Chefsstöd

Transkript

1 Chefsstöd

2 Chefsdag 16 juni Inledning, presentation Kort info om framtiden ASI uppföljning, statistik vad ser vi idag? paus (Annica, Tina) Nya Riktlinjerna (Anna) Ramöverenskommelsen Lunch Implementering (Peter) Gruppdiskussion fikapaus+gruppdiskussion Återkoppling i Storgrupp + avslutning 2

3

4 Aktiviteter/prioriteringar under 2015 Spridning och implementering av Ramöverenskommelse avseende personer med missbruk/ beroende Göra regionala prioriteringar och arbeta med de 11 utvecklingsområden som identifieras tillsammans med Region Skåne Ökad kunskap kring och spridning av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Implementera och arbeta vidare med Riktlinjer gällande transport vid LVM Fortsatt utbildning, metodstöd gällande ASI Öka föräldra- och barnperspektivet i missbruksvårdenutvecklingsprogram Från individ till familjeperspektiv Arbete kring Barn som anhöriga Utbildning i metoder Chefsträffar kommuner Samverkansdialog mellan kommun och LAROverksamheter inom Region Skåne Undersöka förutsättningar för förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer Samverkanspartner Region Skåne Region Skåne Region Skåne Region Skåne/ psykiatrin, polisen, Kriminalvårdens nationella transportenhet, SiS Malmö stad, Stadskontoret och Socialstyrelsen NKA, Region Skåne, brukarförening Malmö stad, stadskontoret Region Skåne Region Skåne, polisen

5 ASI -Vad händer? 16 juni Chefsdag september samt 5 nov ASI Grundutbildning 17 sept Procapita ASI förbättringsmöte 22 eller 23 sept Net statistik Råbe och Kobberstad 16 oktober chefsdag 23 oktober ASI regional Nätverksträff 24 november ASI styrgrupp 26 november ASI-Netutbildning Stadshuset Malmö, Christina Ek 2-3 december samt 21 januari -16 ASI Grundutbildning

6 Vanligare i ASI Skåne I ASI Skåne jämfört med Övriga kommuner i databasen är det en något större andel klienter i narkotikaprofilen. Ovanligare i ASI Skåne Det är en något mindre andel klienter i profilen med avgränsade alkoholproblem. Andel klienter i de tre missbruksprofilerna i ASI Skåne och Övriga återges även i figur 3 nedan. ASI Skåne Övriga Missbruksprofil % N % N Narkotikaproblem Avgränsade alkoholproblem Alkohol och psykiska problem Ingen missbruksprofil Bortfall

7 Tabell 7. missbruksprofiler i olika enheter inom ASI Skåne och för Övriga. Missbruksprofiler Narkotika Avgränsade alk Alk och psyk Ingen profil Enhet N % N % N % N % N Övriga Hela ASI Skåne Osby Eslöv Åstorp Malmö stad Höör Bromölla kommun Landskrona Bjuv Tomelilla Staffanstorp Trelleborg Klippan Svalöv Hässleholm Ystad Burlöv Östra Göinge Svedala Simrishamn Skurup Sjöbo

8 ASI i Skåne 1/ / Antal ASI per kommun

9 ASI i Skåne 1/ / Antal ASI-Upp

10 ASI i Skåne 1/ / Könsfördelning i %

11 ASI i Skåne 1/ / Åldersfördelning i %

12 ASI i Skåne 1/ / Hur bor du? i %

13 ASI i Skåne 1/ / Andel som lever med barn i % (93 män och 79 kvinnor)

14 ASI i Skåne 1/ / Antal som lever med barn (nya frågan)

15 ASI i Skåne 1/ / Primärt problempreparat i %

16 ASI i Skåne 1/ / Läkemedel för psykisk ohälsa senaste 30 dagarna.

17 ASI i Skåne 1/ / Medicin för alkohol eller narkotikaproblem senaste 30 dagarna.

18 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

19 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation Kan bidra till lokala och regionala vårdprogram och rutiner Stöd vid beslut om åtgärd

20 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2007 Vad är nytt? Prioriteringar Fokus på beslutsfattare 3 nya områden Indikatorer för uppföljning

21 Vilka vänder sig nationella riktlinjer till? Mottagare Beslutsfattare på olika nivåer Personal inom hälso- och sjuk-vård och socialtjänst Patienter, brukare och anhöriga Produkt Stöd för styrning och ledning - Tryckt bok Urval av frågeställningar som utgör centrala rekommendationer. Följs upp med indikatorer. Vetenskapligt underlag - Sökbar databas på webben Alla frågeställningar, evidensbaserade kunskapsunderlag. Information på 1177 Vårdguiden, samt patient-/brukarversion

22 Sökbar databas

23 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg prioritet (10) ges åtgärder med liten nytta i förhållande till kostnaden där det vetenskapliga stödet är ofullständigt/motstridigt och det finns andra alternativ med gott vetenskapligt stöd

24 Tillämpning av rekommendationerna Vägledning för beslut på gruppnivå mer resurser till högt rangordnade metoder Viktigt med brett utbud av behandlingsmetoder Anpassning till individens särskilda förutsättningar Patienter och klienter delaktiga i valet av behandling

25 Tillstånd i riktlinjerna Alkohol Narkotika (cannabis, centralstimulantia och opiater) Läkemedel (bensodiazepiner och opioidanalgetika) Samsjuklighet (psykisk sjukdom) Ungdomar Anhöriga, svag anknytning till arbetsmarknaden, hemlöshet, komplex problematik Men inte dopning, spelberoende eller nikotin

26 Åtgärder i riktlinjerna Medicinska test Bedömningsinstrument Läkemedelsbehandling (inkl. LARO) Psykologisk och psykosocial behandling Psykosociala stödinsatser socialt nätverk, boende, sysselsättning, samordning (case management) Tidig upptäckt/förebyggande ingår inte

27 Bedömningsinstrument identifiering, diagnostik, bedömning Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör använda AUDIT för att identifiera alkoholproblem använda DUDIT för att identifiera narkotikaproblem använda ADDIS, SCID I eller MINI som underlag för att diagnostisera skadligt bruk, missbruk eller beroende använda ASI för att bedöma hjälpbehov för personer med alkohol- eller narkotikaproblem Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan använda ADAD för att bedöma hjälpbehov för ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem använda DOK för att bedöma hjälpbehov för personer med alkohol- eller narkotikaproblem

28 Psykologisk och psykosocial behandling alkohol

29 Psykologisk och psykosocial behandling narkotika

30 Tre typer av nätverksinsatser 1. Insatser som involverar anhöriga i vård och rehabilitering av personer med missbruk och beroende för att stödja processen 2. Insatser som involverar anhöriga i att motivera behandlingsovilliga personer till att inleda vård för att hantera sitt missbruk och beroende 3. Insatser inriktade på stöd till vuxna anhöriga med fokus på hur de själva påverkas i sitt liv av att leva nära någon som missbrukar och hur de kan hantera sin situation

31 Nätverks- och parterapi Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda parterapi som tillägg till annan behandling till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika erbjuda nätverksterapi som tillägg till annan behandling till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika

32 Psykosocialt stöd till vuxna anhöriga och närstående Hälso-och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda psykosocialt stöd i form av Al- eller Nar-anon-inspirerade stödprogram erbjuda psykosocialt stöd i form av coping skills training Hälso-och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda Community reinforcement approach and family traning (CRAFT) som ett stöd till anhöriga som vill motivera närstående till behandling

33 Arbetslivsinriktad rehabilitering Arbete/sysselsättning är positivt korrelerat till framgång i rehabilitering Inaktivitet är en av de vanligaste orsakerna till återfall i missbruk och kriminalitet Arbete ger ett egenvärde och kan i sig fungera som en central rehabiliteringsinsats Vid självskattning är arbetslöshet och försörjning centrala problemområden

34 IPS-modellen (Individual Placement and Support) Val av arbete utgår från klientens önskemål Jobb direkt, utan föregående arbetsträning eller bedömning av arbetsförmåga ( place then train ) Stöd av coacher på arbetsplatsen

35 Arbetsförberedande träningsmodeller (vocational training) Förmedling av kunskaper och praktiska färdigheter som behövs för anställning inom ett visst yrke eller bransch Utöver specifik yrkesträning kan ett vitt spektra av insatser ingå Modellen föreskriver stegvis introduktion till arbetsmarknaden ( train then place )

36 Rekommendationer arbetslivsinriktad rehabilitering Hälso-och sjukvården och socialtjänsten bör inom ramen för sitt ansvar och i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan erbjuda arbetslivsinriktad rehabilitering i form av individanpassat stöd till arbete Hälso-och sjukvården och socialtjänsten kan inom ramen för sitt ansvar och i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan erbjuda arbetslivsinriktad rehabilitering i form av arbetsförberedande träningsmodeller

37 Modeller för att organisera bondeinsaetser

38 Rekommendationer modeller för boendeinsatser Hälso-och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda boendeinsatser i form av vårdkedja eller bostad först till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och som är hemlösa Hälso-och sjukvården och socialtjänsten kan i undantagsfall erbjuda boendeinsatser i form av boendetrappa till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika som är hemlösa

39 Rekommendationer om stöd i boendet Hälso-och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda personellt boendestöd till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika, som har behov av stöd i boendet

40 Individuell case management i form av strengths model samordning av behandlings- och stödinsatser utnyttjar resurser i samhället genom att samordna insatser och uppmuntra till samverkan mellan olika aktörer fokuserar på individens förmågor och möjligheter uppsökande verksamhet är det arbetssätt som föredras, arbetet bedrivs utanför kontorsmiljö krisberedskap under dagtid antalet klienter per case manager är inte fler än 20

41 Case management i form av integrerade eller samverkande team samordning av vård- och stödåtgärder i ett multiprofessionellt team både behandling av missbruket/beroendet och den psykiska sjukdomen och stödåtgärder finns tillgängliga intensitetsgraden i stödet och samordningen kan variera mer intensiva former (exempelvis ACT-modellen) har visat goda resultat framför allt för personer med särskilt svår problematik och omfattande konsumtion av sluten vård

42 Rekommendationer om samordning (case management) Hälso-och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda individuell case management i form av strengths model till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och behov av samordning erbjuda case management i form av integrerade eller samverkande team till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och svår psykisk sjukdom

43 Vad innebär samsjuklighet Med samsjuklighet avses att en person samtidigt uppfyller diagnostiska kriterier för missbruk eller beroende och för någon annan form av psykisk störning. Bland personer som vårdas för sitt missbruk, beroende har procent en samtidig psykisk sjukdom, vanligast är ångest- och depressionssjukdomar och personlighetsstörningar. Omkring procent av de personer som är aktuella i vården på grund av psykisk ohälsa har samtidigt ett missbruk eller beroende.

44 Viktigt att uppmärksamma samsjuklighet Ökad risk för ett sämre förlopp. Risk för sämre följsamhet till behandling och behandlingsresultat. Därför viktigt att samsjuklighet uppmärksammas och att personer med samsjuklighet får hjälp med båda tillstånden samtidigt.

45 Samsjuklighet innehåll i riktlinjerna Fokus är effekter på missbruk och beroende, ej effekter på den psykiska sjukdomen Psykofarmakologisk behandling Psykologiska och psykosociala behandlingsmetoder Samordning (case management i form av integrerade eller samverkande team)

46 Psykologisk och psykosocial behandling samsjuklighet Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda personer med missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika och samtidig svår psykisk sjukdom integrerad behandlingsmetod Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan erbjuda personer med missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika och samtidig depression integrerad behandlingsmetod

47 Ungdomar innehåll i riktlinjerna Riktlinjerna inkluderar användning, missbruk och beroende av olika substanser bland ungdomar år. Inga rekommendationer om läkemedelsbehandling, eftersom läkemedlen sällan prövats på ungdomar och effekter för ungdomar därmed inte är studerat. Både bedömning och behandling av psykiatriska tillstånd behöver genomföras vid sidan av de insatser som rekommenderas i riktlinjerna.

48 Psykologisk och psykosocial behandling ungdomar

49 Ramöverenskommelse mellan Region Skåne och Skånes kommuner gällande samarbete avseende personer med missbruks- och beroendeproblem

50 Bakgrund Missbruksutredningen föreslog en förändring i huvudmannaskapet Regeringen ansåg att huvudmännen själva är bäst lämpade att lösa de utmaningar som två ansvariga huvudmän för med sig Därför Sedan den 1 juli 2013 är landsting och kommun skyldiga att ha överenskommelser gällande samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel.

51 Skåne Ett utskott till den Regionala samverkansgruppen psykiatri bildades 2013/2014 Representanter från Region Skåne, Kommunförbundet Skåne, kommunrepresentanter, NSPH Arbetat med överenskommelsen under 2014 med utgångspunkt i lagstiftning, Gap-analys, de nationella riktlinjerna för missbruk- och beroende och identifierat utvecklingsområden 4 dialogmöten i Skåne för att få feedback på den preliminära versionen Beslut och politisk förankring på Region Skåne och Kommunförbundet Skåne i maj Region Skåne kommer att skicka ut ramöverenskommelsen till respektive kommun

52 Överenskommelsen Syfte- underlätta samverkan mellan Region Skåne och Skånes 33 kommuner för att tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgruppen och att identifiera gemensamma utvecklingsområden Målgrupp-barn, unga och vuxna som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel och dopningsmedel och deras närstående. Ramöverenskommelse- Ska brytas ner till lokala överenskommelser Överenskommelse mellan huvudmännen- Inte specificerat vilken nivå inom respektive huvudman

53 Innehåll Överenskommelsen består av: Avsnitt som förtydligar och beskriver huvudmännens ansvar utifrån lagstiftning, avtal osv 11 identifierade utvecklingsområden Bilagor

54 Utvecklingsområde Områden med särskilda behov av samverkan och utveckling Samordnad individuell plan (SIP) Ungdomar/unga vuxna Äldre Familjeperspektiv Personer med samsjuklighet Personer i behov av tillnyktring Personer i behov av abstinensvård Personer med läkemedelsmissbruk/beroende Personer som missbrukar dopningsmedel Sammanhållen vård och behandling genom integrerade verksamheter Information om hur man söker vård och stöd

55 Inventering av behov av nya metoder! Lokala nivå- I kommun/kommunerna bör en samrådsgrupp med verksamhetsansvariga chefer från kommunen och Region Skåne skapas

56

57 If they don t like it they don t do it

58 Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen är tänkt som ett hjälpmedel att lokalisera insatser som är mest angelägna att införa. Och att ge konkret vägledning för att stödja implementeringsprocessen.

59 Innehåll chefsstödsmanual 1. Behovsinventering 2. Förankring av förändringsarbetet 3. Prioritering av delområden och insatser 4. Initialt användande 5. Vidmakthållande Bilaga med verktyg Manualen bygger på aktuell implementeringsforskning och följer faserna i en implementeringsprocess

60 Hur ser behovet ut i vår verksamhet för: Mall för bedömning av delområde(n) med störst behov av insatser Behovsbedömning Område Delområden Inget Litet Stort Bedömningsinstrument Medicinska test Psykologisk och psykosocial behandling Psykosociala stödinsatser Behandling vid samsjuklighet Ungdomar Identifiering av alkohol- och narkotikaproblem Diagnostik av skadligt bruk, missbruk eller beroende Bedömning av hjälpbehov Bedömning av hjälpbehov för ungdomar Nyligt intag av alkohol Långvarigt högt intag av alkohol Pågående eller nyligt intag av narkotika Missbruk eller beroende av alkohol Långvarigt bruk av bensodiazepiner Missbruk eller beroende av cannabis Missbruk eller beroende av centralstimulantia Missbruk eller beroende av opiater Nätverks- och parterapi vid alkohol- eller narkotikaproblem Arbetsförberedande insatser Personellt boendestöd Modeller för boendeinsatser vid hemlöshet Samordning i form av Case management Psykosocialt stöd till vuxna anhöriga Stöd till anhöriga som vill motivera närstående till behandling Psykologisk och psykosocial behandling Kort intervention Familjebehandling

61 Stöd i prioritering av insatser, varje insats för sig Klick, klick Bedömning av insats inför vertikal prioritering Insatsens benämning: Motivationshöjande behandling (MET) Vilken prioritering har insatsen i NR? Annan: Är insatsen värderingsmässigt acceptabel för de flesta aktörer? Nej Sannolikt Inte Osäkert Sannolikt Ja Ja Varierar Är de förväntade oönskade effekterna av insatsen små? Nej Sannolikt Inte Osäkert Sannolikt Ja Ja Varierar Är insatsen möjlig att implementera utan anpassning? Nej Sannolikt Inte Osäkert Sannolikt Ja Ja Varierar Är behovet av resurser (tid, pengar, kunskap, personal) för att genomföra insatsen lågt? Nej Sannolikt Inte Osäkert Sannolikt Ja Ja Varierar Är insatsen hållbar på lång sikt? Nej Sannolikt Inte Osäkert Sannolikt Ja Ja Varierar

62 - Du får tillbaka en översikt av insatserna Insats MET KBT ÅP Prioritering i NR Delområde: Prioritering mellan insatser Psykologisk och psykosocial behandling vid missbruk eller beroende av alkohol Är insatsen Medför Kan insatsen Är behovet av Är insatsen värderingsmäs insatsen få implementeras resurser för att hållbar över sigt eller inga utan genomföra tid? acceptabel? oönskade anpassning? insatsen lågt? effekter? Bör införas Prioritering och Motivering Ja Sannolikt Ja Sannolikt Ja Osäkert Sannolikt Ja Ja Sannolikt Ja Sannolikt Ja Osäkert Sannolikt Ja Ja Sannolikt Ja Osäkert Sannolikt Ja Osäkert CRA Ja Sannolikt Ja Osäkert Sannolikt Ja Osäkert 12-steg Sannolikt Ja Osäkert Osäkert Sannolikt inte Osäkert SBNT Sannolikt Ja Osäkert Osäkert Osäkert Osäkert Psykodynamisk terapi Osäkert Osäkert Sannolikt Ja Interaktionell terapi Osäkert Osäkert Sannolikt Ja Sannolikt inte Sannolikt inte Osäkert Osäkert MET (Motivationshöjande behandling) bör införas eftersom insatsen bedöms vara både effektiv och kostnadseffektiv. MET bygger på MI och borde vara relativt enkel att införa eftersom vi idag har MI utbildade medarbetare. KBT (Kognitiv beteendeterapi) bör införas och kombineras med återfallsprevention. Vi erbjuder idag en variant av KBT men insatsen behöver en tydligare struktur och kopplingen till återfallsprevention behöver förstärkas. Insatsen har näst högsta prioritet i riktlinjerna och bedöms vara effektiv och även kostnadseffektiv om den ges i grupp.

63 Sedan får du en checklista - Vid punkt 11 är det dags för utbildning 1. Inhämta kunskap om rekommenderade insatser i NR - beställ NR, bjud in föreläsare, diskutera, se filmerna 2. Genomför behovsinventeringen - mall för bedömning av delområde(n) med störst behov av insatser 3. Genomför prioritering mellan delområden mall för prioritering mellan delområden med behov av nya insatser 4. Undersök kapacitet för förändringsarbetet - verktyg Beredskap för förändring 5. Skapa motivation genom att beskriva behovet - Prioriteringsunderlag, exempel, statistik, fakta 6. Organisera en arbetsgrupp utse en ledare 7. Besluta vilken insats som ska införas - vertikal prioritering inom aktuellt delområde 8. Förklara hur den nya insatsen kan möta behovet 9. Säkerställ att nödvändiga resurser finns tillgängliga - tid, pengar, kompetens, lokaler etc. 10. Gör en implementeringsplan - Mätbara mål, roller & ansvar, utbildning & handledning, tidslinje, uppföljning 11. Utbilda inhämta kunskap om den insats som ska införas 12. Samla in baslinjedata fokusera på de förhållanden som den nya insatsen är tänkt att påverka 13. Inför insatsen i en pilot säkerställ tillgång till handledning & stöd från organisationen 14. Återkoppla erfarenheter av implementerinspiloten systematik uppföljning 15. Implementera i full skala 63

64 Praktiska rekommendationer, steg för steg: En kombination av flera strategier som involverar motivation, kompetens och förmåga Steg Uppgift Precisering av uppgift Vem ansvarar? Strategi 1. Inhämta kunskap om rekommenderade insatser i NR Beställ pappersversion av NR, bjud in föreläsare, diskutera, se filmerna Chefen Motivation 2. Genomför behovsinventeringen Mall för bedömning av delområde(n) med störst behov av insatser Chefen Motivation 3. Genomför prioritering mellan delområden 4. Undersök kapacitet för förändringsarbetet 5. Skapa motivation genom att beskriva behovet 6. Organisera en arbetsgrupp utse en ledare Prioritering mellan delområden i NR som bedömts ha stort behov av nya insatser Chefen Motivation Beredskap för förändring Chefen Förmåga Prioriteringsunderlag, exempel, statistik, fakta Chefen Motivation Se vilka bör ingå i en arbetsgrupp i manualen Chefen Förmåga, kompetens, motivation 7. Besluta vilken insats som ska införas Vertikal prioritering inom aktuellt delområde AG/Chefen 8. Förklara hur den nya insatsen kan möta behovet AG Motivation 9. Säkerställ att nödvändiga resurser finns tillgängliga Tid, pengar, kompetens, lokaler etc. AG Förmåga 10. Ta fram en implementeringsplan Mätbara mål, roller & ansvar, utbildning & handledning, tidslinje, uppföljning Ledare/AG Förmåga 11. Utbilda Inhämta kunskap om den insats som ska införas AG Kompetens Förmåga 12. Förbered systematisk uppföljning Samla baslinjedata för de förhållanden som den nya insatsen är tänkt att påverka 13. Inför insatsen i en pilot Säkerställ tillgång till handledning & stöd från organisationen AG AG Förmåga Förmåga

65 Hej! Målsättningen är att manualen ska läggas ut på Socialstyrelsens hemsida, men först ska den testas av ett antal kommuner och synpunkter från testomgången ska arbetas in. Testperioden inleds efter sommaren och vi beräknar att manualen kan publiceras under oktober/november. Finns det kommuner i Skåne som kan vara intresserade av att delta i testomgången? nils.stenstrom@socialstyrelsen.se

66 Gruppdiskussion 13:40-14:45

67 Fråga 1 Diskutera vad som behövs i din Kommun/verksamhet för att ni ska kunna: - Arbeta utifrån nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende? - Arbeta fram en lokal överenskommelse med Region Skåne? Fråga 2 Diskutera - Vilka behov finns av regionalt stöd kring missbruks- och beroendefrågor i Skåne?