Att sluta missbruka med eller utan samhällets hjälp. Jan Blomqvist, SoRAD
|
|
- Sven Håkansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att sluta missbruka med eller utan samhällets hjälp Jan Blomqvist, SoRAD
2 Innehåll: Vad är problemet? Uppfattningar om narkotikamissbruk - Teorier om narkotikamissbruk - Den svenska doxan - Det multifaktoriella perspektivet två versioner - Wests Theory of Addiction Behandling av narkotikamissbruk vad säger evidensen? - De nationella riktlinjerna och några problem och begränsningar Vägar ut ur missbruket ett vidare perspektiv - Är behandling nödvändig? - Hur går det till att sluta? Mot en bättre missbruksvård? 11.15
3 Vad är problemet? Uppfattningar om narkotikamissbruk
4 Olika slag av förklaringsmodeller till missbruk och beroende (Peele & Alexander, 1985): Genetiska modeller ( somliga har det i sig ) Expositionsmodeller ( the demon drug ) Adaptationsmodeller (samspelsmodeller)
5 Genetiska modeller ( somliga har det i sig ) Expositionsmodeller ( the demon drug ) Adaptationsmodeller (samspelsmodeller) Den svenska doxan (Bergmark & Oscarsson, 1988): - Narkotika är ett stort och farligt samhällsproblem - Allt bruk är missbruk - Missbrukaren blir snabbt en slav under sin drog - Man kan inte sluta utan omfattande behandling - Tvång är befogat för att åstadkomma detta
6 Genetiska modeller ( somliga har det i sig ) Expositionsmodeller ( the demon drug ) Adaptationsmodeller (samspelsmodeller) Det multifaktoriella biopsykosociala perspektivet - Den traditionella statistiska versionen
7 Det multifaktoriella perspektivet - statistisk modell : FAKTORER som orsakar BETEENDEN Genetisk predisposition Neurobiologiska mekanismer Personlighetsfaktorer Bristande norminlärning rning Socialt tryck Tillgänglighet Med mera Missbruk 08/11/2012 / Jan Blomqvist, SoRAD
8 Det multifaktoriella perspektivet - statistisk modell : FAKTORER som orsakar BETEENDEN Genetisk predisposition Neurobiologiska mekanismer Personlighetsfaktorer Bristande norminlärning rning Socialt tryck Tillgänglighet Med mera Missbruk 08/11/2012 / Jan Blomqvist, SoRAD
9 -.. we have produced a bio-psycho-social model that excludes the essence og humane existence options, freedom to choose and the centrality of value systems (Les Drew, 1989) 08/11/2012 / Jan Blomqvist, SoRAD
10 Genetiska modeller ( somliga har det i sig ) Expositionsmodeller ( the demon drug ) Adaptationsmodeller (samspelsmodeller) Det multifaktoriella biopsykosociala perspektivet - Den traditionella statistiska versionen - Aktörsversionen
11 Det multifaktoriella perspektivet aktörsmodell Faktorer som minskar handlingsutrymmet/bidrar till missbruk Genetisk predisposition Substansens neurobiologiska verkningar Psykologisk sårbarhet Svaga normer / värden Social utsatthet Socialt tryck Hög tillgänglighet, etc. Missbruks- / rehabiliteringsprocess Personliga kapaciteter (kunskaper, coping etc.) Starka normer / värden Socialt kapital Goda livschanser Samhällsreaktioner, restriktioner etc. Professionella insatser (sociala, psykologiska, medicinska) Faktorer som ökar handlingsutrymme /motverkar missbruk /bidrar till lösningl 08/11/2012 / Jan Blomqvist, SoRAD
12 En motivationsteori om missbruk
13 The motivational system (P.R.I.M.E. theory) The structure of human motivation 08/11/2012 / Jan Blomqvist, SoRAD
14 The structure of human motivation Lighting up a cigarette Taking a puff on a cigarette Saying no to offer of a cigarette 08/11/2012 / Jan Blomqvist, SoRAD
15 The structure of human motivation Impulse to light up a cigarette Inhibition of impulse to light up 08/11/2012 / Jan Blomqvist, SoRAD
16 The structure of human motivation Want to smoke Need a cigarette Want to stop smoking 08/11/2012 / Jan Blomqvist, SoRAD
17 The structure of human motivation Smoking is harming my health and costing me a lot of money I ought to stop smoking 08/11/2012 / Jan Blomqvist, SoRAD
18 The structure of human motivation One off: I will stop smoking tomorrow Personal rule: I will not smoke 08/11/2012 / Jan Blomqvist, SoRAD
19 The structure of human motivation Cigarettes are hard to acquire Everyone around is smoking Smoking is stigmatized 08/11/2012 / Jan Blomqvist, SoRAD
20 Möjliga behandlingsingripanden beroende på person/situation Påverkan av livsmiljön Inlärning, omlärning Identitetsförändring Självkontroll lvkontroll- träning Läkemedels- behandling
21 Förändringens dynamik: Kan ske plötsligt eller gradvis Kan ske av olika skäl: - till synes överraskande - efter en dramatisk yttre händelse - i samband med en vardaglig utlösande händelse - i samband med psykologiska, medicinska eller andra interventioner - i samband med förändringar i levnadsmiljön etc. Kan avse symptomet eller hela motivationssystemet 08/11/2012 / Jan Blomqvist, SoRAD
22 Stabil förändring kräver att hela motivationssystemet är i balans
23 Slutsatser för f r hjälpsystemet Missbruk och beroende uppstår i ett komplext samspel mellan individuella förutsättningar, omgivningsförhållanden och ofta oförutsedda händelser Vägarna in i missbruk och beroende är många och olika Det finns många omständigheter och insatser som kan bidra till att människor hittar en väg ut ur missbruket Behandling är inte nödvändig, men kan underlätta och stödja naturliga läke- eller förändringsprocesser (initiera, bana väg för, vidmakthålla) Behandling måste börja där klienten är och interagera med och stärka olika läkande krafter i hennes/hans levnadsmiljö 08/11/2012 / Jan Blomqvist, SoRAD
24 Behandling av narkotikamissbruk vad säger evidensen?
25 Riktlinjer för missbruks- och beroendevård (SoS, 2007) Effektiva psykosociala metoder: Amfetamin, partydroger, kokain: inga godtagbara studier Cannabis: abstinens, kognitiv träning (visst stöd) Heroin: kunskapsläget oklart (Socialstyrelsen rekommenderar generellt KBT, dynamisk terapi, CRA mm vid narkotikamissbruk ) Effektiv läkemedelsassisterad behandling: Heroin: Metadon /Subutex /Subuxone (i kombination med psykosocial behandling) Kokainmissbruk: Antabus (visst stöd)
26 Några problem med att tillämpa riktlinjerna: The outcome equivalence paradox (absolut men inte relativ effektivitet) ( Specifik behandling är r bättre b än standardbehandling och ingen behandling alls, men ingen specifik behandling är överlägsen någon n annan ) Obefintligt eller svagt stöd d för f matchning (av vissa klienter till vissa specifika behandlingar) Variation i utfall beror mer på p common factors ( terapeutisk relation,, god behandlingsmiljö, klientens sociala kapital etc.) än n påp val av specifik metod Riktlinjerna ger ej stöd d för f r val av behandling i det enskilda fallet (viktigt ge klienten tillfälle lle till informerat val )
27 Hur gå vidare? Evidensbaserad praktik (enligt Sacket m.fl.) Bästa möjliga m externa evidens (efficacystudier) Beprövad klinisk erfarenhet Patient s s / client s s choice / Jan Blomqvist, SoRAD
28 Bästa möjliga m externa evidens (efficacystudier) Beprövad klinisk erfarenhet Patient s s / client s s choice / Jan Blomqvist, SoRAD
29 Bästa möjliga m externa evidens (efficacystudier) Beprövad klinisk erfarenhet Patient s s / client s s choice / Jan Blomqvist, SoRAD
30 Vägar ut ur missbruket ett vidare perspektiv
31 Det mesta vi vet om återhämtning från n missbruk och beroende kommer från n studier av behandlingseffekter Flertalet människor m med missbruks- eller beroendeproblem kommer aldrig i kontakt med vård v eller behandling Många av dessa finner ändå en sås småningom en lösningl (majoriteten av alla svenskar som tagit sig ur ett alkoholberoende e har gjort detta utan behandling; Blomqvist m.fl., 2007)
32 Självläkning vid narkotikaproblem (få data) CADS-studien: Befolkningsurval i Kanada ( pers.; Cunningham m.fl., 1999); Andel av dem som slutat använda olika droger som fått behandling: LSD drygt 10 % Marijuana ca 20 % Crack / kokain ca 20 % Opiater drygt 30 % NLAES-studien i USA (ca personer; Cunningham, 1999); Andel f.d. drogberoende som varit med om drogrelaterad behandling: Cannabis 27 % Amfetamin 38 % Crack / kokain 45 % Hallucinogener 46 % Heroin 70 %
33 Vägen in i och ut ur missbruket - förlopp och drivkrafter INDIVIDUELLA FÖRUTSÄTTNINGAR (Värderingar, förmågor, erfarenheter; personliga och sociala resurser) LIVSHÄNDELSER (Negativa följder, vardagliga eller dramatiska vändpunkter, positiva incitament) Funktionellt drickande/drogbruk Drickande/drogbruk central aktivitet Ökande problem (fys., psyk., soc.) Koppling till bruk /kris/ insikt/önskan om förändring Ny social och/eller personlig identitet Vinster av missbruksfritt liv Hantera omedelbara problem ( stå emot ) Hopp/alternativ/beslut; förändringsförsök STRUKTURELLA FAKTORER (Fördelning av materiella resurser; alkohol- och narkotikapolitik; dominerande synsätt; socialpolitik) RELATIONER (Närstående och vänner utanför missbruksvärlden; professionella och informella stödsystem) Blomqvist, 1999;
34 Slutsatser för f r hjälpsystemet: Missbruk och beroende uppstår i ett komplext samspel mellan individuella förutsättningar, omgivningsförhållanden och ofta oförutsedda händelser Vägarna in i missbruk och beroende är många och olika Det finns många omständigheter och insatser som kan bidra till att människor hittar en väg ut ur missbruket Behandling är inte nödvändig, men kan underlätta och stödja naturliga läke- eller förändringsprocesser (initiera, bana väg för, vidmakthålla) Behandling måste börja där klienten är och interagera med och stärka olika läkande krafter i hennes/hans levnadsmiljö En utmaning: Att anpassa lösningen till problemet (och inte tvärtom): att hitta sätt att möta de heterogena och varierande behoven hos en heterogen och varierande grupp människor med olika grader och typer av problem med olika rusmedel eller beteenden 08/11/2012 / Jan Blomqvist, SoRAD
35 Mot en bättre missbruksvård?
36 Vad behöver göras? g Personer med tungt missbruk : : från n intensitet till extensitet: - i stället för f r oregelbundet återkommande intensiva insatser (tvångsv ngsvård, behandlingshem etc.): kontinuerlig lågintensiv l kontakt, återkommande socialt och medicinskt stöd, mobilisering av läkande krafter i levnadsmiljön; n; snabbt ingripande i akuta situationer Att göra g vården v attraktiv och relevant för f de mångam nga : - lokala mottagningar med hög h g tillgänglighet; flexibilitet; individen som utgångspunkt; skräddarsydda insatser; uppföljning/revidering - i dialog med klienten; samverkan mellan huvudmän; tvärdisciplin rdisciplinära ra team Underlätta självläkning / hjälp till självhj lvhjälp : - motverka moralism och enkla kategoriseringar; lära l ut att självläkning är möjlig och vad omgivningen kan bidra med; internetbaserat stöd; skapa alternativ Socialpolitiska insatser som skapar alternativ
37 Det sociala sammanhanget: för r att säga nej till missbruk krävs något n annat och bättre b att säga ja till Ur Coming Clean (Granfield & Cloud, 1999)
38 Tack för uppmärksamheten
Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013
Forskning och evidens Psykosociala behandlingsmetoder 2 oktober 2013 Per Sandén Estimatum konsult Vad är evidensbaserade metoder? Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholmissbruk och beroende (Agneta
Vad är det sociala?? Några begrepp. Sociala faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling
Sociala faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Vad är det sociala?? Leili Laanemets, Malmö högskola Leili.Laanemets@mah.se Några begrepp Socialisationsprocesser Identitet
Åt var och en vad hen behöver?
Åt var och en vad hen behöver? Om möjligheter att utveckla den lokala missbruks- och beroendevården Konferens 30 maj 2013, RFMA 2013-05-30 Jan Blomqvist, SoRAD 10.25 Åt var och en vad hen behöver? Nostalgi,
1. Upptäckt och förebyggande verksamhet
Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna
Evidensbaserade psykosociala behandlings- och stödinsatser samt självläkning. Basutbildning dag 3
Evidensbaserade psykosociala behandlings- och stödinsatser samt självläkning Basutbildning dag 3 Riktlinjerna är en del av en evidensbaserad praktik Den bästa tillgängliga kunskapen nationella riktlinjer
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16
BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET
Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)
Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning
Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol
ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,
missbrukarvård rd? aktuella utmaningar för hjälpsystemet /FoU 23/5 2008 Götaland (Lst Jan Blomqvist <jan.blomqvist@sorad.su.se>
Mot en bättre missbrukarvård rd? Om några aktuella utmaningar för hjälpsystemet Föreläsning i Göteborg (Lst i Västra Götaland /FoU i Väst) 23/5 2008 En utgångspunkt: Nytt fokus påp vårdfrågor efter millenieskriftet:
Screening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Psykosocial behandling
Psykosocial behandling Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta
Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke
Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:
God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd
God samverkan kräver Samverkan FMB Behandling / Stöd Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Psykosocial behandling
Psykosocial behandling Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 krävs för
Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index
Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.
Evidensbaserat arbete i praktiken
Evidensbaserat arbete i praktiken Arne Kristiansen Socialhögskolan, Lunds Universitet Nationell baskurs om riskbruk, missbruk och beroende Tisdagen den 22 maj 2012 Kårhuset, Högskolan i Halmstad Evidensbaserad
Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens
Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet
Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering
Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet
Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika
Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet
Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se
Evidensbaserad praktik och vårdplanering
Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se
Inledning Sammanfattning
Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till
Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik
Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella baskursen
HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium
HÄRJEDALENS KOMMUN Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan handlingsplan för Härjedalens för grundskolor och gymnasium Barn, Utbildning och Fritid Drogpolicy och handlingsplan för Härjedalens kommuns
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg
Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det
Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik
Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella
Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer
Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
En medikalisering av ett biologiskt, socialt och psykologiskt problem Utvecklingen av svensk missbruksvård
En medikalisering av ett biologiskt, socialt och psykologiskt problem Utvecklingen av svensk missbruksvård Man kan urskilja tre narkotikapolitiska huvudlinjer 2 En restriktiv linje En skadereduktions linje
Sociala perspektiv på missbruk och beroende
Sociala perspektiv på missbruk och beroende Grundläggande utgångspunkter Människan handlar intentionellt Individens livsstil och identitet formas i samspel med andra Missbruk och beroende sker i och kan
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem
Kvalitetsutveckling av missbruksvården i Sverige UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem IKMDOK Ett samarbete mellan IKM, Linnéuniversitet och Journal
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN
Referensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text.
Referensmaterial ASI 2008 Klicka eller tryck här för att ange text. Referensmaterial ASI Som en del av forskningsprojektet Referensmaterial för bättre användning av ASI-intervjun genomfördes i oktober
Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn leg.psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se
Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling
Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos
Nationell baskurs 2014-11-25
Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade
Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund
Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om
FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten
Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består
Socialstyrelsens chefsstödsmanual
Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen
Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.
Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Dess bakgrund & innehåll Claudia Fahlke, professor Psykologiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se 1. Arbetet bakom och med riktlinjerna
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013
Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1
Sammanfattande kommentarer
Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något
Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende
Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm
Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014
Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården. Socialdepartementet
God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården Med avstamp i regeringens ANDT-strategi På många områden sker en positiv utveckling inom missbruksoch beroendevården. Stort intresse
minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se
minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade
Får ej offentliggöras före den 23 november 2006 kl MET/Bryssel
NARKOTIKA I EUROPA FAKTA OCH SIFFROR Årsrapport 2006 över situationen på narkotikaområdet i Europa och Statistikbulletinen för 2006 Får ej offentliggöras före: kl. 11.00 MET den 23 november 2006 Europeiska
N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!
Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Missbruksorganisationer i Stockholm Historik
1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling
Narkotikakartläggning för 2010
KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter
Skadlighetssgradering av legala och illegala droger en översikt av kunskapsläget. Jonas Berge, AT-läkare, doktorand, Lunds universitet
Skadlighetssgradering av legala och illegala droger en översikt av kunskapsläget Jonas Berge, AT-läkare, doktorand, Lunds universitet Klassificeringssystem för narkotika i många länder och inom FN och
Behandlingsplanering
Behandlingsplanering Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 Missbruk /
ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård
ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen
niklas.karlsson@smi.se
Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar Övergripande målsättning, bl.a., Antalet nyupptäckta fall av hivinfektion (i Sverige) ska halveras till 2016 7 preventionsgrupper Personer
Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering
Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och
Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström
Kärlek till döds Om droger och beroende Gunnar Bergström BEROENDETILLSTÅND Några grunddrag FIXERING SJÄLVFÖRAKT, SKAM, SKULD OMEDELBAR BEHOVSTILL- FREDSTÄLLELSE FÖRNEKELSE Tre Faktorer Styr vår Personlighet
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET
INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET inom primärvård, specialiserad hälsooch sjukvård samt socialtjänst Diagram taget från Socialstyrelsens utvärdering av psykisk ohälsa, 2013 KRISTINA BERGLUND,
UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01
Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit
Nationella Riktlinjer
R I S R I SVästra Götaland Nationella Riktlinjer Konferens 31 Okt 2008 R I S R I S GIR R I S Riktlinjer I Samverkan Västra Götaland Text/layout: Kia Benroth Göteborgs Implementering av Riktlinjer I Göteborg
Beroendemottagningarna i Gävleborgs län
Arbetsrapport 2011:2 Beroendemottagningarna i borgs län Sammanställning av besökarstatistik första halvåret 2010 Ann Lyrberg Annika Almqvist Per Åsbrink Arbetsrapport 2011:2 FoU Välfärd Region borg Grafisk
Beroende och psykisk samsjuklighet
Beroende och psykisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn leg.psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se Mobil: 0707516166
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen
Vad är nationella riktlinjer?
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till
Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost
Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar
Evidensbaserad praktik
Evidensbaserad praktik Peter Lindqvist 075-247 38 59 2013-10-29 Evidensbaserad praktik Den evidensbaserade praktik modellen Systematisk uppföljning Implementering Evidensbaserad praktik i hälso- och sjukvård
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk
Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)
S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-13 Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på
BEHANDLING AV DROGBEROENDE
BEHANDLING AV DROGBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University 2010-03-05 -Amata, -Brewer -Burke -Carter -Crits-Christoph farmaka et al (2004) (2006). (1982) 8 69 6 RCT st av studier -Opiatbehandling, RCT
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård
ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen ASI08, med
Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr
Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr Varför är det såhär & vad ska vi göra? Aldrig förr har så få ungdomar använt alkohol och narkotika
Behandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Stöd för initial vårdplanering
Stöd för initial vårdplanering Stöd för vårdplanering Ambitionen med det här materialet är att vara ett stöd vid vårdplaneringen för personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik. Det bygger på
Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning
Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Håkan Leifman CAN Sverige mot narkotika, Landskrona 1-2 oktober 2015 Upplägg: Användningen i Sverige Cannabis Nätdroger Totalanvändning Fokus på unga men
Personal Ex-it HAP Borlänge. Stina Thysell-Persson Lena Bergens Christer Damm Samir Siraj
Personal Ex-it HAP Borlänge Stina Thysell-Persson Lena Bergens Christer Damm Samir Siraj Ungdomsöppenvård för unga 13-25 år med drogrelaterade problem. HAP Kort HAP Haschsamtal Rådgivningar KBT-riskbruk,
Psykologiskt beroende av opioider
Psykologiskt beroende av opioider Rickard Ahlberg, leg. psykolog, doktorand Beroendecentrum, Örebro Läns Landsting Hälsoakademin, Örebro Universitet Rickard.ahlberg@orebroll.se Ökat missbruk av smärtstillande
Vuxenenheten. Har du oro eller frågor kring din egen eller andras konsumtion vad gäller alkohol, droger eller spel?
Vuxenenheten Har du oro eller frågor kring din egen eller andras konsumtion vad gäller alkohol, droger eller spel? Vuxenenheten Vi arbetar inom socialtjänsten och är en öppenvårdsenhet där det finns lång
Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta
Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.
TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för
Att kritiskt granska forskningsresultat
Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet
Sociala perspektiv på missbruk och beroende J A N N E B R Ä N N S T R Ö M
Sociala perspektiv på missbruk och beroende J A N N E B R Ä N N S T R Ö M Grundläggande utgångspunkter Människan intentionellt handlande. Individuell livsstil och identitet formas i ett ständigt pågående