Mera Koll Slutrapport SLUTRAPPORT FÖR Mera Koll SAMMANFATTNING. Projektägare: Linköpings kommun Utbildningskontoret

Transkript

1 SLUTRAPPORT FÖR Mera Koll Projektägare: Linköpings kommun Utbildningskontoret Projekttid: Kontaktpersoner som kan svara på frågor om insatsen: Emma Trofast Projektledare/Pedagog tel mail. SAMMANFATTNING Med finansiering av Samordningsförbundet har under projektet Mera Koll genomförts. Projektets syfte var att pröva och anpassa erfarenheter från projektet Koll på lägets samverkansmodell, men mot målgruppen gymnasieelever vid IVAS-gymnasiet. Ytterligare syften var att involvera nya intressenter, att utveckla nya rutiner för att möta behoven hos målgruppen och att underlätta övergången från gymnasieskola till vuxenliv. Målet med projektet var att via samverkan öka förutsättningarna för elever att delta och närvara i skolan samt att efter gymnasiet ha en plan för framtiden, där eleven, efter sin förmåga, finns i ett socialt sammanhang och blir en del av samhället. Samverkansmodellen implementerad i form av att det finns en planering för läsåret 2017/2018 gällande Framtidsmässan, Övergripande samverkanssamtal samt Framtidssamtal. På IVAS finns även ett fungerande Elevhälsoteam bestående av psykolog, sjuksköterska, specialpedagog, kurator och ansvarig rektor. När stödet från IVAS-gymnasium tar slut vid studenten ger den nu implementerade modellen förutsättningar för att ungdomarna nu kommer vara bättre förberedda för framtiden med ökad självinsikt och medvetenheten om hur miljön och kraven bör vara för att vardagen ska fungera.

2 BAKGRUND BAKGRUND Projektet Koll på Läget som riktade sig mot särskolans elever och deras övergång från gymnasiet till vuxenlivet avslutades till årsskiftet 14/15. Resultaten från det projektet var positiva från alla intressenter och arbetssättet är nu implementerat i den ordinarie verksamheten. Behoven som kunde identifieras hos individerna inom särskolan identifierades även hos eleverna inom verksamheten Aspergerklass (senare IVAS) på Birgittaskolan. Intressenterna ansökte om ett projekt som tillvaratog de goda erfarenheterna från Koll på Läget men som skulle utveckla sin metodik mot en ny målgrupp där behoven till viss del var desamma, men där det också finns väsentliga skillnader jämfört med Koll på Lägets målgrupp. Nedan beskrivs de olika verksamheterna beskrivning av målgruppen IVAS-elever. INTRESSENTER/AKTÖRER IVAS, AST-klass på Birgittaskolan 2001 startade IVAS på Berzeliusskolan med 6 st elever. Upptagningsområdet var hela Östsamområdet, som innefattar Östergötland. De första åren kom cirka hälften av eleverna från Norrköping. Numera rekryteras elever huvudsakligen från Linköping, Kinda och Åtvidaberg. Vid projektets start var 86 elever inskrivna på IVAS-Birgittaskolan/Specialklass AST. Eleverna var fördelade på två nationella program; Naturvetenskapsprogrammet (NA), Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) samt Individuellt alternativ (IA) som är ett introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till nationellt program på gymnasieskolan. Utbildningarna NA och SA är utlagd på fyra år för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig utbildningen trots funktionsnedsättningen. Alla elever på IVAS har diagnoser inom autismspektrum-området, ofta tillsammans med andra diagnoser som ADHD, ADD, ångest, depression m.m. Ungefär samtidigt som projektet startade förändrades diagnostiseringen och aspergerdiagnos ingår numer i Autismspektrumtillstånd som förkortas AST. Namnet på IVAS har därför förändrats från specialklass Asperger till specialklass AST. Innan projektet startade såg man en markant ökning av elever inom målgruppen men också en ökning av kombinationer av diagnoser/problematik som ångest, depressioner, självskadebeteenden och problematisk skolfrånvaro. I och med att regelverket kring mottagandet till särskolan förändrades 2011 såg man en ökning av elever med autism och låg begåvning inom AST. Elever i målgruppen som inte är behöriga till nationella program har också ökat och det förekommer också elever utan några betyg från grundskolan. Läroplanen för gymnasiet som infördes 2011 innebar en stor förändring av gymnasiets olika program. Före 2011 klarade ca 70 % av verksamhetens elever som gått nationellt program ett fullständigt gymnasiebetyg och därmed blev de behöriga för studier på högskolenivå. Med den nya läroplanen för gymnasieskolan, där kraven höjts inom de områden elever med autismspektrumdiagnoser generellt har svårt för, har det att blivit klart färre elever som klarat kraven för gymnasieexamen. Detta ställer nya krav på hur skolan behöver utformas och hur eleverna behöver förberedas för vuxenlivet. Det betyder att det behövs fler vägar för elever med den problematiken för att kunna gå vidare mot studier, praktik, arbete eller annan sysselsättning.

3 Tidigare elevkullar från IVAS har gått vidare till studier (LIU, folkhögskolor, KY/YH), praktik (Jobb- och kunskapstorget) eller daglig verksamhet (LSS). I något enstaka fall har man fått en anställning med lönebidrag. Habiliteringen Barn- och ungdomshabiliteringen och Vuxenhabiliteringen arbetade med personer med autismspektrumdiagnos (tex. asperger, autism) och såg stora behov av att samordna de insatser i samhället som målgruppen hade rätt till och behov av. Vuxenhabiliteringen, som mötte målgruppen som vuxna, pekar på behovet av att jobba med individens självbild och insikt kring konsekvenser av funktionsnedsättningen och ge stöd för att hitta strategier för att kompensera. Genom att under gymnasietiden rusta eleverna för framtiden och hela livssituationen kan mycket av individens misslyckanden förebyggas. För att kunna jobba framgångsrikt med individen behöver även nätverket och anhöriga runt omkring involveras och få ökad kunskap om funktionsnedsättningen och individens förutsättningar. Försäkringskassan Försäkringskassan har avsatt särskilda medel för att stärka samordningen av insatser för unga i syfte att förbättra stödet att närma sig arbetsmarknaden. Tidigare erfarenheter visar att individens delaktighet och nära samverkan mellan relevanta aktörer är två framgångsfaktorer för att individerna ska kunna närma sig arbetsmarknaden. Det är viktigt att tidigt identifiera individens behov av habilitering och/eller aktiverande insatser för att sedan samordna de insatser som individen behöver. Unga med funktionsnedsättning behöver ofta flera parallella insatser från olika aktörer. Lokalt ser Försäkringskassan positivt på effekterna av det arbete som Koll på läget visat. Särskilt betydelsefullt har arbetsterapeutens bedömningar och insatser varit. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag att bedriva verksamhet för vissa unga med funktionsnedsättning. Målgrupperna för det särskilda uppdraget är unga gymnasieelever som fyllt 16 år med diagnostiserade funktionsnedsättning samt personer under 30 år som har aktivitetsersättning inom socialförsäkringen. Verksamhet för unga med funktionshinder innebär att Arbetsförmedlingen samverkar med skolan för att genom vägledning och information underlätta övergång från skola till arbetsliv för den som har ett funktionshinder och har fyllt 16 år men inte 30 år. I övergången från skola till arbetsliv för ungdomar med funktionsnedsättning är SIUS (särskilt introduktions- och uppföljningsstöd) en viktig tidig insats och bör beaktas framför andra programinsatser. Bedömning av insatser för dessa unga bör vara "generös". Det vill säga att kraven på förberedande utredningar, insatser och praktik inte kan vara lika stora för dem som precis har eller är på väg att lämna skolan. Ansvarig arbetsförmedlare och SIUS-konsulenten ska då utgå från den information som skolan och/eller Arbetsförmedlingens kontaktpersoner för Unga med funktionsnedsättning lämnar om den unges funktionsförmåga. SIUS-insats kan påbörjas innan eleven slutat gymnasieskolan/gymnasiesärskolan om syftet är att hitta en praktikplats som kan leda till en anställning. Arbetsförmedlingens primära uppdrag är att matcha och har eleverna en god självinsikt och kunskap om sina förmågor underlättar det möjligheten att snabbt finna ett arbete. Utan denna insikt behöver Arbetsförmedlingen istället lägga resurser på ytterligare utredningar.

4 Socialförvaltningen Dokumentation från gymnasieskolan underlättar handläggningen av LSS-insatser såsom daglig verksamhet och boendestöd. Därför såg Socialkontoret ett behov av samverkan och dialog kring elevens behov efter gymnasieskolan. Jobb- och kunskapstorget Många elever från målgruppen faller under det kommunala aktivitetsansvaret (ungdomar under 20 som ej har genomgått ett nationellt program) och insatser mot dessa ungdomar kräver såväl tidig samverkan som en noggrann uppföljning. BEHOV Projektet har arbetat för att uppfylla ett flertal behov som presenteras nedan. Elevens behov Funktionsnedsättningen ger konsekvenser i individens alla situationer. Genom att få jobba med individens hela livssituation hoppas projektet att ge ökade förutsättningar att nå målen i skolan och att lyckas bättre i övergången till vuxenlivet. Att nå dit ställer krav på ökad samverkan mellan skolan och övriga aktörer. Genom att använda tiden i gymnasieskolan för att påbörja denna samverkan skapas förutsättningar att nå alla elever inom målgruppen. Skolan utgör arenan där eleverna finns varje dag och den kontinuiteten möjliggör för övriga aktörer att nå målgruppen. Anhörigas behov Anhöriga har behov av att få stöd i att skapa en realistisk bild av eleven och dess förutsättningar och behov, både nu och inför framtiden. Det finns även en viss ärftlighetsfaktor gällande AST-diagnos som påverkar hur anhörigstödet behöver utformas. Det kräver tid för anhöriga att ta in hela situationen. Behov av att bygga förtroende. Behov av helhetsyn Behov att skapa en helhetssyn kring elevens hela situation och syn på denna: skola, fritid, hemsituation, nätverk, framtid och tydliggöra vilken verksamhet som ansvarar för vilket stöd. Behov av utbildning Behov av gemensamma utbildningsinsatser kring målgruppen för att skapa samsyn kring bemötande och gemensamt språk för att beskriva målgruppens behov. Behov av ökad kunskap om varandras uppdrag och förutsättningar. Projektets alla aktörer behöver mötas för att diskutera gemensamma frågor att kunna insatser kring individen under och efter gymnasieskoltiden. Varje elev behöver en handlingsplan för framtiden efter avslutade studier. METOD I Koll på läget arbetade man fram följande samverkansmodell. Mera Koll har strävat efter att arbeta efter samma modell, men med anpassningar till IVAS verksamhet. Praktikgenomgång Åk 3-4. April till oktober. Gymnasiesärskolans vägledare bjuder in Arbetsfömedlingen och Jobb- och Kunskapstorget samt praktikansvariga lärare för att diskutera erfarenheter från elevernas praktik och deras framtida möjligheter. På våren möts man kring eleverna i årskurs 3 och på hösten följs samma elever upp i årskurs 4.

5 De elever som diskuteras är de elever som haft svårigheter att genomföra praktik där Jobb- och kunskapstorget ska kunna stötta skolan i arbetet. Vid genomgångarna diskuteras även de elever där praktiken fungerat bra och där det finns en etablerad praktikplats med en nyfiken arbetsgivare som kan vara berädd att anställa. I dessa fall går Arbetsförmedlingen in och följer upp med tänkt arbetsgivare och informerar och förbereder för en anställning. Framtidsmässa Åk 3 och 4. November. Intressentgruppen och andra verksamheter med uppdrag mot målgruppen presenterar sig för elever och lärare. Elever och lärare besöker mässan som del i undervisningen under skoltid. Mässan är även öppen kvällstid för elever, anhöriga och andra intresserade. Målet är att eleverna ska få möjlighet att ställa frågor och få infromation om livet efter studenten. Skolans vägledare har hand om det praktiska i att planera för mässan. Vägledning Åk 4. December. Gymnasiesärskolans vägledare träffar eleverna individuellt för vägledningssamtal. Vid samtalet diskuteras hur praktiken fungerat och vad eleverna vill göra efter skolan. Övergripande samverkan ÖS-samtal Åk 4. Januari. Intressentgruppen träffas utan eleverna. Intressenterna diskuterar utifrån den dokumentation som finns, vilka stödbehov varje elev har och om han eller hon kvalificerar sig för stöd hos respektive part. Framtidssamtal Åk 4. Februari. Intressentgruppen och eleven tillsammans med en anhörig träffas för att göra en planering inför framtiden. Gruppen visar på vilka vägar som är öppna, men det är alltid eleven som bestämmer i slutänden. Målet är att upprätta en form av kontrakt eller handlingsplan över vad som ska göras för att förbereda arbete, sysselsättning eller studier, en hållbar ekonomi, boende, en bra fritid och god hälsa. Det kan till exempel stå i kontraktet att eleven ska skriva in sig på Arbetsförmedlingen eller göra ett första besök på Jobb- och kunskapstorget under vårterminen. Planeringen dokumenteras och undertecknas av eleven och de berörda intressenterna. Uppföljande vägledning Åk 4. Maj-juni. Vägledaren träffar varje elev för att följa upp vad som hänt under våren och om planerna inför sommaren och hösten kvarstår. Vid behov förnyas kontakterna med aktuell verksamhet. Efter skolgång. Jobb- och kunskapstorget ansvarar för att följa upp elevgruppen som helhet under minst två år samt vid behov erbjuda vägledning och praktik.

6 UTFÖRANDE OCH RESULTAT Genomförande Genomförande, arbetssätt och organisation Organisation Projektet har haft en projektgrupp bestående av Projektledare och pedagog Emma Trofast, kurator Tony Gran och arbetsterapeut. Arbetsterapeut var Gertrud Dahl i 1,5 år därefter Matilda Almroth. Projektgruppen var placerad på IVAS/Birgittaskolan och arbetade nära skolans personal och elever. Projektets samverkansparter var alla representerade i en intressentgrupp med följande sammansättning: Samverkanspart Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Jobb- och kunskapstorget Socialförvaltningen LSS Leanlink Social kontoret EKO Psykiatri Region Österg. Leanlink Support/arb.team Representant Agneta Bolve Ozra Kalantar Mohammed Abdigani Jenny Talvitie ersatte Carin Hellqvist andra året. Ewa Kindstrand Rebecka Strannermo, Monika Hübinette ersatte Frida Svanberg. Gertrud Dahl ersatte Ingela Moverare Jens Eriksson, Håkan Altemar (Deltog under projektets andra år) Intressentgruppen träffades fyra gånger per år. Arbetet i denna grupp handlade om att utöka samverkan mellan verksamheterna, få mer kunskap om varandras uppdrag och målgruppen samt att organisera Framtidsmässan, Övergripande samverkanssamtal(ös) och Framtidssamtal. Närvaron och engagemanget i denna grupp var mycket bra. För projektet fanns även en referensgrupp som hade möte fyra gånger under projekttiden. Denna grupp bestod av intressentgruppens chefer. Denna grupp blev inte så fungerande av flera olika anledningar. Dels så fungerade arbetet väl i intressentgrupp så det fanns inga stora svårigheter att diskutera, dels så var närvaron vid referensgruppens möten bristfällig och dels förändrades flera verksamheter under projekttiden. Utöver detta fick flera chefer ändrade uppdrag under projekttiden.

7 Förändringar i organisationen I projektets uppstart var Habiliteringen en samverkanspart men under projektets gång ändrade Region Östergötland sitt uppdrag mot AST-gruppen så att AST-gruppen inte längre tillhörde Habiliteringen utan Psykiatrin. Psykiatrin började därför en ny enhet med namnet Rehab/hab för projektets målgrupp. Det fria vårdvalet gjorde också att Psykiatripartner och Capio erbjöd samma vård som Region Östergötland och eleverna hade därför kontakt med olika vårdgivare. När framtidssamtalen hade genomförts första läsåret märktes att det var svårt att göra en planering för framtiden gällande sysselsättning med stöd. Ungdomarna saknade till hög grad erfarenhet av arbete och stödbehovet blev svårbedömt. Ett upplevt glapp uppstod mellan kraven på en daglig verksamhet och Jobb- och kunskapstorget och Arbetsförmedlingen. Vid ett intressentgruppsmöte bjöds LSS-lotsen och Support- och arbetsteamet in för att få del av deras erfarenhet av målgruppen. Efter det blev Support- och arbetsteamet en del av intressentgruppen för att komplettera med deras kunskap omkring arbete med stöd för målgruppen. När projektet startade fanns det inskrivet i projektplanen att samverkan skulle ske med intensivteamet som hade som uppdrag att ge stöd för ungdomar över 18 år. De gav bland annat stöd med att komma till skolan, detta skulle kunna vara ett stöd för del elever med problematiskt skolfrånvaro. Intensivteamet upphörde men uppdraget fanns ändå kvar hos Leanlink så vi fortsatte vår samverkan dock utan att arbeta specifikt med att hjälpa vissa elever till skolan. Deras medverkan var ändå viktig då de har en stor kunskap om hur det ser ut för målgruppen i hemmiljön och på fritiden. Eleverna på IVAS tillhör inte bara Linköpings kommun. Projektets första år så genomfördes framtidssamtalen för elever från andra kommuner i Linköping med avsaknad av hemkommunens Socialkontor och arbetsmarknadsenhet. Utvärdering från elev och föräldrar gjorde att vi beslutade att genomföra framtidssamtal i elevens hemkommun projektets andra år. Samtal genomfördes i Motala, Mjölby, Söderköping, Kinda och Åtvidaberg vintern Det var mycket bra att eleven/förälder fick kontakt med rätt handläggare direkt och nu finns nya samverkanskontakter mellan IVAS och omkringliggande kommuner. Samverkansmodell Från starten i projektet valde projektgruppen att följa samverkansmodellen från Koll på läget. Direkt insåg vi att elevernas gymnasieutbildning skiljde mycket mot Särskolans utbildning. Elever på IVAS med en funktionsnedsättning inom AST har, till skillnad från elevgruppen som Koll på läget arbetade med, inte ett begåvningshandikapp vilket innebär att eleverna läser gymnasiet med samma mål och krav som övriga elever i gymnasieskolan. Gymnasieskolan är frivillig och de program som IVAS erbjuder är de högskoleförberedande Natur- och Samhällsvetenskapligt program samt Individuellt alternativ för ej behöriga elever till gymnasieskolan. Dessa program har ingen arbetsplatsförlagd tid (APL) vilket är en stor skillnad mot särskolan som har flera veckor APL under sina studieår. Det är detta som har varit den största skillnaden mellan studier på särskolan och IVAS-studier. Detta har gjort att samverkansmodellen från Särskolan inte i sin helhet kunnat användas då praktiken saknas.

8 Framtidsmässa Mässan genomfördes två gånger under projekttiden i samarbete med Särskolan. Denna mässa är nu väl förankrad och har ett fungerande upplägg. Elevgrupperna kom dagtid tillsammans med sin mentor och på kvällen var föräldrar välkomna. Utställarna var väldigt positivt inställda till mässan och det var ett stort deltagande från intressenternas verksamheter. Utöver projektets samverkansparter deltog även ungdomsmottagningen, Attention, Linköpings universitet och folkhögskolor. En stor vinst som märktes på mässan 2016 var den fortbildande faktorn för utställarna. Här träffades personal som alla arbetade med samma målgrupp men med olika uppdrag. Föräldrar och elever var nöjda med att få mer information om vilket stöd som fanns att få i yrkesliv, studier och vardag. Funktionsbedömning Arbetsterapeuten erbjöd funktionsbedömning till elever som gick sitt sista år på IVAS. Totalt under projekttiden genomfördes 28 bedömningar. Vid uppföljning har det visat sig att eleverna har delgivit dessa bedömningar till Arbetsförmedlingen, Jobb- och kunskapstorget, Socialkontoret samt Försäkringskassan och dokumentet på så vis blivit värdefullt för eleven och verksamheterna för att sakligt beskriva elevens problematik. Utöver dessa bedömningar har arbetsterapeuten fått uppdrag från Elevhälsoteamet att göra 12 ytterligare funktionsbedömningar. Dessa bedömningar har varit ett stöd för anpassning av studiesituationen och för elever som varit i behov av att avsluta skolgången på IVAS i förväg. I elevhälsoarbetet har arbetsterapeuten utöver funktionsbedömningarna även haft andra uppdrag och har på olika sätt arbetat med ytterligare ett tiotal elever. Övergripande Samverkan I enlighet med samverkansmodellen i Koll på läget genomförde vi projektets första år så kallade Övergripandesamverkanssamtal (ÖS). Underlaget om elevens skolgång som vi hade samlat in samt funktionsbedömningen låg till grund för diskussionerna omkring framtidsvägar och behovet av stöd. Mentorerna till eleverna på IVAS var negativa till att de inte fick vara delaktiga i denna process och upplevde att det var svårt att beskriva via ombud. I projektgruppens samtal med mentorerna uppstod första året en del svårigheter. Mentorerna är lärare och fokuserar på sitt uppdrag som är att ge stöd för att elever ska klara studier och utvecklas. I Intressentgruppen var man mer intresserad av arbetsförmåga och behovet av stöd. Då eleverna dessutom inte hade haft praktik fanns ingen information att hämta från arbetsgivare. Till andra året gjordes en del förändringar. Beslut togs om att mentorer skulle vara med på ÖSsamtalen då de är bärare av mycket information om elevens styrkor och begränsningar, framför allt i skolverksamheten. Under året försökte vi i projektet att prata mycket omkring skillnaden mellan studieförmåga och arbetsförmåga samt prata omkring elevernas behov av stöd. Vi försökte medvetandegöra för elever och mentorer om vilket stöd som finns inbyggt på IVAS. Det var bra för mentor och samverkansparter att mentorn deltog på ÖS det är önskvärt att det fortsätter.

9 Framtidssamtal Framtidssamtalen genomfördes under bägge år som projektet genomfördes var framtidssamtalet en ny situation för flera av intressenternas deltagare samt även för mötesledaren, eleven och föräldrarna. Fokuset på mötet blev mycket kring elevens sysselsättning. På grund av att projektet bara pågått ett halvår vid mötet hade eleven/föräldrar/skolpersonal/projektgrupp inte haft möjlighet till förberedelse. Det blev dock mycket lärorikt och erfarenheterna användes till att göra förbättringar året efter. Våren 2017 genomfördes framtidssamtal men nya förutsättningar. Eleverna hade hunnit med framtidsmässan två gånger, samt samtal med vägledare och funktionsbedömning. Projektgruppen hade informerat på föräldramöten och mentorer visste vad som väntade eleven. Vägledaren som under projekttiden har varit projektledaren hade gjort en skriftlig sammanställning efter ÖS som alla intressenter hade tillgång till under mötet. Istället för att börja med att fråga vad eleven vill göra började vi med att prata om hur miljön ska vara för att det ska fungera för eleven. Vi utgick från stödbehovet för att komma fram till var det stödet är möjligt att få. På så vis blev det mer tydligt för eleven vad den önskar för framtiden. Det är svårt att jämföra årskurser när elevantalet är så litet men det är fler som söker folkhögskola med målet Personlig social utveckling 2017än 2016 vilket tyder på att insikten om vikten av personlig utveckling har ökat. Förändringar av verksamheten IVAS under projekttiden Under projekttiden har det skett förändringar på IVAS, dels organisatoriska förändringar i arbetslag och en stor förändring med nya yrkeskategorier på IVAS. Idag finns kurator, psykolog, specialpedagog anställda. Under stora delar av projekttiden har det saknats en Studie- och yrkesvägledare (SYV) på IVAS på grund av att det har varit svårigheter att rekrytera en sådan. Tanken från början i projektet var att SYV skulle vara delaktig i arbetsgången gällande framtiden för elever. Det har dock visat sig att när det gäller framtidsplaneringen för elevgruppen handlar mycket om stöd och anpassning och att arbetsterapeuten har god kompetens kring det och kan fungera som vägledare i samarbete med SYV. Det visade sig också redan 2016 att det var få elever som klarade gymnasieexamen, endast 3 av 14. Detta innebar att när ÖS-samtalen genomfördes var det en majoritet av eleverna som saknade gymnasieexamen och praktikerfarenhet och de var därför dåligt rustade för fortsatta studier eller arbete. Det fanns också önskemål från Utbildningskontoret om att kunna erbjuda elevgruppen praktiska utbildningar. Detta resulterade i att man hösten 2016 startade upp ett IVAS på Anders Ljungstedts gymnasium där elever nu kan läsa praktiska utbildningar där praktik är en del av utbildningen. Samarbetet med IVAS-pedagogerna var till en början lite svårt. IVAS hade en så kallad utökad mentorsroll där pedagogerna är mentor för en grupp elever. Mentorn hade mycket kontakt och samtal med elev, förälder och andra verksamheter. Mentorn var samordnaren för eleven och hade tidigare varit den som under elevens sista år hjälpte till med framtidsplaneringen. För pedagogerna innebar det en stor förändring att det kom in för eleven nya personer vägledaren, arbetsterapeuten som ville att mentorn skulle lämna över information om eleven. Mentorns fokus skulle vara elevens studier och projektgruppen arbetade för att få andra verksamheter att lappa över för att undvika

10 glapp. De förändringar vi gjorde till projektets andra år i ÖS och framtidssamtal gjorde att samarbetet fungerade bättre samt att personalen på IVAS hade börjat vänja sig vid att det nu fanns tillgång till fler yrkeskategorier. Elevhälsoteam Skolans rektor har under projekttiden varit drivande i att få ett välfungerande Elevhälsoteam på skolan. En viktig faktor var bland annat att ha en bred profession i elevhälsogruppen vilket tillgodosågs genom anställning av kurator och psykolog. I elevhälsoteamet ingår idag rektor, sjuksköterska, specialpedagog, kurator, SYV och psykolog samt projekt Mera Kolls arbetsterapeut. Arbetsterapeutens roll i elevhälsoarbetet har visat sig vara mycket bra, det är en profession som kompletterar övriga och både rektor och övrig personal vill ha en arbetsterapeut kvar i elevhälsoteamet. Under senaste läsåret då elevhälsoarbetet fått en tydlig fungerande struktur har många mentorer sökt stöd omkring elever som har olika svårigheter. Bland annat har flera elever med stor frånvaro varit något teamet tillsammans med elev och mentor arbetat mycket med. Orsaken till elevens frånvaro har man försökt att finna och det har visat sig vara väldigt individuellt. En specifik modell att arbeta utifrån när det gäller frånvarande elever har man därför inte arbetat fram utan varje elev får en individuell planering. Resultatet av arbetet omkring elevers frånvaro har gjort att en del elever med motivationsbrist för studier på IVAS har valt att gå vidare till andra verksamheter tex. daglig verksamhet, praktik eller andra studieformer. Elevhälsoteamet har under projekttiden utvecklat samverkan med andra verksamheter. IVAS koordinator tillika specialpedagog har i samarbete med Försäkringskassan diskuterat och utformat hur studieintyg bör utformas för elever som ansöker om aktivitetsersättning för förlängd skolgång. Psykologen har mycket kontakter med psykiatrin gällande elever. Kuratorn har utvecklat kontakten med socialförvaltningen i Linköpings kommun men även i närliggande kommuner. Detta är en relativt stor förändring som har pågått under två år. Tidigare var mentorn för eleven mer ensam och ansvarig för kontakterna. Nu delas ansvaret och olika professioner tar ansvar för kontakterna. Försäkringskassan Det är och har alltid varit mycket kontakt mellan handläggare på Försäkringskassan och koordinatorn på IVAS. Detta beror på att IVAS är fyraårigt gymnasium och när eleverna har fyllt 19 år har de möjlighet att ansöka om aktivitetsersättning för förlängd skolgång. För att beviljas denna ersättning krävs studieintyg från skolan. Kontaktvägen mellan skolan och Försäkringskassan är viktig. Skolan har information omkring elevernas studieplaner som Försäkringskassan behöver för att bevilja ersättning men det kan i vissa fall även behövas diskussioner omkring om eleven ska ha ersättning för förlängd skolgång eller för nedsatt arbetsförmåga. Kontakten mellan Försäkringskassan och skolan har ökat och handläggare har även varit med på möten med elever när det till exempel har funnits mycket frånvaro. Det har visat sig vara svårt för elevgruppen att göra ansökningar. Att göra ansökningar är inte något som är skolans uppdrag men under projekttiden har projektgruppen varit behjälplig vid flera ansökningar. Hur och vilket stöd som behövs omkring detta är svårt att organisera. Behöver mentor ge stöd till en elev för att klara av ansökningar behöver eleven det stödet efter skolan och då

11 behöver man planera för att eleven kan få ett stöd att hantera myndighetskontakter. Det har varit stora svårigheter för elever att skaffa ett medicinskt underlag, elever har nekats läkarutlåtanden på vårdcentraler och har haft svårt att få tider inom psykiatrin. Då försäkringskassan inte kan ta beslut förrän de har fått in medicinskt underlag försvåras/försenas handläggningen. Det är viktigt att eleven skickar in en komplett ansökan för då kommer handläggningen att gå fortare. Jobb- och kunskapstorget Samarbetet med Jobb- och kunskapstorget berör mest övergången mellan gymnasiet och vuxenlivet. Det har fungerat bra att boka in möten redan under våren så att inskrivningen har blivit klar till studenten. Samtliga elever som har skrivit in sig har också lämnat sin funktionsbedömning till sin kontaktperson vilket gör att de har fått värdefull information om individen redan innan planeringen påbörjas. De elever som hade kontakt med Jobb- och kunskapstorget våren 2016 har det fortfarande våren Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har i uppdrag att i samarbete med skola och SYV finnas med kring arbetsrelaterade tankar och planer. Arbetsförmedlingen kan om en elev har en fungerande praktik vara med i diskussioner med praktikplatsen om det är möjligt att praktiken kan övergå till arbete. Då praktik inte ingår i studier på högskoleförberedande program saknas denna möjlighet. Det som Arbetsförmedlingen också har poängterat gällande eleverna på IVAS är att det svårt att bedöma arbetsförmågan hos ungdomar som aldrig har sommarjobbat eller haft praktik. Då många av eleverna saknar gymnasieexamen blir det också svårare att få ett arbete. Under första året i detta projekt hade fyra sistaårselever kontakt med Arbetsförmedlingen men av olika anledningar så var det ett år senare bara en elev kvar och denne är aktuell för utvecklingsanställning. Av 2017 års sistaårselever (årskurs fyra) har flera varit på information och minst tre kommer att skriva in sig varav en är intresserad av så kallad utvecklingsanställning. Region Östergötland Det har alltid varit lite komplicerat med vårdkontakterna för elever på IVAS mycket på grund av att de blir 18 år under sin skolgång och då byter från BUP/ BUH till Vuxenpsykiatrin/vuxenhabiliteringen. Detta har inneburit att upparbetade kontakter bryts och nya måste skapas. Ansvaret för personer med AST diagnos flyttades första juli 2017 från Vuxenhabiliteringen till Psykiatrin i Östergötland. Personer med AST diagnos har utifrån behov tillgång till i stort sätt samma stöd och insatser som tidigare. Rehab/hab är en ny enhet som är en del av öppenvården i Region Östergötland där personer med AST diagnos bland annat har tillgång till specifika diagnosrelaterade insatser. Kontakten mellan Rehab/hab-enheten och skolan pågår gällande flera elever och kommer förhoppningsvis fortsätta att utvecklas.

12 Socialförvaltningen och Leanlink I intressentgruppen deltog LSS-handläggare samt en representant från Leanlink som är kommunens utförare av det stöd målgruppen beviljats. Leanlinks uppdrag har förändrats under projekttiden. Från början fanns ett projekt som hette Intensivteamet som hade som uppdrag att ge stöd för ungdomar att komma till skola/aktivitet. När det projektet avslutades togs uppdraget över av Leanlink. Fram till 2017 kunde man göra en så kallad egenanmälan direkt till Leanlink om önskemål om stöd. Denna möjlighet finns inte längre. Nu måste ungdomen ansöka om stöd. Stödbehovet kommer då att utredas av LSS-handläggare och det blir ett efterföljande beslut. Därefter kan Leanlink vara de som utför det som LSS-beslutet beviljat. En stor del av eleverna på IVAS har eller har haft stöd under sitt liv. Det kan vara kontaktperson, ledsagare, fritidsaktiviteter, stöd i boende mm. Då AST-problematiken är bestående kommer behovet att finnas kvar även senare i livet. Kunskapen om vilket stöd man kan ansöka om har ökat hos skolpersonalen under projektets gång vilket har gjort det möjligt att informera elev och förälder. Skolans elevhälsoteam har utökat kontakten med LSS-handläggarna och det finns flera elever om man har kontinuerlig kontakt omkring. Det har bland annat under projekttiden varit elever med en komplicerad skolfrånvaro som har fått möjlighet att genomföra en funktionsbedömning i andra årskurser än åk 4. Resultaten har blivit att cirka fyra av dessa elever avslutat studierna i förväg efter att de beviljats daglig verksamhet. När vi efter projektets första år insåg att ca en fjärdedel ansökte om daglig verksamhet hade vi ett möte med LSS-lotsen. Hon berättade om hur AST-gruppen var en relativt ny målgrupp för daglig verksamhet. Hon uttryckte också att det var många med en diagnos inom AST som inte kände tillhörighet där eftersom daglig verksamhet till stor del är för personer med andra funktionsnedsättningar. Hon upplevde att det var en stor svårighet att många hade en dålig självinsikt omkring sin problematik och att flera kände sig tvingade att söka daglig verksamhet men inte själva förstod varför. Hon uttryckte att hon önskade att man vågade prata mer klarspråk om de begränsningar individen har och öka förståelsen för vad funktionsnedsättningen innebär för personen. Ett problem är att många av eleverna i årskurs fyra är intresserade av eget boende och i behov av att få ett eget boende. De allra flesta inser att de behöver någon form av stöd för att ett eget boende ska fungera. Flera LSS-ansökningar har gjorts omkring träningsboende/stödboende och stöd i hemmet. Det stora problemet är att det inte finns lägenheter i stöd/träningsboenden samt att det är svårt att hitta en egen lägenhet. Detta gör att många tvingas bo kvar hemma även om det vore bättre för individens personliga utveckling att flytta. Support och arbetsteamet Efter första årets framtidssamtal konstaterades att det fanns en hel del oklarheter omkring vilken verksamhet som passar eleverna efter avslutad skolgång. Om eleverna inte känner att de är behöver stödet i daglig verksamhet så är det Jobb- och kunskapstorget och Arbetsförmedlingen som är alternativen. Båda dessa verksamheter kräver relativt mycket självständighet. Vi upplevde det som att flera elever var i gränslandet mellan daglig verksamhet och arbete. Support och arbetsteamet

13 bjöds in till ett intressentgruppsmöte för att gruppen skulle få ta del av deras erfarenhet av att arbeta med Supported emloyment. De kom sedan att ingå i intressentgruppen projektets andra år. För att vara aktuell för Support och arbetsteamets stöd ska klienten vara öppen omkring sina svårigheter/begränsningar samt vara motiverad till arbete. Stödet de ger är väldigt individualiserat och det finns ingen tidsbegränsning. Tankar om att detta var en bra väg för flera av eleverna på IVAS för att komma i sysselsättning gjorde att en elev från årskurs 3 sommaren 2016 ställde sig i kö med förhoppningen om att få en plats sommaren Kön till Support och arbetsteamet är idag så lång att eleven inte kan få en plats innan skolavslutning. Tyvärr innebär detta också att syftet med projektet (att undvika glappet mellan student och sysselsättning) inte uppfylls vilket gör att samverkan i övergången mellan skolan och vuxenlivet försvåras. Support och arbetsteamet har dock mycket kunskap och erfarenhet om att få människor med AST-diagnos i sysselsättning som behöver spridas vidare till andra verksamheter. Ekonomiskt bistånd Deras delaktighet har varit lite sporadisk men sista tiden har det funnits representation i intressentgruppen. Med utvärderingen ett år efter att eleverna slutat på IVAS var det ingen som hade ekonomiskt bistånd. Nytt gymnasium Hösten 2016 startade ett IVAS på Anders Ljungstedts gymnasium. Elever med en diagnos inom AST kan nu välja att även läsa praktiska utbildningar. Det är positivt för eleverna att de nu erbjuds större valmöjligheter gällande studier. Aktivitet SUS står för Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. SUS är ett nationellt webbaserat system som gör det möjligt för förbundsmedlemmarna att följa upp resultatet av bland annat samordningsförbundens insatser. Försäkringskassan är systemägare, och ansvarar för drift, förvaltning och utveckling, men ansvaret för uppföljningssystemet SUS är myndighetsgemensamt. Förutom uppföljning på lokal nivå kan även uppföljning i SUS ske på regional och nationell nivå. Uppgifterna i SUS används bland annat som stöd i Försäkringskassans återrapportering till regeringen. Datauttagen omfattar perioden maj 2015 till och med den juni 2017 och datauttag i SUS gjordes den 19 juni. Uppföljning av volyminsatser Tabell 1. Strukturövergripande insatser för Mera Koll Insatstyp/år Totalt Framtidsmässan - mässbesökare Studie- och informationsbesök Information till personal (tillfällen) Info.tillfällen chefer/styrelse/förtroendevalda 7-2 5

14 Informationstillfällen/spridning Kommentar 1: År 2015 rapporterades endast elever in som mässbesökare medan under 2016 alla som deltog. Kommentar 2: Arbetet med att redovisa de strukturövergripande insatserna påbörjades 2016, därav underrapportering för 2016 och tidigare år. Insatser med deltagaruppgifter Tabell 2. Deltagarflöde för Mera koll Antal deltagare Totalt Kvinna Man n n n Deltagare (ej anonyma) Anonyma deltagare påbörjade Deltagare (ej anonyma) påbörjade Deltagare (ej anonyma) påbörjade Deltagare (ej anonyma) avslutade Deltagare (ej anonyma) avslutade Kommentar: Antalet som redovisas är elever som studerade sitt fjärde år. Ytterligare elever i andra årskurser har tagit del av framtidsmässa samt funktionsbedömning men de registreras inte i SUS. Diagram 1. Ålder vid inskrivning fördelat på kön (antal och procent) för Mera koll Totalt Kvinna 5 4 Man % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% år år Tabell 3. Försörjning vid inskrivning fördelat på kön (antal och procent) för Mera koll Försörjning - före inskrivning Totalt Kvinna Man n (%) n (%) n (%) Aktivitetsersättning 25 (86) 7 (78) 18 (90) Ingen offentlig försörjning 4 (14) 2 (22) 2 (10) Totalt 29 (100) 9 (100) 20 (100) Kommentar: Elever som var 19 år vid inskrivning hade i hög grad aktivitetsersättning för förlängd skolgång.

15 Tabell 4. Försörjning direkt efter utskrivning fördelat på kön (antal och procent) för Mera koll Försörjning - efter utskrivning Totalt Kvinna Man n (%) n (%) n (%) Aktivitetsersättning 3 (10) 3 (33) (0) Ingen offentlig försörjning 26 (90) 6 (67) 20 (100) Totalt 29 (100) 9 (100) 20 (100) Kommentar: Försörjning efter skolgångens avslut var inte beviljad vid tiden för utskrivning. Diagram 2. Sysselsättning vid utskrivning fördelat på kön (antal och procent) för Mera koll Totalt Kvinna 2 7 Man % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Förvärvsarbete Studier Aktivt arbetssökande som ej studerar eller arbetar Övriga Kommentar: Folkhögskolor med utbildning gällande personlig social utveckling, daglig verksamhet samt Jobb- och kunskapstorget ingår i övrigt. Diagram 3 Avslutningsanledning vid utskrivning fördelat på kön (antal och procent) för Mera koll Totalt Kvinna Man % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Utskrivning (arbete, studier, aktivt arbetssökande) Fortsatt rehabilitering Övrigt Kommentar: Utskrivning skedde innan studenten vilket gjorde att vi inte hann att registrera deras nya sysselsätttning. Måluppfyllelse Nedan presenteras en sammanställning av hur projektet uppfyllt de nio mål och aktiviteter som projektansökan innehöll. 1. Gemensamstart för projektets intressenter Någon form av Kick off för att ge ett tydligt startskott. Genomförda insatser under projektet: Kick off genomfördes med god närvaro från de olika intressenterna i projektet.

16 2. Utbildningsinsatser För att skapa gemensamt förhållningssätt och gemensamt språk. Föreläsningar, studiebesök och konferenser. Genomförda insatser under projektet: Utbildningsinsatser har gjorts vid flera tillfällen. Teatern Alla hästar hemma uppträdde för alla intressenter och alla skolpersonal. Framtidsmässan har blivit ett tillfälle för alla verksamheter att stråla samman. Projektet har informerat både på IVAS och hela Birgittaskolan omkring projektet. Hela IVAS personal har läst boken Att utveckla elevhälsa av Petri Partanen för att alla i verksamheten ska förstå arbetet. Intressentgruppen informerar hela tiden varandra om förändringar i respektive verksamhet. 3. Fungerande modell för övergång från skola till vuxenliv. Att pröva och anpassa Koll på Lägets modell för samverkan gentemot ny målgrupp. En plan för framtiden för varje elev som slutar, med en tydlig ansvarsfördelning. Genomförda insatser under projektet: Målet med att eleverna ska ha en planering för tiden efter skolgången har uppfyllts till hög grad. Bara två av trettio elever har valt att inte skriva på samtycket. Dessa två elever valde ändå att genomföra sina framtidssamtal vilket ändå indikerar på att de söker stöd. Eleverna som avslutade sina studier 2016 följdes upp I planeringen för den årskullen har den stora förändringen varit att fyra elever tog kontakt med Arbetsförmedlingen men ett år senare är det bara en elev som är inskriven där. Det var ca. en fjärdedel som ansökte och beviljades daglig verksamhet. De elever som påbörjade med Jobb- och kunskapstorget har fortsatt under året. När det gäller ekonomin så har ingen elev ekonomiskt bistånd, två elever har okänd försörjning. Tio fd. elever har aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga och två har för förlängd skolgång. Den siffran är väldigt hög men det ger också en tydlig indikation på att detta är en grupp av ungdomar med stora behov. Det stöd som ges på IVAS behöver fortsätta efter skolans slut och det blir tydligt i denna statistik att det är otroligt viktigt att jobba förebyggande och med elevens självinsikt. Det är en utmaning för arbetslivet att hitta möjligheter för målgruppen att klara av arbete. Det finns dock verksamheter anpassade för målgruppen såsom specialutbildningar på folkhögskolor, Conexi och support och arbetsteamet. De erbjuder planering helt anpassad för målgruppen. Problematiken är att det finns få platser på folkhögskoleutbildningarna att Conexi har få platser och kräver LSS-beslut samt att Support och arbetsteamet har lång kö års studenter har en planering för framtiden och den stora förändringen jämfört med förra året är att det är fler elever som ansökt om folkhögskolor med målet att utvecklas personligt. Elever har ansökt till Marieborg, Bona och Valla-Studs och det är kurser med målet att utvecklas för att klara vuxenlivet. Andelen ansökningar till daglig verksamhet är ca en fjärdedel även i år. Det är nio elever som ansöker om aktivitetsersättning och fyra som inte kommer ansöka då bedömningen är att de inte har nedsatt arbetsförmåga. 4. Funktionsbedömningar av AT under skoltid Erbjuda eleverna funktionsbedömningar som underlag att användas vid tex ansökan om aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga hos Försäkringskassan, som underlag för planering av insatser hos Arbetsförmedlingen och LSS, som stöd för insatser under skoltid Genomförda insatser under projektet: Har erbjudits alla elever i årskurs fyra men har även genomförts i andra årskurser om behov har funnits. Eleverna har tackat ja och detta har varit en viktig del i arbetet med att öka självinsikten hos eleven.

17 5. Elevhälsoarbete, 6. Rutin för att jobba med hemmasittare under skoltid. Öka skolnärvaro, 7. Handledning av skolpersonal. Genomförda insatser under projektet: Samtliga av dessa punkter har man genom att arbeta med utvecklandet av elevhälsoteamet tillgodosett. Det finns fortfarande utvecklingsområde, men genom att arbeta mer individualiserat och med elevens självinsikt utvecklas arbetet. Mentorer som har kontakt med elevhälsoteamet får stöd/handledning omkring elever på skolan idag och elevhälsoteamet har kontakter med verksamheter utanför skolan. 8. Föräldragrupper Genom föräldragrupper stärka nätverket av anhöriga runt målgruppen. Det finns ett stort behov av att öka kunskap, insikt och att hitta stöd i varandra. Genomförda insatser under projektet: På IVAS är närvaron på föräldramöten väldigt god och mentorer har mycket kontakt med föräldrar. Utvecklingen av föräldramöten kan göras genom att bjuda in verksamheterna under olika årskurser där det är passande med information. 9. Analys av hur KOMVUX skulle behöva utformas för målgruppen. Genomförda insatser under projektet: Detta mål har inte behandlats så mycket under projekttiden men inom vuxenutbildningen i Linköping finns ett nytt projekt där ovanstående ska utredas. Det är Anna Klockner som är projektledare med nedanstående mål och syfte. Målet med projektet är att förbättra samordning, studievägledning och stöd samt öka måluppfyllelsen för elever med funktionsnedsättning. Syftet är att utarbeta en modell och ett arbetssätt inom vuxenutbildningen med individen i fokus, för att därigenom skapa förutsättningar för adekvat stöd för elever med funktionsnedsättning. En välfungerande samverkan mellan aktörer t ex vuxenutbildning, vuxenhabilitering; LSS, Arbetsförmedling och Socialtjänst. Tidigare har individen bollats runt mellan olika skolor. Planerade insatser: Genomföra en fördjupad kartläggning med förslag till organisation och arbetssätt. Starta en försöksverksamhet med personal under projektets gång, vilken ska implementeras i ordinarie verksamhet efter projektets slut. Styrgrupp bestående av rektorer från kommunal vuxenutbildning samt kommunens skolchef för gymnasieskola och vuxenutbildning finns knuten till projektet för att säkra fortlevnad efter projektets slut. Förväntade effekter: Bättre samordning, bemötande och högre måluppfyllelse för elever inom vuxenutbildningen med funktionsnedsättning.

18 Målgrupp: Vuxenstuderande med utländsk bakgrund som saknar diagnos och har behov av utredning; för att möjliggöra vägledning och stöd utifrån deras funktionsnedsättning inom hela den kommunala vuxenutbildningen såväl som den grundläggande, gymnasiala och SFI. Elever som tillhör/har tillhört särskolans personkrets, som tidigare gått i grundsärskola och gymnasiesärskola men inte fortsatt inom särvux utan som efter ett antal år kommer tillbaka och vill studera inom vuxenutbildningen. Elever med funktionsnedsättning inom autismspektrat, varav några kommer direkt från gymnasiets fyraåriga program, (IVAS), andra har haft en annan sysselsättning under ett antal år. Här finns ett behov av att utveckla och förbättra övergångar för elever som behöver studera ytterligare kurser inom kommunal vuxenutbildning. Elever med diagnoser inom NPF och psykisk ohälsa. Det är vanligt att utredningar saknas. Resultatspridning och implementering Målet med projektet har hela tiden varit att arbetsmodellen ska implementeras i ordinarie verksamhet. Då arbetsmodellen redan används på särskolan (i projektet Koll på läget) och det är samma samverkansparter som i Mera Koll har inte några tveksamheter funnits kring att man vill arbeta utifrån modellen på IVAS. Alla verksamheter har varit medvetna om att AST-elevgruppen har svårigheter att komma ut i arbete och att förebyggande arbete gynnar alla verksamheter. Insatsen för de olika intressenterna handlar till stor del om att handläggare behöver avsätta mötestid för intressentgruppsmöten, framtidsmässa, ÖS-samtal och framtidssamtal. En viktig del i samverkan är möjligheten att genomföra funktionsbedömningar med eleverna och dessa utförs av en arbetsterapeut. Anställning av en arbetsterapeut bör göras av skolan. På IVAS ser man behovet av en arbetsterapeut både i elevhälsoarbetet där denna arbetar hälsofrämjande under skoltiden, men också för att ge stöd i övergången till vuxenlivet. Svårigheten är att hitta ekonomiska medel för en anställning efter oktober Arbetsterapeuten kommer att utöver funktionsbedömningar kunna fortsätta det hälsofrämjande arbetet i elevhälsoteamet samt fungera som vägledare/samordnare för fortsatt arbete med samverkansmodellen. Intressentgruppen ser oavsett anställning av en arbetsterapeut vikten av att fortsätta samverka, och att funktionsbedömning inte behöver vara avgörande för att kunna genomföra framtidssamtal. Dock behöver en person från IVAS ta ansvar för samverkan och vägledningen för framtiden. Resultatspridning har varit problematisk då det inte har funnits någon statistik över elevgruppen sedan tidigare. Nu finns en enkel utvärdering från eleverna som avslutade förra året och vad som hänt ett år efter. Den informationen finns hos alla i intressentgruppen samt att den delges i denna rapport.

19 REFLEKTIONER OCH SLUTSATSER Dessa slutsatser och åsikter är mina personliga efter att ha haft rollen som projektledare för implementeringen av Mera Koll. Efter att arbetat i skolan många år hade jag en uppfattning om att det kunde vara svårt med kontakterna med andra verksamheter utanför skolan. Man pratade olika språk vilket kunde skapa en misstro mot varandra. På IVAS arbetade man med en medveten pedagogik omkring AST-problematik och man hade ett utökat mentorskap med eleven och bar på mycket kunskap om eleven som sedan inte fördes vidare till de verksamheter som eleverna senare kom i kontakt med. Under projektet har flera värdefulla insikter gjorts; kunskapen om hur samverkade verksamheter arbetar och vilket uppdrag de har, att synliggöra och etablera arbetsterapeutens sätt att arbeta och insikten om att skolan är en del av elevens hela liv. En annan insikt är att man måste prata och lyssna mycket mer på vad eleven har att säga, det är de som är experter på sitt eget liv. Mentorerna på IVAS jobbar mycket med elevens personliga utveckling och ger stöd till eleven i många olika situationer framförallt i klassrummet. Det man inte tänker på och ser när man arbetar på IVAS är hur stora anpassningar som finns i form av lokaler, förstående personal och miljö. Dessa anpassningar finns inte inom andra verksamheter och därför behöver man tydligare förklara för eleven/föräldrar vad som krävs för en fungerande skolgång så att eleven förstår vilken nivå av stöd denne behöver efter avslutat skolgång. Det stöd som finns på IVAS behöver sannolika finnas även fortsättningsvis. När man får mycket att göra inom en verksamhet är det lätt att man stänger dörren för samverkan eftersom den tar tid. Tidsvinsten man får av att en elev inte har kontakt med Arbetsförmedlingen, Jobboch kunskapstorget och LSS samtidigt är inte mätbar för enskild verksamhet men när man ser helheten vinner alla på att det finns en planering. Risken är stor att man glömmer varför koll -projekten startade när arbetsbelastningen är stor och risken finns att man då väljer bort samverkan. När vi utvärderade ett år efter framtidssamtalen vilken ekonomi och sysselsättning ungdomarna hade visade det sig att i stort sett alla hade aktivitetsersättning. Det fick mig att inse att denna grupp av unga vuxna har ett stort stödbehov och att samverkan och hälsofrämjande arbete krävs för att öka möjligheterna för målgruppen att komma i sysselsättning och ha en god psykisk hälsa. Elever med AST har en mentaliseringsproblematik. Det innebär att många har svårt att föreställa sig något annat än det man redan upplevt. När det gäller arbete och studier så har bristen på praktik gjort att många elever har svårt att föreställa sig vad arbete innebär och de har då i sina framtidsval valt studier fast att det kanske är studier som är det svåraste för dem. Samtalen med eleverna i år har handlat om att uppmuntra eleven att skaffa sig erfarenhet av praktik eller arbete först för att bli motiverad, skaffa erfarenhet och komma till insikt med vad man vill arbeta eller studera.