bjudas in till länsträffarna.

12 Sida: 12 av 26 representanter från kommunerna deltar. Under hösten 2013 och våren 2014 har Arbetsförmedlingen deltagit i cirka 25 länsträffar. För att ytterligare utveckla dialogen med kommunerna har Arbetsförmedlingen tagit fram ett länsspecifikt informationsbrev. Syftet är att sprida enhetlig information om bosättning till alla kommuner med överenskommelse om nyanlända samt till länsstyrelserna. Breven innehåller nyheter inom bosättningsuppdraget, information om arbetsmarknad och bosättning i länet samt aktuell bosättningsstatistik. Det första brevet skickades ut i slutet av februari 2014 och reaktionerna från kommunerna har varit positiva. Ambitionen är att breven ska skickas ut en gång per kvartal. Arbetsförmedlingen har även tagit fram rutiner och systemstöd för att säkerställa att alla kommuner som har kvar anvisningsbara platser kontaktas regelbundet. Samtliga kontakter med kommunerna registreras och följs upp löpande. Arbetet har bidragit till att antalet kontakter mellan Arbetsförmedlingens bosättningssektion 6 och kommunerna har ökat. 7 I förlängningen förväntas ett bra samarbete mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna bidra till att fler personer kan anvisas en plats för bosättning. För en effektiv bosättningsprocess är det även viktigt med en nära dialog mellan den lokala arbetsförmedlingen och handläggarna på Arbetsförmedlingens bosättningssektion. Arbetsförmedlingen har under hösten 2013 och våren 2014 genomfört metodmöten med arbetsförmedlare inom för att öka kunskapen bland arbetsförmedlarna om hur de kan bidra till att korta ledtiderna och stärka arbetsmarknadsperspektivet i bosättningsprocessen. Metodmöten har genomförts i samtliga marknadsområden. Sammantaget har ett trettiotal möten arrangerats. Arbetsförmedlarna upprättar de bosättningsunderlag som bosättningssektionen utgår från när de bedömer var i landet hushållet har bäst förutsättningar för att etablera sig. För en effektiv och bra bosättning är det därför av stor vikt att underlagen håller hög kvalitet. Arbetsförmedlarna ansvarar även för att bosättningsärenden uppdateras när ny information tillkommer i ärendet. I de fall personen löser sin bosättning på egen hand och behov av anvisad bosättning inte längre föreligger ska ärendet avbrytas. Detta är en förutsättning för att Arbetsförmedlingen på bästa sätt ska kunna använda resurserna för att bosätta de hushåll där det finns ett behov av anvisad bosättning. Metodmötena har bidragit till en förbättrad kommunikation mellan arbetsförmedlare inom och Arbetsförmedlingens bosättningssektion samt att ärenden följs upp och uppdateras i större utstäckning. Det går även att se att bosättningsunderlagen har förbättrats på så sätt att informationen i större utstäckning är komplett och håller högre kvalitet när underlaget inkommer till Arbetsförmedlingens bosättningssektion. 6 Arbetsförmedlingens bosättningssektion ansvarar för det operativa arbetet i bosättningen. 7 Arbetsförmedlingens ärendehanteringssystem.

13 Sida: 13 av 26 Metodmötena har även varit en del av det kontinuerliga arbete som Arbetsförmedlingen bedriver för att öka andelen personer som tackar ja till en anvisning om bosättning. Att personer inte tackar ja är problematiskt då det innebär att arbete läggs ner på ärenden som i praktiken inte ger något resultat. Det skapar även längre ledtider från att en person anvisas till att en person flyttar in i kommunen, vilket kan försvåra kommuners samarbete med hyresvärdar. Arbetsförmedlingen har tidigare rapporterat om det arbete som har gjorts för att öka andelen som tackar ja, vilket bland annat inkluderar en översyn av informationsmaterial om bosättning samt ett förtydligande kring rutinerna för hur arbetsförmedlaren ska samtala med personerna om bosättning. Dessa arbetssätt har ytterligare förankrats vid metodmötena. Av de personer som har fått en anvisning under perioden januari till och med mars 2014 tackade 76 procent ja till denna. Under 2013 var andelen 68 procent. Andelen är högre för personer som bor på anläggningsboende, 77 procent, jämfört med 48 procent för personer som bor i eget boende. 8 Att allt fler tackar ja till en anvisning indikerar att Arbetsförmedlingens samlade arbete för fler ska tacka ja till en bosättningsanvisning ger resultat. Under hösten 2013 har Arbetsförmedlingen även förtydligat riktlinjerna för hur ärenden ska prioriteras vid urval inför att en person eller ett hushåll ska presenteras för en kommun. De nya riktlinjerna ger ett ökat fokus på bosättning av personer som bor på anläggningsboende. Syftet är att personer som bor på anläggningsboende så snabbt som möjligt ska bli mottagna i en kommun och få möjlighet att påbörja sin etablering i mottagandekommunen där tillgång till etableringsinsatser vanligtvis är bättre. Av de personer som har anvisats en plats för bosättning under januari till om med mars 2014 var 95 procent boende på anläggningsboende, vilket kan jämföras med 81 procent av de som anvisades under Utvecklingsarbete gällande bosättning, etablering och glesbygdsregioners kompetensförsörjning Arbetsförmedlingen har tidigare rapporterat om ett pågående utvecklingsarbete inriktat på de glesbygdsregioner där Migrationsverket har anläggningsboenden och som kommer att drabbas av den pågående generationsväxlingen. 9 Arbetet bygger på ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, länsstyrelser, kommuner och Migrationsverket som inleddes under 2012 i samband med Migrationsverkets nyetablering av anläggningsboenden i Jämtland och Västernorrland. I Jämtland deltar samtliga kommuner medan det i Västernorrland är tre kommuner, Sollefteå, Kramfors och Örnsköldsvik (nedan benämns dessa som Ådalen), som deltar i arbetet. 8 Avser de personer som har fått en anvisning om bosättning under Se Arbetsföremedlingens återrapport Bosättning av nyanlända inom ( ).

14 Sida: 14 av 26 Syftet med utvecklingsarbetet är att utveckla nya arbetssätt och samverkansformer för att skräddarsy regionala helhetlösningar för bosättning och etablering som möjliggör ett ökat mottagande och förbättrad etablering utifrån regionala arbetsmarknadsbehov. Ambitionen är att fler av de som beviljas uppehållstillstånd på anläggningsboenden i regionen ska kunna bosättas och genomföra sin etablering i samma eller närliggande kommuner, samt att väntetiden på både beslut om uppehållstillstånd och bosättning ska användas effektivt för att skapa värde för individen. En viktig del av arbetet har varit att i samarbete med kommuner och länsstyrelser möjliggöra ett utökat mottagande. För att ge förutsättningar för att snabbt kunna anvisa personer bosättning i regionen har rutiner och kommunikationsvägar mellan kommunerna, Arbetsförmedlingens bosättningssektion och den lokala arbetsförmedlingen utvecklats. Det utökade samarbetet mellan aktörerna har bidragit till att antalet personer som togs emot i kommunerna ökade kraftigt under Antalet som togs emot via anvisning i Jämtlands län ökade från 243 personer 2012 till 672 personer 2013, varav 319 anvisades via Arbetsförmedlingen. Även i Ådalen har mottagandet ökat från 159 personer år 2012 till 243 personer under Majoriteteten av dessa anvisades via Migrationsverket, men antalet anvisningar från Arbetsförmedlingen har ökat. 10 Ytterligare en utgångspunkt i arbetet har varit att flertalet av de personer som får uppehållstillstånd i regionen ska kunna tas emot i närliggande kommuner utan att arbetsmarknadsperspektivet i bosättningen försvagas. Utgångspunkten för detta har varit att sannolikheten att en person tackar nej till anvisad bosättning minskar om anvisningen kan göras till samma kommun eller närliggande kommun som de bott i under asyltiden. Detta då personerna känner till regionen och ofta har börjat bygga upp nätverk på orten samt att barnen kan ha börjat skolan. Den ökade kontinuitet som det innebär när en person ges möjlighet att bo kvar i närheten av den ort där de bott som asylsökande bör också kunna underlätta etableringen. Rutinerna för matchningen på Arbetsförmedlingens bosättningssektion har därför anpassats på så vis att om det inte utifrån hushållets yrkeseller utbildningsbakgrund finns tydliga skäl för varför bosättning bör ske i annan region, matchas de mot samma region som där de befinner sig på anläggningsboende. Andelen av de som anvisats och som tackat ja har ökat från 44 procent år 2012 till 70 procent år 2013 i Jämtland och från 53 till 68 procent i Ådalen, vilket indikerar att metoden ger positiva resultat. I projektet finns även en tydlig koppling mellan bosättning och de regionala arbetsmarknadsbehoven. En central del av projektet är därför att utveckla Arbetsförmedlingens arbete med att erbjuda etableringsinsatser kopplat till både individernas behov och efterfrågan på arbetsmarknaden. En arbetsmodell för hur detta är togs 19 personer emot via anvisning från Arbetsförmedlingen och 2013 togs 26 personer emot.

15 Sida: 15 av 26 tänkt att ske har tagits fram och nu pågår arbete med att förankra modellen internt på Arbetsförmedlingen samt med arbetsgivare i regionen. Kommunerna är inte bara viktiga aktörer i mottagandet av nyanlända, utan även som potentiella arbetsgivare till målgruppen. Arbetsförmedlingen har därför i samarbete med respektive kommun i regionen startat arbetsmarknadspolitiska projekt där kommunerna åtar sig att erbjuda ett visst antal platser för till exempel praktik, yrkeskompetensbedömning och instegsjobb. Förhoppningen är att dessa fördjupade samarbeten mellan kommun och Arbetsförmedling ska förbättra tillgången till utbildningar, arbetsförberedande insatser och arbetstillfällen för nyanlända, samt möjliggöra ett ökat mottagande i kommunerna. 2.2 Utveckling av bosättningsprocessen i samarbete med övriga berörda aktörer Mycket av den nationella samverkan inom sker inom ramen för Samverkansdelegationen. I januari 2012 tillsatte Samverkansdelegationen en arbetsgrupp för bosättningsfrågor som sedan dess har initierat och koordinerat en stor del av det gemensamma utvecklingsarbetet. I gruppen finns representanter från Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, länsstyrelserna och Sveriges kommuner och landsting (SKL). En viktig faktor för en effektiv bosättningsprocess är att det finns en väl fungerande samordning mellan berörda myndigheter i dialogen med kommuner om mottagande av nyanlända, ensamkommande barn och asylsökande. Detta för att möjliggöra att kommunernas samlade mottagningskapacitet när det gäller boende används på bästa möjliga sätt. För att öka förutsättningarna att uppnå detta beslutade Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och länsstyrelsen under våren 2013 om en myndighetsgemensam strategi för samordning, samarbete och informationsöverföring inför kommundialog om boende för asylsökande, ensamkommande barn och nyanlända. Arbetsförmedlingen har tidigare rapporterat om strategin och dess syfte. 11 Den gemensamma strategin har sedan dess förankrats och implementerats på nationell nivå på respektive myndighet. Länsstyrelserna har som uppgift att utveckla det regionala samarbetet i enlighet med strategin. En uppföljning av strategin som gjordes under hösten 2013 visar att implementeringen på länsnivå har påbörjats och att det sker dialog mellan myndigheterna i enlighet med strategin i samtliga län. Myndigheterna kommer att fortsätta att följa strategin och utveckla den för att ytterligare förbättra förutsättningarna 11 Arbetsförmedlingens återrapport Etablering av vissa nyanlända statistik kring ( ).

16 Sida: 16 av 26 för att kommunernas samlade mottagningskapacitet när det gäller boende används på bästa möjliga sätt. För att förstärka det regionala samarbetet kring bosättning ordnades en bosättningsdag i september 2013 med deltagare från Arbetsförmedlingen, länsstyrelserna, Migrationsverket och SKL. Ett behov i regionerna var tydligare riktlinjer för hur länsstyrelserna och bosättningsfunktionerna på Arbetsförmedlingen och Migrationsverket ska samarbeta när det gäller uppföljning av kommunernas mottagande i förhållande till ingångna överenskommelser om mottagande av nyanlända. Myndigheterna har därför tagit fram rekommendationer för samarbetet. De syftar till att skapa en ökad tydlighet och förutsägbarhet avseende överenskommelserna och uppföljning av dessa. Rekommendationerna innehåller även riktlinjer för samarbetet mellan bosättningsfunktionerna på Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. En uppföljning av hur rekommendationerna har införlivas i respektive myndighets interna riktlinjer samt resultatet av dessa har påbörjats och kommer att slutföras under sommaren Under sommaren 2013 publicerade Arbetsförmedlingen rapporten Sveriges framtida befolkning ett regionalt perspektiv som beskriver hur befolkningen kommer att utvecklas framöver och effekterna av generationsväxlingen. I rapporten lyfts det fram att utrikesfödda blir allt viktigare för regionernas befolknings- och arbetskraftstillväxt. Det finns stora fördelar med att koppla mottagandet av nyanlända till strategiska frågor gällande kommande lokala och regionala kompetensförsörjningsbehov. Under bosättningsdagen i september framkom önskemål om ett underlag för en mer enhetlig kommunikation med kommunerna i dessa frågor. Arbetsförmedlingen har därför, i samråd med länsstyrelserna, SKL och Migrationsverket, tagit fram ett bildspel som belyser de regionala effekterna av generationsväxlingen i respektive län. Underlaget har spridits och finns tillgängligt hos samtliga aktörer att använda i dialogen med kommunerna kring utvecklingen i regionen och mottagande av nyanlända. Arbetsförmedlingen har även deltagit i det samverkansuppdrag som Migrationsverket bedrev under perioden september 2013 till februari Uppdraget innefattade att göra en kartläggning och analys av migrantprocessen med syfte att se över möjligheterna att förenkla för individen och att uppnå ökad effektivitet, flexibilitet och kvalitet genom bland annat ökad samordning av resurser, aktiviteter och information. Målet med uppdraget var att ta fram konkreta förslag till försöksverksamhet. Bosättningsgruppen under Samverkansdelegationen har tagit fram ett förslag på en försöksverksamhet inom bosättning som innefattar tre delar: Boende för de personer som beviljats uppehållstillstånd i kommuner med överenskommelser om mottagning, men med svårigheter att hitta lägenhetsplatser.

17 Sida: 17 av 26 Överlåtelse av lägenheter där det finns en matchning mellan boende under asyltiden och kommunplacering efter uppehållstillstånd. En analys av eget boende med särskilt fokus på barns situation i boendet. I korthet innebär den första delen ett förslag om särskilda övergångsboenden ( PUTboenden ) som skulle finansieras av statliga medel. Kommunen skulle göra ett åttagande om att ta emot ett visst antal personer per år i dessa boenden och att lösa det långsiktiga boendet för personer. Förslaget syftar till att underlätta för kommuner som har en överenskommelse om mottagande av nyanlända, men som upplever svårigheter att uppfylla sina åtaganden på grund av brist på lediga lägenheter i kommunen. I förslaget ingår även att pröva om lägenheter i Migrationsverkets anläggningsboende kan överlåtas till personen efter uppehållstillstånd om det inte utifrån hushållets yrkes- eller utbildningsbakgrund finns tydliga skäl för varför bosättning bör ske i annan region. Det är ännu inte beslutat om myndigheterna gemensamt kommer att gå vidare med förslagen ovan. Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, länsstyrelserna och SKL anser dock att förslagen är intressanta för att pröva om det kan underlätta bosättningsprocessen. 2.3 Regeländringar med påverkan på bosättningsprocessen Arbetsförmedlingen har tillsammans med samverkande aktörer tidigare lämnat förslag på åtgärder för att förbättra och effektivisera bosättningsprocessen. 12 Flera av dessa förslag har delvis eller till fullo inkluderats i de satsningar som regeringen har gjort inom integrationsområdet. Detta inkluderar till exempel möjlighet för kommuner att få ersättning för så kallade tomhyror, utökad ersättning till kommuner som tar emot personer från anläggningsboende och framflyttande av startpunkten för etableringsplanen för personer som bor på anläggningsboende. Då ovanstående regelförändringar nyligen har trätt ikraft är det för tidigt att göra några djupgående analyser av dess effekter på bosättningsprocessen. I nedanstående kapitel gör Arbetsförmedlingen tillsammans med Migrationsverket, länsstyrelserna och SKL en genomgång av regelförändringarna och en första bedömning av de effekter och de konsekvenser som redan har identifierats samt vilka aspekter som myndigheterna kommer att fortsätta att följa. 12 Ett flertal av dessa förslag presenterades i återrapporten Etablering av vissa nyanlända Bosättning ( ).

18 Sida: 18 av Möjlighet för kommuner att få ersättning för tomhyror Den 1 februari 2013 infördes möjligheten för kommuner att få ersättning från Migrationsverket för vissa hyreskostnader, så kallade tomhyror, som uppstår i avvaktan på att en person från anläggningsboende som har anvisats flyttar in i kommunen. 13 Möjligheten har använts i liten grad i förhållande till de medel som avsatts. Under 2013 inkom 193 ansökningar från 45 kommuner. 138 av de 176 ansökningar som behandlades innan årsskiftet beviljades ersättning för sammanlagt kronor, eller i genomsnitt kronor per ansökan. 14 Bakgrund och skäl för avslag har till exempel varit att personen som anvisats till kommunen tidigare har bosatt sig själv i en kommun eller att flera personer som anvisats kommunen tackat nej och att kommunen slutligen har erbjudit lägenheten till en person som tillhör annan målgrupp. 15 Bedömningen är att möjligheten att få ersättning för tomhyror har bidragit till att underlätta bosättningsprocessen, då möjligheten att ansöka om ersättning minskar den ekonomiska osäkerheten för kommuner som erbjuder bostäder för mottagande av nyanlända via anvisning. Om en person tackar nej till en anvisning minskar även risken för att kommunen använder lägenheten för en annan målgrupp eftersom kommunen kan ansöka om viss ersättning för tiden fram till att en person som anvisas från anläggningsboende flyttar in i lägenheten. Att några kommuner använt möjligheten i betydligt högre grad än andra tyder dock på att det finns behov av ytterligare information om ersättningen och regelverket kring denna. Ytterligare informationsåtgärder kommer därför att vidtas av samverkande aktörer under I en uppföljningsdialog som SKL genomfört med kommuner har det framkommit förslag till förändringar. Ett av förslagen är att taket på kronor bör ses över. I de flesta fall är kostnaden betydligt lägre, men möjlighet till högre ersättningsnivå kan underlätta för kommunerna att erbjuda plats för anvisning i större lägenheter. Vidare bör ersättningen också betalas ut om lägenheten erbjudits en anvisad person som tidigare bosatt sig själv. Att ersättningen i dagsläget bara avser anvisade från anläggningsboende skapar en ekonomisk oförutsägbarhet för kommunerna om de ska behandla föreslagna anvisningar för personer från anläggningsboende och redan kommunplacerade personer likvärdigt. 16 Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, länsstyrelserna och SKL bedömer att förslagen är intressanta och att det bör utredas vidare om de förenklar ersättningen och ytterligare 13 Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. 14 Uppgifter från Migrationsverket ( ). 15 Uppgifter från Migrationsverket ( ). 16 Uppgifter från SKL ( ).

19 Sida: 19 av 26 underlättar bosättningsarbetet. Detta bör göras i relation till de regelförändringar som har trätt ikraft under Ny ersättningsmodell för kommuner som tar emot nyanlända Den 1 januari 2014 genomfördes förändringar i ersättningssystemet för kommuner som tar emot nyanlända, så att kommunens prestation får ökad betydelse för ersättningen. I syfte att stimulera kommuner att ta emot personer från anläggningsboenden samt kvotflyktingar får en kommun som har en överenskommelse om mottagande kronor för varje person som kommunen tar emot som är kvotflykting eller är anvisad från anläggningsboende. 17 Den andra delen består av ersättning till kommuner som har ett högt mottagande generellt i förhållande till sin befolkning. 18 I stor utsträckning avser detta kommuner som har ett stort mottagande av personer som ordnar sitt boende själva. Ersättningen är utformad som en trappstegsmodell i tre steg där de kommuner som genom ett högt mottagande i förhållande till sin befolkning under föregående år hamnar över medianen av alla kommuner i riket får del av ersättningen. 19 Denna del av ersättningen innebär att ersättningen till en viss kommun inte bara påverkas av hur många personer som kommunen tar emot utan även av hur många som andra kommuner tar emot. Detta riskerar att skapa en oförutsägbarhet för kommunerna. Bosättningsgruppen under Samverkansdelegationen kommer att fortsätta att bevaka hur den nya ersättningsmodellen påverkar bosättningsprocessen. Även om det är för tidigt att göra en bedömning av vilka effekter förändringen kommer att ge, så förväntas den bidra till att kommunernas förutsättningar att ta emot personer via anvisning från Arbetsförmedlingen och Migrationsverket på sikt ökar. Det är dock värt att notera att den nya ersättningsmodellen kommer att minska Arbetsförmedlingens möjligheter att anvisa personer som redan är mottagna i en kommun. Detta eftersom kommunerna enligt det nya ersättningssystemet inte får extra ersättning för att via anvisning ta emot personer som redan är kommunmottagna Framflyttad startpunkt för etableringsplanen Den 1 april 2014 genomfördes ändringar i förordning (2010:409) om etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Förändringen innebär att 17 Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. 18 Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. 19 Detta under förutsättning att kommunen har en överenskommelse om flyktingmottagande.

20 Sida: 20 av 26 startpunkten för etableringsplanen för de personer som vistas i anläggningsboende flyttas fram tills de har blivit mottagna i en kommun. 20 Bakgrunden till regelförändringen är att det har varit svårt att erbjuda insatser till personer som vistas i anläggningsboende, eftersom de ofta ligger på orter där det finns ett begränsat utbud av insatser. Även om det finns ett utbud av insatser försvåras planeringen eftersom personerna kan flytta vid ett erbjudande om bostad i en annan kommun. I återrapporten från 2012 lade Arbetsförmedlingen tillsammans med Migrationsverket, länsstyrelserna och SKL därför fram ett förslag om att regelverket för rätten till etableringsplan och etableringsersättning för personer boende på anläggningsboende bör ses över. 21 Under tiden som personerna vistas i anläggningsboende ska Arbetsförmedlingen fokusera på bosättning. Mediantiden från anmälan om behov av bosättning till anvisad bosättning är i dagsläget ungefär fyra och en halv månad. Det är viktigt att personerna får insatser så tidigt som möjligt efter uppehållstillstånd så att perioder med passiv väntan undviks. Att personerna via kommuner och Migrationsverket får delta i aktiviteter under den tid de bor på anläggningsboende kommer därmed att ha betydelse för personernas fortsatta etablering efter kommunplacering. Då rätten till etableringsplan och etableringsersättning ökar incitamenten för personen att lämna anläggningsboendet förväntas fler tacka ja till den anvisning om bosättning som de erbjuds. Fler förväntas även flytta från anläggningsboenden på egen hand. Det finns en risk för att personer kommer att flytta till en boendesituation som inte är långsiktig, vilket i förlängningen kan påverka personens möjligheter till etableringen. Först med boendesituationen ordnad kan personen fokusera på vägen till arbete och egen försörjning. Förändringen innebär att personen kan nyttja hela etableringstiden efter mottagande i en kommun. Då tillgången på insatser och kvaliteten i insatserna ökar när en person har tagits emot i en kommun, förbättras personens möjlighet till egenförsörjning. Det bör i sin tur ha en positiv påverkan på kommunernas förutsättningar för att ta emot personer via anvisning från Arbetsförmedlingen. I detta sammanhang bör dock uppmärksammas att etableringsersättningens utformning kan innebära ett hinder för bosättningen. Idag kompenseras delar av väntan på den första hela utbetalningen av etableringsersättning för dem som vistas i anläggningsboende av 20 Etableringsplanen ska dock upprättas senast ett år efter att personen första gången folkbokfördes i en kommun även om personen då fortfarande vistas i ett anläggningsboende hos Migrationsverket. 21 Arbetsförmedlingens återrapport Etablering av vissa nyanlända Bosättning ( ).