Hälsa Etablering - Arbete PROJEKTPLAN. Hälsa Etablering - Arbete. Samordningsförbundet Välfärd i Nacka

Transkript

1 Hälsa Etablering - Arbete PROJEKTPLAN Hälsa Etablering - Arbete Samordningsförbundet Välfärd i Nacka

2 1 Innehållsförteckning 2 Inledning och bakgrund Mål och delmål Förväntat resultat Avgränsningar Tid- och genomförandeplan Budget och resursbehov Risk- och möjlighetsanalys Projektorganisation Koppling till andra projekt/system/aktiviteter Kommunikationsplan Utvärdering (9)

3 2. Inledning och bakgrund Sedan den 1 december 2010 trädde reformen av de nyanlända invandrarnas arbetsmarknadsetablering i kraft. Reformen innebär att Arbetsförmedlingen har det samordande ansvaret för att de nyanlända snabbt ska hitta ett arbete. En ny aktör, etableringslots, arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen och ger stöd till den nyanlände för att denne ska komma in på arbetsmarknaden. Av olika anledningar faller dock individer genom systemet och får inte det stöd de behöver för att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Det finns till exempel nyanlända som aldrig kommer in i etableringsstödet eller i SFI-undersvisningen. Det finns även individer som av olika skäl (graviditet, sjukskrivning eller andra skäl) hoppar av SFI-undervisningen. Det finns även en grupp som efter insatser både från Arbetsförmedlingen och från SFI-undervisningen inte lär sig tillräckligt svenska, till exempel analfabeter och personer med låg utbildning och studieovana. Det finns även personer som varit relativt länge i Sverige men av olika anledningar inte lärt sig tillräckligt svenska för att få arbete. I alla de beskrivna grupperna finns det ofta problematik med ohälsa kombinerat med begränsade kunskaper i svenska. Det är möjligt att ohälsan har lett till att individen inte lärt sig svenska men det kan även förhålla sig tvärtom. I vilket fall som helst leder detta till att personernas chanser att få arbete minskar avsevärt. Samordningsförbundet har uppmärksammat denna relativt heterogena grupp som inte får tillräckligt mycket stöd inom de ordinarie insatserna som finns. Kombinationen bristfälliga kunskaper i svenska språket och ohälsa gör att personer riskerar långvarig arbetslöshet. Samordningsförbundet anser att gruppen behöver extra insatser för att kunna komma i arbete. Projektet har identifierat tre viktiga perspektiv att ta avstamp ifrån: Genusperspektiv att se de olika behoven som finns hos kvinnor och män i den uttalade målgruppen. Det kan till exempel handla om att kvinnor, som varit länge hemma med barn och haft ansvar för familjen, inte lärt sig svenska eller skaffat sig ett nätverk utanför hemmet. Eller det kan handla om att se de 3 (9)

4 männen som har ett så litet socialt nätverk att de inte kommer i kontakt med personer som talar svenska. Barnperspektiv det är viktigt för barn att deras föräldrar kan svenska, kommer in i samhället och orkar stötta sina barn så att de utbildar sig, kommer in i samhället och så småningom skaffar arbete. Empowerment viktigt att projektet syftar till att öka deltagarnas handlingsutrymme och utgå från deltagarnas styrkor trots att det finns brister i det svenska språket och hälsoproblem. När människor själva känner att de har möjlighet att påverka sin livssituation kan de genomföra förändringar som blir varaktiga. 3. Mål och delmål Effektmål: Att 60 % av deltagarna ska ha gått vidare till arbete, studier, arbetsinriktad rehabilitering eller annan aktivitet. Att förbättra målgruppens hälsosituation. Att målgruppens kunskaper i det svenska språket utvecklas. Att erbjuda deltagare erfarenheter som ökar chanserna till arbete. Att utveckla arbetsmetoder för att målgruppen ska etablera sig i det svenska samhället. Övergripande: Att minska framtida utanförskap och bidragsberoende. Aktiviteter: Att genomföra en kartläggning om målgruppen och dess behov samt identifiera var målgruppen finns. Att undersöka olika beprövade och effektiva metoder för invandrares etablering i samhället. Att erbjuda skräddarsydda praktikplatser till deltagare. Att erbjuda praktikplatsen/arbetsgivaren handledning för att bäst kunna stödja deltagaren. Att erbjuda aktiviteter tillsammans med hälsokommunikatörerna. 4 (9)

5 Att erbjuda mentor i syfte att mentorn introducerar deltagaren i föreningar, yrken, skapa nätverk och kontakter osv. Att erbjuda olika hälsofrämjande aktiviteter för deltagaren. Att utveckla och testa olika metoder för svenskinlärning till exempel erövra språket genom att göra. Att erbjuda jobbsökarstöd i grupp. Att erbjuda stöd från flera professioner. Att erbjuda aktiviteter som ökar deltagarens förståelse för samhället 4. Förväntat resultat Att målgruppen etablerat sig i det svenska samhället. 5. Avgränsningar Projektets målgrupp är personer som har så begränsade kunskaper i svenska att detta väsentligt minskar deras chanser att få jobb. De kan även ha nedsatt psykisk eller fysisk hälsa och de omfattas inte av Arbetsförmedlingens etableringsprogram. Även personer med mindre än 25 % arbetsförmåga, som inte omfattas av Arbetsförmedlingens insatser, erbjuds projektet Hälsa Etablering - Arbete. 6. Tid- och genomförandeplan VAD Startfas Oktober februari 2012 Genomförandefas 2012 mars 30 mars informationsmöte 17april start av introduktion Mars- December 2013 Jan-juli NÄR Uppstart och rekrytering av personal, kartläggning av målgruppen, rekrytering av deltagare Aktiviteterna startar Deltagaraktiviteter i grupp och individuellt Aktiviteterna pågår Aktiviteterna pågår 5 (9)

6 Avslutningsfas 2013 Augusti-December Aktiviteter avslutas, utvärderingar, rapporter, planering för implementering, planering av eventuell större insats för målgruppen tillsammans med andra Samordningsförbund. 7. Budget och resursbehov Budgeten bygger på ett antagande om ca 40 deltagare i projektet. Projektmedarbetare 100 % 30 månader Resurs 20 % 30 månader Projektledare 20 % 30 månader Hälsokommunikatörer från Landstinget Externa resurser för olika aktiviteter Studiebesök och utbildning för projektgruppen Resor Extern utvärdering Information Diverse gruppaktiviteter Lokaler Summa Risk- och möjlighetsanalys Risker: 1. För kort tid för att nå till de uppsatta målen. 2. Svårt att hitta målgruppen för att de inte finns hos olika myndigheter utan är utanför systemet. 3. Att motivera målgruppen att delta insatströtthet. 4. Att väcka orealistiska förväntningar till en snabb väg till arbete samtidigt som man motiverar individerna till att påverka sin egen situation. 5. Bristfälliga resurser Åtgärder: 1. Att skapa tydliga delmål. Att planera för en implementeringsfas. 2. Att samarbeta med så många olika aktörer som möjligt för att nå målgruppen. 6 (9)

7 3. Att ta stöd av flera personer till exempel av redan etablerade kontakter. Att kartlägga målgruppens behov. Att erbjuda tillräckligt intressanta aktiviteter. 4. Att lämna tydlig information om projektet 5. Arbeta med uppföljningar och prioriteringar Vilka mervärden kan projektet leda till? 1. Socioekonomiska vinster. Enligt ekonomen Ingvar Nilsson uppstår för varje ung människa som livslångt marginaliseras en samhällskostnad på lågt räknat Mkr. 2. Starkare föräldraskap hos deltagarna. 3. Bryta isolering. 4. Starkare egenmakt hos deltagarna 9. Projektorganisation Styrgrupp: Samordningsförbundets ledningsgrupp Projektgrupp: Karin Österling 60 % Roman Nemchinov 40% Referensgrupp: Lena Marvet, Studiefrämjandet Gunilla Strömt, Arbetscentrum Nacka kommun Eva Thörn-Pakkila, projekt Hab-intro och MIRA, Huddinge kommun Nina Granath, Hållbar utveckling Nacka kommun Eva Flodström, Uppsala Universitet Peter Eliasson, Värmdö kommun Erik Jöud, Arbetsförmedlingen Peggy Bernin, läkare, Försäkringskassan Projektledare: Kipa Poikolainen, Samordningsförbundet Välfärd i Nacka kirsi.poikolainen@nacka.se (9)

8 10. Koppling till andra projekt/system/aktiviteter Hälsokommunikatörer, Stockholms Läns Landsting Mentorskapsprojektet, Malmö Volontär i Nacka Föreningslivet i Nacka Språkcentrum, Samordningsförbundet Södertälje Språkstöd, Stockholm Stad, Jobbtorget, EU-projekt Etableringsstödet, Arbetsförmedlingen HabIntro, Huddinge Familjecentralen, Fisksätra Arbetscentrum, Fisksätra SFI-skolor Arbetsgivare 11. Kommunikationsplan Kommunikationsplan tas fram tillsammans med projektgruppen. 12. Utvärdering Projektet följs upp via SUS (Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet). Uppgifterna från SUS används bland annat till att rapportera till departement och regering. Deltagarenkät Vid varje start och avslut får deltagaren fylla i en enkät. Enkäten används som underlag för utvärderingen. Extern utvärderare anlitas för att följa upp projektet i sin helhet. 8 (9)

9 De som ej kommer in i systemet, ex försörjd av anhörig eller sjukskriven Avbrott, ex graviditet, sjukskrivning, svartjobb, jobb Personer i behov av ytterligare hjälp, ex analfabeter AF och ev Stj SFI, 2 år Arbete Ev. försörjningsstöd AF, 2 år -Etableringsersättning -Samhällsinfo -Praktik -Etableringslotsar Studier Rätten till CSN (2-års regeln), ovilja att låna Arbete direkt Samordningsförbund Välfärd Nacka