Mera Koll PROJEKTANSÖKAN. Projektbenämning

Transkript

1 Projektbenämning Mera Koll Projektledare och projektägare Utbildningskontoret Bildningsavdelningen Sara Frank, sakkunnig Apotekaregatan 13C Linköping Målgrupp/målgrupper Elever som går specialklass Asperger på Birgittaskolan Intressenter Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Landstinget o Barn- och ungdomshabiliteringen/vuxenhabiliteringen o Barn- och ungdomspsykiatrin/vuxenpsykiatrin Linköpings kommun o Utbildningskontoret (Birgittaskolan, Jobb- och Kunskapstorget) o Socialkontoret (Individ- och familjeomsorg, LSS) Övriga intressenter/möjliga samarbetspartners Elsa Brändström skola (KOMVUX), företag, Connexi, övriga gymnasieskolor i Linköping, kranskommuner (Kinda, Åtvidaberg), SPSM, Attention, Autism-och aspergerföreningen, LIU, folkhögskolor Bakgrund och behov Bakgrund Projektet Koll på Läget som riktade sig mot särskolans elever och deras övergång från gymnasiet till vuxenlivet avslutas till årsskiftet 14/15. Resultaten av projektet har varit positiva från alla intressenter och arbetssättet kommer nu att implementeras i den ordinarie verksamheten. Behoven som kunde identifieras hos individerna inom särskolan har också identifierats hos eleverna inom verksamheten aspergerklass på Birgittaskolan. Därför ansöker intressenterna om ett projekt som tillvaratar de goda erfarenheterna från Koll på Läget men också utvecklar metodiken mot en ny målgrupp där behoven till viss del är desamma men där det också finns väsentliga skillnader jämfört med Koll på Lägets målgrupp.

2 IVAS, Aspergerklass på Birgittaskolan 2001 startade IVAS på Berzeliusskolan med 6 st elever. Upptagningsområdet var hela Östsamområdet. De första åren kom cirka hälften av eleverna från Norrköping. Numera tas i huvudsak emot elever som kommer från Linköping, Kinda och Åtvidaberg. Idag 86 elever inskrivna på IVAS-Birgittaskolan/Specialklass Asperger. Dessa är fördelade på två nationella program (NA, SA) samt individuellt alternativ som är ett introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till nationellt program på gymnasieskolan. Dessutom pågår ett arbete tillsammans med Anders Ljungstedts Gymnasium att erbjuda yrkesprogram. Utbildningen är utlagd på fyra år för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig utbildningen trots funktionsnedsättningen. Alla elever har diagnoser inom autimspektrum-området, ofta tillsammans med andra diagnoser som ADHD, ADD, ångest, depression m.m. De senaste åren har man sett en markant ökning av elever inom målgruppen men också en ökning av kombinationer av diagnoser/poblematik som ångest, depressioner, självskadebeteenden och hemmasittarproblematik. I och med att regelverket kring mottagande till särskolan förändrades 2011 ser man en ökning av elever med autism och låg begåvning inom aspergerklassen. Elever i målgruppen som inte är behöriga till nationella program har också ökat och det förekommer också elever utan några betyg från grundskolan. Efter avslutade studier på IVAS Specialklass Asperger har eleverna tidigare gått vidare till studier (LIU, folkhögskolor, KY/YH), praktik (Jobb och kunskapstorget, Conexi) eller daglig verksamhet (LSS). I något enstaka fall har man fått en anställning med lönebidrag. I det gamla gymnasiet (före 2011) har ca 70 % av verksamhetens elever som gått nationellt program gått ut med fullständigt gymnasiebetyg och därmed varit behöriga för studier på högskolenivå. Med den nya läroplanen för gymnasieskolan, där kraven höjts inom de områden elever med autismspektrumdiagnoser generellt har svårt för, kommer det att bli klart färre elever som klarar kraven för gymnasieexamen. Detta ställer nya krav på hur skolan behöver utformas och hur eleverna behöver förberedas för vuxenlivet. Det betyder att det behövs fler vägar för elever med den problematiken för att kunna gå vidare mot studier, praktik, arbete eller annan sysselsättning. Det blir inte längre lika många som har möjlighet att direkt läsa vidare på högskolan. För att få behörighet till högskolestudier kommer eleverna i många fall att behöva läsa in/upp betyg på Komvux. Om dessa elever ska ha en möjlighet att klara detta behövs ett stöd mot målgruppen även för Komvux. Tidigt uppstod behovet av att erbjuda elever praktik. Från 2006 har skolan kunnat ge de elever som haft behov av praktik en möjlighet till kortare praktikperioder. En förutsättning för detta har varit erbjudande till praktikplatserna om extrastöd på plats, samt information om elevernas behov av stöd. Koll på Läget Under har Linköpings kommun genomfört projektet Koll på Läget. Projektet har finansierats av Samordningsförbundet Centrala Östergötland och intressenter in i projektet har varit Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget genom Vuxenhabiliteringen och Linköpings kommun genom bildningskontoret, socialkontoret och omsorgskontoret. Projektet har syftat till att bygga en samverkansmodell för att underlätta övergången för gymnasiesärskolans elever från skolan till vuxenlivet.

3 Arbetet har varit mycket lyckosamt och tillsammans har berörda verksamheter hittat arbetsformer som är mycket gynnsamma för både individen och verksamheterna. När projektet nu avslutas i december 2014 fortsätter verksamheterna att arbeta efter samverkansmodellen och en gemensam överenskommelse undertecknas. Under Koll på Lägets projekttid har endast gymnasiesärskolans målgrupp berörts av insatserna. Intressenterna är dock mycket angelägna om att få möglighet att pröva den gentemot andra utsatta grupper av ungdomar som riskerar att hamna i utanförskap och där övergången från gymnasieskolan till vuxenlivet utgör en risk. Under projektet Koll på Läget har en arbetsterapeut gjort funktionsbedömningar av eleverna med syfte att stärka upp dokumentationen kring elevens styrkor och svagheter vilket har gett bättre underlag för såväl läkarintyg som insatser via arbetsförmedling, jobb- och kunskapstorget samt vid LSS-handläggning. SAMVERKANSMODELLEN Koll på Läget Praktikgenomgång Åk 3-4. April till oktober. Gymnasiesärskolans vägledare bjuder in Arbetsförmedlingen och Jobb- och Kunskapstorget samt praktikansvariga lärare för att diskutera erfarenheter från elevernas praktik och deras framtida möjligheter. På våren möts man kring eleverna i årskurs 3 och på hösten följs samma elever upp i årskurs 4. De elever som diskuteras är de elever som haft svårigheter att genomföra praktik där Jobb- och Kunskapstorget ska kunna stötta skolan i arbetet. Vid genomgångarna diskuteras även de elever där praktiken fungerat bra och där det finns en etablerad praktikplats med en nyfiken arbetsgivare som kan vara berädd att anställa. I dessa fall går Arbetsförmedlingen in och följer upp med tänkt arbetsgivare och informerar och förbereder för en anställning. Framtidsmässa Åk 3 och 4. November. Intressentgruppen och andra verksamheter med uppdrag mot målgruppen presenterar sig för elever och lärare. Elever och lärare besöker mässan som del i undervisningen under skoltid. Mässan är även öppen kvällstid för elever, anhöriga och andra intresserade. Målet är att eleverna ska få möjlighet att ställa frågor och få infromation om livet efter studenten. Skolans vägledare har hand om det praktiska i att planera för mässan. Vägledning Åk 4. December. Gymnasiesärskolans vägledare träffar eleverna individuellt för vägledningssamtal. Vid samtalet diskuteras hur praktiken fungerat och vad eleverna vill göra efter skolan. Övergripande samverkan ÖS-samtal Åk 4. Januari. Intressentgruppen träffas utan eleverna. Intressenterna diskuterar utifrån den dokumentation som finns, vilka stödbehov varje elev har och om han eller hon kvalificerar sig för stöd hos respektive part. Framtidssamtal Åk 4. Februari. Intressentgruppen och eleven tillsammans med en anhörig träffas för att göra en planering inför framtiden. Gruppen visar på vilka vägar som är öppna, men det är alltid eleven som bestämmer i slutänden. Målet är att upprätta en form av kontrakt eller handlingsplan över vad som ska göras för att förbereda arbete, sysselsättning eller studier, en hållbar ekonomi, boende, en bra

4 fritid och god hälsa. Det kan till exempel stå i kontraktet att eleven ska skriva in sig på Arbetsförmedlingen eller göra ett första besök på Jobb och Kunskapstorget under vårterminen. Planeringen dokumenteras och undertecknas av eleven och de berörda intressenterna. Uppföljande vägledning Åk 4. Maj-juni. Vägledaren träffar varje elev för att följa upp vad som hänt under våren och om planerna inför sommaren och hösten kvarstår. Vid behov förnyas kontkaterna med aaktuell verksamhet. Efter skolgång. Jobb- och kunskapstorget ansvarar för att följa upp elevgruppen som helhet under minst två år samt vid behov erbjuda vägledning och praktik. Behov Behoven har redogjorts för i bakgrunden vad gäller skolans perspektiv. Nedan följer övriga intressenters beskrivning av målgruppens behov och därefter generella behov hos eleverna. Habiliteringen Barn- och ungdomshabiliteringen och Vuxenhabiliteringen arbetar med personer med autismspektrumdiagnos (tex. asperger, autism) och ser stora behov av att samordna de insatser i samhället som målgruppen har rätt till och behov av. Vuxenhabiliteringen, som möter målgruppen som vuxna, pekar på behovet av att jobba med individens självbild och insikt kring konsekvenser av funktionsnedsättningen och ge stöd för att hitta strategier för att kompensera. Genom att under gymnasietiden rusta eleverna för framtiden och hela livssituationen kan mycket av individens misslyckanden förebyggas. För att kunna jobba framgångsrikt med individen behöver även nätverket och anhöriga runt omkring involveras och få ökad kunskap om funktionsnedsättningen och individens förutsättningar. Försäkringskassan Försäkringskassan har avsatt särskilda medel för att stärka samordningen av insatser för unga i syfte att förbättra stödet att närma sig arbetsmarknaden. Tidigare erfarenheter visar att individens delaktighet och nära samverkan mellan relevanta aktörer är två framgångsfaktorer för att individerna ska kunna närma sig arbetsmarknaden. Det är viktigt att tidigt identifiera individens behov av habilitering och/eller aktiverande insatser för att sedan samordna de insatser som individen behöver. Unga med funktionsnedsättning behöver ofta flera parallella insatser från olika aktörer. Lokalt ser Försäkringskassan positivt på effekterna av det arbete som Koll på läget visat. Särskilt betydelsefullt har arbetsterapeutens bedömningar och insatser varit. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag att bedriva verksamhet för vissa unga med funktionsnedsättning. Målgrupperna för det särskilda uppdraget är unga gymnasieelever som fyllt 16 år med diagnostiserade funktionsnedsättning samt personer under 30 år som har aktivitetsersättning inom socialförsäkringen. Verksamhet för unga med funktionshinder innebär att Arbetsförmedlingen samverkar med skolan för att genom vägledning och information underlätta övergång från skola till arbetsliv för den som har ett funktionshinder och har fyllt 16 år men inte 30 år. I övergången från skola till arbetsliv för ungdomar med funktionsnedsättning är SIUS (särskilt introduktions- och uppföljningsstöd) en viktig tidig insats och bör beaktas framför andra programinsatser. Bedömning av insatser för dessa unga bör vara "generös". Det vill säga att kraven på förberedande utredningar, insatser och praktik inte kan vara lika stora för dem som precis har eller är på väg att lämna skolan. Ansvarig arbetsförmedlare och SIUS-konsulenten ska då utgå från den information som skolan och/eller Arbetsförmedlingens kontaktpersoner för Unga med funktionsnedsättning lämnar om den unges funktionsförmåga. SIUS-insats kan

5 påbörjas innan eleven slutat gymnasieskolan/gymnasiesärskolan om syftet är att hitta en praktikplats som kan leda till en anställning. Arbetsförmedlingen har noterat att ungdomar som har haft olika form av kontakt med arbetslivet, bl.a. genom APL har en kortare väg till arbete än de som inte haft det. Arbetsförmedlingens primära uppdrag är att matcha och har eleverna en god självinsikt och kunskap om sina förmågor underlättar det möjligheten att snabbt finna ett arbete. Utan denna insikt behöver Arbetsförmedlingen istället lägga resurser på ytterligare utredningar. Det är därför viktigt att det finns tillräckligt med personalresurser för att hjälpa eleverna att hitta praktikplatser. Socialkontoret Dokumentation från gymnasieskolan underlättar handläggningen av LSS-insatser såsom daglig verksamhet och boendestöd. Därför ser socialkontoret ett behov av samverkan och dialog kring elevens behov efter gymnasieskolan. Jobb- och kunskapstorget Jobb- och kunskapstorget är delaktiga i processen under år 4 idag och behov av ökad samverkan finns. Många elever från målgruppen faller under det kommunala aktivitetsansvaret (ungdomar under 20 som ej har genomgått ett nationellt program) och insatser mot dessa ungdomar kräver såväl tidig samverkan som en noggrann uppföljning. Generella behov Svårigheter Insikt och acceptera funktionsnedsättningen att få vara som alla andra Svårigheter att ta nya kontakter och beskriva sina behov Hitta sin plats i samhället och yrkeslivet Sent diagnostiserade dialog med grundskolan Depression, psykiska ohälsa Hemmasittare ca 30 % av gruppen har olika former av hemmasittarproblematik Svaga nätverk stöd till anhöriga Bemötande och kommunikation Elevens behov Funktionsnedsättningen ger konsekvenser i individens alla situationer. Genom att få jobba brett med individens hela livssituation ser vi ökade förutsättningar att nå målen i skolan och att lyckas bättre i övergången till vuxenlivet. För att nå dit ställer det krav på ökad samverkan mellan skolan och övriga aktörer. Genom att använda tiden i gymnasieskolan skapas förutsättningar att nå alla elever inom målgruppen, skolan utgör arenan där eleverna finns varje dag och den kontinuiteten möjliggör för övriga aktörer att nå målgruppen. Anhörigas behov Anhöriga har behov av att få stöd i att skapa en realistisk bild av eleven och dess förutsättningar och behov, både nu och inför framtiden. Det finns även en viss ärftlighetsfaktor som påverkar hur anhörigstödet behöver utformas. Det kräver tid för anhöriga att ta in hela situationen. Behov av att bygga förtroende. Behov av helhetsyn Behov att skapa en helhetssyn kring elevens hela situation och syn på denna: skola, fritid, hemsituation, nätverk, framtid och tydliggöra vilken verksamhet som ansvarar för vilket stöd. Behov av utbildning Behov av gemensamma utbildningsinsatser kring målgruppen för att skapa samsyn kring bemötande och gemensamt språk för att beskriva målgruppens behov. Behov av ökad kunskap

6 om varandras uppdrag och förutsättningar. Projektets alla aktörer behöver mötas för att diskutera gemensamma frågor att kunna insatser kring individen under och efter gymnasieskoltiden. Varje elev behöver en handlingsplan för framtiden efter avslutade studier. Syfte Att pröva och anpassa erfarenheter av samverkansmodellen från Koll på Läget mot ny målgrupp och involvera nya intressenter. Att utveckla nya rutiner för att möta behoven hos målgruppen för att underlätta övergången från gymnasieskola till vuxenliv. Mål En smidig övergång från gymnasieskola till vuxenliv. Målet är att ge ett stöd som leder till ökad möjlighet för individen att kunna utföra arbete/sysselsättning eller studier samt ett i övrigt fungerande vuxenliv. Uppföljning och mätbarheten av projektets mål, se under uppföljning och utvärdering. Organisation och Ägare Projektledare 25 % Pedagog 75 % Arbetsterapeut 100 % Socionom 50 % (finansieras av skolan) Psykolog upp till 25 % (finansieras av skolan) Projektgruppen utgörs av projektledare, pedagog, arbetsterapeut och socionom under styrgruppens ledning. Psykolog arbetar med dokumentation och stöd/utbildning/handledning vid behov. Styrgrupp I styrgruppen ingår representanter från samtliga intressenter. Styrgruppen ansvarar för att följa upp projektet och skapa möjligheter i de olika verksamheterna som ingår. Tid & aktivitetsplan 2 år med möjlig förlängning, start under våren 2015 med kick-off och planering, start med elever i skolverksamheten från höstterminen Gemensamstart för projektets intressenter Någon form av Kick off för att ge ett tydligt startskott. Utbildningsinsatser För att skapa gemensamt förhållningssätt och gemensamt språk. Föreläsningar, studiebesök och konferenser. Fungerande modell för övergång från skola till vuxenliv. Att pröva och anpassa Koll på Lägets modell för samverkan gentemot ny målgrupp. En plan för framtiden för varje elev som slutar, med en tydlig ansvarsfördelning. Funktionsbedömningar av AT under skoltid

7 Erbjuda eleverna funktionsbedömningar som underlag att användas vid tex ansökan om aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga hos FK, som underlag för planering av insatser hos AF och LSS, som stöd för insatser under skoltid Elevhälsoarbete Utveckla elevhälsans arbetsformer gentemot målgruppen och att förebygga ohälsa. Rutin för att jobba med hemmasittare under skoltid. Öka skolnärvaro. Samverkan med intensivteam hemmahörande på Råd och stöd. Handledning av skolpersonal Tät dialog mellan skolpersonal, BUP/vuxenpsyk, Habiliteringen och LSS. Skolans personal behöver handledning utifrån förändrad målgrupp. Föräldragrupper Genom föräldragrupper stärka nätverket av anhöriga runt målgruppen. Det finns ett stort behov av att öka kunskap, insikt och att hitta stöd i varandra. Analys av hur KOMVUX skulle behöva utformas för målgruppen. Planerad budget Budget per 12 månader (start april/maj 2015) Personal Projektledning (tillsätts genom skolan, från februari 2015) Pedagog (tillsätts genom skolan) Arbetsterapeut Utbildning Utvärdering Intensivteam Övrigt Summa per år (tillsätts genom samordningsförbundet) Administrativ funktion 25% assistentstöd (genom samordningsförbundet, obligatoriskt för större projekt) Utvärdering Uppföljning enligt samordningsförbundets system SUS och Östgötamodellen. Kvalitativ utvärdering projektet som helhet Uppföljning av elever som slutat skolan Uppföljning av statistik kring närvaro, betyg, examen Uppföljning Rapportering 4-6 gånger per år i nyhetsbrev till alla berörda/intresserade Styrgruppsmöten Intressentgruppsmöten Projektets framtid efter avslut Projektet ska resultera i implementering av de metoder som arbetas fram och ska bäras upp i ordinarie verksamhet efter projektets slut.