Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Transkript

1 Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet. De unga har en fysisk, psykisk eller social ohälsa och är i behov av vägledning och stöttning till att bli självförsörjande. Samverkansmyndigheter och vägledare träffas en gång i månaden i remissgrupp för att fördela ärenden som kan vara aktuella för projektet. Genomförande och process för deltagarna Aktiviteter och åtgärder som genomförts: Efter fördelade ärenden träffas vägledare, den unge och dess handläggare för introduktion. Vägledaren informerar om projektet, samtycke till SUS, regler och schema. Vägledare erbjuder individuell träff 1ggr/veckan. Schemat förläggs till 10 veckor med aktiviteter 4 dagar/veckan. Vid första individuella träff görs en kartläggning och en handlingsplan upprättas. Resultat och effekter för deltagarna Har projektet nått fastställda mål? Under 2012 uppnådde ej projektet målet med antal egen försörjning efter avslut. Vi har 6 månader efter avslutad gruppaktivitet gjort en utvärdering utifrån vägledarnas arbete med de unga, samt utvärdering de unga fått göra från kursmaterialet i schemat att växa som människa som ska ge de unga motivation, stärkt självkänsla och självförtroende och vägledning mot satta mål samt att utvecklas som människa. Utvärderingarna visar mycket positivt på hur de unga själv beskriver sin känsla och sitt agerande som mer stärkt för att kunna komma vidare.

2 Projektets förutsättningar för personalen Beskrivning av personalen: En projektledare 50% som också jobbar som vägledare 50%. Är utbildad socialpedagog med fil.kand. examen i socialt arbete. Har coatchutbildning, MI, samtalsledare i ELD och handledarutbildning i 7-20 för ungdomar. Kompetenshöjande utbildning till hösten 2013 i KBT. En vägledare 100% som tillsattes efter utannonsering via arbetsförmedlingen. Är personalvetare. Har ELD utbildning i samtal. Är föräldraledig från september Vikarie för denna tjänst har lärarexamen i botten med komplettering av specialpedagogik. Har ELD utbildning som samtalsledare, MI och handledarutbildning i 7-20 för ungdomar. Vikarie valdes genom att hon var känd och jobbade sedan tidigare i ett annat projekt. Personalen är båda kvinnor i samma ålder. Genomförande och process för personalen Personal arbetssätt och metoder Projektbeskrivningens målgrupp har ibland försvårat intagen till Leva Livet i remissgruppen. Det är tre stora och vida begrepp som är viktigt att ha en samsyn kring vad begreppen fysisk, psykisk och social ohälsa är. Arbetssättet som används är individuella träffar, gruppverksamhet som innefattar föreläsningar, studiebesök, utbildning i att växa som människa, ekonomiutbildning. Vägledning ut mot praktik eller studier. Personal har avsatta dagar för planering. Metoder vi använder oss av är: KASAM, SF36, utvärdering efter 6 månader i Leva Livet och vid avslut, gruppverksamhet och ELD-metod. Resultat och effekter för personalen Vad blev resultatet för personalen? Kompetensutveckling genom utbildning i 7-20, att handleda ungdomar med rätt verktyg. Egen handledning som är utökad till två ggr/månaden. Utifrån våra metoder vi använder oss av är vi nöjda med resultatet. Det är enkla metoder som ändå ger de unga bra verktyg att arbeta efter. Vad gäller ELD, är det en metod vi ej kan använda på alla, den är individanpassad.

3 Projektets förutsättningar för organisationen Beskrivning av organisationen I projektet finns en styrgrupp med chefer från Hultsfreds och Vimmerby kommun, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, psykiatrin och hälsocentralen samt verkställande tjänsteman från samordningsförbundet. Det finns också en lokal samverkansgrupp. Leva Livet har kontor både i Hultsfred och Vimmerby, för att kunna möta upp den unge där den är. Tidsplanen är att Leva Livet fortlöper till 30/ Genomförande och samordning för organisationen Samverkan och samordning med andra aktörer Remissgrupp träffas 1ggr/månaden. Projektledarträffar. Kontakt med handläggare inom varje myndighet. Samverkan med olika aktörer inom näringslivet. Vid en första träff med ett företag som är tänkt som praktikplats gör vi ett studiebesök utan ungdomen för att presentera projektet i första hand. Vi har god samverkan med fritidsgårdar och arbetsmarknadsenheten. Resultat och effekter för organisationen Vad blev resultatet för organisationen? Då det finns viktiga aktörer både inom skola, myndighet och näringsliv har det lett till att ungdomarna får en första naturlig kontakt vilket underlättar om de behöver ta fler kontakter. Med skola och fritidsgård har det blivit en självklar kontakt då behovet av vägledning visar sig redan i yngre ålder. Regelbunden kontakt med handläggare ger uppdatering samt underlättar för den unge då vi sammanstrålar till ett möte och den unge behöver inte upprepa tidigare händelser. Med näringslivet har vi fått en bättre kontakt och företag vågar chansa mer på att ta emot en ungdom.

4 Projektet har under första halvåret en kostnad på kr. För andra halvåret en kostnad på kr. Projektet har en budget på kr/år. Insatsen har ökat utvecklingen för verksamheten genom att prova olika metoder och arbetssätt. Om inte målet uppfylls vet vi med säkerhet att insatsen har stärkt många ungdomar som gör att de har större chans att komma närmare arbetsmarknaden eller studier. Detta genom att arbeta både på individnivå och gruppnivå.

5 Implementering Metod: Vid remissintag ser vi det som en fördel om ungdomen tillsammans med sin handläggare i första hand bokar ett studiebesök. Vägledaren och den unge får då träffas och begrunda varandra. Detta kan också ses som en chans för vägledaren att motivera den unge till start. Att den unge är motiverad till att delta i projektet är jätteviktigt. Det ska vara vägledarna som sedan avgör om ungdomen ska bli remitterad till projektet. Metoden skulle vara att stärka schemat ytterligare i fler dagar och ett längre schema. Många av ungdomarna saknar schemat när det tar slut eftersom de fasta rutinerna upphör. Det ska vara fasta remissintag, 3 ggr/år 10 deltagare i varje grupp. Detta skulle underlätta schemaplanering och det skulle minska risken att gruppen blir för liten, vilket ger bättre struktur i arbetets gång. Vägledare behöver kontakten med de unga innan schemastart för att de ska känna större trygghet inför gruppstart och för att vägledare ska lära känna de unga bättre. Målet är efter avslutat schema mot en praktikplats. Vid en implementering är det viktigt att två vägledare håller i schemadagarna tillsammans, då det finns tid att både föreläsa och ge de unga den hjälp de behöver. Vägledarna fortsätter även med de individuella träffarna med de unga. Vad gäller praktikplatser skulle en särskild personal finnas för att ta den kontakt och upprätta platser till deltagarna. Detta skulle kunna vara genom arbetsmarknadsenheten. Vägledarna får fortsatt handledning med inriktning mot den målgrupp vi arbetar med. Det är en fördel att Leva Livets lokaler fortsättningsvis finns utanför kommunhusen, det blir en mer avslappnad miljö för ungdomarna vi möter upp. Vi skulle enklare kunna använda oss av buss/tåg biljetter till de unga genom att använda oss av liknande exempel som landstinget har. Vi skulle se över projektbeskrivningen om målgrupp och syfte behöver ändras eller om den stämmer överrens med vår uppfattning. Kan vi göra den enklare vad gäller de olika begreppen och har vi en samsyn kring dessa? budget behöver omfördelas.

6 Det som har varit mindre bra under projektets gång är att en del uppföljningar från myndigheter ej har fungerat, det går lång tid emellan uppföljningarna eller blir inte av alls. Projektet kör med egen bil eller bokar genom kommunen. Det skulle underlätta i tid om det fanns en eller två bilar permanent för projektet. Vägledarnas flexibilitet blir mindre då vi ibland måste agera snabbt och hämta deltagare eller besöka deltagaren, vilket kan bli svårt om ingen bil är bokad innan. Det som även varit mindre bra är att vi inte haft fasta intag, det försvårar vårt arbete och det är en osäkerhet kring hur många vi får till ett gruppschema.

7 Sammanfattning Syfte och mål: Projektet ska tidigt identifiera och kartlägga behov av insatser, effektivisera samverkansmyndigheternas tillgängliga resurser och kompetens samt stärka personer som står en bit från arbetsmarknaden. Målet är att 30 personer/år deltar i projektet. 30% av dessa ska inom 90 dagar efter avslutad aktivitet ha fått ökad egenförsörjning genom arbete eller studier. Målgrupp: Projektet vänder sig till unga vuxna år med fysisk, psykisk eller social ohälsa och är i behov av gemensamma insatser för att närma sig arbetsmarknaden och/eller studier. Tid för insats: Projektet påbörjades 1/ och ska pågå till 30/ Personalresurs: En tjänst 50% vägledare och 50% projektledare. 1 tjänst 100 % vägledare. Metod: Leva Livet genomför 3 gruppaktiviteter/år enligt 10-veckors schema, vid behov har vi satt in extra kortare schema (beroende på remissintag) I grupperna deltar max 10 ungdomar åt gången. I schemat ingår en 3 veckors kurs med i kommunikation och kreativitet som går ut på självförtroende höjande träning. Resterande veckor får de unga göra studiebesök, inbjudna föreläsningar och föreläsningar av vägledarna i 7-20 metoden och ekonomi mm. Vägledarna arbetar samtidigt individuellt med de unga enligt 7-20 metoden, KASAM och ELD. Handlingsplan följs upp kontinuerligt. Efter avklarat schema vägleds ungdomarna ut mot en praktikplats som är väl anpassad. Vi ser noga ut en plats genom att vägledare har första kontakt med praktikplats för att sedan kunna bedöma om det är rätt. Platsen är naturligtvis anpassad efter deltagares intresse, önskemål och motivation. Resultat: januari - juli remisser sammanlagt har inkommit 5 på väntelista 18 avslutade 10 inskrivna sedan januari

8 Av dessa remisser är det mest av det manliga könet som remitterats. 3 unga har gått till arbete 1 har fått timanställning 1 har gått till studier Sedan start december 2011 juli 2013 har det sammanlagt varit 44 deltagare inskrivna. Av de 18 som är utskrivna har 3 gått till arbete, 1 timanställning, 1 studier och 6 har fortsatt praktik. 4 har flyttat och 2 har fått LSS. Fördelning på remitterande myndighet: 13 FK 11 Soc 14 AF 1 HC 5 Ö.psyk = 44 unga vuxna Framgångsfaktorer: Schemat är en framgångsfaktor för projektet som givit rutin och struktur. Det har för många varit en social träning till att delta i gruppverksamhet. Som vägledare/personal ser vi den goda tiden med deltagarna som en framgångsfaktor. Det är ett lagom antal unga vuxna/år.