IKMDOK-konferens. Droger, relationer och sociala sammanhang

Transkript

1 IKMDOK-konferens 5 november 2014 Droger, relationer och sociala sammanhang Anette Skårner socionom, docent Göteborgs universitet, institutionen för socialt arbete Anette.Skarner@socwork.gu.se

2 Det svåra är inte att sluta missbruka det svåra är att inte börja igen. Det är väl bra att vara drogfri, men sen måste man hitta nåt annat och jag hittar fan aldrig nåt annat. Det blir en jävla tristess bara. Jag känner ju inga som inte pundar heller och man kan ju fan inte vara helt ensam. Det är inte så jävla roligt!

3 Vägen ut ur missbruk och beroende! Vägen ut ur missbruk och beroende ofta en långvarig process med flera olika faser, vars konkreta förlopp varierar med individuella omständigheter! Det som utlöser förändring är en kombination av negativa konsekvenser av missbruket och positiva drivkrafter och omständigheter som ger hopp eller pekar på möjligheten till ett annat liv! Bestående missbruksfrihet verkar hänga samman med kulturella faktorer och andra faktorer i omgivningen som stöd från närstående och tillgång till attraktiva alternativ till missbruket Anette Skårner

4 Uppbrottsprocessen ur missbruk: En (gradvis) omförhandling av den egna identiteten som sker i samspel med de människor man möter. Komplicerad social och psykologisk process som utmärks av ett spänningsförhållande mellan det förflutna, det nuvarande och framtiden Att frigöra sig från rester av den gamla identiteten och samtidigt skapa en ny och göra adekvata val mellan olika (tillgängliga/ attraktiva) sociala världar

5 Alltså:! Det drogfria livet måste få en egen mening och ett eget innehåll som går utöver det faktum att det är drogfritt

6 Identitetsmaterial those features of social settings and relationships (e.g. vocabularies, social roles) that people can use to fashion new identities, reestablish old ones, or extend existing ones (Biernacki 1986 s 144). Anette Skårner

7 Identitetstransformation i praktiken Man avbildar nog gärna det perfekta omkring sig när man är i min situation, och sen tycker man att här passar man inte in. Det är ju därför som man är så jävla livrädd för det andra livet, för att det är så jävla fint. Så man tänker att jag kan ju aldrig ställa upp på detta. Jag kan ju inte vara idealmänniskan Sen har det dykt upp man trodde ju att allt var så jävla snyggt. Men dom här människorna man har börjat öppna sej för, dom öppnar ju sej för en själv också. Det är på gott och ont. Man får ju reda på sånt som man inte trodde, att dom kanske inte har det så bra, lite småfula grejer också. Men det är väl så när man lär känna nån och vi människor är väl ynkligare än jag hade trott.

8 u Vänner och bekanta u Sexualitet och kärleksrelationer u Professionella relationer och ickerelationer"

9 u Vänner och bekanta

10 Missbrukskompisar är inga riktiga kompisar? Hon är den enda som jag kan prata med om allting, även såna djupa grejer som man brukar prata med en terapeut om. Hon ville inte ha kontakt när jag kom hem från behandlingshemmet, hon var så rädd att dra ner mig. Hon hör av sig när hon inte missbrukar. Jag saknar att jag inte kan söka upp henne. Jag har inte svårt för påtända människor, men jag har svårt för att träffa henne. Att ha en nära relation och så blir det en sådant avstånd. Samtidigt blir man avundsjuk. Man vill vara med och så är det en kil i vägen. Andra skiter jag i men med My gör det ont

11 Att hantera rester av den tidigare identiteten!när jag träffar såna, vanliga Svensson om man säger så, måste man hela tiden vara på sin vakt. Jag har hela tiden tanken: Undrar vad dom tycker? Vad vet dom om mej? Har dom sett mej i några konstiga situationer? Jag har väl inte direkt gått ut med min bakgrund och det är ju ingen som frågar, men man känner ju att vissa människor är nästan överdrivet vänliga!

12 Att skapa nya sociala band Sen finns alla människor runt barnen. Det är ju jättetrevliga människor, men jag känner dom inte så väl. Men dom är viktiga på det sättet att dom håller oss sysselsatta. Men det är helt uppbyggt på kaffe om du förstår hur jag menar. Anette Skårner

13 Stigma som filter Kontakten blir överdriven på nåt vis. Hon nästan lovprisar marken där jag går och det tycker jag inte om jag tycker att du är så jävla duktigt, jag tycker att du är enorm, att du kirrar detta. Om självklara saker, sådant som är självklart för andra människor och det vill jag att det ska vara för mig också. Det är hennes sätt att piffa upp det. Hon gör det för att jag ska må bra men det blir för mycket.

14 u Sex och kärleksrelationer u Sexualitet och parrelationer under exitprocessen ut ur narkotikamissbruk studie tillsammans med Bengt Svensson och Sven-Axel Månsson Malmö högskola

15 Sammanfattningsvis:! Skuld och skam över det förflutna - blockerar lusten i det nya livet! Rädsla för att inte vara tillräckligt attraktiv/potent kontrasten mot då och där! Vad är normalt sex? En känsla av att vara annorlunda än andra människor! Vilka sexuella script gäller i den nya situationen?! En lösning för många att tona ner sexualiteten

16 ! Dikotomiserade tolkningsramar där exempelvis sexuella praktiker och vänskapsrelationer under missbrukstiden konsekvent konstrueras som annorlunda innebär ytterst en diskvalificering av det universella och allmänmänskliga, vilket riskerar att fördröja och försvåra vägen ut ur missbruk och återgången till ett vanligt liv! Behandlingens roll???

17 u Professionella relationer och ickerelationer

18 Vi vet! Arbetsalliansen central för behandlingsutfallet (t ex Bruce Wampold)! Empati, värme, accepterande (t ex Carl Rogers)

19 Mening? Jag var på nån tillnyktringsenhet en kort vända för att få papper på att jag var grön för att få träffa barnen. Annars har jag aldrig gått i nån terapi eller nåt. Sociala ibland, men ingen speciell där och jag har inte suttit så mycket. Man får väl säga att jag klarat mej ganska bra!

20 Delaktighet? Det här med LVM och vård och körkort och hela rasket är så himla beroende på vem man träffar eller om man har bra kontakt med socialsekreteraren eller om det är en utarbetad eller om det är en som jobbar heltid eller deltid. Allt har så himla mycket med andra att göra och vad man har för relation till dem. Det är så himla relativt allting

21 Brukarperspektiv på samverkan Det här med att man träffar dom samtidigt, då måste dom ju tänka på vad dom säger. Dom kan inte säga vad som helst eller skylla ifrån sig eller skylla på mej att det är jag som har missförstått eller så. Nu verkar ju dom här jag har nu justa, men det finns ju dåliga också, det vet man ju. Så det blir som en liten säkerhetsgrej för en själv. Det blir som att ha en advokat nästan!

22 Motivation är en relation? Jag höll på ett helt år med Pia innan jag bestämde mig. Hon hade nåt speciellt som jag fastnade för. Där fanns alltid en tid, en som väntade på mig. Där har jag en som är intresserad av vem jag är. Hon sa det när jag tittade in eller hon hälsade genom soc jag väntar fortfarande på dig. Till slut kom jag. Först satt jag på språng, med jackan på, men sen mer och mer kunde jag sitta avkopplad. Hon var så trevlig och så mjuk. Det var mjukheten i henne och att jag kunde berätta allting. Hon förstod mej som ingen har förstått mej tidigare. Jag har aldrig haft en sån kontakt tidigare. Jag har aldrig haft förtroende för soc eller skyddet.

23 Allians Hon är trygg i sin yrkesroll och då blir jag trygg med henne. Och hon är en väldigt behaglig och varm människa. För det är inte bara klienten,missbrukaren, den stackars utsatta hon ser utan hon ser människan, kvinnan, mamman och det behöver hon inte verbalisera utan det bara vet jag till hundra procent Jag har aldrig gått tomhänt från våra samtal. Jag har alltid endera kunnat lasta av mej ett minne eller nåt som har stört och spökat som jag inte har velat tänka tanken ut på egen hand och definitivt inte skylta med för någon jag inte litar på eller har jag fått med mig någonting, nya perspektiv eller

24 Hur? Jag vet att hon har händerna fulla inte att hon rusar igenom korridoren, men jag ser ju att hon inte direkt flanerar och kan stanna upp hur mycket som helst. Men hon är lyhörd och vet hon då att det är viktigt och inte kan på stående fot hittar hon en tid några minuter och är tydlig med att det måste bli helt kort, men hon finns där. Hon är så tillgänglig hon bara kan.

25 Subjekt objekt Jag vet ju att hon inte ska bli privat med mej, men en gång skulle vi ändra tid för det var något hon skulle göra som gällde hennes barn. Då sa jag hur många barn har du? Ja, några stycken, sa hon. Jag kände mej så jäkla avspisad. Jag kände att här ska hon gräva i mig och kan inte bjuda på att säga en pojke och en flicka eller nåt. Det var så otroligt blankt.

26 Stöd och kontroll Den ena tycker att man ska slicka henne i röven och hotar med tomma hot. Hon skulle lägga ner hela min planering om jag inte lämnade pisseprov. Då blev jag sne. Hon trodde jag skulle bli positiv på provet, men jag lämnade inte pisseprov för att det är förnedrande. Då började hon hota mig. Ska hon få ta hela min framtid från mig genom att hota mig? Sover hon bättre på natten om hon får ta min framtid eller? Men sen tog jag kontakt med min andra kontaktperson och då redde det ut sig, för hon var juste och bemötte mig med respekt. Då sa jag att jag skulle gå och lämna ett negativt prov för hennes skull, och så gjorde jag det.

27 Bekräftad makt IP: Nu har jag lämnat över en fullmakt till socialkontoret, till min ekonomiassistent, jag har en görbra. Så att mina mediciner blir betalda och så att hyran blir betald. Jag sket i att betala hyran en gång och det ska inte hända, det är inte bra. Och kan det hända en gång så kan det lika gärna hända en gång till. I: Så du gör det som en säkerhetsgrej för dej själv, det är ingen som tvingat dej? IP: Nej, just det. Dom försökte i början att jag skulle ha en god man eller förvaltare. Men nej, nej, aldrig i livet! Jag vet inte riktigt vad det innebär, men för mej är det nåt med LPT och du vet. I: Du vill inte ha nån som står över dej? IP: Jo, om man väljer det själv!

28 ! En professionell relation som inrymmer en mellanmänsklig dimension erbjuder i någon mån en kontrast till den objektifiering som ofrånkomligen följer av situationen (Billquist & Skårner 2009)! Kompis men ändå inte kompis! Som en vän (Topor)! se klienten som en unik person! själv framträda som person! klientens egna uppfattningar

29 u Anhörigperspektiv i missbruksvården u Studie om anhöriggrupper inom ramen för Trestad2 tillsammans med Björn Andersson

30 NR 2014 Psykosociala stödinsatser! Sysselsättning! Boende! Socialt nätverk

31 Viktigt att uppmärksamma det sociala nätverket! Missbruk och beroende sker i en social kontext och berör även de människor som finns i individens närhet! Meningsfulla och stödjande relationer till andra människor är centrala element i uppbyggnaden av ett nyktert/drogfritt liv! Identifiera vilka personer och vilket socialt stöd i individens omgivning som kan fylla en stödjande funktion i rehabiliteringen och att stärka dessa personers betydelse och de insatser de kan göra.! Närstående till personer med missbruk/beroende kan behöva stöd för egen del och hjälp för att hantera relationen till den som missbrukar

32 Tre typer av sociala nätverksinsatser 1. Insatser inriktade på stöd till anhöriga/närstående med fokus på hur själva påverkas i sitt liv av att leva nära någon som missbrukar och hur de kan hantera sin situation. Dessa insatser finns dels för vuxna anhöriga/närstående, dels för barn som växer upp med missbruk. Insatser för barn hanteras i ett parallellt arbete, ej i dessa riktlinjer. 2. Insatser som involverar anhöriga/närstående i att motivera personer till att inleda vård för att hantera sitt missbruk och beroende. 3. Insatser som involverar anhöriga/närstående i vård och rehabilitering av personer med missbruk och beroende för att stödja processen.

33 Modul 4: Nätverkskartan ger en visuell bild av nätverkets storlek, sammansättning och vilka som står fokalpersonen närmast.!