Linköpings Kommun: Bildningsnämnden genom Sektion specialverksamhet
|
|
- Eva Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND PROJEKTPLAN Datum: Koll på läget insikt för en bättre utsikt Projektledare och projektägare Linköpings Kommun: Bildningsnämnden genom Sektion specialverksamhet Intressenter Försäkringskassan. Arbetsförmedlingen Landstinget: Barn och ungdomshabiliteringen / Vuxenhabiliteringen. Linköpings Kommun: Sektion specialverksamhet / Anders Ljungstedts gymnasium / Jobbtorget / Socialkontoret / Omsorgskontoret / Hjälpmedelsinstitutet / Kinda Kommun Studieförbund Bakgrund Inledning År 2006 gick 1,4% av skolungdomar i särskola, en ökning med nästan 70% jämfört med Den största delen av denna ökning är ungdomar som ligger i gränslandet till att klara den ordinarie skolan, dvs. gruppen med lindrig utvecklingsstörning. Erfarenheterna från Linköping visar att det oftast är för dessa ungdomar som problematiken runt övergång från skolliv till vuxenliv blir som störst. Linköpings ökning av andelen elever inom gymnasisesärskolan är jämförbar med riket. Linköping har dock inte kommit så långt i arbetet med andelen elever i arbete. I dagsläget får inga elever i Linköpings kommun arbete efter avslutade gymnasiesärskolestudier. Andra jämförbara kommuner såsom Karlstad, Norrköping och Örebro har prioriterat
2 elevgruppen och genom målinriktat arbete och i samarbete med Arbetsförmedling och Försäkringskassa nått goda resultat. I Karlstad fick 34 % av eleverna arbete 2006 och 49% av eleverna som slutade I Norrköping har två elever av 19 fått arbete 2006 och Bifogat finns Norrköpings samverkansmodell: dell_sar.pdf Bakgrund Behovet av stöd i denna transition har uppmärksammats på flera håll. Det finns många aktörer såsom skola, LSS inom kommunen t.ex fritid, sysselsättning och boendestöd, Anhörigcenter, överförmyndarenheten, barn och vuxenhabilitering, barn och vuxenpsykiatriska kliniken, Unga vuxna mottagningen, AF, Jobbtorget Team Rehab, FK, som har ett uppdrag mot målgruppen. Trots detta saknas en samlad insats och nätverk för att ge största möjliga förutsättningar för att förbereda den unga inför arbetsliv och vuxenliv. Arbetet med insikten om funktionsnedsättningen samt verktyg och strategier att hantera konsekvenserna av denna behöver påbörjas tidigt. Unga Vuxna, år, med lindrig utvecklingsstörning är i dag en utsatt grupp på många sätt. Det har under grundskoletiden varit en spridd grupp där många särskoleinskrivna barn och ungdomar går inkluderade i vanlig klass med speciellt stöd och läser utifrån särskolans läroplan. Det är i samband med gymnasiestarten som många ungdomar först konfronteras med sin diagnos och vilka konsekvenser en särskoleinskrivning medför. Medvetenheten och kunskapen om den egna särskoleplacering är varierad hos barnet/ungdomen. Diagnosen Utvecklingsstörning har en negativ laddning för de flesta ungdomar och föräldrar vilket gör att många värjer sig inför både diagnos och stöd riktad till målgruppen. Begreppet utvecklingsstörning ses som mycket svårkompatibelt med en positiv självbild. I samhället idag är en låg begåvning när det gäller inlärning mycket laddat och svårt att hantera. Det här är svårt att prata om och många föräldrar undviker att göra det också för att inte såra sitt barn. Även i skolan undviker man ofta att prata om svårigheterna kring inlärning. Identifikation Individens egna insikter eller brist på insikt kan skapa stora problem. Framförallt kunskap om vad funktionsnedsättningen innebär för mig samt en avsaknad av strategier för att kunna möta och kompensera nedsättningen. Kopplat till denna insikt är också den egna identifieringen, dvs. om jag kan identifiera mig
3 med att vara en av de personer som inte klarar allt på egen hand och kan behöva hjälp och stöttning för att reda ut olika situationer. Den mest välutvecklade av alla strategier som dessa ungdomar besitter brukar vara konsten att dölja sin funktionsnedsättning. Individen känner sig oftast inte utvecklingsstörd och vill inte ha någon mer kontakt med den världen när man väl har lämnat skolan. Utan insikten/identifikationen är det svårt att acceptera att söka t.ex. daglig verksamhet. Om det skulle finnas behov av att få ett lönebidrag eller någon form av subventionering kopplad till en anställning längre fram upplevs detta som konstigt och kränkande då man ser sig själv som normal. Vissa ungdomar går till och med hellre utan jobb än att låta en eventuell arbetsgivare få veta något om ens funktionsnedsättning. Även bristen på hållbar och aktuell dokumentation kring funktionsnedsättningen kan bli problematisk. Att kunna styrka sin tillhörighet till LSS personkrets 1 är en förutsättning för att kunna söka de stödinsatser som en ungdom med funktionsnedsättning har rätt till. Intressenter och insatser Insatser för vår målgrupp söks i första hand från fem instanser LSS(kommun): Daglig verksamhet, boendestöd, god man, Fritidsaktiviteter m.m. Landstinget: Barn och Ungdomshabiliteringen / Vuxenhabiliteringen Försäkringskassan: Ekonomi Aktivitetsersättning Socialkontoret: Ekonomi Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen Arbetsförmedling: Subventioner i samband med anställning, arbetstekniska hjälpmedel När det gäller Landsting samt Arbetsförmedling kan dessa instanser själva utreda rätten till stöd samt tillhörigheten till personkretsen. När ungdomarna däremot söker insatser från LSS- Kommun samt Försäkringskassan är de själva ansvariga för att ordna fram hållbar dokumentation och kan också få avslag på grund av bristande underlag. Stöd från socialkontoret delas ut enligt socialtjänstlagen och här prövas ungdomarna som vem som helst, dvs. detta stöd är inte beroende av om ungdomen kan styrka tillhörigheten till personkretsen. Däremot ställer socialsekreteraren krav på att individen försöker bli självförsörjande för att bevilja ekonomiskt bistånd, det är upp till socialsekreteraren att utreda detta i dialogen med ungdomen. Detta kan ställa till problem då ungdomarna inte är särskilt motiverade att visa på sina brister i att på egen hand uppnå självförsörjning vilket kan innebära mycket svårigheter i kontakten med socialhandläggaren.
4 De insatser från arbetsförmedlingen som kan vara aktuella för denna målgrupp handlar om olika typer av subventioner när vi närmar oss en anställning på öppna arbetsmarknaden. Det kan också handla om olika former av stöd i introduktion och uppföljning när man börjat ett arbete eller olika former av arbetstekniska hjälpmedel. Förutsättningen för att dessa insatser ska kunna komma på fråga är att AF kan göra en funktionshinderkodning. Denna kodning måste dokumenteras på något sätt. Detta kan ske genom att AF tar del av det utredningsmaterial som togs fram vid inskrivning i särskolan. Om detta inte finns tillgängligt kan AF via sina befintliga utredningsresurser erbjuda en Arbetspsykologisk utredning APU. Resultatet av denna visar på styrkor och svagheter och man kan även diskutera kring lämpliga former av arbete. Problemen som uppstår vid inskrivning är just att det är brister i dokumentationen. Det kan t.ex. vara svårt att få fram alla handlingar alternativt att de är så pass gamla och ouppdaterade att de är ett dåligt stöd för ungdomen. Alternativet med en APU innebär två problem dels att det är en hårt ansatt resurs inom AF vilket oftast innebär långa väntetider vilket det inte alltid finns utrymme för när möjligheten till ett jobb har dykt upp. APU är heller inte en särskilt omfattande utredning vilket till del begränsar individens nytta av den. Orsaken att göra en APU är oftast att dokumentationen kring funktionshindret saknas och denna behövs gentemot flera myndigheter. APU är en utredning som endast har bäring inom AF s ramar och man har mycket liten nytta av den när man till exempel söker ersättning från FK eller stöd enligt LSS. Det är inte ovanligt att personalen i gymnasiesärskolan upptäcker elever där det finns anledning att ifrågasätta om de tillhör personkretsen. I dag har gymnasiesärskolan inga resurser och ingen organisation riggad för att kunna göra utredningar. Man har heller inga rutiner kring för att köpa in dessa tjänster. I praktiken innebär detta att om lärare börjar misstänka att en elev trots allt inte hör till personkretsen så får den eleven i alla fall gå igenom gymnasiesärskolans fyra år. Efter detta är ungdomarna ofta dubbelt diskvalificerade från såväl försörjning som sysselsättning. Med särskolebakgrunden kommer de sist i prioriteringsordningen på den öppna arbetsmarknaden samtidigt som de inte har möjlighet att söka de stödinsatser som en person som verkligen hör till personkretsen har rätt att göra. I och med Jobbtorgets koppling till ALG har ungdomarna automatiskt en fortsättning på jobbtorget och oftast kan även AF bevilja stödinsatser efter att man har genomgått en APU arbetspsykologisk utredning hos dem. Detta kan då innebära att man inte står helt utan hjälp på vägen att nå en
5 sysselsättning/försörjning men att vägen dit kommer att vara lång. Syfte En smidig transition genom - ökad insikt hos individen själv om styrkor och svårigheter. Framförallt kunskap om vad funktionsnedsättningen innebär för mig samt strategier för att kunna möta och kompensera nedsättningen - kunskap hos berörda instanser både om funktionshinder i stort och om funktionshindret och dess konsekvenser för den enskilde individen vilket är en förutsättning för förståelse - attitydpåverkan i de samarbetssituationer som inkluderade gymnasiesärskoleelever befinner sig i. - hållbar och aktuell dokumentation som ett stöd i individens utveckling och förutsättning för att söka berättigade insatser Tillsammans syftar det till att ge ett stöd som leder till ökad möjlighet för individen att kunna utföra ett förvärvsarbete eller bedriva studier samt delta i ett fullvärdigt vuxenliv. Mål Målet är att 50% av de individer som står till arbetsmarknadens förfogande uppnår någon form av anställning ett år efter avslutade studier på gymnasiesärkolan. Målet med insatserna ska vara att få möjlighet till ett gott vuxenliv. Viktiga områden kan vara personlig utveckling/utbildning, arbete/yrkesval, fritid/ledighet, hälsa/välbefinnande, familjerelationer/egna föräldrar, syskon mm, intima relationer/partner, vänner och bekanta/sociala relationer, föräldraskap, medborgarskap, arbete/yrkesval, andlighet, stöd. De mätbara målen blir: Antal individer i anställning - ökning Upplevd delaktighet - ökning Projektet blir en metodutveckling med syfte att bygga en samverkansmodell mellan de parter som ingår i projektet. Ambitionen är att samverkansmodellen ska kunna tillämpas i andra kommuner och för andra målgrupper där insatsbehoven är av liknande karaktär. Nya rutiner som inte bygger på relationer utan på en kronologi av insatser byggs upp kring eleverna. Projektet kan peka på brister och bygga upp nya fungerande rutiner som gör parterna i
6 projektet bättre rustade för framtiden i arbetet med unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning. Kronologin utformas av projektledare i samråd med intressenterna Exempel på rutiner och insatser: Dokumentation: utredningar - pedagogiska översättningar, Funktiondbedömning, läkarintyg Insikt Nätverk Vem hjälper mig med vad när jag behöver hjälp. Hur får dessa personer veta det jag själv inte kan ta reda på. Utbildning av såväl nätverk som personal. Organisation Organisationen byggs som en samverkansmodell av kronologiska insatser och utformas av projektledarna. Projektet kräver och leds av två heltider: specialpedagog och arbetsterapeut som blir projektetets ledare. Dessutom krävs ytterligare resurser i form av psykolog, läkare på vardera 25 %. Därutöver 25 % i ledningsresurs förlagd till Sektion specialverksamhet vilket möjliggör samarbete med andra utvecklingsprojekt t ex med Hjälpmedelsinstitutet. Dessutom finns tid avsatt i budget för att ge möjlighet för intressenterna att delta i arbetsgrupper. Projektledare är sammankallande för referensgrupp med representanter från de olika aktörerna i syfte att driva projekets samverkansformer framåt. Projektledare är sammankallande för avgångskonferens vilket utgör en gemensam ingång för handläggning inom respektive verksamhet. Projektledare är sammankallande för gemensam utbildningsinsats för de som berörs av projektet. Tid & aktivitetsplan Projekttid: 4 år med start av 50 % projektledning en termin tidigare Målgruppen avser ungdomar med lindrig utvecklingsstörning inskrivna i gymnasiesärskolan på specialutformade och nationella program.
7 Målsättningen är att eleven i samverkan med det nätverk (dvs projektets deltagare samt elevens sociala nätverk ) som finns runt eleven kan förstå sin diagnos, sina styrkor och svagheter på ett sätt som stärker en positiv självbild. Projektet Koll på läget har fyra olika spår: 1. Ökad insikt hos individen själv om styrkor och svårigheter. Framförallt kunskap om vad funktionsnedsättningen innebär för mig samt strategier för att kunna möta och kompensera nedsättningen 2. Kunskap hos berörda instanser både om funktionshinder i stort och om funktionshindret och dess konsekvenser för den enskilde individen vilket är en förutsättning för förståelse 3. Attitydpåverkan i de samarbetssituationer som inkluderade gymnasiesärskoleelever befinner sig i. 4. Hållbar och aktuell dokumentation som ett stöd i individens utveckling och förutsättning för att söka berättigade insatser Exempel på aktiviteter -Projektet startar med en gemensam utbildningsinsats riktad till berörd personal hos projektets intressenter samt Åtvidaberg och Kinda kommuner, för att nå gemensam grund och samsyn. -Övrig kompetensutbildning. - Pedagogisk översättning av WISCIII a la Meissner vid inskrivning eller år 1 på gymnasiet. Löpande kommunicerad funktionsbedömning. - Projektet erbjuder funktionsbedömning under år 1 för att varje elev ska få en god kunskap kring sina egna förutsättningar, för att utgöra en pedagogisk grund för att kunna rikta utbildningen och på bästa sätt utveckla elevens starka sidor för att öka chanserna till självförsörjning efter genomgångna studier. Det är också viktigt att följa upp elevens utveckling över tid då t ex invandrarungdomar som assimilerats i samhället och fått språk och kulturförståelse kan vara i behov av ny utredning. -Avgångskonferens. Med skolan som arena ges möjlighet för Försäkringskassa, AF, LSS-handläggare, utförare inom Daglig verksamhet att samverka för indvidens fortsatta insatser. - Funktionsbedömning med läkarintyg och utskrivningssamtal i samverkan med AF och Försäkringskassan inför framtiden i år 3 och 4 för att få rätt arbete/sysselsättning och rätt stöd från samhället. Om möjlighet ta fram en gemensam bedömningsmatris som kan användas av flera aktörer. - Klargöra vem som långsiktigt har ansvar ( primärvård, habilitering, skolhälsovård m fl ) för det läkarintyg som krävs vid ansökan av olika insatser efter projektets slut. - Skolundervisning i samarbete med andra aktörer som bidrar till att nå målet. Förstärka, förtydliga och konkretisera det
8 uppdrag som aktörerna har genom att använda skolan som en plattform och bas. Ta fram kursmaterial till Kommunikation och samspel, lektioner i ämnet varje vecka. - Föräldrautbildning/föräldrainformation/möten sker i samarbete med projektets intressenter och erbjuds parallellt under hela gymnasietiden. - Bygga upp en återkommande regelbunden samverkan enligt schema under fyra år med andra aktörer såsom Ungdomshälsan och FK, LSS fritid och Jobbtorget, habilitering m. fl. för ökad själinsikt och vidare bearbetning. - Dokumentation och informationsmaterial. - Hemsidor för målgruppen - Ta fram material guideböcker för unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning och anhöriga - Under hela gymnasietiden finns möjlighet till individuellt samtalsstöd och coachning - Friskvård, hälsoaspekt - Hjälpmedelsinstitutet vill gärna vara med och stötta attitydpåverkan och visa vad teknikstöd och ändamålsenliga hjälpmedel kan betyda. Grupper och sammankallande Projektledare är sammankallande för referensgrupp med representanter från de olika aktörerna i syfte att driva projekets samverkansformer framåt. Projektledare är sammankallande för avgångskonferens vilket utgör en gemensam ingång för handläggning inom respektive verksamhet. Projektledare är sammankallande för gemensam utbildningsinsats för de som berörs av projektet. Projeketet är förankrat hos samtliga parter i projektansökan som också kommer att vara arbetande och bidragande part i projektet. Planerad budget Resurser krävs i form av psykolog, läkare, arbetsterapeut, specialpedagog, Av dessa utgör arbetsterapeut och specialpedagog, två st projektledare som även är operativa och leder helheten i projektet tillsammans med en ledningsresurs på 25 % placerad på Sektion Specialverksamhet. Projektet kräver två heltider: specialpedagog och arbetsterapeut Projektet kräver en psykolog på 25 % och en läkare på 25 %
9 Lönekostnad Projektets tjänster Intressenters lönekostnader Övriga kostnader Uppstart, utbildning, information, utskick, utvärdering mm Summa per år Ht År År År År Totalt 7587 Bildningsnämnden medfinansierar projektet med kr under ht Dessa används till 6 månaders heltidstjänst för en projektledare som en förberedelse inför projektets start. Detta för att skapa så goda förutsättningar som möjligt och inte förlora projekttid för planering. Uppföljning Genom projektledare bildas referensgrupp med representanter från de olika aktörerna som genom regelbundna träffar följer projektet och rapporterar till respektive huvudman. Här presenteras den löpande uppföljning och utvärdering av projektet. Utvärdering Viktigt med en pågående utvärdering för både individens och projektets skull. Det är även av stor vikt för de olika intressenternas utvecklingsarbete. Val av metod för utvärdering sker under förprojekteringstiden ht Projektledaren har även i uppgift att undersöka möjligheten att samarbeta med universitet och högskolor kring utvärdering. Lämpliga metoder och mätområden kan vara: - Sjävskatttning av insikt kring den egna funktionsnedsättningen - Delaktighet som aspekt av positiv hälsa. ( ex CHILD ) - Antal individer i anställning ett år efter avslutade studier - Allmänt hälsotillstånd för inidiver som ingått i projektet jämförs med hälsotillstånd för individer som inte ingått i projektet. - Samhällsekonomisk nytta ( ex Payoff )
10 Mätpunkt: år 1 och år 4 i dag att jämföra med år 1 och 4 när projektet genomförs. Jämför även med 2 år efter avslutad skola. Projektets framtid efter avslut Projektet blir en metodutveckling med syfte att bygga en samverkansmodell mellan de parter som ingår i projektet. Projektet bygger på nya och befintliga resurser som kan användas i en organiserad samverkan. Målet är ett nytt sätt att arbete som får fäste i våra respektive organisationer. Ambitionen är att samverkansmodellen ska kunna tillämpas i andra kommuner och för andra målgrupper där insatsbehoven är av liknande karaktär. Tillsammans syftar det till att ge ett stöd som leder till ökad möjlighet för individen att kunna utföra ett förvärvsarbete eller bedriva studier samt delta i ett fullvärdigt vuxenliv. Datum Underskrift Uppdragsgivare Projektledare
Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam
KOLL PÅ LÄGET Bakgrund Insikten om funktionsnedsättningen Dialogen mellan verksamheterna Godtycklighet i stödinsatser Aktivitetsersättningen skolan vuxenlivet Läkarintyg Alla har uppdraget men ingen kan
Läs merKoll på Koll med skolan som arena
Koll på Koll med skolan som arena Presentation Åsa Strömberg elevhälsochef och projektledare Koll på Läget Mera Koll Samma Koll Vår resa 2009-2018 Nätverk Gemensam problembild Förändring av arbetssätt
Läs merAlla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam
Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam Nuläge Skolan erbjuder stöd inför ungdomarnas transition men stödet upphör i samband med skolavslutning Jobbtorget erbjuder arbetsmarknadsinriktat
Läs merMera Koll PROJEKTANSÖKAN. Projektbenämning
Projektbenämning Mera Koll Projektledare och projektägare Utbildningskontoret Bildningsavdelningen Sara Frank, sakkunnig Apotekaregatan 13C 581 81 Linköping Sara.frank@linkoping.se 013-207686 Målgrupp/målgrupper
Läs merPROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28
LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND PROJEKTPLAN Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 Projektbenämning Utveckling och implementering av långsiktigt stöd i arbetslivet Projektägare Linköpings kommun/omsorgskontoret
Läs merArbete med Unga på Arbetsförmedlingen
Arbete med Unga på Arbetsförmedlingen Särskilt uppdrag unga med funktionshinder Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag att bedriva verksamhet för vissa unga med funktionsnedsättning: elever som fyllt
Läs merVåga se framåt, där har du framtiden!
Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat
Läs merPROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR
PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav
Läs merUppdragsspecifikation
Uppdragsspecifikation 2014-03-28 NP-center Omfattar stöd för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller problematik enligt: - Socialtjänstlagen (SoL) - Lagen om stöd och service till vissa
Läs merFörstudie unga med funktionshinder i Västerbottens län
Förstudie unga med funktionshinder i Västerbottens län Projektansökan till Samordningsförbunden, Umeå, Skellefteå och Lycksele Deltagande parter bakom projektförslag Arbetsförmedlingen rehab Försäkringskassan
Läs merAnsökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2
Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1
Läs merInformation om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)
Information om LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Vad är LSS? LSS är en rättighetslag som genom tio olika insatser ska garantera personer, som har omfattande och varaktig funktionsnedsättning,
Läs merSamordningsförbundet PROTOKOLL Nr 5/09 1 Sydnärke
Samordningsförbundet PROTOKOLL Nr 5/09 1 Datum: 2009-05-27 Tid: 9.00-12.00 Plats: Kommunhuset i Kumla Närvarande: Ledamöter Ordförande Annica Eriksson, Kumla kommun V ordförande Inga-Britt Ritzman, Örebro
Läs merAnsökan om medel från samordningsförbundet
Ansökan om medel från samordningsförbundet Uppgifter om sökande organisation (stödmottagare) Organisationens namn Skellefteå Kommun Enhet/arbetsställe Socialkontoret Firmatecknare/Chef Lotta Svärd Organisationsnummer
Läs merAnsökan om ytterligare medel för SATSA implementeringsprojekt för 2012
Ansökan om ytterligare medel för SATSA implementeringsprojekt för 2012 Bakgrund Det övergripande syftet för SATSA implementeringsprojekt har varit att de samverkande myndigheterna gemensamt under 2011
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merErfarenheter från. projektet. Koll på läget
Erfarenheter från projektet Koll på läget av Annika Wallin Blira Konsult AB mars 2014 Förord»Alla har uppdraget, men ingen klarar det ensam«så uttryckte verksamhetschefen för vuxenhabiliteringen i Linköping
Läs merLSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är
Läs merESF-projekt Samstart Skype möte
ESF-projekt Samstart Skype möte 190523 Utlysning med inriktning fast etablering på arbetsmarknaden av unga funktionsnedsatta Bidra till att modeller utarbetas och/eller strukturer utvecklas med syfte att
Läs merInformation om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
LSS handläggare Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag med tio insatser som ska garantera att
Läs merBakgrund därför startade projektet 4. Så fungerar samverkansmodellen 7. Röster i rapporten 9. Framförhållning och planering 10
Innehållsförteckning Projekt Koll på Läget 3 Bakgrund därför startade projektet 4 Så fungerar samverkansmodellen 7 Röster i rapporten 9 Framförhållning och planering 10 Ökad kunskap om varandras uppdrag
Läs merVi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv
Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Med fokus på livet efter studenten Susanne Borg och Pia Ekman arbetar på olika sätt för att unga med funktionsnedsättning
Läs merMottganingsteamets uppdrag
Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse
Läs merUtbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gav den 18 oktober 2017, Barnoch utbildningsförvaltningen i uppdrag att:
Bakgrund Många unga som avslutat sin skolgång från särskolan eller specialutformade program för personer med funktionsnedsättning övergår direkt till daglig verksamhet, trots att en förmodad arbetsförmåga
Läs merProjektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning
Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Bakgrund Sedan flera år tillbaka har det funnits en tydlig politisk
Läs merANSÖKAN TILL NP-SAMVERKAN (Neuropsykiatrisk Samverkan) Används fr.o.m. 2013-09-02
ANSÖKAN TILL NP-SAMVERKAN (Neuropsykiatrisk Samverkan) Används fr.o.m. 2013-09-02 Ja: 18-30 år Bor i Norrköping, Söderköping eller Valdemarsviks kommun. (Uppfyller kriterier för projektets målgrupp) Funderingar
Läs merArbetsgrupp behovet av insatser till personer med neuropsykiatriska funktionshinder
Rapport Arbetsgrupp behovet av insatser till personer med neuropsykiatriska funktionshinder Utfärdare Grace Hagberg, processtödjare Norrköpings Samordningsförbund Bakgrund Norrköpings Samordningsförbund
Läs merStöd och service till dig som har en funktionsnedsättning
Stöd och service till dig som har en funktionsnedsättning Foto: Anna Hahn von Dorsche, Sollentuna kommun www.sollentuna.se Innehållsförteckning Vård- och omsorgsnämnden och kontor Stöd i vardagen Lagen
Läs merLSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till
Läs merPROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.
Huvudsammanställare Ann-Sofi Ringkvist Datum:2009-02-19 PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning: STEGET till arbete Projektledare och projektägare Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,
Läs merSlutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011
Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011 Inledning Syftet med SATSA-projektet var att utveckla nya samverkansformer mellan Örebro kommun landstinget arbetsförmedlingen och försäkringskassan, så att
Läs merCREA. Crea (Coachning-Rehabiitering-Engagemang-Arbete)
CREA Crea (Coachning-Rehabiitering-Engagemang-Arbete) Bakgrund/problemformulering Under rådande omständigheter med en krympande arbetsmarknad och ändrade regler inom bl.a. sjukförsäkringen kommer antalet
Läs merPROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT
Ansökan Datum 2015-07-16 Sida 1(1) Individ- och familjeomsorgen Daniel Åhnberg danielo.ahnberg@hellefors.se Mari Grönlund SOFINT c/o Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET
Läs merLSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning
LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet
Läs merBirka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt
Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor
Läs merSkola till arbete. Pilotstudie. Flera funktionsnedsättningar. Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping.
Skola till arbete Pilotstudie Flera funktionsnedsättningar Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping Vägar till arbete Flera funktionsnedsättningar Allmänna arvsfonden 6 terminer
Läs merProjektplan. Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg
Projektplan Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg Projektplanen skall fungera som projektets manual/handbok och förklara projektets metodik och beskriva vilka aktiviteter som projektet
Läs merLSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:
Läs merPersonkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.
För vem? För att omfattas av lagen måste man tillhöra en viss personkrets, alla funktionshindrade omfattas alltså inte av LSS. Med hjälp av medicinskt underlag gör LSS-handläggaren bedömning av om man
Läs merAnsökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun
1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har
Läs merGemensamma taget, GT
Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar
Läs merUNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade
Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund
Läs merLSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade
Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd
Läs merStöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder
Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.
Läs merÅterrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning
Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning
Läs merLSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man
Läs merInsatsens startdatum planeringsfas deltagarfas
1 (6) Återrraportering till Försäkringskassan avseende insats som bedrivits med extra medel för 2016 Rapporten ska vara Försäkringskassan tillhanda senast den 31 december 2016. Skickas med e-post till:
Läs merVerksamhet i samverkan
2015-11-24 1 (9) BILAGA 3 Verksamhet i samverkan Lokal överenskommelse mellan Falköpings kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten 2 (9) I bilaga 3 görs en beskrivning
Läs merPlattform. Föreslag. 13/6 föreslås. Valdemarsvik) med. Stellan.
Minnesanteckningar, Beredningsgrupp, 13-1-33 Närvarande: Stellan Svensson, Jenny Bergqvist, Grace Hagberg, Tina Johansson, Tove Brusman, Lars Carlsson, Sandra Lundqvist Medén, Eva Lotta Jonsson, J Karl
Läs merBistånd och insatser enligt SoL och LSS
Bistånd och insatser enligt SoL och LSS Vad innehåller broschyren? I denna broschyr finner du information om det stöd och de insatser Strängnäs kommun har att erbjuda enligt socialtjänstlagen (SoL) för
Läs merLagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL
Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten
Läs merKvalitetsgaranti - Enheten för vuxna
ENHETEN FÖR VUXNA Sid 1 (5) Giltig 2016 - Inom enheten för vuxna utreder och föreslår vi insatser för dig som ansöker om ekonomiskt bistånd, socialpsykiatriska insatser, söker stöd för våld i nära relationer
Läs merOCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen. Daglig verksamhet
OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen Daglig verksamhet INNEHÅLL 3 Vem får daglig verksamhet 3 Dagcenter 4 Försäkringar 4 Habiliteringsersättning 5 Resor 5 Sjuk- och hälsovård 6 Hjälpmedel 7 Fritids- och
Läs merPressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde. Ärende 4 Barn och ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos
1 Omsorgsnämnden 2008-01-30 Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell (fp), telefon 013-20 62 51 eller 070-382 47
Läs merFRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund
FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Kort bakgrund. Lunds kommun 119 000 invånare Ca. 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Hög andel får försörjningsstöd
Läs merErfarenheter från. projektet. Koll på läget
Erfarenheter från projektet Koll på läget av Annika Wallin Blira Konsult AB mars 2014 Förord»Alla har uppdraget, men ingen klarar det ensam«så uttryckte verksamhetschefen för vuxenhabiliteringen i Linköping
Läs merErfarenheter från. projektet. Koll på läget
Erfarenheter från projektet Koll på läget av Annika Wallin Blira Konsult AB mars 2014 Förord»Alla har uppdraget, men ingen klarar det ensam«så uttryckte verksamhetschefen för vuxenhabiliteringen i Linköping
Läs merLSS Information för personer med funktionsnedsättning
LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service
Läs merRIKTLINJER. särskilda insatser enligt socialtjänstlagen till psykiskt funktionshindrade. Beslutade av socialnämnden
SOCIALFÖRVALTNINGEN 2010-06-22 RIKTLINJER särskilda insatser enligt socialtjänstlagen till psykiskt funktionshindrade Beslutade av socialnämnden 2010-08-31 2(7) Riktlinjer för särskilda insatser enligt
Läs merVuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum
050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen
Läs merInformation om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg
Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder
Läs merAtt studera med primär immunbrist
Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera
Läs merPå organisatorisk nivå visar NNS erfarenheter på att:
D A T U M 131213 D I A R I E N R Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan, SOU 2013:74 Nationella
Läs merarbete, ekonomi och fritid
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Information om arbete, ekonomi och fritid Vilka möjligheter har du att få ett arbete? Det finns olika möjligheter att få arbete och det finns särskilt stöd att få. Om du
Läs merLSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning
Läs merLag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.
Läs merBehöver ditt barn stöd från samhället?
Behöver ditt barn stöd från samhället? Den här broschyren riktar sig till dig som har ett barn med funktionsnedsättning. I den finns information om vilket stöd du och barnet kan få från samhället. Här
Läs merAnsökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund
2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar
Läs merInformationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.
Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som
Läs merV I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019
V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019 LSG Västra Sörmland Mars 2019 1. Bakgrund Under arbetet i Vinka IN (som delvis finansieras
Läs merVerksamhetsplan 2015
Verksamhetsplan 2015 med budget 2015-2017 för Finnvedens Samordningsförbund Förbundets vision: DELAKTIGHET SOM GER BÄTTRE EGENUPPLEVD HÄLSA, ÖKAD ARBETSFÖRMÅGA OCH HÖGRE GRAD AV SJÄLVFÖRSÖRJNING 1 1. Inledning
Läs merAnsökan Plattform Norrköping
1(9) Ansökan Plattform Norrköping Jag ansöker om att få delta i Plattform Norrköping Förnamn Efternamn Personnummer Adress Postnummer/Ort Telefon/Mobil Mail Hur når vi dig? Telefonsamtal SMS Mail Brev
Läs merVälkommen till STÖD & SERVICE. - insatser enligt LSS i Landskrona stad
Välkommen till STÖD & SERVICE - insatser enligt LSS i Landskrona stad STÖD & SERVICE - ger dig med funktionsnedsättning en möjlighet att leva som andra Här hittar du information om vilket stöd och vilken
Läs merVerksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)
Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Samverkan mellan Älmhults kommun och Arbetsförmedlingen i Älmhult Målgruppen unga i åldern 16-24 år som står utanför arbetsmarknaden är varierad med en
Läs merLSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger
Läs merProjektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en
Läs merSamarbete och utveckling
Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska
Läs merInsteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet
2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen
Läs merKontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28
Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o
Läs merÖversikt transnationellt erfarenhetsutbyte Projekt Arbetsliv 2012
Översikt transnationellt erfarenhetsutbyte Projekt Arbetsliv 2012 4. Jakobstad (v. 48) Arbetsgrupp från Projekt Arbetsliv, Optimax 2. Helsingfors (v. 21) Projekt Arbetsliv, Arbetsförmedling, Försäkringskassa
Läs merLaila Andersson & Helena Esbjörnsson
KALMAR KOMMUN Projektansökan KRUS KALMAR Laila Andersson & Helena Esbjörnsson 2016-02-04 1 Innehåll Namn på aktiviteten... 2 KRUS KALMAR... 2 Ägare av aktiviteten... 2 Bakgrund och behov... 2 Försäkringskassan...
Läs merLSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.
LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet
Läs merVerksamhetsplan och budget 2013
Om Lunds samordningsförbund Lunds Samordningsförbund startade sin verksamhet i juni 2009 och är en fristående juridisk person. Medlemmar i Lunds Samordningsförbund är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,
Läs merFastställd av kommunstyrelsen
VANSBRO KOMMUN RIKTLINJER för Boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Fastställd av kommunstyrelsen 2014-01-14 Inledning Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare i
Läs merVÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS
VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser
Läs merGymnasiesärskolan Skellefteå Kommun
Gymnasiesärskolan Skellefteå Kommun Tyckte du att det här lät intressant? Läs mer på www.skellefteagymnasieskola.se Illustration: Kristina Alfonsdotter Gymnasiesärskolan I denna broschyr har vi samlat
Läs merAnsökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost
Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads
Läs merOmsorg om funktionshindrade. Information och stödformer
Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga
Läs merInformation om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Information om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Vem har rätt till LSS För att ha rätt till LSS-insatser måste din funktionsnedsättning omfattas av någon av följande punkter, vilket
Läs merÖverenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten
H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva-Charlotte Bernthson, verksamhetschef Habiliteringsverksamheten i Sörmland 2011-11-17 HH-HOH10-064 PVN-HSF12-048 Överenskommelse angående ansvarsfördelning
Läs merStöd till dig som har en funktionsnedsättning
Stöd till dig som har en funktionsnedsättning norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun 1 Stöd för ett självständigt liv Att ha en funktionsnedsättning kan innebära att vissa delar av livet är svåra
Läs merVerksamhetsberättelse Social Rehab 2011
Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter
Läs merFrågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen
Promemoria 2018-10-02 Komm2018/06 Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06 Nationell samordnare Mandus Frykman 08-4059542 072-2128658 mandus.frykman@regeringskansliet.se
Läs merNyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst
Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Arbetsförmedlingens uppdrag Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering.
Läs merFör ett tryggt och självständigt liv. Att ansöka om stöd. För dig med funktionsnedsättning. goteborg.se/funktionsnedsattning
För ett tryggt och självständigt liv Att ansöka om stöd För dig med funktionsnedsättning goteborg.se/funktionsnedsattning Styrande lagar SoL och LSS Du som bor i Göteborg ska kunna vara självständig och
Läs merInformation om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178
Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du
Läs mer➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.
Läs merSjälvinskrivningsdokument
Självinskrivningsdokument Hej För att förenkla och förbättra kvaliteten på de uppgifter som vi dokumenterar om dig ber vi dig att förbereda ditt möte hos oss genom att så gott det går fylla i de uppgifter
Läs merYTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77. SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm
1 (8) YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77 SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning
Läs merEfterstöd varför? Individuellt behov. Företagens behov, Hela kedjan. Förstudie Efterstöd, Ramböll sept. 2017
Efterstöd varför? Individuellt behov Företagens behov, Hela kedjan Förstudie Efterstöd, Ramböll sept. 2017 Beslut Samordningsförbundet Södra Vätterbygden 2018 Mål Pröva arbetsmodell med samordnat stöd
Läs mer