PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: Reviderad

Transkript

1 LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND PROJEKTPLAN Datum: Reviderad Projektbenämning Utveckling och implementering av långsiktigt stöd i arbetslivet Projektägare Linköpings kommun/omsorgskontoret Projektledare Conexi Åsa von Dahn Box Stockholm Tel Asa.von.dahn@conexi.se Intressenter Conexi, kommunen i Linköping, Åtvidaberg och Kinda, aktuella arbetstagare, försäkringskassa, arbetsförmedling, företagare Bakgrund Conexi är en arbetsinriktad verksamhet för personer med autism/asperger syndrom. Företaget har funnits sedan 1999/2000 och har sedan start samarbetat med IKEA. Detta samarbete har inneburit att själva verksamheten har bedrivits på IKEA-varuhus. Idén till verksamheten kommer ursprungligen från Division TEACCH i North Carolina där man, med flera decennier av erfarenhet i ryggen, tagit fram olika arbetsmodeller för just den målgrupp vi riktar oss till för en bra jobmatch och att dessa ska få rätt förutsättningar/stöd i arbete ute i samhället. Genom det ersättningssystem som råder i USA ställs andra krav vad gäller försörjning och arbete vilket, enligt vår uppfattning, har såväl för- som nackdelar och inte heller är något som ska behandlas här. Däremot har det stöd man utvecklat för de arbetstagare som gått vidare ut i anställning väckt vårt intresse då vi av erfarenhet ser att detta är något som saknas i vårt svenska system. Vi kan också konstatera att det förberedande arbete man där utformat gällande arbetsprofil och att hitta rätt arbetsplats motsvarande denna profil lägger en bra grund för att lyckas. När Conexi startade erbjöds en form av utflyttad daglig verksamhet som alternativ till mer traditionell daglig verksamhet. Enligt vår uppfattning saknades då ett mellansteg till det som fanns att erbjuda. Vi såg individer som skulle ha förutsättningar att vara ute på den öppna arbetsmarknaden förutsatt att man fick stöd av handledare på plats. Kontakt togs med IKEA för att inleda ett samarbete. Att valet föll just på IKEA var ingen slump vi sökte ett företag som var så stort så att vi skulle ha möjlighet att sprida en grupp och som samtidigt skulle ha en variation av arbetsområden för att därmed kunna tillgodose individuella styrkor, önskemål och resurser.

2 Efter att vi varit verksamma i ett flertal år behövde verksamheten utvecklas för att möta våra arbetstagares behov av utveckling. För många var det inte längre befogat med dagligt stöd av utbildad handledare. Man hade genom erfarenhet och kunskapsinhämtning tillskansat sig vad som krävdes för att gå vidare. En arbetskonsulent anställdes vars uppdrag var att söka lämpliga arbetsgivare för vidare praktik och ev framtida anställning för våra arbetstagare. Att detta inte gjordes på IKEA-varuhuset berodde helt enkelt på att vi här funnit den, i vårt tycke, optimala platsen för den Arbetslivsträning vi nu kommit att erbjuda. Allt arbete tillsammans med den enskilde är individuellt upplagt och tiden i arbetslivsträning varierar beroende på önskemål och behov, men också på hur övrigt nätverk/stöd för individen är utformat. Trots det förberedande arbete vi idag erbjuder, där kunskapsinhämtning blandas med praktisk erfarenhet, stöter vi på svårigheter för individen att komma ut i arbete och att behålla sin praktikplats/anställning. Svårigheterna presenteras nedan i problembilden. Problembild Det förberedande arbetet med tyngdpunkt på en bra jobmatch skulle behöva vidareutvecklas ytterligare. För de personer vi vänder oss till, som bedöms stå lång från arbetsmarknaden, krävs många gånger längre tid för erfarenhetsuppbyggnad i form av praktik. Målgruppen ställer också betydligt större krav på valet av lämplig arbetsplats och arbetsgivare. Hur kan vi bli säkrare i dessa placeringar för att undvika upprepade praktikplatser? Vår ambition är att utveckla en modell för att hitta arbetsplatser där en praktik på längre sikt kan övergå i anställning allteftersom individen tillskansar sig de erfarenheter som krävs på aktuell arbetsplats och utifrån egna förutsättningar. Samarbetet med aktuella arbetsgivare behöver utvecklas. Idag lägger vi mycket tid och kraft på livsområden som inte står i direkt koppling till arbete. Orsaken är att det saknas medaktörer att samarbeta med, som kan ta över och stötta. Dessa områden är dock otroligt viktiga för att individen ska få en plattform att stå på och för att arbetet ska fungera och går därmed inte bortse ifrån. (Det kan t ex handla om mathållning, sömn, personlig hygien, ekonomi och bristfällig fritid.) Med ett fungerade nätverk med samverkan över gränserna och med individen i fokus skulle en verksamhet som vår kunna fokusera mer på själva arbetsdelen vilket medför att personen får helt andra förutsättningar att snabbare gå vidare... Vidare ser vi brister i systemet där stöd och rådgivning efter anställning till såväl arbetstagare som arbetsgivare ofta upphör/är bristfällig i samband med att praktiken övergår till anställning. Detta innebär i praktiken att arbetsgivare är försiktiga i att anställa och också att personen ibland väljer fortsatt daglig verksamhet av rädsla att hamna utanför systemet. Vi kan, med facit i hand, se att flera avslutade anställningar hade kunnat fortgå om rådgivning och stöd funnits till hands. Verkligenheten är inte förutsägbar och det kommer inträffa situationer som inte kunde förutses utan som behöver lösas här och nu. Syfte Projektet har för avsikt att skapa en långsiktig modell för att personer inom autismspektrat, som idag bedöms stå långt från arbetsmarknaden, ska ges förutsättningar att komma ut i arbete och behålla det. För detta krävs ett holistiskt och långsiktigt perspektiv, med samverkansmodeller mellan olika aktörer. Det är med andra ord frågan om en metodutveckling. Mål Det huvudsakliga målet för dem som går ut på den öppna arbetsmarknaden är att de ska få en anställning och behålla arbetet på den öppna arbetsmarknaden. Detta är i allra högsta grad mätbart genom att följa antalet arbetstagare som i första steget går ut i praktik och sedan vidare de som får anställning genom

3 projektet. Då det finns faktorer vi inte kan styra över, som t ex arbetsbrist eller valet att sluta anställning är en rimlig beräkning att 15 personer kommer gå vidare från den arbetslivsförberedande verksamheten under de år projektet pågår. Under detta finns givetvis fler delmål och även dessa är kvalitativt mätbara genom enkäter samt frågeformulär; Får arbetstagare och arbetsgivaren det stöd man behöver under introduktion och är det vad som efterfrågas? Får arbetstagare och arbetsgivare det stöd man behöver under fortsatt praktik och är det vad som efterfrågas? Får arbetstagare och arbetsgivare det stöd man behöver under fortsatt uppföljning? Organisation Projektets ägare är Linköpings kommun och dess ledning är övergripande ansvarig. Projektet kommer ledas från Stockholm via Projektledning och faktiskt arbete sker i Linköping. Övriga tjänster finns placerade i Stockholm. Projektledare % tjänst Projektutvecklare... 75% tjänst Handledning % tjänst Administration... 5 % tjänst TOTALT... 1,15 % tjänst Tid & aktivitetsplan Mobiliseringsfas med planerad start oktober 2012 Bygga upp nätverk och ett samarbete inom Neuropsykiatrin för att effektivisera arbetet Etablera kontakt med AF, FK samt Kommun Etablera kontakt med intresseorganisationer Våren 2013 Vidareutveckla arbete inom nätverk Utarbeta metoder för kvalificerad jobbmatch Utarbeta intervjuer för att få fram arbetsgivares erfarenheter då man haft anställda med lönebidrag Utarbeta enkäter och intervjuer för att få fram arbetsgivarens behov och önskemål av stöd, både i en inledande fas samt långsiktigt 2013/14 Vidare arbete med nätverk Intervjuer och enkäter till arbetsgivare. Sammanställa arbetsgivares erfarenheter, behov och önskemål. Upprätta en skiss för introduktion och vidare uppföljing till arbetsgivare baserat på insamlat material. Riskanalys i händelse av att anställning upphör samt plan för agerande Arbeta ut de personer som är redo Utarbeta förslag att basera ersättningssystem på Vidare arbete med AF, FK samt Kommun för att ta fram ersättningssystem efter anställning samt säkerställa handlingsplan i händelse av att anställning upphör. Vem övertar det ekonomiska ansvaret för långtidsstödet? 2015 Utvärdering

4 Planerad budget Budgeten är beräknad på årsbasis och i tusentals kronor. Personal 1, Samverkan* 280 Åsakostnader 61 Resor/logi 40 Kommunikation 18 Förbrukningsinventarier 10 Utbildning/studiebesök 20 Kognitiva hjälpmedel 20 Kontorsmaterial 20 TOTALT *resurser till samverkanspartners från AF, FK, Landsting och Jobbtorget * Åsakostnader utgörs av informationsmaterial etc Arbetstagare av den Individuella Utvecklingsplanen 2 gånger per år under Steg2 Utvecklingssamtal 2 gånger per år under Steg 2 ssamtal 2 gånger per år vid anställning Enkätfrågor kring delaktighet, bemötande och trygghet 1 gång per år under Steg2 Vidare ses varje besök på arbetsplatsen som en form av uppföljning Företag ssamtal 2 gånger per år under Steg2 ssamtal 2 gånger per år vid anställning Enkätfrågor kring placeringen under Steg2 Även här ses varje besök på arbetsplatsen som del i uppföljning Nätverk Nätverksmöten 2 gånger per år under Steg2 Nätverksamöten 2 gånger per år under anställning Samverkan Samverkansmöte 2 möten/år Projektet av den övergripande huvudmålsättningen med projektet 1 gång per år. Utvärdering Utvärdering av hela projektet arbete blir en sammanställning av de uppföljningar som gjorts under året samt en helhetsutvärdering av varje aktörs samlade bild av om syftet har uppnått.

5 Projektets framtid efter avslut Resultatet av projektet ska fortsättningsvis användas i det dagliga arbetet, både i mötet med arbetsgivare samt i det direkta arbetet med arbetstagaren. Ambitionen är vidare att sprida modellen för långsiktigt stöd till fler målgrupper, verksamheter och kommuner i landet. Datum Underskrift Uppdragsgivare Projektägare