Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Transkript

1 Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North

2 Analys av Grupp Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING BAKGRUND PROJEKTMÅL UPPFÖLJNING AV FÖRSTA GRUPPINTAG ( ) ANALYS

3 Analys av grupp Inledning 1.2 Bakgrund Syftet med projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända är att personer med utländsk bakgrund snabbare ska lära sig det svenska språket genom arbetsplatsförlagd praktik. Det syftar även till att ge ökade förutsättningar till framtida egenförsörjning samt ökad integration i det svenska samhället och på arbetsmarknaden. Projektets mål finns på tre olika nivåer; övergripande mål, projektmål och delmål. Kvalitativa intervjuer har genomförts med projektets deltagare innan påbörjad praktik och har sedan följts upp med ytterligare intervjuer under mitten samt i slutet av praktiktiden. En ytterligare intervju genomfördes på det första gruppintaget sex månader efter de avslutat projektet. 1.3 Projektmål Projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända har som projektmål: Att ge förutsättningar till framtida egenförsörjning. Att ge kunskap och utbildning om arbetsmarknaden, samt att öka möjligheten till arbete. Att deltagarna ska lära sig svenska språket för att komma vidare i språkutvecklingen. Att se om lärandemodellen fungerar i praktiken. Att höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet hos projektledningen och samarbetspartners. Att deltagaren i projektet får ökade kunskaper om jämställdhet och tillgänglighet. Syftet med en uppföljning av det första gruppintaget sex månader efter att de slutat i projektet var att få en bild av de mer långsiktiga effekterna och målen. Vad gör deltagarna idag, vad tyckte de om projektet och har projektet varit till hjälp för deltagarna. 2

4 Analys av Grupp Uppföljning av första gruppintag ( ) De flesta deltagarna var vid god hälsa och mådde bra. Några personer arbetade vid intervjutillfället. De hade fått förlängt arbete på praktikplatsen eller blivit anställda av en annan arbetsgivare. Flera av deltagarna var mycket nöjda med projektet. De tyckte att den här metoden att lära sig svenska på har varit den bästa tänkbara. Även om de inte fick fortsatt arbete efter praktiken anser flertalet att det varit till stor nytta att få referenser och komma in på arbetsmarknaden. En person beskriver det på följande sätt: "Jag tycker att det är bra med modellen där man blandar praktik och skola. I skolan lär jag mig hur man skriver och läser, på praktikplatsen hur jag använder orden. Jag känner att jag blivit mer integrerad i det svenska samhället, jag har lärt känna några svenskar. Det är jätteviktigt för integrationen. Det är bra att vara både på skolan och praktisera, man får mer motivation att lära sig det svenska språket." Flera av dem poängterade, precis som tidigare, att språket är nyckeln till framtida arbete och för att kunna leva och kommunicera med andra är det väsentligt att lära sig det svenska språket. Deltagarna uppskattar att handledarna har kommit ut till arbetsplatserna. Dels för att de har fått mer tid med lärarna än i klassrummet och dels för att de samtidigt har behövt ta upp något med arbetsgivaren. Många deltagare anser att kunskaperna de har fått genom praktiken underlättar för dem i när de i dagsläget eller i framtiden söker jobb. En kvinnlig deltagare tyckte det var bra att de blev uppmanade att ställa frågor om de var något som de inte förstod. Hon uttryckte det på följande sätt: "Jag ställde alltid massor med frågor. Jag försökte slå upp svåra ord när jag inte förstod. Den första platsen var ett äldreboende. Jag frågade alltid något. Ibland frågade jag något praktiskt och ibland fråga de jag om något teoretiskt." 3 De flesta deltagarna är, som tidigare nämnt, nöjda med genomförd praktik. Dock finns det en person som är lite besviken över att han inte har erbjudits någon förlängning, vilket många andra av projektets deltagare har. Han betonade att han tyckte han gjorde bra ifrån sig och att han kunde språket bättre än personer som fått jobb. Han menade även att det är svårt för invandrare att få jobb eftersom vissa arbetsgivare prioriterar svenska arbetssökande. Vidare säger han att det även finns arbetsgivare som inte ser det som jätteviktigt att de anställda kan språket perfekt, det väsentliga är att de kan utföra sitt arbete.

5 Analys av grupp Språkutvecklingen upplevdes på ett positivt sätt. Det poängterades att man lär sig språket även när man samtalar med andra kollegor på arbetsplatsen. Deltagarna lärde sig nya ord som är relaterade till arbetsplatsen och branschen samt hur de andra kollegorna samtalade med varandra. Många uttrycker att de känner att de har lärt sig mer om det svenska samhället genom att kombinera skola och praktik. Om deltagarna idag hade fått välja mellan traditionell undervisning utan praktik och undervisning som den i projektet, i form av en kombination av svenskundervisning i skolan och arbetsplatsförlagd praktik, hade de flesta valt projektets modell. En deltagare berättade att han hade skapat kontakter via sin praktikplats, vilka i förlängningen ledde till att han fick det arbete han har idag. Samtliga deltagare är tacksamma för att de har fått möjligheten att delta i projektet och tycker att andra borde få samma möjlighet som de har fått via detta projekt. Det som, enligt deltagarna, gav mest i projektet var att de lärde sig språket samtidigt som de fick in en fot på arbetsmarknaden. 5. Analys Projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända ligger generellt sett bra till mot de uppsatta projektmålen. Att ge förutsättningar till egenförsörjning är ett projektmål som till viss del kan sägas ha uppnåtts. Det faktum att deltagarna har fått en praktikplats och relativt många har fått en anställning gör att förutsättningarna för egenförsörjning har ökat avsevärt bland målgruppen. Att förmedla kunskap och utbildning om arbetsmarknaden samt att öka möjligheten till arbete är något som projektgruppen fortlöpande har jobbat med under projektets gång. Undervisningen har varit kopplad till arbetsmarknaden och deltagarna har fått lära sig att uttala och skriva ord som är relaterade till de arbetsplatser de har praktiserat på. Många deltagare säger att de har fått en större inblick i hur den svenska arbetsmarknaden fungerar och vad som krävs för att få ett arbete. Det går inte att avgöra om utbildningen gällande den svenska arbetsmarknaden har ökat deras chanser till arbete. Samtliga deltagare menar dock att de har lärt sig mer om den svenska arbetsmarknaden via utbildningen och det framhålls även att de har lärt sig mycket om arbetsmarknaden via sina respektive praktikplatser. Samtliga deltagare upplever att de blivit bättre på svenska tack vare vistelsen på praktikplatsen. Hur långt de har kommit i sin språkutvecklig varierar dock från deltagare till 4

6 Analys av Grupp deltagare. Vissa av dem gick bakåt i utvecklingen när det gäller den skriftliga delen. (Detta var dock något som projektgruppen justerade till andra gruppintaget.) Flertalet av deltagarna beskrev att de har fått ett bättre självförtroende och vågar prata mer svenska, även om det blev lite fel ibland. Några av deltagarna läser i dagsläget vidare på SFI för att fortsätta utveckla sitt språk. Att lärmodellen fungerar i praktiken går att visa på. Samtliga deltagare upplever att de har lärt sig språket bättre när de har fått kombinera praktik och skolundervisning. De har även lär sig genom att handledarna har besökt dem på praktikplatsen och de på så sätt har fått mer egen tid med dem. Deltagarna upplever att kombinationen dessutom ökar motivationen att lära sig det svenska språket. Både projektgruppen och deltagarna är överens om att lärmodellen fungerar i praktiken. Målet gällande att höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet hos projektledningen och samarbetspartners har uppnåtts. Samtliga utbildningar som processtöden JÄMT och Handisam har erbjudit har de flesta i projektledningen deltagit på och därigenom fått en ökad kunskap och förståelse för dessa frågor. Det finns ett aktivt och målmedvetet arbete kring jämställdhetsfrågor och tillgänglighetsfrågor i projektgruppen. Samarbetspartners som ingår i styrgruppen har även blivit erbjudna att delta på de utbildningar som har genomförts. Deltagarna uttrycker också att de har fått information kring dessa frågor. Även om det ibland varit svårt att via tolk förklara vad som menas med tillgänglighetsfrågor. Projektet ligger bra till mot projektmålet att deltagarna ska få ökade kunskaper inom jämställdhet och tillgänglighet. Som tidigare nämnt, jobbar projektet aktivt med dessa frågor och har i dagsläget översatt material gällande dessa ämnen till deltagarnas respektive modersmål. Sammanfattningsvis ligger projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända bra till mot de medelånga målen i projektet. Det har varit en fantastisk utveckling där flertalet deltagare har fått instegsjobb eller ordinarie anställningar tiden efter praktiken. Ett lika gynnsamt resultat kommer troligtvis nästa gruppintag inte att erhålla. Detta visar på att lärmodellen fungerar bra för den målgrupp som står längst ifrån arbetsmarknaden. Gruppen med deltagare som inte befunnit sig lika länge i Sverige som övriga grupper uppskattar praktiken mer med utgångspunkt i att de lärt sig språket snabbare samt känner sig mer integrerade i samhället. 5